Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandsjöfors skola F 6, 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandsjöfors skola F 6, 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Vår vision Alla elever och personal tar tillsammans ansvar för att skapa en god skolmiljö för lärande där alla känner trygghet och trivsel. På skolan värnar vi om alla människors lika värde. Ingen elev eller personal ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. a för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Planen gäller från 2016-02-01 Planen gäller till 2017-01-31 Styrdokument: I vårt arbete med likabehandling utgår vi ifrån Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Elevernas delaktighet Elevråd och klassråd går årligen igenom planen. Elever har där möjlighet att lämna synpunkter och idéer på hur den går att förbättra utifrån ett elevperspektiv. Elevernas trygghet och trivsel i gruppen och på skolan följs upp vid utvecklingssamtal med eleverna. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarådet ska årligen gå igenom planen tillsammans med rektor och få möjlighet att ge sina synpunkter. Uppdaterad 2016-01-29 1

Vårdnadshavare har vid utvecklingssamtal och föräldramöte möjlighet att framföra synpunkter och förslag på skolans likabehandlingsarbete och plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalens delaktighet Under kompetensutvecklingsdagar samt arbetsplatsträffar har personalen varit delaktiga i upprättandet av planen. Förankring av planen Elever: Klassföreståndare ansvarar för att elever i deras klass får kunskap om planen, t.ex. på klassråd Personal: Rektor ansvarar för att all personal kontinuerligt får kunskap om planen, t.ex. på arbetsplatsträffar Vårdnadshavare: Klassföreståndarna ansvarar för att årligen påminna om planen, t.ex. vid föräldramöte. Vem vänder man sig till Vid kränkande behandling av något slag kan varje elev prata med sin klassföreståndare, någon ur likabehandlingsteamet eller någon annan på skolan som eleven har förtroende för. Se kontaktuppgifter till rektor och elevhälsa i slutet av dokumentet. Uppdaterad 2016-01-29 2

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats En trygghetsenkät genomfördes med elever i åk 1-6 under november/december 2015. Resultatet följdes upp av rektor, vid arbetsplatsträff och i de berörda klasserna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, elevhälsan, pedagogisk personal och elever som besvarat enkäten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål: Utvärdering: Åtgärd: : Alla elever ska uppleva en lugn och behaglig matsituation. Av enkäten framkom att några elever fortfarande upplever att det är oroligt i matsalen, men majoriteten upplever en behaglig matsituation. En pedagog är alltid ansvarig matvärd. I åk F-2 tillämpas 5 tysta minuter med hjälp av timglas. Fasta sittplatser för eleverna. Matvärden ansvarar för miljön i matsalen. Klassläraren ansvarar för placering. Mål: Utvärdering: Åtgärd: : Alla elever ska känna sig trygga och uppleva skolskjutsen som positiv. Elevenkäten visade inte att skolbussen upplevdes otrygg. Vid samtal med elever framkommer dock att det ibland kan vara oroligt på skolbussen. Klassläraren har regelbundna samtal med klassen om hur man uppför sig på skolbussen. Vid behov har klassläraren enskilda samtal med elev om uppförande på skolbussen. Klassläraren Mål: Utvärdering: Åtgärd: : Alla elever ska uppleva det tryggt att vara i korridoren. Vid kartläggningen har det visat sig att flera av de yngre eleverna på skolan fortfarande upplever korridoren som en otrygg plats. Pedagogisk personal med särskilt ansvar för morgontillsyn cirkulerar i korridoren och ute innan skolstart på morgonen. Undervisande lärare finns tillgänglig i korridoren vid på- /avklädning innan och efter rast. Personal med ansvar för morgontillsyn samt undervisande lärare. Årets plan ska utvärderas senast 2017-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid regelbundna träffar med elevhälsoteamet och arbetsplatsträffar behandlas situationen för olika elever och elevgrupper och vilka insatser som eventuellt ska sättas in. En arbetsmiljöenkät genomförs i åk 2 och 5 under VT 2016. Insatserna utvärderas också regelbundet genom samtal med eleverna och följs upp vid arbetsplatsträff i december/januari. för att årets plan utvärderas Rektor ansvarar för att elevernas arbetsmiljöenkät genomförs och följs upp. Uppdaterad 2016-01-29 3

