Militariske Förhållanden

Relevanta dokument
FOLKSKOLANS GEOMETRI

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot /UB

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

Sveaborgs kapitulationsavtal (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

förrättning, hvilken ägaren sjelf bevistat, funnit samma åbyggnad der egaren särskilt beskrifning afgifvit af följande beskaffenhet.

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

Några ord om undervisningen i aritmetik.

Thersners Beskrifning öfver Onsjö Härad i Skåne 1 (34)

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

Brandförsäkring för Fyrby Norrgård 1841 avskriven av Robert Kronqvist

Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

BESKRIFNING. OFF^rLIGGJOi^D AF KONGL. PATENTBYRÅN. P. A. ^TLSSO^ B^tII^^I^I.tl, (^v^i^.^ maskin for uppstnknin^ af somhufvnden.

med talrika öfnings-exempel.

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

ARITMETIK OCH ALGEBRA

Lindgren, J. Iakttagelser vid fiskeriutställningen i Bergen år Malmö 1866

Byn Lia. (utdrag ur Vessige och Alfshög, två socknar i Ätrans dalgång, Sven Larsson 1996)

pak: 7 N ro 5. Harjagers Härad

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

C.W. Appelqvist i Fristad

INLEDNING TILL. Efterföljare:

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

Karlshöjdbrons Historia

Alexander I:s proklamation 6/ till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 10)

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

Blåa Sjörundan runt Rönningesjön

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 (1 2) Framsida sid 2 (3) Förord sid 3 (4) Huvudtext sid 4 7 (5 11) OBS: Flera sidor med mycket färg.

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

U t r e d n i n g

Herr K. Persson ansåg att Kapten Amundson borde väljas därför att han anses att ha det största inflytande. Deri instämdes enhälligt.

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

General von Döbelns rapport om slaget vid Lappo (RA/Rilaxsamlingen, kartong 31)

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS

som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Utbredning av hävdade strandängar 2008

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

Några ord om den analytiska geometrin och undervisningen däri.

L. M. Ericsson & C:o

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Frågor och svar om hur Sveaborgs kapitulation i praktiken skall gå till (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

Till Kongl General Poststyrelsen

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

1 (8) Pak: 7. Rönnebergs Härad, N ro 72.

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

INLEDNING TILL. Efterföljare:

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Natur och kulturstig Livered

Nionde roten, tomt 40

År 1718 var drygt svenska soldater samlade för en attack mot Norge. Huvudarmén stod utanför Halden i södra Norge. Där föll Karl XII 30

I detta arbete har författaren till skolungdomens tjänst sökt sammanföra och systematiskt ordna närmast de formler som

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

BESKRIFNING PATENT N.^^. P. C. OSTERBERG KONGL. PATENTBYRÅN. t.igarrforsäljningsapparat. Patent i Sverige från den 28 anrii 1885.

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Badsjön, mitt i Storuman,

Kronan behållit 29 / 128 mtl 3. mtl H: Herr Landshöfdingen anslagit 4 -

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

6 ) För de, ifrån Österrike i Banderoller ankommande remisser. 8 ) Om inlemnaren åslundar afsända brefvet till Österrike

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Stenfotens wärde 20. Hela stommen med din vidbyggde kammaren som har 3 wäggar och är 7 aln. lång, 6 aln. bred. och ½ aln hög wärderas till 650

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen Ingår i:

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

18 hål på historisk mark

Ank d 28/ Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,

Transkript:

1 (8) Militariske Förhållanden Districtet af Färlöfs, Strö, och Qviinge Soknar, kunde vid första åseendet, såsom af obetydlig vidd, ej synas sardeles vigtigt för Krigs theatern; men belägit i trakten af en Fästning och vid ett större Vattendrag, torde det likväl förtjena uppmärksamhet Wid en generell blick på skånska Cartan finner man att Hegeoch Laga Åar utgöra en naturlig försvars linie mot Blekinge, Småland och Halland; samt att Christjanstads Fästning, belägen på denna linie måste utgöra en vigtig strategisk punct; hvarje Fästnings försvar beror till stor del deraf, att anfallet kan inskränkas blott från en sida; detta är händelsen med Christjanstad, om Fienden, kommande från Södra eller vestra Skåne, förhindras att öfverstiga Helge Å: - det blir då endast från dess vestra strand, som Fästningen kan anfallas, och hvilket, som lätt finnes, alltid bör blifva utan särdeles fram gång. Hvilka äro således öfvergångarne öfver Helge Å som böra särdeles bevakas och försvaras? Söder om Districtet, äro de 1 o Vid Yngsjö och Åhus Färgor. 2 do Widtsköfle Färja. 3 o Christjanstads Langebro. Innom Districtet. 4 te Torsebro. Norr om Districtet. 5 o Vid Knislinge kyrka. 6 o Broby. 7 o Bussarp. 8 o Genastorp, etc: - Emellan Christjanstad och Hamiltonhill synas öfvergångar ej kunna verkställas, emedan vattnets bredd och sanka stränder hindra det; - men Torsebro är det första pass norr om Christjanstad som fordrar ett allfvarligt försvar, först På Westra Sidan om Elfven. Krutbruket är omgifvit af en 4 alnars hög och 3 alnars tjock stenmur af gråsten, starkt byggd, och bruten i flankerande linier; denna Mur, belägen straxt norrom landsvägen, omgifver en rymd af 1000 alnars längd långs elfvens strand, och har i bredd 400 alnar; muren går med bägge sina ändar ner till vattnet, af hvilka den södras afstånd ner till bron är omkring 100 alnar. Denna terrain torde väl ej till ytterlighet kunna försvaras, emedan den dels omgifves af högre trakter, och dels måste beredas att utan stor förlust kunna öfvergifvas, om Fienden forserar densamma; likväl kunna möjligen öfvergångar derifrån, inrättade dels medbroar öfver dam-byggnaderne, och dels

