l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

Relevanta dokument
RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. N uläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget I propositionen ingår förslag till sådana

RP 136/2004 rd. I denna proposition föreslås att sjöarbetstidslagens

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 18/2015 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017.

RP 268/2006 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/2008 rd 2009.

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 83/2009 rd. Det föreslås att den proposition med förslag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 126/2007 rd 2008.

1994 rd - RP 103. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av patentlagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 208/2005 rd. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 179/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2018.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

2. Föreslagna ändringar

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 181/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 57 i järnvägslagen

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 89/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de krav på medborgarskap som är en förutsättning för beviljande av studiestöd förenhetligas för studerande vid högskolor och inom andra skolformer. Fr.o.m. l juli 1992 har kravet på finskt medborgarskap för erhållande av studiestöd slopats för högskolestuderandenas del. Nu föreslås att kravet på finskt medborgarskap för erhållande av studiestöd slopas i lagen också då det gäller andra studerande än högskolestuderande. Samtidigt föreslås att det ges befullmäktigande att utfärda närmare stadganden i frågan genom förordning. Lagändringarna hänger samman med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ikraftträdande. Lagarna avses träda i kraft den l januari MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt lagen om studiestöd (28172) är en förutsättning för att studiestöd skall kunna beviljas att den studerande är finsk medborgare. studiestöd kan på det sätt som stadgas genom förordning ochså beviljas finsk medborgare som studerar utomlands och utlänning som studerar i Finland. Enligt 7 förordningen om studiestöd (287 /72) kan finsk medborgare beviljas studiestöd för studier utomlands förutsatt att vistelsen utomlands är tillfällig. En utländsk medborgare kan alltså inte få stöd för studier i annat land än Finland. En utlänning som studerar i Finland kan beviljas studiestöd om han är stadigvarande bosatt i Finland och har vistats här mer än två år. Om den studerandes föräldrar bor i Finland eller han är gift med en finsk medborgare eller om det finns andra särskilda skäl kan stöd beviljas också studerande som bott kortare tid i landet. Enligt lagen om studiestöd för högsko- lestuderar..de (111/92) beviljas studiestöd enligt denna lag till den som bedriver högskolestudier och är stadigvarande bosatt i Finland. Enligt 2 2 mom. nämnda lag beviljas studiestöd för studier utomlands om de motsvarar studier som understöds i Finland eller ingår i en examen som skall avläggas här. Artikel 28 i EES-avialet säkrar arbetskraftens fria rörlighet mellan EG:s medlemsstater och EFTA-staterna. Avtalets bestämmelse kompletteras av EG-rådets förordning (EEG) av den 15 oktober 1968 nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Enligt avtalet skall arbetstagare som kommer till Finland från andra EES-stater och de barn de har att försörja garanteras samma rättigheter i fråga om socialskyddet som landets egna medborgare. Denna princip om socialskyddet täcker enligt den tolkning som omfattats även det utbildningsstöd och de sociala förmåner i samband med studier som samhället erbjuder. I EES-avtalet ses rätten till studiestöd och andra studiesociala förmåner som en social 3213590

2 1992 rd- RP 247 förmån för arbetstagaren och hans familj. Rätten till finansiering av studierna bestäms ur denna synvinkel på två sätt: l) En arbetstagare är berättigad att i det land där han arbetar få stöd för sina studier enligt stadgandena i landet, om det kan påvisas att studierna har nära samband med arbetstagarens arbete eller arbetsområde. 2) En arbetstagares barn är berättigade till studiestöd och andra sociala förmåner i samband med studier i det land där arbetstagaren arbetar förutsatt att de anses höra till den familj som arbetstagaren skall försörja. Ovannämnda tolkning av utbildningsstödet som social förmån för arbetstagaren och hans familj har t.ex. omfattats av EG-domstol i ett beslut i februari 1992. Enligt beslutet ålades Nederländerna att betala stöd för en italiensk gästarbetares dotters studier trots att dottern återvände till Italien för att studera. Enligt domstolen skall det finansiella stödet för studierna betraktas som en social förmån för gästarbetaren i den mening förordningen nr 1612/68 (EEG) avser, då arbetstagaren fortsättningsvis har hand om sitt barns underhåll. Om möjiigiu::terna att f~ stöd inte är begränsad~ för landets egna medborgare då det gäller studielandet kan någon begränsning inte heller gälla för medborgare i andra EG-länder. Lagen om studiestöd för högskolestuderande uppfyller EES-avtalets villkor i fråga om medborgarskap. Enligt lagen får också utlänningar studiestöd om de anses vara stadigvarande bosatta i Finland. Lagen om studiestöd, som gäller studiestödet för andra studerande än högskolestuderande, bör däremot ändras till denna del. Med anledning av detta föreslås att från l mom. lagen om studiestöd stryks hänvisningarna till finskt medborgarskap och studier bedrivna i Finland. Enligt förslaget skall stöd beviljas den som bedriver studier efter grundskolan i läroanstalter som är underställda offentlig tillsyn och är stadigvarande bosatt i Finland. Efter ändringen kan även andra än finska medborgare beviljas stöd också för studier utomlands. Då det gäller studiestödet gör verkstäbandet av ändringarna möjligt att ge arbetstagare från EES-stater och de barn de har att försörja samma rättigheter i fråga om socialskyddet som det egna landets medborgare. I praktiken är det nödvändigt att definiera när en person anses vara stadigvarande bosatt i Finland och hur och på vilka villkor studier utomlands understöds. Det föreslås att det i lagen ges ett sådant befullmäktigande. I lagen om studiestöd för högskolestuderande ingår inga närmare stadganden om när en person anses vara stadgivarande bosatt i Finland eller hur studier utomlands understöds. l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande föreslås ändras på ett motsvarande sätt som lagen om studiestöd. Avsikten är att en lika behandling av finska medborgare och medborgare i EES-staterna tryggas. 2. Propositionens ekonomiska verkningar Den föreslagna ändringen uppskattas inte medföra ökade utgifter för studiestödet. 3. Ärendets beredning Lagförslaget har beretts som tjänsteuppdrag. 4. Ikraftträdande Lagarna avses träda kraft den l januari Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