Främjande insatser Planen aktualiseras och medvetandegörs Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla elever och all personal ska vara införstådda med innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkningar samt skolans plan mot sådan behandling. Insats Planen aktualiseras i samtliga klasser under klassråd. Hur eleverna upplever den psykosociala arbetsmiljön och hur planen uppnås för den enskilde eleven undersöks i samband med utvecklingssamtalen. Klassföreståndare 2016-06-01 Likabehandlingsteamet Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Målet är att likabehandlingsteamet snabbt ska kopplas in vid kränkande behandling och mobbning samt att åtgärder vidtas så att kränkningen inte återupprepas. Uppföljning sker i samtal med berörda elever och vid behov med vårdnadshavare. Klassläraren följer upp så att situationen inte upprepas. Insats På skolan ingår tre pedagoger i likabehandlingsteamet. De har till uppgift att utreda och vidta åtgärder vid kränkningar med hjälp av elevhälsan och annan berörd personal. Likabehandlingsteamet 2016-03-01 Uppdaterad 2016-01-29 4

Tillsammansaktiviteter Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla skolans elever ska känna samhörighet med varandra. Målet följs upp vid utvecklingssamtal och klassamtal. Insats Skolan har ett faddersystem mellan klasserna, där eleverna genomför gemensamma aktiviteter över årskurserna. Skolan genomför friluftsdagar och temaaktiviterer som är gemensamma för alla årskurser för att skapa samhörighet mellan elever i olika åldrar. Samtliga klasser på skolan arbetar med Lions tillsammansmaterial och/eller klassamtal för att skapa en gemensam värdegrund. Pedagogisk personal Återkommande aktiviteter varje läsår Trivselregler/klassrumsregler Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla elever, vårdnadshavare och personal ska känna till och följa skolans trivselregler. Insats Skolans trivselregler utarbetas tillsammans med eleverna och vårdnadshavare på klassråd, elevråd och föräldraråd. Varje klass har även utarbetat egna klassregler. Klassföreståndare går igenom skolans trivselregler med eleverna ett par gånger per år samt vid behov. Rektor ansvarar för att skolans trivselregler revideras årligen. Klassföreståndare ansvarar för klassregler och förankring av trivselreglerna i klassen. 2016-03-01 Uppdaterad 2016-01-29 5

Bussvärd, rastvärd och matvärd Områden som berörs av insatsen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Målet är att alla elever ska känna sig trygga i skolmatsalen, på raster och i väntan på bussen. Målet följs upp vid klassamtal och utvecklingssamtal. Insats I skolmatsalen, under raster och vid bussen finns det alltid ansvarig personal som är bussvärd, rastvärd och matvärd för att ha tillsyn och skapa trygghet för eleverna. Pedagogisk personal 2016-03-01 Gruppindelning Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Alla elever ska känna trygghet i undervisningsgruppen och inför arbete i grupp, utveckla sin samarbetsförmåga och kunna arbeta med varandra i olika gruppkonstellationer. Kontinuerlig uppföljning efter genomförda grupparbeten samt vid utvecklingssamtal. Insats Undervisande lärare styr gruppindelning så att alla elever direkt blir delaktiga i någon grupp, samt att eleverna får samarbeta med olika personer och därigenom utveckla sin samarbetsförmåga och trygghet i undervisningsgruppen som helhet. Pedagogisk personal Återkommande inslag i skolans och fritidshemmens verksamhet Uppdaterad 2016-01-29 6

Kartläggning Kartläggningsmetoder Under november och december 2015 genomfördes en elevenkät i åk 1-6. Där fick eleverna ta ställning till hur de upplever tryggheten på olika platser i skolan samt till och från skolan. Vid arbetsplatsträffar och EHT förs en kontinuerlig diskussion om elevernas trygghet i skolan. Även vid utvecklingssamtal med eleverna samtalar klassföreståndaren med elev och vårdnadshavare om elevens upplevda trygghet och trivsel i skolan. Områden som berörs i kartläggningen trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har fått besvara en enkät om hur de upplever skolsituationen. Dessutom förs kontinuerliga samtal med eleverna om deras upplevda trygghet. I flera klasser förs regelbundet klassamtal med eleverna om trivsel och trygghet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats i kartläggningen genom diskussion vid arbetsplatsträffar och studiedagar. Resultat och analys Överlag känner sig eleverna trygga i skolan, både i klassrummet och på rasterna. Vid utvecklingssamtalen i förskoleklassen framkom att korridoren upplevs högljudd. Bussen till och från skolan upplevs också som en mindre trygg plats av några elever. I åk 1 upplever några elever att det kan vara högljutt i korridoren när ingen personal är närvarande. Också i åk 2 har någon elev uppgett korridoren som en otrygg plats på skolan. Även miljön i omklädningsrummen och i skolmatsalen upplever några elever i åk 2 som mindre trivsam. Eleverna i åk 3-4 har upplevt att en lärare har kränkts av elever. I åk 5 upplever någon elev klassrummet som en otrygg plats. Ingen elev i åk 6 har uppgett att de upplever någon otrygghet i skolan. Vid samtal i personalgruppen framkommer att det ofta är konflikter på fotbollsplanen under rasterna. Uppdaterad 2016-01-29 7

