RP 129/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 182/1996 rd. de ändringar som är nödvändiga till följd av de lagar i anslutning till den statliga lokalförvaltningsreformen

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Till Lagutskottet. FvUU 6/1995 rd- RP 83/1995 rd. FÖRV ALTNINGSUTSKOTTET Utlåtande 6/1995 rd Regeringens proposition 83/1995 rd

RP 42/1997 rd. professor vid högskolor. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 76/1997 ni. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 och 5 polisförvaltningslagen

l. Nuläge I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om en rättsregistercentral, som skall vara en myndighet underställd justitieministeriet.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 310. Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om registelförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. N uläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Till Lagutskottet. FvUU 7/1995 rd- RP 106/1995 rd. FÖRVALTNINGSUTSKOTTET Utlåtande 7/1995 rd Regeringens proposition 106/1995 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Den ovan nämnda lagstiftningen träder i kraft den l december 1993, enligt lagen om rd - RP 12

RP 212/2013 rd. Det föreslås att lagen om köpvittnen ändras så att den övre åldergränsen för ett köpvittne som förordnats till detta uppdrag höjs från

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

2. Föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 181/2005 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

RP 30/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 40. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 16 kap. 2 lagen om aktiebolag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 40/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING. 3. Beredningen av propositionen

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

Statsrådets förordning

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 168/2005 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 60/2009 rd. I Finland har det länge funnits tre organisationer inom fritidsfiskesektorn: Suomen Kalamiesten

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Transkript:

RP 129/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid utnämning till vissa tjänster vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en lag om förfarandet vid utnämning till vissa tjänster vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk. Propositionen ansluter sig till vissa sådana tjänsteregleringar vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk som följer av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen. Den statliga lokalförvaltningsreformen avses träda i kraft den l december 1996. Den föreslagna lagen innehåller stadganden om ett system för hur de som innehar chefs-, biträdande chefs-, åklagar- och utmätningsmannatjänster vid de nuvarande polisdistrikten, stadsfiskalsämbetena och stadsfogdeämbetena utnämns till motsvarande tjänster vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk. Enligt propositionen är det av skäl som ansluter sig till det praktiska utnämningsförfarandet ändamålsenligt att begränsa utnämningen till det län där tjänsten i fråga är placerad. I annat fall blir utnämningsförfarandet orimligt långsamt och invecklat. Lagen avses träda i kraft så snart den har godkänts och blivit stadfäst. ALLMÄN MOTIVERING 1. Inledning Enligt 3 lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (126/92) ordnas den statliga lokalförvaltningen häradsvis. Finland har genom statsrådets beslut av den 23 december 1992 (1464/92) delats in i 95 härad, och den 14 april 1994 har statsrådet utfärdat ett beslut om häradens ämbetsverkstyp och deras språkliga indelning (281/94). Fristående ämbetsverk finns enligt l i sistnämnda beslut i de härad till vilka Helsingfors stad, Lahtis stad, Uleåborgs stad, Tammerfors stad och Åbo stad hör. I övriga härad finns ett häradsämbete. Ikraftträdandet av de nämnda besluten har genom statsrådets beslut (860/94) och (862/94) från år 1994 framskjutits till den l januari 1996. Avsikten är att ikraftträdandet skall skjutas fram ytterligare så att besluten träder i kraft den l december 1996. Avsikten är dessutom att beslutet om häradens ämbetsverkstyp och deras språkliga indelning skall ändras så att fristående ämbetsverk förutom de som nämns ovan dessutom skall finnas i Björneborgs, Joensuu, Jyväskylä, Kotka, Kuopio, Tavastehus, Vasa och Villmanstrands härad. Enligt 2 förordningen om häradsämbete (859/94) är häradsämbetet på lokal nivå allmän förvaltningsmyndighet som lyder under länsstyrelsen. Dessutom sköter häradsämbetet polis-, åklagar- och utsökningsuppgifter samt, enligt vad som stadgas särskilt, andra lokalförvaltningsuppgifter. Enligt 5 förordningen om häradsämbete finns vid ett häradsämbete, om inte annorlunda stadgas särskilt, enheter åtminstone för polis-, åklagar- och utsökningsuppgifter. Enligt 5 lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen kan det 351215V