1992 rd- RP 247 3 l. Lag om ändring av lagen om studiestöd ändras lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/72), sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 februari 1992 (112/91) som följer: Den som bedriver studier efter grundskolan vid läroanstalter som är underställda offentlig insyn och är fast bosatt i Finland beviljas på ansökan studiestöd enligt denna lag. Om studiestöd som beviljas dem som bedriver högskolestudier stadgas särskilt. anses vara stadigvarande bosatt i Finland och på vilka villkor studiestöd beviljas för studier som bedrivs utomlands utfårdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter 2. Lag om ändring av lagen om studiestöd för högskolestuderande ändras i lagen den 14 februari 1992 om studiestöd för högskolestuderande (112/92) 2 2 mom. samt fogas till ett nytt 3 mom. och till 2 ett nytt 3 mom. som följer: Lagens tillämpningsområde anses vara stadigvarande bosatt i Finland utfärdas genom förordnig. 2 studier som berättigar till studiestöd studiestöd kan beviljas för studier utom- lands, om de motsvarar de studier i Finland vilka avses i l mom. eller ingår i en examen som skall avläggas här. Närmare stadganden om på vilka villkor studiestöd beviljas för studier som bedrivs utomlands utfärdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den Åtgärder som verkställigheten av iagen förutsätter Helsingfors den 16 oktober 1992 Republikens President MAUNO KOIVISTO Undervisningsminister Riitta Uosukainen

4 1992 rd- RP 247 Bilaga l. Lag om ändring av lagen om studiestöd ändras lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28172), sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 februari 1992 (112191) som följer: Gällande lydelse Finska medborgare, som efter genomgången läropliktsskola i Finland bedriver studier vid läroanstalter som är underställda offentlig tillsyn, beviljas på ansökan studiestöd enligt denna lag. Om studiestöd som beviljas dem som bedriver högskolestudier stadgas särskilt. studiestöd som avses i denna lag kan även beviljas finsk medborgare som bedriver studier utomlands samt utlänning, som studerar i Finland, på sätt genom förordning närmare stadgas. Föreslagen lydelse Den som bedriver studier efter grundskolan vid läroanstalter som är underställda offentlig insyn och är stadigvarande bosatt i Finland beviljas på ansökan studiestöd enligt denna lag. Om studiestöd som beviljas dem som bedriver högskolestudier stadgas särskilt. anses vara stadigvarande bosatt i Finland och på vilka villkor studiestöd beviljas för studier som bedrivs utomlands utfärdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den l Atgärder som verkställigheten av lagen förutsätter

1992 rd- RP 247 5 2. Lag om ändring av lagen om studiestöd för högskolestuderande ändras i lagen den 14 februari 1992 om studiestöd för högskolestuderande (112/92) 2 2 mom. samt fogas till ett nytt 3 mom. och till 2 ett nytt 3 mom. som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse Lagens tillämpningsområde 2 studier som berättigar till studiestöd anses vara stadigvarande bosatt i Finland utfärdas genom förordnig. studiestöd beviljas för studier utomlands, om de motsvarar sådana studier i Finland som avses i l mom. eller ingår i en examen som skall avläggas i Finland. studiestöd kan beviljas för studier utomlands, om de motsvarar de studier i Finland vilka avses i l mom. eller ingår i en examen som skall avläggas här. Närmare stadganden om på vilka villkor studiestöd beviljas för studier som bedrivs utomlands utfärdas genom förordning. Denna lag träder i kraft den Atgärder som verkställigheten av lagen förutsätter