Bilaga 3 Samrådsredogörelse

Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande processreningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-02-24 Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB

Sida 2 (32) Innehållsförteckning 1 INNEHÅLL... 3 1.1 SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN... 3 1.2 SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN... 6 9.1 UTÖKAT SAMRÅD MED MYNDIGHETER... 23

1 INNEHÅLL Sida 3 (32) 1.1 Samråd med Länsstyrelsen Rena Hav Sverige AB ( Bolaget ) höll den 27 maj 2013 ett samrådsmöte med Länsstyrelsen och Sotenäs Kommuns miljöavdelning som resulterade i ett Samrådsprotokoll från Länsstyrelsen med beslut om att verksamheten kommer att få en betydande miljöpåverkan:

Sida 4 (32)

Sida 5 (32) Det underlag som upprättades till detta samråd har kompletterats något och redogöres för under punkt 1.2 och 1.3 i denna bilaga.

Sida 6 (32) 1.2 Samråd med Allmänheten En annons infördes i Bohusläningen den 17 september och samråd skedde den 25 september 2013. Figur 1. Annons i Bohusläningen

Sida 7 (32) Figur 2. Närvarolista den 25 september

Anteckningar från mötet: Sida 8 (32) Samrådshandlingen genomgicks med presentation av densamma via overhead av Bengt Gunnarsson Flera frågor av teknisk karaktär togs upp och besvarades. På direkt fråga om anläggningens placering i förhållande till Väjerns samhälle konstaterades att ett fåtal hus ligger närmare än 500 meters avstånd. Det närmaste på ca 100 150 meter. Risken för lukt konstaterades att den finns alltid men viktigt att vidtaga alla åtgärdser för att ta hand om eventuella lukter. Exempelvis sker råvaruhanteringen i slutet tillstånd. Det påpekades också att idag sker en rening och hantering av de produkter som skall levereras till den nya anläggningen redan på området. Vid pennan Bengt Gunnarsson Inga skriftligs synpunkter har inkommit från allmänheten. Följande samrådshandling delgavs de närvarande och genomgicks: UNDERLAG för SAMRÅD Ansökan om Tillstånd för MILJÖFARLIG VERKSAMHET Produktion av Biogas samt Processreningsanlägning (Ny anläggning i Kungshamn) Smögen 2013-09-25 Bengt Gunnarsson Rena Hav Sverige AB

Sida 9 (32) Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 SAMRÅDET AVSER 4 3 VERKSAMHETSKOD 4 4 LOKALISERING 5 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 9 6 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH UTFORMNING 10 7 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 13 7.1 UTSLÄPP TILL OCH VATTEN 13 7.2 LUFT 15 7.3 AVFALL, BIPRODUKTER OCH RESTPRODUKTER 15 7.4 BULLER 15 7.5 TRANSPORTER 15 7.6 ENERGI SAMT KYLA OCH VÄRME 15 7.7 MILJÖKVALITETSNORMER 16 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, FÖRSLAG TILL INNEHÅLL 17 1 Administrativa uppgifter Namn: Rena Hav Sverige AB Organisationsnr: 556923-3686 Besöksadress: Postadress: Ödegården, Kungshamn Rodergatan 7, 456 50 SMÖGEN Telefon: 0523-32720 Fastighet: Fastighetsägare: Ägare: Kontaktperson: Gravarne 3:1, Kungshamn, Sotenäs Kommun Sotenäs Kommun med försäljning till Rena Hav AB Joel Oresten och Bengt Gunnarsson, Smögen Bengt Gunnarsson Ombud för detta samråd: Bengt Gunnarsson, tel 0705-365501 Mail: bengt.gunnarsson@telia.com Kommun: Sotenäs

