UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Allt annat än lärare! 1 000 gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval
Allt annat än lärare! 1 000 gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval
Förord Läraryrket är ett fantastiskt yrke. Det är få yrken förunnat att varje dag k unna påverka människors framtid på ett så påtagligt och konkret sätt som läraryrket gör. Att få se lusten i ett barns ögon som har knäckt läs koden, lärt sig additionens tiokompisar, kan formulera sig på ett nytt språk eller resonera om politiska ideologier. Att se elever växa och visa tilltro till sin förmåga, våga stå för vad de tycker och säga sin mening. Se elever acceptera andras uppfattningar eller nyfiket laborera med kemiska substanser i ett provrör e ller matvaror i en kastrull. Skolan är en spännande och dynamisk arbetsplats! I den här undersökningen har vi vänt oss till 1 000 elever i gymnasieskolans tredje år som vet att de inom fem år efter studenten kommer att studera vidare vid högskola eller universitet. Vi har frågat dem vad de vill söka för utbildning, vad som är viktigast när de gör sina val och hur de ställer sig till läraryrket. Det är glädjande att se att en stor andel av eleverna faktiskt har övervägt lärarutbildningen och att en stor andel av dem är duktiga i skolan och har bra betyg. De lockas av läraryrket och är intresserade av att få jobba med barn och ungdomar, att få undervisa och att få arbeta med ämnen som de är intresserade av. Det är också ledsamt och oroande att se att en så stor andel av dessa elever sedan tänker välja någon annan utbildning. De väljer bort lärarutbildningen för att lönen inte är tillräckligt hög, att utbildningen är för lång i förhållande till yrkets villkor eller för att de anser att det är dålig arbetsmiljö. Kvar blir en handfull elever som inte bryr sig om lönen utan som vill göra en skillnad i samhället. De betalar ett högt individuellt pris för framtidens elever. Vi vill med denna undersökning visa att loppet inte är kört vad det gäller svensk skola. Det finns ungdomar som är intresserade av att ta över stafettpinnen och bli lärare bara förutsättningarna är de rätta. Låt oss därför börja med att skapa en första förutsättning för detta genom att höja lärarlönerna med 10 000 kronor! Metta Fjelkner Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Innehåll Sammanfattning och slutsatser 4 Vad tänker eleverna välja och vad avgör valen? 7 Att bli eller inte bli lärare 13 Intresset för läraryrket En bakgrund 18 Metodbeskrivning 23 Referenser 26 Bilaga 1 Frågeformulär 28
Sammanfattning och slutsatser Det är allmänt känt att söktrycket till Sveriges lärarutbildningar har sjunkit kraftigt de senaste decennierna. Från att tidigare ha legat på en högre nivå än exempelvis läkarutbildningen så fyller lärarutbildningarna numera nätt och jämnt sina utbildningsplatser. Detta är allvarligt, i synnerhet eftersom lärarkåren står inför en gigantisk generationsväxling där en stor andel lärare ska gå i pension och där nya måste fylla på. Varför är det då så få som vill bli lärare? I denna undersökning vänder sig Lärarnas Riksförbund direkt till de som detta i huvudsak handlar om de elever i gymnasieskolan som snart måste bestämma sig för om och vad de ska läsa vid Sveriges högskolor och universitet. Undersökningens resultat Undersökningen visar: Att var fjärde elev som tänker söka sig vidare till högskola och universitet har övervägt att söka lärarutbildningen, men att endast tre procent tror att de kommer att göra det. Att de gymnasieelever som hade högst meritvärden i grundskolan är de som i störst utsträckning har övervägt att söka lärarutbildningen. Att de elever med högst meritvärden från grundskolan dels är de som i störst utsträckning avser söka sig vidare till högre utbildning, dels är de som i störst utsträckning kommer att söka ingenjörs-, l äkar- eller juristutbildning. Att de två populäraste utbildningsområdena är ingenjörs- och ekonomiutbildningar vilka tillsammans lockar lite drygt en fjärdedel av gymnasieeleverna. 4
