ENERGIBESIKTNING Bilaga till Energideklaration av Bengtsfors Billingsfors 4:138 2013-04-18 Uppdragsnummer 13526 Besiktningen utförd av: Bengt Zetterberg Beställarens kontaktperson: Ida Lans NB Kyl & VVS konsulter ab Järngatan 16 666 31 BENGTSFORS Tel: 0531-52 68 50 Ombud: Bengt Zetterberg Certifikats nr: 2149 Antal sidor: 7 sid Bilagor: - K:\Bestalla-Bengtsfors\6 Energideklarationer\Genomförda\Ida Lans Billingsfors\13526 Billingsfors 4-138 Energideklaration\08_utredningar\130418 Energibesiktning Billingsfors 4-138.doc
SAMMANFATTNING ENERGIBESIKTNING 2(7) Fastigheten Billingsfors 4:138 omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i två plan där bottenvåningen är i souterräng. Uppvärmning sker i huvudsak med luft-vattenvärmepump. Normalårskorrigerad energianvändning (energiprestanda) för värme och fastighetsel ligger på 162 kwh/m2 och år. Förväntat värde för denna typ av byggnad är 156-190 kwh/m2 och år. 1. Bakgrund 1.1 Syfte Enligt Lag om energideklaration för byggnader SFS 2006:985 ska denna typ av byggnad energideklareras. 1.2 Förutsättningar Energiexperten har gjort platsbesök och haft ett möte med Ida Lans och Erik Edgren. I januari 2013 satte man in en luft-vattenvärmepump. Redovisade energiförbrukningar avser 2012, alltså innan värmepumpen sattes in. Dock är föreslagna energieffektiviseringsåtgärder beräknade på uppvärmning med den nya luftvattenvärmepumpen. 1.2.1 Tempererad area, A temp A temp har beräknats till 134 m 2. Garage och med tillhörande förråd har inte räknats in i A temp. Det är A temp tillsammans med husets totala energianvändning för värme och fastighetsel som ligger till grund för energiprestandamåttet i energideklarationen. Med tempererad area, A temp, menas byggnadens area avsedd att värmas till mer än 10ºC och som är begränsad av klimatskärmens insida. 1.2.2 Beräkningar Vid beräkning av lönsamheten av energibesparande åtgärder har vi använt följande priser och räntor: El 1,30 kr/kwh Ved 600 kr/m 3 (1600 kwh/m 3 ) Prisökning 3 % per år Kalkylränta 4 % Beräknad återbetalningstid är rak d.v.s. utan hänsyn till ränta. Samtliga prisuppgifter, besparingar etc. är angivna inklusive moms. Vi har inte tagit hänsyn till ev. ROT-avdrag. Observera att syftet med beräkningarna inte är att vara exakt utan att ge en storleksordning på respektive investering och besparingspotential. 1.3 Tillgängligt underlag Tillgängligt underlag har varit el- och vattenfakturor, ritningar samt uppgifter lämnade av fastighetsägaren och information som framkommit vid platsbesök. Elförbrukningen (hushålls, fastighetsel samt viss värme) har varit 10 125 kwh år 2012. Vi har räknat med en vedförbrukning om 8 m 3 under 2012.
2. Byggnad ENERGIBESIKTNING 3(7) 2.1 Beskrivning av byggnaden Fastigheten Billingsfors 4:138 omfattar ett fristående hus. Huset är uppfört i två plan där bottenvåningen är i souterräng. I bottenvåningen finns bl.a. pannrum, tvättstuga, matkällare, garage och förråd. 2.2 Bedömning av vilka byggnadsegenskaper som skall besiktas Klimatskärmen kontrolleras visuellt på plats. Vind-vindsisolering. Luftbehandlingen kontrolleras avseende utelufts- och frånluftsdon. Uppvärmningssystemet kontrolleras liksom radiatorer avseende termostater. Blandare för tappvatten kontrolleras avseende en- eller tvågreppsblandare. Varmvattentemperatur. Elinstallationer kontrolleras med tanke på möjlighet till lågenergibelysning. 3. Besiktning av byggnad 3.1 Klimatskärm Husets nybyggnadsår är 1960. Ytterväggarna består av fasadtegel, reglar, isolering och invändigt skivmaterial. Taket är försett med betongpannor. Fönstren är utbytta 1988 till 2-glas isolerrutor. Grundläggningen är utförd med källare i souterräng. Vindsisoleringen består av ca 150 mm sågspån. 3.2 Värmesystem Uppvärmning under den tid som energiuppgifterna avser, 2012, har skett med: -EL: vattenradiatorer via oljepanna som kompletterats med elkassett. -EL: luft-luftvärmepump i hall nere. Det finns även en luft-luftvärmepump i vardagsrummet uppe men den har inte varit i drift. -VED: som eldats i oljepanna Reglering av framledningstemperaturen har gjorts manuellt via pannans shuntventil. Radiatorerna är i huvudsak försedda med äldre termostatventiler. Enstaka har manuella ventiler. I januari 2013 satte man in en luft-vattenvärmepump. 3.3 Ventilationssystem Luftbehandlingen består av självdrag via ventiler som är placerade i murstocken eller i kanaler. Uteluft tas in via ventiler i källaren samt läckage i byggnadskonstruktionen. I köket finns imkåpa med fläkt. 3.4 Tappvatteninstallationer Källare: Tvättstället och tvättstugan har 2-greppsblandare. En trappa upp: Duschen har termostatblandare. Tvättställ och diskbänk har 1-greppsblandare. 3.5 Elinstallationer Belysningen består av en blandning av lågenergilampor och lysrör.