Län: Antal anställda: Omsättning: Västra Götalands Län under start under start Sida 10 (32) Verksamhetskod: Animaliska råvaror (40.10) och reningsverk (90.20) Tillstånd: Anläggningsnummer: Miljöledningssystem: Sökes Ej klart Planeras 2 Samrådet avser Samrådet avser en ansökan om tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) för en nyetablering av en Biogasanläggning som i första hand tar tillvara fiskavfall och processavlopp från fiskberedningsindustrin i Sotenäs kommun, i första steget Abba Seafood AB s Hagabergsanläggning samt Leröy Smögen Seafood AB s s anläggning på Ödegården. I andra hand kan det bli aktuellt med slam och moderlakar från fiskberedningsindustri på andra platser i Bohuslän samt matavfall, framförallt storkök, i kommunen. Miljömusslor och sjöpungar kan också tas emot vid kajen och kan användas dels för biogasframställning eller till torkning av musselmjöl. Utöver tillverkning av biogas planeras också ett omhändertagande av processavloppsvatten med tillhörande rening från Abba och Leröy till betydligt sänkta utsläppsvärden mot dagens. Det kommer att bli en outsourcing av deras processvattenbehandling. Biogasen kommer att användas för el- och värmegenerering samt fjärrkyla. Det mesta av energin kommer att användas i de närliggande anläggningarna (Abba Seafood och Leröy), som el, värme och kyla. Dessa företag svarar också för huvuddelen av råvarorna till biogasanläggningen. Kommunens badanläggning kan bli aktuell att försörja med fjärrvärme. Musselmjölsanläggningen kan förses med energi. Utöver energi kommer en del biogödsel att erhållas i produktionsprocessen. Biogödseln planeras att säljas som gödningsmedel för att spridas på odlingsmark. Då den planerade verksamheten kommer att beröra framförallt Abba Seafood och Leröys utsläppsvillkor ingår också en diskussion hur detta skall hanteras.

Sida 11 (32) Inga avtal är tecknade med någon industri så här långt men alla är positiva till ett genomförande enligt de riktlinjer som redogöres för i denna ansökan. 3 Verksamhetskod Bolagets sökta verksamhet har bedömts att få verksamhetskod Gasformiga bränslen 40.10 enligt SFS 2009:863, samt Avloppsreningsanläggning ) 90.00, enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, (SFS 1998:899). Anläggningen kommer att ta emot mer än 100.000 ton som behandlas i rötkamrarna. Huvuddelen är dock vatten. Utöver detta är det en hel del processvatten som i princip endast används i vattenreningsverket. Fordons- och biogas klassas i Sevesolagstiftningen som Riskfras 12 brandfarlig gas. För att klassas som Sevesoverksamhet krävs att hanteringen av brandfarlig gas övertiger 10 ton. Hanteringen vid anläggningen uppskattas utifrån gasklockans storlek som väl understiger 10 ton. Inte heller de hjälpkemikalier, saltsyra och järnklorid, tillhör risk-fras R35 och berörs därmed inte heller av Sevesolagstiftningen. Anläggningen bedömes ej vara en IPPC-anläggning. 4 Lokalisering Fabriken planeras att lokaliseras till fastigheten Gravarne 3:1, Ödegårdens Industriområde Denna placering är optimal ur transportsynpunkt. Eventuellt alternativa lokaliseringar kommer att studeras efter det att det tidiga samrådet avhållits.

Sida 12 (32) Figur 1. Biogasanläggningen planeras att ligga norr om Abbas fabrik och söder om Leröys å Ödegårdens industriområde Nedan framgår lokaliseringen i förhållande till de bägge industrierna där de rödmarkerade rektanglarna åskådliggör byggnation för processanläggningen. Av bilden framgår att anläggningen kommer att bli kraftigt skärmad åt alla väderstreck än norr genom industribebyggelse och höga bergväggar.

Sida 13 (32) Figur 2. Industriverksamheten sedd från norr med Leröys anläggning till vänster och Abbas till höger. Lokaliseringen anges med rött. Nedanstående flygbild visar de bägge fabrikerna med placering i röda sexkanter. Figur 3. Industriverksamheten sedd från luften norr med Leröys anläggning uppe i bild och Abbas anläggning nere i bild. Lokaliseringen anges med röda figurer.