Förebyggande åtgärder Matsalen Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Alla elever ska uppleva lugn och ro i skolmatsalen. Åtgärd Det finns alltid en personal som fungerar som matvärd i skolmatsalen för att skapa en lugn miljö. För elever i F-2 tillämpas fem tysta minuter i matsalen efter att alla elever har tagit sin mat och satt sig ner. Motivera åtgärd I elevenkäten framkom att några elever upplevde oro i skolmatsalen. Utsedda matvärdar 2016-03-01 Omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Alla elever ska uppleva trygghet i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Utvärdering genom klassamtal och utvecklingssamtal. Åtgärd Pedagogisk personal finns tillgänglig inne i eller i anslutning till omklädningsrummen innan och efter idrottslektionen för att ha tillsyn. Motivera åtgärd Vid kartläggningen framkom att några elever upplevde viss oro i omklädningsrummet. Idrottslärare, klasslärare och elevassistenter. 2016-03-01 Uppdaterad 2016-01-29 8

Fotbollsplanen Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Alla elever ska känna trygghet och glädje att spela fotboll på rasterna i skolan. Hur eleverna upplever situationen på fotbollsplanen följs upp genom observation av rastvakt samt vid klassamtal och utvecklingssamtal. Åtgärd Under förmiddagsrast och lunchrast finns det alltid en rastvakt som har särskild tillsyn vid fotbollsplanen. Under vårterminen kommer eleverna i F-4 och 5-6 att fördelas på två fotbollsplaner, för att undvika konflikter. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att det har varit mycket konflikter på fotbollsplanen, främst mellan åk 3-4 och åk 5-6. All pedagogisk personal 2016-03-01 Korridoren Områden som berörs av åtgärden trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Målet är att elever ska uppleva trygghet överallt på skolan. Utvärdering av målet görs genom observation av pedagogisk personal samt vid klassamtal och utvecklingssamtal. Åtgärd Varje morgon kl. 7.45-8.00 har någon i personalen morgontillsyn och cirkulerar då på skolgården och i korridoren för att skapa trygghet för eleverna innan skoldagen börjar. Pedagogisk personal finns i korridoren när eleverna tar på sig för att gå ut på rast och när eleverna kommer in efter rast. Motivera åtgärd Av elevenkäten framgår att flera elever i de yngre årskurserna upplever korridoren som en otrygg plats. Uppdaterad 2016-01-29 9

Personal med ansvar för morgontillsyn och övrig pedagogisk personal 2016-03-01 Uppdaterad 2016-01-29 10

Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Pedagogisk personal tar ett gemensamt ansvar för alla elever på skolan. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal med elever och vårdnadshavare i förskoleklass. - Enskilda samtal och utvecklingssamtal med elev, klassföreståndare och vårdnadshavare. - Avstämning av läget i klasserna som en återkommande punkt på arbetsplatsträffar. - Eleverna får besvara trygghetsenkät varje höst och ibland även på våren. - Daglig avstämning mellan personal t.ex. efter raster och mellan lektioner. - Kränkningar och dylikt anmäls omgående till likabehandlingsteamet och rektor. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Klassföreståndare/annan lärare Kurator Catarina Andersson, 0380-51 76 60 Skolsköterska Carin Callhed Arvidsson, 0380-51 84 49 Skolpsykolog Gabriella Arvidsson, 0380-51 81 85 Rektor Sanna Bjelke, 0380-51 89 49 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid enstaka vardagliga konflikter utreder i första hand undervisande lärare eller klassföreståndare situationen tillsammans med berörda elever. Klassföreståndaren ska informeras. Upprepade och/eller allvarligare kränkningar åtgärdas enligt nedan: Elevhälsa och rektor är vid behov med som råd och stöd under processen. 1. Den personal som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt anmäler detta till rektor och till likabehandlingsteamet. Anmälan till rektor görs på blanketten Anmälan till rektor om kränkande behandling. 2. Rektor anmäler i sin tur kränkningen till huvudmannen. 3. Likabehandlingsteamet eller annan utsedd person inleder skyndsamt en utredning av kränkningen. Alla samtal med de inblandade förs av två vuxna, en som för samtalet och en som dokumenterar. 4. Tillsammans bedömer de vuxna i ärendet om och när vårdnadshavare ska kontaktas. I bedömningen tas hänsyn till dignitet på situationen och barnets ålder. 5. När utredningen är klar väljer den som är ansvarig för ärendet om de vill kontakta elevhälsan. Elevhälsan kan ge stöd vid analys och beslut om åtgärder. 6. Om det bedöms vara trakasserier eller kränkande behandling informeras klassläraren och lämpliga åtgärder vidtas enligt skolans ordningsregler och bestämmelser i skollagen. 7. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade elever sker efter överenskommelse tills situationen känns stabil (minst 1 månad). Släpper man taget för tidigt kan man förvärra situationen för den utsatte. Uppdaterad 2016-01-29 11

8. Om åtgärderna inte får önskad effekt och trakasserierna eller kränkningarna inte upphör tar ansvarig för ärendet kontakt med rektor på nytt. Vårdnadshavare informeras omgående. Rektor och berörd personal gör tillsammans med vårdnadshavare ett åtgärdsprogram om hur kränkningarna skall stoppas. Berätta för elev och vårdnadshavare vilka andra åtgärder som kan bli aktuella om kränkningarna inte upphör. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller personal kränks av elev/personal 1. Den som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling mellan elev och personal eller om personal kränkts av annan personal anmäler omedelbart till rektor, som i sin tur anmäler ärendet till huvudmannen. 2. Rektor samtalar med samtliga berörda och gör en utredning. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor analyserar utredningen och vidtar åtgärder enligt skolans ordningsregler och gällande lagstiftning. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter överenskommelse. 5. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphör ansvarar rektor för att vidta ytterligare åtgärder. Rutiner för uppföljning När elev har kränkts av annan/andra elever: Likabehandlingsteamet har ansvar för att kalla berörda elever till kontinuerliga uppföljningssamtal. Samtal genomförs oftare i början för att sedan successivt minska. Utvärderingen av åtgärderna och resultatet av uppföljningen dokumenteras av ansvarig. När elev har kränkts av personal: Rektor har ansvar för att kalla till enskilda uppföljningssamtal med berörda. Personal har möjlighet att ha facklig representant närvarande vid samtalet. Utvärderingen av åtgärderna och resultatet av uppföljningen dokumenteras av ansvarig rektor. När personal har kränkts av elev eller annan personal: Rektor har ansvar för att kalla till enskilda uppföljningssamtal med berörda. Personal har möjlighet att ha facklig representant närvarande vid samtalet. Utvärderingen av åtgärderna och resultatet av uppföljningen dokumenteras av ansvarig rektor. Rutiner för dokumentation Samtliga ärenden dokumenteras och diarieförs. Anmälan till rektor görs på blanketten Anmälan till rektor om kränkande behandling. Utredning och åtgärder dokumenteras på blanketten Utredning av kränkande behandling. Blanketterna finns på SNIKKE. Rektor och likabehandlingsteamet ansvarar för att ärendet dokumenteras. Rektor överlämnar en kopia av anmälan till BU-förvaltningen. Ansvarsförhållande Rektor har ansvar för att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling utreds och åtgärdas. Rektor fördelar arbetsuppgifterna till likabehandlingsteamet och annan berörd personal. Uppdaterad 2016-01-29 12

Likabehandlingsteamet har tillsammans med elevhälsa och rektor ansvar för utredning, samtal, dokumentation och åtgärder. Elevhälsan har ansvar för att ge berörda elever det stöd de behöver. Klassföreståndare, rektor och likabehandlingsteamet har ansvar för kontakten med vårdnadshavare. Klassföreståndare och annan berörd personal har ansvar för att observera de berörda eleverna under en uppföljningsperiod. Uppdaterad 2016-01-29 13

Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Uppdaterad 2016-01-29 14

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Uppdaterad 2016-01-29 15

Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Uppdaterad 2016-01-29 16