2 RP 129/1995 rd enligt vad som stadgas särskilt bestämmas att en enhet vid ett häradsämbete eller ett fristående ämbetsverk i ett härad skall handha uppgifter också inom ett annat härads område eller att ämbetsverk skall samarbeta vid skötseln av vissa uppgifter. I regeringens proposition med förslag till lag om ändring av polisförvaltningslagen (RP 8611995 rd) föreslås ett stadgande om att inrikesministeriet av särskilda skäl skall kunna besluta att vid häradsämbetet i Lapplands län inrättas en länsmanstjänst för skötseln av de uppgifter som ankommer på cheferna för olika avdelningar. I andra län än Lapplands län skall häradsämbetenas enheter ha egna avdelningschefer. I regeringens proposition med förslag till lag om registerförvaltningen (RP /1995 rd.) ändras de nuvarande registerbyråerna, vilka fungerar som folkbokföringsförvaltningens lokala myndigheter, till magistrater. Magistraterna skall antingen vara enheter vid häradsämbetena eller i vissa stora städer vara fristående ämbetsverk. 2. Nuläge och föreslagna ändringar För närvarande är landet indelat i 233 polisdistrikt, 26 stadsfogdeämbeten, 26 stadsfiskalsämbeten och 59 registerbyråer i härad. Av polisdistrikten är 207 länsmansdistrikt och 25 polisinrättningar. Dessutom finns Ålands polisdistrikt. Länsmansdistrikten sköter polis-, utsöknings- och åklagaruppgifter. Länsmannen är såväl chef för polisdistriktet som utmätningsman och åklagare. I de största polisdistrikten sköter dock biträdande länsmannen åklagaruppgifterna. I vissa länsmansdistrikt sköts utsökningsuppgifterna av en avdelningschef. Chef för en polisinrättning är en polismästare och biträdande chef en biträdande polismästare. Vid stadsfogdeämbetena är stadsfogden utmätningsman och vid stadsfiskalsämbetena är stadsfiskalen åklagare. Chef för registerbyrån är häradsskrivaren. Genom den statliga lokalförvaltningsreformen överförs ovan nämnda uppgifter till häradsämbetets polis-, åklagar-, utsöknings- och registerenheter samt till häradenas fristående ämbetsverk. Avsikten är att för ledningen av häradsämbetenas enheter inrätta tjänster för skötseln av chefsuppgifterna vid enheterna enligt följande: polisenheten polischef, i åklagarenheten ledande häradsåklagare eller häradsåklagare samt i utsökningsenheten ledande häradsfogde eller häradsfogde. Samtidigt indras de nuvarande tjänsterna som länsman, biträdande länsman, avdelningschef för utsökningsavdelningen vid länsmansdistrikt, polismästare, biträdande polismästare, förste stadsfiskal, stadsfiskal, förste stadsfogde, ledande stadsfogde och stadsfogde. Utöver chefstjänsterna inrättas ett nödvändigt antal tjänster som häradsåklagare och häradsfogdar för utförande av andra uppgifter än chefsuppgifter samt i vissa härad tjänster som biträdande chef. Om regleringen av häradsskrivarnas tjänster stadgas särskilt. I 9 3 mom. lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen sägs att när lokalförvaltningsuppgifter ordnas så som lagen avser förflyttas den ordinarie personal som sköter dessa uppgifter till uppgifter på motsvarande nivå. Enligt statstjänstemannalagen (750/94) är det inte längre möjligt att flytta en tjänsteman från en tjänst till en annan. I samband med lokalförvaltningsreformen ändras tjänstemännens uppgifter, tjänstebenämningar och delvis även anställningsvillkoren och tjänstestället. För att säkerställa tjänstemännens rättsskydd föreslås att utnämningen sker genom ett utnämningsförfarande i enlighet med den föreslagna lagen. Regleringen på lagnivå beror också på att det av skäl som ansluter sig till det praktiska utnämningsförfarandet vore ändamålsenligt att begränsa utnämningen till det län där tjänsten i fråga nu är placerad. I annat fall blir utnämningsförfarandet orimligt långsamt och invecklat. De tjänsteregleringen som gäller andra tjänstemän än de som nämns i den föreslagna lagen avses bli genomförda så att tjänsterna överförs till det nya ämbetsverket med nuvarande benämningar. Om överföringen av registerbyråernas personal till uppgifter på motsvarande nivå vid magistraterna stadgas i lagen om registerförvaltningen. Personalens uppgifter och benämningar förblir huvudsakligen desamma som tidigare. 3. Propositionens verkningar Propositionen har inga ekonomiska verkningar. Den föreslagna lagen innehåller stad-