Sida 14 (32) Anläggningen kommer att bestå av några hus samt ett antal tankar och processutrustning. Nedanstående utdrag från Sotenäs kommuns primärkarta, figur 4, redogör för aktuell placering. Figur 4. De aktuella ytorna anges med beteckningarna A, B och C.. 5 Planförhållanden Verksamheten planeras att bedrivas på Gravarne 3:1 (Hagabergs/Ödegårdens industriområde) där aktuell detaljplan för industriell verksamhet bifogas som figur 5. Den del där Rena Hav skall lokliseras (blå kulör) vann laga kraft 1995. Delen planeras att revideras för att passa den aktuella verksamheten. Den bruna delen avser Leröys tomt vilken vann laga kraft 2010 där den tagit i anspråk en del av det som tidigare var blåmarkerat. Avstånd till närmaste bostad utgör 100-300 meter beroende var man mäter på tomten. Ytterligare 5 6 hus finns inom radien 200-400 meter. Därutöver är det ca 4 500 meter till bebyggelse.

Sida 15 (32) Den närmaste bebyggelsen ligger ej i den dominerande vinriktningen och den är avskärmad med en rak bergvägg på ca 13 14 meters höjd.. Figur 5. Utdrag från detaljplanekartan

Sida 16 (32) Figur 6. Översiktsbild från ÖP 2010

Sida 17 (32) Det aktuella industriområdet är i kommunens översiktsplanering ÖP 2010, figur 6, markerad som störningszon med både lukt och buller. Vidare är området i ÖP 2010 avsatt för utveckling av industriell/storskalig verksamhet med behov av vattenanknytning. 6 Verksamhetens omfattning och utformning 6.1 Omfattning Ansökan omfattar att uppföra och driva en anläggning för produktion av biogas för att använda denna till strömframställning genom en gasmotor samt att ta tillvara kylvatten och leverera detta som värme eller kyla till de näraliggande industrierna samt drift av ett vattenreningsverk. Anläggningen skall uppföras på fastigheten Gravarna 3:1. Ansökan omfattar: en produktion av maximalt ca 4 miljoner Nm3 biogas per år mottagning av max 50.000 m3 råvara med hög TS-halt och max 200.000 m3 processvatten en produktion av ca 40.000 ton biogödsel per år (minskar med ökad avvattning) tillverkning av el, värme och kyla, totalt ca 30 GW leverans av energi till befintlig industri och kommunens badanläggning torkning av musselkött till musselmjöl drift av Abbas reningsverk för att serva Abba och Leröy samt möjligen Domstein Sverige AB (Fiskberedningsindustri i Kungshamn) i en framtid för behandling av processvatten. Anläggningen kommer att byggas på ett ca 14.000 kvm stor tomt och det mesta avser nybyggnation med undantag av de reningsanordningar och tankar som finns inom området. Här bör observeras att denna hantering sker redan idag inom industriområdet med undantag av biogas- och musselmjölsframställan. Råvaran för produktionen kommer från djurriket (huvudsakligen fisk animaliska råvaror) som utgör industriella restprodukter samt musslor. All råvaruhantering kommer att ske i slutna system samt vid lossning av fasta råvaror (utom musslor) sker detta inomhus. Total råvarumängd till anläggningen planeras att på årsbasis vara max ca 50.000 ton utöver detta kommer max ca 100.000 m3 vatten att hanteras dels i biogasanläggningen och max lika mycket i reningsverket för processavlopps-vatten. Endast råvara för omgående förbrukning hanteras varför ingen längre lagring kommer att ske i anläggningen. Driftstiden är planerad till dygnet runt men i huvudsak bemanning dagtid.

6.2 Utformning Sida 18 (32) Biogasanläggningen Syftet med biogasanläggningen är att genom rötning producera biogas av en kvalité som kan förbrännas i en motor för generering av elström. Kylvattnet tas tillvara och används för uppvärmning samt att framställa kyla i en absorptionskompressor. Råvaran kommer huvudsakligen från de två näraliggande fabrikerna Abba Seafood och Leröy. Nedanstående principfigur, figur 7, redovisar översiktligt principerna i anläggningen. Det mesta pumpas rakt in från slurrytankarna. Visst tillskott sker med lastbil. All intransport av fiskavfall och slam med lastbil lossa invändigt i en tät hall med undertryck där ventilationsluften passerar ett filter med aktivt kol. I övrigt kommer all utgående ventilationsluft också att renas genom ett filter med aktivt kol för att förhindra eventuella luktproblem Figur 7. Översiktligt processchema över planerad biogasanläggning Varje dag skall c:a 375 m3 slurry tillföras och tas ut ur rötkammaren Biogasproduktionen beräknas uppgå till c:a 10 000 m3 per dygn motsvarande en energiproduktion på 70 000 kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 2,5 MW och en årlig oljeersättning av 2 300 m3 eldningsolja. Rötkamrarna har en volym på 3 000 m3 och är utförda i emaljerad stålplåt och försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. Rötning drivs vid termofil processtemperatur, 55 o C, för att kunna reducera erforderlig tankvolym. Reningsverket Abbas reningsverk kommer att ingå i den nya anläggningen