2 (8) med förankrade sväng bryggor, åstadkommas: - äfven kan straxt söder om landsvägen på en kulle, der Skrinarps gård är belägen, anläggas försvarsvärk, hvilka då i gemenskap med de förutnämde böra utgöra temmeligen goda Broskansar. Öster om Elfven. Egendtliga Försvaret af Torsebro ligger på ostra stranden af Helge Å; högderne äro der dominerande, och tillgänlige för Artillerie; ett starkt byggdt Magazin af tegel, och en upphögd plan midt framför bron kallad Pettersberg gifva goda tillfällen till försvars anstalter; - bron, bygd af träd kan lätt förstöras; - 2 ne Vägar leda harifrån innåt landet, neml: en åt söder till Christjanstad, och en åt öster genom Filkesta etc: - Derjemte bör Alma Å forsvaras: ty öfvergången af detta vattendrag, lemnar Fienden öppet att anfalla Helge Å vid Knislinge, Broby, och alla nordligare öfvergångspuncter. Harvid är att iagttaga försvaret af de vid detta vattendrag förutnämde öfvergångs ställen, nämligen, vid Stenbron norr om Qviinge,- Vadet vid Westerslöf och träd bryggan med Vadet vid Spånga Mölla; vid sistnämde trakt äro de dominerande högderne belägne på Norra stranden. Af hvad nu är sagt kan således upfattas forsvaret af Helge Å Norr om Christjanstad i följande positioner, nemligen: 1 a Ställningen. Bakom Winne Vattendrag, med Venstra flygeln vid Araslöf; - centern vid Färlöf och Roalöf; - och högra flygeln öfver Strö, emot Sörby, (Se linien AB på bifogade Carta). Högqvar teret, depots, m: m: äger vid denna ställning ett godt läge i Bjerlöf. (Se *) 2 dra Ställningen. Bakom Alma Ån (Se linien CD), samt en tillracklig Corps E, E, att försvara Torsebro. 3 die Ställningen Bakom Helge Å; - starkare Corpser vid Torsebro, Knislinge och Broby, samt mindre afdelningar der emellan (Se F, F, etc:). Att Torsebro i desse senare senare fall fordrar ett sardeles starkt försvar, är tydligt; ty om detta pass forseras, så äro med detsamma alla nordligare trupper afskurne från Christjanstad; - samma sak bör äfven vid 3 die ställningens intagande öfver- vägas vid Knislinge i afseende på trupperne vid Broby, O. S. V. Af omständigheter kan dock bero, hvilket som är tjenligast: att från 1 a Liniens öfvergifvande, antingen taga ställningen bakom Alma Å, eller och genast gå öfver Torsebro, för att concentrera Armeén, halst om densamma befinnes för svag att på en gång Kunna försvara många puncter.

3 (8) Tillägningar Cavalleri terrain är i södra delen af Färlöfs Sokn. Artilleri positioner äro, vid stora landsvägen: Karpalund, Araslöfs furu backe, Araslöfs Tegelbruk, Gustafsfeldt, Färlöfs högder (goda); - dernest vid Bjerlöf, Bonnarp, Qviinge Gästgifvare gård och bron öfver Alma Ån; - Vidare emellan Åby och Stenriket, Hamiltonhill och Torsebro, äfven vid Roalöf, och slutligen på högderne norr om Spånga Mölla. Jagar Mark äro trakterne norr om Strö, Bjerlöf och Torsebro. För Armeéns Underhåll och Qvarter är Färlöfs Sokn den fruktbaraste och mäst bebyggde, således den förmånligaste, äfven i taktiskt hänseende; - denna trakt bör derföre gerna bibehållas. Communication med Christjanstad bör alltid kunna underhållas, dels öfver Torsebro, och ändå närmare med båtar öfver Helge Å. Christjanstad d: 30 Septemb: 1818. U. Thersner, Major vid Kongl: Ingenieur Corpsen. Här finns en karta Militäriske Positioner vid Christianstad