Att de huvudsakliga skälen till att gymnasieeleverna väljer bort lärarutbildningen och läraryrket är för att de inte är lockade av yrket, inte är intresserade av att undervisa, inte anser att lönen är tillräckligt hög, inte anser att villkoren matchar den långa utbildningen samt att det är dålig arbetsmiljö. Lärarnas Riksförbunds slutsatser En stor andel av eleverna skulle kunna tänka sig att bli lärare Resultaten i denna undersökning bär ett i grunden mycket positivt budskap. Det finns en stor grupp elever i Sverige som är duktiga i skolan, har bra betyg och som är intresserade av läraryrket. Var fjärde elev i undersökningen uppger att de har övervägt att söka till lärarutbildningen och det är inte alls så att det bara är elever som inte kommer in på andra prestigefulla utbildningar som är intresserade av utbildningen; det är en större andel elever med höga meritvärden från grundskolan som är intresserade av lärarutbildningen! Det som lockar dem är de positiva egenskaper som de anser att läraryrket har; de vill jobba med barn och ungdomar, de vill undervisa och de vill arbeta med ämnen de är intresserade av. Dessa elever utgör också en så pass stor andel av sistaårseleverna i gymnasieskolan att om de och de som kommer efter dem bara förmåddes välja lärarutbildningen så skulle de gemensamt kunna fylla det rekryteringsbehov av 31 300 lärare i grund- och gymnasieskolan till år 2030 som Statistiska centralbyrån, SCB har prognostiserat. Men dessa elever väljer bort lärarutbildningen och läraryrket De utbildningsval som dessa elever sedan tänker göra visar dock att det finns hinder som måste undanröjas för att åter få upp söktrycket till lärarutbildningarna. Det finns faktorer som får dessa elever att söka sig bort från läraryrket och till andra yrken såsom ingenjör, ekonom eller jurist. 5
Hög lön och goda villkor lyfts fram som de faktorer som i hög utsträckning lockar blivande ekonomer, ingenjörer och läkare. Det är också den låga lönen som får elever från studieförberedande program i synnerhet att söka sig bort från läraryrket. Lärarnas Riksförbunds förslag med anledning av rapporten Lärarnas löner måste höjas med 10 000 kronor i dagens penningvärde Undersökningen har visat att en stor andel av de elever som hade höga meritvärden i grundskolan har övervägt att söka lärarutbildningen. En överväldigande andel av dessa elever väljer dock bort utbildningen till förmån för andra utbildningar där de kan tjäna mer pengar. Detta gäller i synnerhet elever från studieförberedande program och pojkar. Även fast de attraheras av läraryrkets positiva sidor så väljer de bort yrket och utbildningen. Så länge slutlönen för en lärare i matematik och naturvetenskap är lika hög som ingångslönen för en civilingenjör är utbildningsvalen rationella och förståeliga. I denna avtalsrörelse måste betydande steg tas mot en höjning av lärarnas löner med 10 000 kronor i månaden. Inför tydliga karriärsteg för lärare Det som lockar eleverna med läraryrket är i huvudsak att få arbeta med barn och ungdomar, att få undervisa samt att få arbeta med ämnen de är intresserade av. För den som vill basera ett helt yrkesliv på dessa arbetsuppgifter finns i svensk skola i dag ingen naturlig utvecklingsväg det finns inga ytterligare karriärsteg för en lärare annat än att bli rektor, och det är ett helt annat yrke! För att kunna attrahera fler till läraryrket samt för att kunna behålla de som redan är lärare måste det finnas reella möjligheter att utvecklas i läraryrket. Lärarnas Riksförbund föreslår därför att fasta karriärsteg inrättas och regleras i skollagen. Att avancera till förste lärare och/e ller lektor ska innebära kraftigt höjd lön. 6