Sida 19 (32) Denna nya reningsanläggningen som består av Abba s flotationsverk med kemisk fällning kompletteras med Anaerobfilter, Biobäddar (2 st) samt ultrafiltrering och omvänd osmos. Anläggningen får ta emot processavloppsvatten från Leröy, Abba och (på sikt också) från Domstein. Mängden avloppsvatten genom anläggningen får inte överstiga 50 m3 per timme som riktvärde. Här kommer vattnet att renas och sen släppas till havet. Det renade vattnet får en låg halt av COD samt N och P. 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Utsläpp till vatten 7.1.1 Processavloppsvatten Det renade avloppsvattnet leds i en 3000 m lång utloppsledning (Diam 200 mm) till 28 m djup vid Dödholmarna sydost om Smögen Nu gällande beslut för Abba säger: Utsläppet från Hagabergs reningsverk får som riktvärde* och månadsmedelvärde innehålla högst 700 kg TOC/dygn, 1,6 kg totalfosfor/dygn och 56 kg totalkväve/dygn. Utsläppet skall avledas till vattenområdet mellan Nissebåden och Dödholmarna. Den gamla utsläppspunkten i Hasselösund får användas som bräddavlopp i nödsituationer. Månadsmedelvärden Hagaberg P-tot TOC N-tot kg/dygn kg/dygn kg/dygn Januari 0,43 556,4 20,5 Februari 0,52 831,1 14,0 Mars 0,28 382,5 18,7 April 0,29 335,2 26,7 Maj 0,49 434,7 22,7 Juni 0,41 292,1 13,1 Juli 0,41 300,8 21,0 Augusti 0,31 360,5 28,0 September 0,25 382,4 22,7 Oktober 4,43 617,6 45,5 November 0,68 465,6 29,8 December 0,44 381,4 27,2 Figur 8. Abbas utsläppsmängder 2012 Ovanstående tabell är hämtad från Abbas miljörapport 2012 och visar på att de flesta värden innehålles. Förväntat utsläpp med det nya verket kommer att reduceras betydligt på ovanstående parametrar. 7.1.2 Rengöring av produktionslokalerna

Sida 20 (32) En mycket begränsad mängd vatten kommer att åtgå för att städa i produktionslokalerna. Vattnet renas i anläggningen. 7.1.3 Avloppsvattenmängden Av den totala vattenförbrukningen på upp till 5 000 m3 beräknas 500 m3 åtgå till sanitärt avloppsvatten. Resterande används för städning och vatten till processen. Processavloppsvattenmängden vid full drift beräknas uppgå till maximalt 200 000 m3 per år mot nuvarande ca 125 000 m3 Utöver denna volym tillföres salthavet den högre volymen ( 200 000 m3 ) redan idag ( Leröys och Domsteins volymer) men genom andra ledningar. Dessa ledningar mynnar i stort sett i samma område. Figur 9 Sjöledningar med Abbas utloppsledning. 7.2 Luft Luftföroreningar genom utsläpp till atmosfären sker genom två slag; Från frånluften som ventilerar lokalerna och mottagningsstation Från frånluften från process