4 (8)

5 (8) N ro 9. Lit: e. Topographisk Beskrifning öfver Färlöf, Strö. och Qviinge Soknar, af Östra Goinge Härad, i Skåne och Christjanstads Län. Läge och Gränser. Dessa trenne Soknar upptaga Södersta spetsen af Östra Goinge Härad, och begränsas i Norr af Alma Å, i Öster af Helge Å, i söder af Winne Å och Gerds Härad, och i Wester af Winne Å och Westra Göinge Härad.- Färlöf ligger sydligast, nordvest från Christjanstad på ½ a 1 Mils afstånd, dernest Strö, och sedan Qviinge nordligast, 1¾ Mil från nämde stad. Wattendrag. Helge Å, Kommer från Kronobergs Län; löper in i Skåne vid Wisseltofta K a i Westra Göinge Härad och passerar, genom Skeinge sjön, gränsen till det Östra, hvilket senare Härad den sedan genomlöper förbi Broby, Knislinge, Hanaskog, Torsebro, och Christjanstad; samt utgör ifrån Hanaskog till trakten af Araslöf, gränsen emellan Östra Göinge= och Willands Härader; - Vidare till Yngsjön emellan Gerds= och Willands, samt faller sluteligen med 2 ne utlopp förbi Åhus, och Söder om Yngsjön uti hafvet. Dess medelbredd ifrån Trudstorp till Torsebro är 80 a 90 Alnar; - blifver söderåt bedare och förmerar en sjö emellan sistnämde ställe och emot Christjanstad der den åter vid Lillö sammantränges till sin förra bredd,- Den är under hela nämde sträcka båtbar, utom vid Torsebro;- Wadbar är den ingenstädes. Stränderne äro låga och sanka emellan Lillö och Hamiltonhill, men blifva sedan norråt mera höga och fasta. Skillnaden emellan högsta och lägsta vatten går ända till 8 fot norr om Torsebro der ån är trängre;- de betydligaste öfversvämningar ske norr om Torsebro till Odersberga och vid Hanaskog. Öfvergångar innom districtet är endast vid Torsebro medelst en 120 alnars lång trädbrygga, för närvarande stark nog att bära Fält Artillerie; men bör besigtigas för Belägrings. Alma Å börjar sitt lopp dels från Finnia Sjön, dels från ännu mera i Nordvest belägne trakter; - Kommer in i Östra Goinge Härad sydvest om Wanås och faller i HelgeÅ 1/8 mil Norr om Qviinge Gästgifvare Gård. Dess medel bredd från Vest: Göinge Härads gräns till dess utlopp i Helje Å är 50 alnar; - den är båtbar till Spånga Mölla, och vid måttlig vattenhögd vadbar vid sistnämde ställe samt vid Westerlöfs by.

6 (8) Stränderne äro tillgänglige till Westra Goinge gräns; der vidtaga betydliga öfversvämningar och formera en Sjö af 2 a 3000 Alnars längd. Öfvergångar äro: 1/8 del Mil Norr om Qviinge Gästg: Gård, medelst en 80 Alnars lång stenbrygga; - Vidare det åfvannämde Wadet vid Westerslöf: - samt en 100 Alnars Trädbro vid vid Spånga mölla, brukbar för Fält Artillerie, men bör undersökas för Svårare. Winne Å Kommer från Westra Göinge Härad, - passerar gränsen till det Östra vid Strö och Kåleberga, och faller i Helge Å emellan Lillö och Araslöf.- Dess medelbredd innom Östra Häradet är 15 Alnar. Dess öfvergångar innom nämde trakt äro: 1. Söder om Winne; Stenbro. (Landsvägen) 2. Wester om Wrangelsdal; Trädbro. 3. Söder om Wrangelsberg: Trädbro. 4. Rålambsdal: Trädbro. 5. Mellan Rålambsdal och Brogården: Träbro. 6. Kålaberga Mölla: Trädbro. 7. Kålaberga: Trädbro. 8. Wid Härads Gränsen Vest: om Kåleberga: Trädbro, hvilka all bryggor böra vid Svårare transporter undersökas, utom stenbron vid Winne. Wadbare ställen äro emellan Kolaberga och Härads bron, sam söder om Wrangelsberg der svarte Ån nedflyter. De öfrige innom Districtet varande Wattendrag äro små bäckar som genomskära Kärr och Mossar Af hvilka senare den betydligaste är Källe Måssa, som med dess omgifvande kärr sträcker sig i norr och söder från Öfvarp emot Qviinge och Westerslöf,- håller i längden 7000 och i bredden ungefär 2000 Alnar; största delen deraf utgör TorfMåssa, vid hvars Kanter skördas boskaps foder; - dess vattendrag går ner i Alma Ån emellan Qviinge och Westerslöf. Kärraktige Trakter Äro emellan Torsebro och Balingstorp; emellan Bonnarp och Källe Måssa, samt ifrån Strö vester förbi Öfvarp och Hörröd långs Härads gränsen mot Alma Å. Högd förgreningar Den Landt=förhöjning, som delar Alma- och Winne Wattendragen, inkommer från Westra Häradet uti det Östra, emellan Öfre Mölla och Ålsåkra; böjer sig åt söder förbi Hörröd och Öfvarp, samt delar sig öster om Bonarp vid Boabacken i 2 ne grenar häraf den norra sträcker