Vad tänker eleverna välja och vad avgör valen? Nedan redovisas resultaten från undersökningen. Målgruppen för undersökningen är elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de inom fem år kommer att läsa ett program vid högskola eller universitet. I denna målgrupp har 1 000 personer intervjuats. Alla resultat som redovisas nedan utgår dock inte alltid från denna målgrupp. Exempelvis kan det också vara intressant att veta hur samtliga elever i gymnasieskolans tredje år tänker om sin framtid, varför resultat för denna grupp också redovisas där det är påkallat. Vilken grupp resultaten redovisas för markeras i text eller i tabellerna samt att antalet svarande skrivs ut. Se avsnittet Metodbeskrivning för en vidare beskrivning av undersökningens metod och målgrupp. Hur stor andel tänker läsa vidare vid högskola och universitet? SCB har i en tidigare undersökning av gymnasieungdomars studieintresse funnit att 58 procent av ungdomarna tänker studera vidare inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. 1 Undersökningen gjordes dock bland elever i gymnasieskolans andra år läsåret 2008/09. I en undersökning från Lärarnas Riksförbund och Seco våren 2011 svarade 27 procent av eleverna i gymnasieskolans tredje år att de tänkte studera vidare direkt efter gymnasieskolan. Andelen som trodde att de om fem år skulle studera vidare var 31 procent. 2 1 SCB, 2010 2 Lärarnas Riksförbund och Seco, 2011 7
Resultaten i föreliggande undersökning placerar sig mellan de två nämnda. Av samtliga elever i gymnasieskolans tredje år svarar 47 procent att de helt säkert kommer att studera vid högskola eller universitet inom fem år efter avslutade gymnasiestudier. 23 procent anger att de troligen kommer att studera och 29 procent svarar nej: Figur 1 Andel elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de kommer att studera vidare inom fem år. Andel elever (%) som kommer att studera vidare inom fem år (n = 1 770) 47 23 29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Ja, säkert Ja, troligen Nej Elever i studieförberedande program är de som i störst utsträckning med säkerhet kommer att studera vidare (69 procent) och elever i yrkes program de som i störst utsträckning inte kommer att göra det (53 procent svarar nej). Det finns också ett tydligt samband mellan elevernas vilja att studera vidare och deras meritvärden i grundskolan. De som i störst utsträckning tänker studera vidare är de som hade högst meritvärden i grundskolan och vice versa: Figur 2 Andel elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de kommer att studera vidare inom fem år fördelade efter meritvärde i grundskolan. Andel elever (%) som kommer att studera vidare inom fem år, efter meritvärde i grundskolan (n = 1 770) 241 320 201 240 161 200 23 41 67 27 26 22 50 34 12 0 160 18 19 63 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Ja, säkert Ja, troligen Nej 8
Vilka utbildningar tänker de söka? De populäraste utbildningarna bland de gymnasieelever som vet att de ska studera vidare inom fem år är ingenjörs- och ekonomiutbildningar. Ungefär en fjärdedel av dessa elever kommer att välja någon av dessa utbildningar. Samma mönster gäller för de elever som också vet vilka program de ska välja, men med skillnaden att dessa utbildningars popularitet ökar ytterligare: Utbildning Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare (n = 1 000) Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare vid ett särskilt program (n = 751) Ingenjörsutbildning 18 24 Ekonomiutbildning 9 12 Tabell 1 Andel elever som kommer att söka respektive utbildning i första hand. Medie- och kommunikationsutbildning 5 6 Sjuksköterskeutbildning 5 6 Socionomutbildning 4 5 Juristutbildning 3 5 Lärarutbildning 3 4 Läkarutbildning 2 3 Statsvetenskaplig utbildning 2 3 Förskollärarutbildning 2 2 Psykologutbildning 2 2 Beteendevetenskaplig utbildning 0,2 0,3 Annan utbildning 19 25 Vet ej 25 - Undersökningen visar att osäkerheten är stor bland de som vet att de ska studera vidare inom fem år, en fjärdedel av eleverna vet inte vad de ska söka för utbildning. Var femte elev svarar också att de ska läsa någon annan utbildning än de förprogrammerade alternativ som fanns i undersökningen. 