Sida 21 (32) All frånluft kommer att genomgå en behandling med aktivt kol. Här bör nämnas att det mesta av avfallshanteringen sker redan på området. 7.3 Avfall, biprodukter och restprodukter Det avfall som uppkommer vid produktionen består i huvudsak av biogödsel. Mängden är beroende av vilken TS-halt som skall framställas. Uppskattningsvis kommer mindre än 20 000 ton att produceras årligen (Beroende på avvattning). Denna mängd kommer att avsättas hos olika lantbrukare. Farligt avfall uppkommer ej utöver normal förbrukning av lysrör, enstaka batterier i miniräknare och liknande. 7.4 Buller Buller från verksamheten kommer att genereras i huvudsak från fläktar och kondensorer. Bullret kommer att begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder såsom riktvärde under vardagar inte överstiger 50 db(a) dagtid (07.00-18.00), 45 db(a) kvällstid (18.00-22.00) och 40 db(a) nattetid (22.00-07.00). Under söndag och helgdag kommer motsvarande värde ej att överstiga 45 db(a) dagtid och 40 db(a) övrig tid. 7.5 Transporter Uppskattningsvis kommer 2-3 lastbilar per dygn (främst 06.00-18.00) att köra råvaror till och färdigvaror från anläggningen vid full drift. Detta utgör betydligt mindre än vad som körs från Abbas och Leröys anläggningar idag. Personalen kan med fördel gå eller cykla till anläggningen. 7.6 Energi samt kyla och värme Den genererade gasen kommer att användas för framställning av el i en gasmotor. Uppskattningsvis kommer ca 30 000 KWh/d att framställas vid genomsnittlig drift. Verkningsgarden beräknas till ca 40% på gasmotorn. Kylvärmen som kommer att tas ut utgöt motsvarande 40 000 kwh vid 85 graders temperatur på kylvattnet. En energibalans kommer att upprättas som tar sikte på att använda värmen till uppvärmning hos främst Abba och kommunens badanläggning. Värmeöverskottet kommer sedan att användas i en absorptionskompressor för att framställa fjärrkyla där speciellt Leröy har ett stort behov sommartid. Bägge kommer också att köpa elektricitet. Energi för att försörja den egna anläggningen produceras internt.

Sida 22 (32) Biogasen som används vid förbränningen till energi orsakar inga växthusgaser och totalt kommer minskningen av transporer och energigenerering att minska med 50 000 ton CO2 ekvivalenter årligen. 7.7 Miljökvalitetsnormer Verksamheten kommer att följa de miljökvalitetsnormer som finns i kommunen och i många stycken bli betydligt bättre jämfört med dagens produktion. 8 Miljökonsekvensbeskrivning, förslag till innehåll Nedan finns en sammanfattning på moment som förslagsvis kommer att innehållas i MKB n Bevisbördesregeln 1 Bevisbördesregeln uppfylles varvid en faktasammanställning lämnas i MKB n. Kunskapskravet 2 Kunskapskravet är uppfyllt varvid fakta lämnas i MKB n. Den nya verksamheten baseras på funktionen i andra biogasanläggningar i Sverige. Försiktighetsprincipen 3 Vid nybyggnationen kommer bästa möjliga teknik att användas med bland annat rening a all ventilationsluft i kolfilter. Risken för den omgivande miljön är liten då exempelvis avloppet renas betydligt bättre än idag samt att det innebär en kraftig minskning av klimatpåverkande växthusgaser. Vidare vidtas åtgärder redan på konstruktionsstadiet vid ny- och ombyggnader av anläggningen för att negativa effekter på hälsa och miljö skall hindras. Exempelvis finns speciella förvaringsutrymmen för kemikalier med möjlighet till uppsamling vid eventuellt spill. Vidare kommer företaget att införa ett omfattande miljöledningssystem ISO 14001 när det gäller ledning och styrning av verksamheten. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet bidrar till att säkerställa driften av anläggningen uppfyller miljömässiga krav. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringen har valts till en ur miljö- och verksamhetssynpunkt gynnsam placering. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5 Dessa principer tillämpas i alla led, så som energianvändning och råvaruförbrukning samt avfallshantering. Produktvalsprincipen 6 Produktvalsprincipen tillämpas främst med tanke på användning av kemikalier och optimering av biogödslet. Skälighetsprincipen 7