RP 129/1995 rd 3 ganden om ett system för utnämning av dem som innehar chefs-, biträdande chefs-, åklagaroch utmätningsmannatjänster vid de nuvarande polisdistrikten, stadsfiskalsämbetena och stadsfogdeämbetena till motsvarande tjänster vid häradsämbetena och häradenas fristående ämbetsverk. 4. Beredningen av propositionen Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Angående förslaget har utlåtande begärts av justitieministeriet, justitiekanslersämbetet, länsstyrelserna, polisinrättningen i Helsingfors, Poliisijärjestöjen Liitto ry, Suomen Nimismiesyhdistys ry, Valtion ja erikoispalvelujen ammattiliitto VAL ry, Poliisilakimiehet ry, Suomen Kaupunginviskaaliyhdistys ry, Suomen Kaupunginvoutien yhdistys - stadsfogdarnas i Finland Föreningen ry, Oikeushallinnon henkilökunta OHK ry, Suomen Ulosottoapulaisten yhdistys - Exekutionsbiträdenas i Finland Föreningen ry, Suomen Henkikirjoittajayhdistys ry och Lääninhallinnon ja väestökirjanpidon henkilökuntaliitto LVL ry. DETALJMOTIVERING l. Lagförslaget l. I paragrafen föreslås ett stadgande om lagens tillämpningsområde. I stadgandet uppräknas de tjänster som chefer, utmätningsmän och åklagare vid häradsämbetenas enheter i vilka nuvarande personal placeras. Lagen tillämpas både på häradsämbeten och på fristående ämbetsverk med undantag av Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Vasa härad. De sistnämnda fristående ämbetsverkens verksamhetsommråde och uppgifter förblir helt oförändrade inom samtliga verksamhetssektorer. Någon ny utnämningen av personal är således inte ändamålsenlig. I dessa härad stannar de nuvarande polisinrättningarnas, stadsfiskalsämbetenas och stadsfogdeämbetenas personal kvar i sina egna tjänster. Verksamhetsområdet för andra fristående ämbetsverk än de som räknas upp ovan ändras så, att härad inte endast omfattar polisinrättningarna, stadsfogdeämbetena och stadsfiskalsämbetena utan också de omgivande länsmansdistrikten. Av rättviseskäl bör länsmännen och biträdande länsmännen i dessa polisdistrikt kunna delta i utnämningsförfarandet. Eftersom inga väsentliga ändringar inträffar i häradsskrivarnas benämningar, uppgifter, anställningsvillkor och tjänsteställen föreslås det att denna tjänstemannagrupp lämnas utanför lagens tillämpningsområde. 2. Enligt 9 3 mom. lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen garanteras den nuvarande ordinarie personalen i samband med organisationsreformen uppgifter på motsvarande nivå i den nya organisationen. A v denna anledning kan de nya tjänsterna inte förklaras allmänt lediga. Ifall det efter att den ordinarie personalen utnämnts till de nya tjänsterna finns behov av att utnämna flera anställda till de uppgifter som nämns i l förklaras tjänsterna lediga på normalt sätt. 3. I paragrafen föreslås en förteckning över de tjänster vilkas ordinarie innehavare kan anmäla sig till de tjänster som inrättas vid häradsämbetet och som nämns i l. Personalgruppen är i enlighet med 9 lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen begränsad till de ordinarie tjänstemän som nu sköter motsvarande uppgifter. Eftersom utnämningsförfarandet skall omfatta alla ordinarie tjänstemän som innehar tjänster som nämns i denna paragraf, överstiger deras antal 400, vilket med tanke på den praktiska utnämningen gör det nödvändigt att begränsa anmälningsmöjligheten till länets område i det första anmälningsförfarandet Personalen kan anmäla sig till de i l nämnda nya tjänster som inrättas vid alla häradsämbeten inom länets område och därför kan man anta att utnämningsförfarandet blir ganska tungt, även om det begränsas på detta sätt. Vissa av de tjänster som nämns i paragrafen är för närvarande besatta med personer som innehar sin nuvarande tjänst med stöd av dispens och inte uppfyller behörighetsvillkoren för de tjänster som inrättas. De behörighets-