3 Dessa svar har dock behövt rensas då de dels i nnehållit 3 De som genomfört intervjuerna har inte räknat upp några fasta svarsalternativ i frågan, utan eleverna har fått svara själva. Om eleven visat viss tvekan har intervjuaren frågat om de vill att de ska läsa upp en lista med alternativ i bokstavsordning. Se frågeformuläret i bilaga 1. 9
utbildningar som inte är högskole- eller universitetsutbildningar, dels innehållit svar som ingen av utbildningarna som du räknade upp. Efter denna rensning fanns 162 svar kvar. De vanligaste utbildningarna som nämns i denna kategori är arkitektutbildning (16 svar), mäklarutbildning (åtta), olika typer av musikutbildningar (14), journalistutbildning (tio), sjukgymnastutbildning (12) samt olika typer av SLU-utbildningar 4 (elva). Vad det gäller olika undergrupper så finns det vissa skillnader som är statistiskt säkerställda. Exempelvis så är det en betydligt större andel killar (31 procent) än tjejer (åtta procent) som tänker läsa någon ingen jörsutbildning. Omvänt är det en större andel tjejer än killar som tänker läsa någon utbildning inom vård och omsorg (sjuksköterska, socionom, förskollärare eller psykolog). Fördelat efter gymnasieprogram så är det en större andel elever som går yrkesförberedande program än studieförberedande program som tänker läsa till sjuksköterska (elva respektive tre procent) eller förskollärare (fem respektive en procent). Sannolikt är detta ett utslag av att fler elever från omvårdnads- respektive barn- och fritidsprogrammet tänker gå vidare till dessa utbildningar. Omvänt är det en större andel elever som går studieförberedande program än yrkesförberedande program som tänker läsa till jurist (fem respektive noll procent) eller läkare (tre respek tive en procent). Fler statistiskt säkerställda skillnader framträder gällande vad eleverna ska välja i första, andra eller tredje hand. Då framkommer exempelvis att en större andel från studieförberedande program tänker söka någon ingenjörsutbildning. De elever med högst meritvärden från grundskolan är i störst utsträckning intresserade av att utbilda sig till ingenjör, läkare och jurist. De med lägst meritvärden från grundskolan är i störst utsträckning intresserade av att utbilda sig till förskollärare eller att läsa en medie- och kommunikationsutbildning och i viss mån ekonomi. Vad det gäller lärarutbildningen finns inga skillnader mellan några undergrupper. 4 SLU står för Statens Lantbruksuniversitet och de ger veterinär-, jägmästar- och lantmästarutbildningar med flera. 10
Vad lockar dem? För de elever som vet vilken utbildning de vill söka så är det viktigaste i deras val av utbildning att de ska få ett yrke som de kan trivas och utvecklas i. Precis som i tidigare undersökningar så uppger tre av fyra elever att detta är viktigast. 