7 (8) sig mot Hanaskog, och den södra förbi Bjerlöf, Färlöf och till Araslöf; men enbare eminente högder utmärka ej dessa trakter; Boa backen emellan Bonarp och Balingstorp torde vara den högsta och hinner säkert ej till 100 Alnar ofver Helge Å. Skogs Trakter. Något skogig mark vidtager från Strö, Bonarp och Balingstorp, norråt; - äfven träffas deraf något vid Kålaberga och Torsebro; men söderåt förbi Färlöf är nästan alldeles skoglöst. Wägar. Stora Landsvägen från Kronobergs Län inkommer öfver Alma Å i Qviinge Sokn 1/8 Mil Norr om Qviinge Gästgifvare Gård; passerar sedan rakt åt söder genom Bjerlöf och Färlöf, och utgår öfver Winne Å i Gerds Härad 3/8 Mil söder om Färlöf; -Midt uti districtet, eller vid Bjerlöf, genomskäres den vinkelrätt af Häradsvägen som kommer från Westra Goinge Härad förbi Åraslöf, passerar Strö och går öfver Torsebro till Willands härad. SokneWägar äro från Färlöf till Strö;- till Filkesta forbi Hamiltonhill öfver Torsebro; - samt till Önnesta. - Från Qviinge till Wanås och Gryt Sokn; - samt från Strö till Önnesta. Byvägarne inhämtas bäst af Special Cartan. Kyrkorne. Äro trenne: Farlöf, Moderkyrka med Anexet Strö;- samt Qviinge äfven Moderkyrka;- alla äro af Sten och Kyrkogårdarne omgifne med sten murar. Herregårdar. Strö är bebyggdt med 2 stenhus flyglar, och tillhörigt Ryttmästaren Friherre Rålamb; - der finnes ett utmärkt väl samlat historiskt och Statistiskt Bibliothek, bestående af 4500 Volumer, utom Cartor, Planer, Ritningar m: m:;- det kan med stor fördel, äfven af Ingenieur Corpsen begagnas, hälst Ägaren dertill gifvit tillstånd, och Välkände Läsare der äga fritt inträde, samt äfven kunna låna böcker emot namn sedel. Hanaskog är bebyggdt med en envånings hufvudbyggnad af sten, samt 2 Korsvärks flyglar. det är tillhörigt Friherrinnan v. Nolken Araslöf: En 2 Vånings stenhus byggnad; - tillhörigt Friherre, f. d. Landshöfdingen Wrangel. Hamiltonhill är bebyggdt med ett prydligt 2 Vånings stenhus; - tillhörer Baron Wrangel. Se vidare härom min beskrifning om Stö, i Fordna och Närvarande Sverige. Torsebro; ett en Vånings Trädhus med tvenne dito flyglar. Tillhörigt Friherre Stael v. Holstein.

8 (8) Wälbyggde Färmer Äro Wrangelsberg, Wrangelsdal, och Gustafsfeldt, alla grundmurade och af tegelsten; tillhörige Baron C. A. Wrangel. Färmen Skottlandshus är under nybyggnad. Bruk och Tillverkningar. Krutbruket vid Torsebro, lefvererar årligen 1100 Centner Krut till Kronan; - det tillhör Baron Stael v. Holstein. SallpeterSjuderier äro: ett väl anlagdt vid Strö, samt ett vid Araslöf. Calcinerings Verket af pottaska vid Spånga Mölla, lefvererar Årligen omkring 30 Skllb Calcinerad Pottaska; - Tillhör Grefve Axel Wachtmeister på Wanås. Tegelbruk, äro vid Färlöf och Hanaskog. Ytteligare anmärkningar, så väl öfver föregående, som öfrige innom districtet varande Gårdar och Hus, med deras lägenheter, afkastning, befolkning m: m: finnas införde uti härefter belaggde Statistiske Tabeller. Se vidare härom, min beskrifning om Torsebro