4 RP 129/1995 rd villkor som nu finns i förordning är också delvis lägre än vad som torde komma att stadgas för de tjänster som inrättas. Eftersom utgångspunkten är att alla personer som innehar de nuvarande tjänsterna skall placeras i nya uppgifter, föreslås i paragrafen ett stadgande om att till de tjänster som inrättas skall kunna utnämnas även en person som inte uppfyller behörighetsvillkoren. Med motsvarande uppgifter avses uppgifter inom den sektor (polis-, åklagar- eller utsökningsväsende) där personen är verksam för närvarande. Om någon som nu innehar en ordinarie tjänst inte anmäler sig till en ny tjänst, kan han sägas upp från sin nuvarande tjänst med stöd av 27 statstjänstemannalagen. 4. I paragrafen föreslås ett stadgande om förfarandet i det fallet att någon tjänsteman som innehar en tjänst som nämns i 3 efter den länsvisa utnämningen inte blir utnämnd till den tjänst till vilken han anmält sig. I detta fall begränsas inte längre anmälningsförfarandet till länets område, utan tjänstemannen kan då anmäla sig till de tjänster som fortfarande är lediga i hela landet. Avsikten är att alla nya tjänster som uppräknas i lagen skall besättas genom anmälningsförfarande. Om likväl dylika tjänster är obesatta sedan alla tjänstemän som vid lagens ikraftträdande innehar ordinarie tjänst har utnämnts, skall de tjänster som sålunda blivit vakanta på normalt sätt ledigförklaras. Det riksomfattande anmälningsförfarandet enligt denna paragraf fortsätter vid behov tills alla tjänstemän som nämns i 3 har blivit utnämnda till någon av de tjänster som nämns i l. 5. Utnämningsförfarandet torde bli rätt invecklat trots att det i första hand begränsas tilllänets område. Utnämnande myndighet för polisenhetens tjänster och registerenhetens tjänster är länsstyrelsen med stöd av förordningarna om förvaltningsområdena i fråga. Inrikesministeriet utnämner polismästaren och biträdande polismästarna vid polisinrättningen i Helsingfors. Utnämningsbefogenhet beträffande de tjänster vid åklagarenheten som nämns i l innehas av justitiekanslersämbetet och beträffande motsvarande tjänster vid utsökningsenheten av justitieministeriet. Om vid något härad i Lapplands län inrättas en länsmanstjänst för skötseln av chefsuppgifterna vid olika avdelningar, skall utnämningsbehörigheten tillkomma länsstyrelsen. För de praktiska arrangemangen i anslutning till utnämningsförfarandet föreslås en samarbetsgrupp bli tillsatt till vilken de utnämnande instanserna utser representanter. Länsstyrelsens representanter i samarbetsgruppen skall utses både från polisens länsledning och från justitieförvaltningssektorn. Gruppen skall inte utöva utnämningsbefogenhet utan dess uppgift skall vara att koordinera information om till vilka tjänster anmälningar har kommit och informera representanterna för gruppens olika instanser om till vilka tjänster utnämningar har gjorts. Samarbetsgruppen skall inte göra framställningar eller avge utlåtanden om utnämningar, utan den skall bara vara ett samarbetsorgan mellan de utnämnande myndigheterna. På detta sätt kan man i stor utsträckning undvika överlappande utnämningar och de återtaganden som de skulle leda till. Samarbetsgruppen skall tillsättas av inrikesministeriet Omnämnandet av ministeriet i detta stadgande är nödvändigt, eftersom det i annat fall uppstår oklarhet om, huruvida utnämnandel faller inom området för inrikesministeriets eller justilieministeriets befogenheter. 6. Med undantag för ansökningsförfarandet och begränsningarna gällande behörighetsvillkoren överensstämmer utnämningsförfarandet med statstjänstemannalagstiftningen och förordningarna om förvaltningsområdena i fråga, och avsikten är inte att genom den föreslagna lagen stadga om några undantag. 7. I paragrafen skall stadgas om bemyndigande att utfärda förordning. 8. I paragrafen föreslås ett ikraftträdetsestadgande och ett stadgande om att åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 2. Närmare stadganden Närmare stadganden om anmälningsförfarandet samt om samarbetsgruppens sammansättning och avgifter skall utfårdas genom förordning. 3. Ikraftträdande För de praktiska arrangemangen på häradsnivå i anslutning till genomförandet av lokal-