5 Övriga betydelsefulla faktorer är att få hög lön och goda villkor (29 procent), att få möjlighet att göra nytta för sina patienter/klienter/elever/kunder (20 procent), möjligheter till jobb efter examen (elva procent) samt att kunna påverka samhällsutvecklingen (tio procent). Beroende på vilka val eleverna tänker göra så är olika faktorer olika betydelsefulla. Skillnaderna sammanfattas i följande tabell: Totalt Ekonomi Ingenjör Läkare Lärare Sjuksköterska Socionom Få ett yrke som jag trivs och 77 76 78 83 72 64 65 utvecklas i Få hög lön och goda villkor 29 48 40 35 25 21 15 Få möjlighet att göra nytta för patienter/ 20 4 7 27 39 55 51 klienter/elever/ kunder Få goda möjligheter till jobb efter 11 6 13 6 13 7 13 examen Få möjlighet att kunna påverka samhällsutvecklingen 10 11 9 11 16 5 13 Få ett yrke med hög status 2 2 1 3 0 0 0 Störst chanser att bli antagen 1 2 2 0 0 0 0 till utbildningen Annan anledning 3 3 3 3 3 8 3 Vet ej 1 0 1 0 0 0 3 Tabell 2 Vilka faktorer elever som ska välja olika utbildningsprogram bedömer som viktigast för deras yrkesval (n = 751). 5 Jämför Lärarnas Riksförbund, 2008 11
Av tabellen framgår att de tydligaste skillnaderna finns gällande synen på betydelsen av lön och villkor samt att kunna göra nytta för sina patienter/klienter/elever/kunder, där det förra är viktigast för blivande ekonomer, ingenjörer och i viss mån läkare och det senare är viktigast för blivande sjuksköterskor, socionomer och lärare. 12
Att bli eller inte bli lärare Undersökningen visar att intresset för lärarutbildningen är mycket svalt. Av de elever som vet att de kommer att studera vidare inom fem år så är det endast tre procent som tror att de kommer att söka lärarutbildningen. Av de elever som vet att de ska studera vidare och som också vet vilket program de vill söka är det fyra procent som kommer att söka lärarutbildningen. Dessa låga andelar blivande sökande kommer inte tillnärmelsevis att kunna fylla alla de lärarutbildningsplatser som finns i landet och ännu mindre täcka det kommande behovet av lärare i samband med den generationsväxling läraryrket står inför. 6 Vad som tycks göra detta än värre är att en så stor andel som var fjärde elev av de elever som vet att de kommer att läsa vidare på ett program faktiskt har övervägt att söka lärarutbildningen: Andel elever (%) som övervägt att söka lärarutbildningen Figur 3 40 % 30 % 20 % 14 20 25 21 23 27 14 20 16 20 26 12 21 25 Andel elever som övervägt att söka lärarutbildningen i olika baser samt efter olika undergrupper. 10 % 7 0 % Totalt Studieförberedande program Yrkesförberedande program Tjejer Killar Elever i åk 3 (n = 1 770) Elever i åk 3 som tror att de kommer att läsa på högskola (n = 1 251) Elever i åk 3 som tror att de kommer att läsa på högskola och söka ett program (n = 1 000) 6 Rekryteringsbehoven till läraryrket redovisas i den historiska bakgrunden nedan. 13
Som det framgår av diagrammet ovan så är det en större andel elever vid studieförberedande program (27 procent) än vid yrkesförberedande program (20 procent) som har övervägt att söka lärarutbildningen. Av samtliga elever som går tredje året i gymnasieskolan så är det störst andel elever med högst meritvärden som har övervägt lärarutbildningen (18 procent) och minst andel som har övervägt lärarutbildningen bland de med lägst meritvärden (nio procent). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Däremot förändras dessa förhållanden när den grupp elever som också vet vilket program de ska läsa studeras. I denna grupp är det förhållandevis jämnt fördelat mellan meritvärdesgrupperna vilka som övervägt lärarutbildningen och det finns inga statistiskt säkerställda skillnader. Skillnaderna illustreras i följande tabell: Tabell 3 Andel elever i olika baser som övervägt att söka lärarutbildningen fördelat efter meritvärde i grundskolan. * = Statistiskt säkerställda skillnader mot B 7 Meritvärde grundskola Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare (n = 1 000) Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare vid ett särskilt program (n = 751) A 0 160 9 36 B 161 200 9 25 C 201 240 15* 28 D 241 320 18* 24 Som tabellen visar så har var fjärde elev av de som vet att de ska söka vidare till ett program på högskolan och som har de högsta meritvärdena från grundskolan övervägt lärarutbildningen och var tredje elev med de näst högsta meritvärdena. Som det framgick av tabell 3 ovan så stannar tyvärr detta för de flesta endast vid ett övervägande och inte en faktisk ansökan. 7 Antalet elever i meritvärdesgrupp A är för litet för att beräkna statistiskt säkerställda skillnader på. 14