ENERGIBESIKTNING 4(7) 4. Förslag på kostnadseffektiva åtgärder m.m. 4.1 Klimatskärm 4.1.1 Tilläggsisolering av vind Vindsisoleringen består av ca 150 mm sågspån. Vi har räknat med att 120 m 2 kan isoleras med 300 mm lösull. Kostnaden för lösullsisolering bedöms uppgå till ca 20 000 kr inklusive arbeten med att säkerställa att ventilation av vinden blir tillräcklig m.m. Tabell 1. Tilläggsisoleringens inverkan på värmegenomgångskoefficienten (U) och transmissionsförlusterna (värmeförluster genom klimatskärmen). Minskade Minskade Nuvarande U nuvarande U vindsisolering (kwh/m 2 o Åtgärd nytt transmissionsförluster C) (kwh/m 2 o kostnader C) (kr/år) (kwh/år) sågspån ca 150 mm yta ca 120 m 2 0,5 Isolera med 0,1 4 600 3 000 300 mm lösull Investeringsbehov: Energibesparing: Kalkylperiod: Besparingskostnad: Återbetalningstid: 20 000 kr 2 300 kwh el 30 år 0,34 kr/kwh (från det energipris investeringen blir lönsam) ca 6,5 år Innan isoleringsåtgärder bör man konsultera en expert. Saker att kontrollera kan t. ex. vara att ventilationen av vinden blir tillräcklig, bjälklagets täthet mot våningsplanet m. m. 4.2 Ventilationssystem 4.2.1 Uteluft Huset ventileras med självdrag och frånluftsdon är placerade i murstocken och kanaler. Tilluft tas genom enstaka uteluftsdon placerade i källarvägg samt genom läckage i klimatskärmen. Sovrummen bör kompletteras med uteluftsdon för att säkerställa tillräcklig ventilation. Det kan göras som spaltventiler i fönsterkarm eller som ventiler i yttervägg. Det här är ingen energiåtgärd utan en komplettering av ventilationen.
4.3 Värmesystem ENERGIBESIKTNING 5(7) 4.3.1 Byte av värmekälla Uppvärmning under den tid som energiuppgifterna avser, 2012, har skett med elpatron och ved som kompletterats med luft-luftvärmepump. Reglering av framledningstemperaturen till radiatorerna har gjorts manuellt via pannans shuntventil. I januari 2013 satte man in en luft-vattenvärmepump. Efter bytet till värmepump kommer energiförbrukningen att sjunka tack vare: -minskade förluster från vedeldning (låg verkningsgrad vid vedeldning i oljepannan) -effektivare styrning via värmepumpens reglercentral -tryckstyrd cirkulationspump, inbyggd i värmepumpen -verkningsgraden på värmepumpen Alternativ till luft-vattenvärmepump hade kunnat vara bergvärmepump, pellets eller vedpanna med ackumulatortank. Eldning med pellets eller ved medför dock en hel del eget arbete. Det är inte säkert att uppvärmningskostnaden (elkostnaden) sjunker efter installationen av luftvattenvärmepumpen då ved är billigare än el. 4.3.2 Byte av radiatorventiler Radiatorerna är försedda med termostatventiler utom några enstaka som har manuella ventiler. Ventilerna och termostaterna är gamla och funktionen osäker. För att inte förbruka mer energi än vad som behövs bör samtliga radiatorer förses med fungerande termostatventiler. Dessa är självreglerande och stryper när rumstemperaturen är uppe i nivå med eller över inställt värde. Att byta till termostatventiler ger en energibesparing mellan 5 15 % per radiator och kostnaden bedöms till 600 kr/ventil inkl. termostat.
4.4 Tappvatteninstallationer ENERGIBESIKTNING 6(7) 4.4.1 Montera resurseffektiva blandare Blandarna är av olika ålder och utförande. Tvättbänksblandaren är av 2-greppstyp liksom blandaren till tvättstället på lilla toaletten. Byte från tvågreppsblandare till resurseffektiva engreppsblandare brukar ge en besparing på varm- och kallvatten med 30-35 %. 4.4.2 Varmvattenberedare Den befintliga elektriska varmvattenberedaren placerad i tvättstugan behövs inte längre då den nya luft-vatten värmepumpen har inbyggd beredare. Det är billigare att producera varmvatten via värmepumpen. 4.4.3 Varmvattentemperatur Varmvattentemperaturen uppmättes till ca 46,5 C. Enligt gällande bestämmelser ska varmvattentemperaturen i tappstället (blandaren) ligga mellan 50-60 C. Om den är lägre föreligger risk för Legionella och om den är högre finns det risk för skållning. Skållningsrisk är särskilt viktigt att beakta om små barn eller handikappade använder varmvattnet. Om man i t.ex. varmvattenberedaren med jämna mellanrum gör en temperaturhöjning till minst 60 C under tillräckligt lång tid, så kallad legionelladesinfektion, säkerställs att ev. bakterier avdödas. Den nya luft-vatten värmepumpen har funktion för sådan temperaturhöjning. 4.5 Elinstallationer 4.5.1 Belysning I fastigheten finns en blandning av lågenergilampor och lysrör. Observera att det är viktigt att kasserad belysning tas om hand på rätt sätt. Lågenergilampor av typen kompaktlysrör innehåller kvicksilver och måste lämnas in som elavfall på en återvinningscentral eller på av kommunen annan anvisad plats.
5. Slutsatser 5.1.1 Åtgärder med stort investeringsbehov Tilläggsisolering av vind 5.1.2 Åtgärder med visst investeringsbehov 5.2 Övrigt Ettgreppsblandare Se över termostatventilerna, vid behov byte Komplettera sovrummen med uteluftsdon Stänga av varmvattenberedaren ENERGIBESIKTNING 7(7) NB Kyl & VVS konsulter ab Bengt Zetterberg