RP 129/1995 rd 5 förvaltningsreformen ansvarar i stor utsträckning cheferna för ämbetsverkets enheter och framför allt häradslänsmannen, som blir chef för ämbetsverket. För att de praktiska arrangemangen, t.ex. rekryteringen av annan personal än den som nämns i denna lag, skall fås i gång borde lagen träda i kraft senast så snart de substanslagar som reglerar verksamheten inom de olika förvaltningsområdena har antagits och blivit stadfästa. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag. Lag om utnämning till vissa tjänster vid häradsämbetena och häradens fristående ämbetsverk I enlighet med riksdagens beslut stadgas: l Denna lag tillämpas vid utnämning första gången till de tjänster som länsman, polischef, biträdande polischef, ledande häradsåklagare, häradsåklagare, ledande häradsfogde och häradsfogde som har inrättats vid de häradsämbeten och fristående ämbetsverk som avses i 4 lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (126/92). Lagen tillämpas inte på tjänster vid de fristående ämbetsverken i Helsingfors, Tammerfors, Vasa och Åbo härad. 2 De tjänster som nämns i l får vid utnämningsförfarande som avses i denna lag besättas utan att de förklaras lediga. 3 De tjänstemän som annars än för viss tid när denna lag träder i kraft har utnämnts till tjänst som polismästare, länsman, biträdande polismästare, biträdande länsman, ledande stadsfodge, förste stadsfogde, stadsfogde, avdelningschef för utsökningsavdelningen vid länsmansdistrikt, förste stadsfiskal eller stadsfiskal kan vid utnämningsförfarandet anmäla sig till de tjänster som nämns i l i det län där deras tjänst är placerad. Till en l nämnd tjänst som motsvarar tjänstemannens nuvarande uppgifter kan utnämnas en person som avses i l mom., fastän han inte uppfyller behörighetsvillkoren. 4 Om en tjänsteman som nämns i 3 l mom. inte vid utnämningsförfarandet har utnämnts till en tjänst som nämns i l, kan han anmäla sig till de i l nämnda tjänster i hela landet som fortfarande är lediga. Om tjänster som nämns i l fortfarande är lediga sedan alla i 3 l mom. nämnda tjänstemän med stöd av att de anmält sig har blivit utnämnda till sådana tjänster, förklaras tjänsterna lediga att sökas på det sätt som stadgas i statstjänstemannaförordningen (971/94). 5 För de praktiska arrangemangen i anslutning till genomförandet av utnämningsförfarandet tillsätter inrikesministeriet en samarbetsgrupp, till vilken justitieministeriet, inrikesministeriet, justitiekanslersämbetet och varje länsstyrelse utser representanter. 6 Om den utnämnande myndigheten och utnämningsförfarandet gäller i övrigt vad som stadgas särskilt. 7 Närmare stadganden om anmälningar och om samarbetsgruppen utfårdas vid behov genom förordning.

6 8 Denna lag träder i kraft den 199. RP 129/1995 rd Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Helsingfors den 6 oktober 1995 Republikens President MARTTI AHTISAARI Inrikesminister Jan-Erik Enestam