ENERGIBESIKTNING Bilaga till Energideklaration av 2016-11-07 Uppdragsnummer 16599 Besiktningen utförd av: Beställarens kontaktperson: Magnus Hessler NB Kyl & VVS Konsult AB Storgatan 11 666 30 BENGTSFORS Tel: 0531-100 30 Ombud: Certifierad energiexpert nr: 2149 Antal sidor: 5 sid Bilagor: -
ENERGIBESIKTNING 2(5) SAMMANFATTNING Fastigheten omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i tre plan i suterräng. Uppvärmning sker med luft-vattenvärmepump. Det finns även en öppen spis. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 73 kwh/m 2 och år. Förväntat värde för denna typ av byggnad är 93-113 kwh/m 2 och år. 1 Bakgrund 1.1 Syfte Enligt Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 ska denna typ av byggnader energideklareras vid försäljning. 1.2 Förutsättningar Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Magnus Hessler. 1.2.1 Tempererad area, A temp Atemp har angivits till 218 m 2 Det är A temp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen. Med tempererad area, A temp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida. 1.2.2 Beräkningar Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor: El 1,40 öre/kwh Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 % Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta. Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms. Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. 1.3 Tillgängligt underlag Tillgängligt underlag har varit fastighetsdata från Metria, el- och vattenfakturor, ritningar samt uppgifter lämnade av fastighetsägaren och information som framkommit vid platsbesök. Elförbrukningen har under 2015-07 2016-06 varit ca 16 943 kwh. Under den tid som energiuppgifterna avser har en äldre dam bott i huset. Det är brukarens beteende som väsentligt påverkar energiförbrukningen.
ENERGIBESIKTNING 3(5) 2 Byggnad 2.1 Beskrivning av byggnaden omfattar ett fristående hus i tre plan. Huset är byggt i suterräng och del av plan 2 utgör källare. 2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats. Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon. Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater. Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare. Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning. 3 Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm Husets nybyggnadsår är 1965. Enligt den tekniska beskrivningen är ytterväggarna i källaren uppförda av 30cm lättbetong med puts medan väggar ovan mark består av 20cm lättbetong plus halvstens fasadtegel. Taket består av invändiga skivor, 10cm isolering (glasullsmatta) samt en utvändig täckning av plåt. 3.2 Värmesystem Uppvärmning sker med luft-vattenvärmepump och värmen distribueras via vattenburna radiatorer. Det finns även en öppen spis i vardagsrummet. Det finns någon enstaka eldradiator. 3.3 Ventilationssystem Ventilationen från källarplanets WC och tvättstugan går med självdrag via kanaler i murstocken. Enligt den tekniska beskrivningen går det en kanal med fläkt från badrummet och köket, det är osäkert om fläkten finns kvar i dag. Ovanför spisen finns en imkåpa med fläkt. Uteluft tas in via ventiler i väggarna. 3.4 Tappvatteninstallationer Varmvatten bereds i varmvattenberedaren som laddas via värmepumpen. Duschen och bidén i badrummet är försedda med termostatblandare medan tvättställ och diskbänk har 1-greppsblandare. Det finns ett par blandare i tvättstugan som är av 2-greppstyp. 3.5 Elinstallationer Belysningen består i huvudsak av glödlampor.
ENERGIBESIKTNING 4(5) 4 Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m. 4.1 Klimatskärm 4.1.1 Byte av fönster Befintliga fönster är kopplade av 2-glastyp. Vi har räknat på att samtliga fönster kan bytas till moderna underhållsfria isolerglas. Det är svårt att få ekonomisk lönsamhet och återbetalningstiden blir lång men genom att byta fönster erhålls förutom en något lägre energikostnad bättre komfort i form av minskat drag (kallras), mindre underhåll och att det blir tystare inomhus. Alla fönster behöver inte bytas samtidigt. Tabell 1. Fönsterbytets inverkan på värmegenomgångskoefficienten (U) och transmissionsförlusterna (värmeförlusterna). Minskade Minskade U nuvarande U (kwh/m 2 o Åtgärd nytt transmissionsförluster C) (kwh/m 2 o kostnader C) (kr/år) (kwh/år) 3,0 Fönsterbyte 1,0 5 900 3 300 Investeringsbehov: ca 150 000 kr Energibesparing: 2 400 kwh/år Kalkylperiod: 30 år Besparingskostnad: 1,77 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) Återbetalningstid: mer än 30 år 4.1.2 Källare Källaren har ett par rum där golven byggts in. Att bygga till på insidan i den här typen av källare är en riskkonstruktion med hänsyn till fukt. För mer information se t.ex.: https://www2.anticimex.com/sv-se/fuktproblem/misstanker-du-fukt-eller-mogelskada/plattapa-mark/ eller http://www.viivilla.se/bygg/glasbetong/stora-fuktskolan--allt-du-behover-veta-om-fukt-ochfuktskador/ 4.1.3 Byte av radiatorventiler Radiatorerna är försedda med äldre termostatventiler och funktionen är osäker. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs kan radiatorerna förses med nya termostatventiler. Att byta ventilerna brukar ge en energibesparing mellan 5 10 %, vi har räknat med 10 %. Vi uppskattar att 15 radiatorer behöver nya ventiler. Kostnaden uppskattas till 600 kr/st. Investeringsbehov: Energibesparing: Besparingskostnad: Återbetalningstid: 9 000 kr ca 550 kwh el/år (750 kr) 0,92 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) ca 12 år
ENERGIBESIKTNING 5(5) 4.2 Ventilationssystem 4.2.1 Uteluftsdon Sovrummen saknar uteluftsdon som släpper in luft. För lite tilluft innebär otillräcklig ventilation vilket kan medföra dålig inomhusmiljö (lukter, fukt). För att få tillräcklig ventilation kan man placera tilluftsdon i fasad eller spaltventiler i överkant av fönstrens karm. 4.3 Elinstallationer 4.3.1 Belysning Ett byte från glödlampor till lågenergilampor lönar sig alltid. Lågenergilampor finns av typen kompaktlysrör och LED. Ett exempel är byte från glödlampa 60 W till lågenergilampa 11 W. Med antagandet att lampan är tänd en fjärdedel av årets timmar (2200 timmar) blir besparingen cirka 100 kronor per år. Om lampan kostar 100 kronor blir återbetalningstiden cirka 1 år. Förväntad brinntid brukar vara 6-10 000 timmar. Om man väljer LED-lampor blir energibesparingen större. Observera att det är viktigt att kasserad belysning tas om hand på rätt sätt. Lågenergilampor av typen kompaktlysrör innehåller kvicksilver och måste lämnas in som elavfall på en återvinningscentral eller på av kommunen annan anvisad plats. 4.4 Tappvatteninstallationer 4.4.1 Montera resurseffektiva blandare Blandarna är av olika ålder och utförande. Blandarna i tvättstugan är av 2-greppstyp. Byte från tvågreppsblandare till resurseffektiva engreppsblandare brukar ge en besparing på varm- och kallvatten med 30-35 %. 5 Slutsatser 5.1 Åtgärder med stort investeringsbehov Byte av fönster. 5.2 Åtgärder med visst investeringsbehov Byte av radiatorventiler. Belysning. Montera resurseffektiva blandare. 5.3 Övrigt Förse sovrummen med tilluftsdon. Källare. NB Kyl & VVS Konsult AB