Det som lockar med läraryrket De som svarat att de tänker söka lärarutbildningen i första, andra eller tredje hand (n = 252) har fått ange de två saker som huvudsakligen har lockat dem till lärarutbildningen och läraryrket. De vanligaste svaren är: Andel (%) (1) Att få arbeta med barn och ungdomar 34 (2) Att få chansen att påverka barns och ungdomars framtida möjligheter i livet 33 Tabell 4 Elevers huvud sakliga skäl till att vilja bli lärare (n = 252). (3) Att få undervisa 28 (4) Att få arbeta med ämnen jag är intresserad av 25 (5) Att ha ett fritt och kreativt yrke 6 (6) Familj/släkting var lärare 5 (7) Goda villkor (t.ex. uppehåll för lov) 5 Anmärkningsvärt är att inte en enda person svarar att de tänker välja lärarutbildningen för läraryrkets lön och löneutveckling, något som är viktigt för andra blivande studenter vid långa utbildningar. 8 I samband med denna fråga har 34 öppna svar lämnats. De tre huvudområden som dessa uppehåller sig vid är antingen att de svarande på olika sätt vill jobba med människor, att de har haft lärare som varit duktiga och därigenom bra förebilder och att de svarande själva vill bli sådana lärare eller att de på något sätt vill förändra skolan och skolans pedagogik. Det finns vissa statistiskt säkerställda skillnader mellan olika undergrupper. Exempelvis är det en större andel elever i studieförberedande program (32 procent) än i yrkesförberedande program (14 procent) som uppger att de vill undervisa och omvänt är det fler elever i yrkesförberedande program (49 procent) som vill få arbeta med barn och 8 Jämför tabell 4 ovan samt med Lärarnas Riksförbund, 2008. 15
ungdomar än i studieförberedande program (30 procent). Undersökningen kan inte belägga om detta är ett utslag av att elever i barn- och fritidsprogrammet i större utsträckning vill bli förskollärare och att elever i något studieförberedande program i större utsträckning vill bli ämneslärare, men det är förmodligen en trolig tolkning av resultaten. Vidare är det en större andel av de som anger att de troligen kommer att läsa vidare vid högskola och universitet (42 procent) än de som är säkra (29 procent) som uppger att de vill få chansen att påverka barns och ungdomars framtida möjligheter i livet. Det som avskräcker med läraryrket I undersökningens huvudsakliga målgrupp om 1 000 elever är det 944 elever som svarar att de inte tänker söka lärarutbildningen vare sig i första, andra eller tredje hand. Då dessa ombeds ange de två huvudsakliga skälen till varför de inte kommer att söka utbildningen fördelar sig svaren enligt följande: Tabell 5 Elevers huvudsakliga skäl till att inte vilja bli lärare (n = 944). Andel (%) (1) Är inte tillräckligt lockad av yrket 44 (2) Är inte intresserad av att undervisa 23 (3) Lönen är inte tillräckligt hög 21 (4) Lång utbildning i förhållande till yrkets villkor 10 (5) Dålig arbetsmiljö 7 (6) Låg status 2 (7) Annan anledning (något negativt om läraryrket) 7 (8) Annan anledning (något positivt om annat yrke) 6 (9) Vet ej/ingen speciell anledning 5 Även för dessa elever finns det statistiskt säkerställda skillnader mellan olika undergrupper. Det är exempelvis en betydligt större andel elever vid studieförberedande program (23 procent) än vid y rkesförberedande program (13 procent) som anser att lönen är för 16