Sida 23 (32) Bolaget är medvetet om skälighetsprincipen och anser att den tillämpas på den planerade anläggningen samt att de föreslagna åtgärderna, vid exempelvis rening av avloppsvattnet, följer denna regel. Ansvar för avhjälpande av skada 8 Bolaget är medvetet om detta regelverk. Stoppregeln 9 Stoppregeln bedöms ej behöva tillämpas då inget kan förutses som denna regel kan tillämpas på. Brand För att undvika och begränsa en eventuell brand i anläggningen har omfattande åtgärder vidtagits. Anläggningen konstrueras och byggs enligt höga brandklassningsnormer med användning av brandväggar och i övrigt så brandsäkra material som möjligt. Brandlarm finns installerat och rum som bedöms särskilt utsatta för brandfara är konstruerade därefter. Strömavbrott Anläggningen konstrueras så att ett strömavbrott inte medför några miljömässiga risker. Läckage av kemikalier Alla kemikalier förvaras i speciella utrymmen med möjlighet till uppsamling, så att risken för läckage till omgivningen minimeras. Vältrisk vid lastning och lossning Risken för att kemikalier läcker ut vid olyckor i samband med lastning och lossning minskas genom användning av lastbryggor där pallar dras av och på lastbilarna i samma plan. Skulle en pall välta, sker detta från mycket låg höjd vilket kemikaliernas emballage tål. Övriga åtgärder För att minimera inverkan på omgivningen kommer all frånluft att behandlas via aktiva kolfilter. Lastbilar som lossar fast avfall gör detta inomhus i en byggnad med undertryck där samma rening sker. 1.3 Utökat samråd med myndigheter Ett utökat sam råd har hållits med följande myndigheter vilka tillskrevs den 7 januari 2014 med en något utökad samrådsredogörelse. Trafikverket (Svar har ej inkommit) Myndigheten för samhällskydd och beredskap Jordbruksverket Naturvårdsverket Sotenäs kommun, Räddningstjänsten Hav och Vattenmyndigheten (Svar har ej inkommit)

Svaren som inkommit redovisas nedan: Sida 24 (32) NV-00131-14 Angående samråd avseende Rena Hav Sverige AB:s tillståndsansökan för produktion av biogas m.m. Anders.Torngren@Naturvardsverket.se to 2014-01-09 10:45 Hej, Angående samråd avseende tillståndsansökan från Rena Hav Sverige AB enligt miljöbalken för produktion av biogas m.m. Med referens till från er översänt samrådsunderlag (daterat 7 januari 2014). Enligt principen om den omvända bevisbördan i 2 kap. 1 miljöbalken bör enligt vår mening verksamhetsutövaren i tillståndsansökan beskriva följande, så att tillståndsmyndigheten har ett tillräckligt beslutsunderlag. Allmänt 1. Redovisa vad bolaget bedömer är bästa möjliga teknik för reducering av respektive miljöpåverkan. 2. Redovisa vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått bolaget åtar sig. 3. Ange för varje miljöaspekt kostnader och miljömässig nyttor med ytterligare tekniskt möjliga åtgärder. Beskriv i förekommande fall varför bolaget anser att det enligt 2 kap. 7 miljöbalken är orimligt att reducera miljöpåverkan mer än vad bolaget åtar sig. Biogas utöver ovanstående även: 4. Redovisning av utsläpp av metan från hela biogasanläggningen. Denna ska inkludera utsläpp och läckage från samtliga processavsnitt såsom rötningskammare, efterreaktor, upparbetningsanläggning och substratlager. Utsläpp/läckage av metan från en uppgraderingsanläggning är typiskt 0,2 % i liknande upparbetningsanläggningar. I bolagets förslag till villkor för läckage av metan ska därför samtliga processavsnitt i biogasanläggningen inkluderas. 5. Klargörande av huruvida bolagets förslag för kontroll/övervakning kan kompletteras med en skrivning att bolaget åtar sig att följa Frivilligt åtagande Avfall Sverige Rapport U2007:2. Med vänlig hälsning ANDERS TÖRNGREN Handläggare NATURVÅRDSVERKET Enheten för prövning och regelgivning BESÖK: Valhallavägen 195, Stockholm POST: 106 48 Stockholm TELEFON: 010-698 10 77, FAX: 010-698 00 00 INTERNET: www.naturvardsverket.se Tänk på miljön innan du skriver ut det här mejlet

Sida 25 (32)

Sida 26 (32)

Sida 27 (32)

Sida 28 (32)

Sida 29 (32)

Sida 30 (32)

Sida 31 (32)

Sida 32 (32) Sotenäs Kommun, Räddningschef Peter Bergman Räddningschefen vill vara med i projekteringsskedet för att tillvarata gällande bestämmelser.