låg. Det är också en större andel killar (24 procent) än tjejer (18 procent) som uppger att lönen är för låg samt att yrket har låg status (fyra respektive en procent). Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader beroende på elevernas meritvärden från grundskolan, men en tendens syns att elever med högst meritvärde i större utsträckning än de med låga meritvärden anser att lärarlönerna inte är tillräckligt höga (24 procent i meritvärdesgrupp D (i tabell 3 ovan) kontra 13 procent i grupp B och 12 procent i grupp A). I anslutning till denna fråga har 135 öppna svar lämnats. Sju huvudområden framträder i svaren, dock sticker inget av dessa områden ut i fråga om frekvens i och med att inte alla elever lämnat öppna svar (se tabell 5). Det första området gäller arbetsmiljön där svaren i huvudsak tycks handla om lärares arbetstider (i synnerhet utanför vanliga kontorstider), stressig vardag samt allmänt stökig skolmiljö. Det andra handlar om någon form av egna brister hos den svarande, exempelvis att man inte är en pedagogisk person, att man inte har tillräckligt tålamod eller inte tycker om att prata inför grupper. Det tredje området handlar om den brist på uppskattning man uppfattar att lärare får, i synnerhet från ointresserade elever. Det fjärde området handlar om den låga lönenivån och avsaknaden av karriärmöjligheter. Det femte handlar om att eleven på något sätt blivit avrådd från någon annan lärare (ofta familjemedlem eller släkting) att söka sig till yrket, alternativt att de på nära håll själva kunnat se baksidan av yrket. Det sjätte området handlar om att arbetsmarknaden tycks mättad och det sjunde området handlar om läraryrket i sig självt, att det framstår som enformigt, tråk igt eller liknande. 17
Intresset för läraryrket En bakgrund Lärarutbildningen är inte bara den största högskole- och universitetsutbildningen i Sverige, utan också den som ges vid flest lärosäten. År 2011 läste 35 391 studenter vid något av de 28 lärosäten som gav utbildningen. I följande tabell jämförs några nyckeltal för Sveriges tio största högskole- och universitetsutbildningar, sorterade efter studentvolym: Tabell 6 Nyckeltal för Sveriges tio största högskoleoch universitetsutbildningar 2011. Efter Högskoleverket, 2011, s. 102. Utbildning Antal lärosäten Antal studenter Antal nybörjare Söktryck Förstahandssökande (%) Högutbildade föräldrar (%) Lärarexamen 28 35 391 12 585 1,4 75 24,0 Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen 13 24 298 6 787 1,5 83 54,5 25 13 364 4 840 3,2 90 29,1 Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen 22 10 917 4 336 1,1 70 30,9 16 9 073 3 109 3,4 85 29,6 Juristexamen 6 6 969 2 045 4,6 87 54,0 Civilekonomexamen 10 6 873 3 002 2,7 65 43,6 Läkarexamen 6 6 306 1 384 8,7 96 69,9 Specialistsjuksköterskeexamen Psykologexamen 23 3 322 1 948 2,1 91 29,8 9 2 699 666 10,3 91 56,3 Sorterat efter de tre sista måtten placerar sig lärarutbildningen på nionde (söktryck), åttonde (andel förstahandssökande) respektive sista plats (andel med högutbildade föräldrar). 18
Den generella utbyggnaden av svenska högskolor och universitet, i utbildningsplatser räknat, är inget som direkt syns gällande lärarutbildningen; lärarutbildningen har alltid varit en stor utbildning som omsatt många studenter. Diagrammet nedan beskriver antalet utexaminerade studenter från utbildningen över tid: Antal lärarexamina per år, 1978 2010 12 000 10 000 8 000 6 000 Figur 4 Antal utexaminerade lärare per år, 1978 2010. 9 Källa: SCB, Statistisk årsbok 1981 1996; Utbildningsstatistisk årsbok, 2002 2012. 4 000 2 000 0 1977/78 1979/80 1981/82 1983/84 1985/86 1987/88 1989/90 1991/92 1993/94 1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2003/04 2005/06 2007/08 2009/10 Trots att lärarutbildningen fortsatt är landets största högskoleutbildning så täcker antalet utexaminerade lärare inte tillnärmelsevis det behov som kommer att uppstå i samband med de stora pensionsavgångar som väntar. Därtill syns redan att elevkullarnas storlek åter börjar öka i grundskolan och att dessa får effekt in i gymnasieskolan kring år 2015, vilket ytterligare förstärker rekryteringsbehovet av grund- och gymnasielärare. 10 9 Från och med 2001/02 exkluderas folkhögskole lärare i statistiken. Från och med 2005/06 exkluderas studie- och yrkesvägledare. Båda dessa kategorier utgör omkring 100 personer per år dessförinnan. 10 Skolverket, 2012 och SCB, 2012 19
Fram till år 2030 beräknar SCB ett underskott på 31 300 lärare: Tabell 7 Prognosticerat tillgång och efterfrågan på lärare år 2030. Efter SCB, 2012. Utbildning Grundskollärarutbildning tidigare år Grundskollärarutbildning senare år och gymnasielärarutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning Efterfrågan 2030 Tillgång 2030 Underskott 2030 68 000 68 200 200 89 800 73 300-16 500 19 500 10 900-8 600 Yrkeslärarutbildning 13 300 6 900-6 400 Totalt 190 600 159 300-31 300 Dessutom påpekar SCB att tillgången och efterfrågan är väldigt snedfördelat mellan olika ämnen. Exempelvis så är behoven mycket stora inom matematik och naturvetenskap samtidigt som det råder god tillgång på lärare i historia och samhällsvetenskap. Detta är en effekt av att lärosätena haft stor frihet i dimensioneringen av sina utbildningar. Enligt Skolverkets statistik fanns det läsåret 2011/12 132 464 tjänstgörande lärare i grund- och gymnasieskolan. Okontrollerat för den faktiska elevökningen skolan står inför så motsvarar ett underskott på 31 300 lärare nästan 25 procent av lärarkåren i dessa skolformer. D enna undersökning har tydligt visat att en stor andel av detta lärarbehov skulle kunna fyllas av de gymnasieelever som faktiskt övervägt lärarutbildningen men valt bort den av skäl som lön och annat. Den mest avgörande förändringen som skett gällande studentförsörjningen till lärarutbildningen de senaste 20 åren är att en stor andel av de högst presterande studenterna väljer bort utbildningen till förmån för andra utbildningar. Tidigare studier har visat att dagens lärarstudenter har lägre betygsmedelvärden, har sämre resultat på högskoleproven samt att de har ett lägre socialt kapital än föregående generationer. 11 Andra studier har också kunnat visa att manliga nyexaminerade l ärares 11 Se Lärarnas Riksförbund, 2008, s. 12 19 för vidare referenser. Se också Schedin, 2010, s. 127 130. 20
kognitiva förmågor, icke-kognitiva ledarskapsförmågor samt avgångsbetyg från gymnasieskolan har försämrats över tid. 12 Den beskrivna utvecklingen hänger tätt samman med det minskade söktrycket till lärarutbildningen. År 1982 var söktrycket till ämneslärarutbildningen i historia och samhällskunskap 9,0 sökande per antagen, högre än till läkarutbildningen som hade 6,2 sökande per antagen. År 2011 var söktrycket till ämneslärarexamen nere på 1,0 sökande per antagen. Läkarutbildningen hade samma år 5,8 sökande per antagen. Utvecklingen beskrivs i följande tabell: 13 Undervisning 1982 2011 Lågstadielärarlinjen 7,5 Mellanstadielärarlinjen 5,2 Grundlärarexamen 1,1 Ämneslärarexamen, Hi-Sam 9,0 Ämneslärarexamen, Ma-Nat 3,1 Tabell 8 Antal förstahandssökande per antagen (hösttermin). * = Sociala linjen ** = Maskintekniklinjen. Ämneslärarexamen, Språk 5,2 Ämneslärarexamen 1,0 Andra yrkesprogram Jurist 1,9 4,0 Socionom 3,5* 2,6 Läkare 6,2 5,8 Civilingenjör 1,4** 1,3 Som framgår av tabell 8 ovan så hade lärarutbildningen år 1982 flera sökande per plats trots att utbildningen då omfattade fler studenter totalt än vad utbildningen gjorde år 2011 (se figur 4). Studenters intresse för lärarutbildningen och läraryrket har uppenbart minskat avsevärt. 12 Grönqvist och Vlachos, 2008; Fredriksson och Öckert, 2007 13 Lärarnas Riksförbund, 2012, s. 9 21