DIDAKTUS SKOLOR AB KVALITETSRAPPORT LÅ 15/16

DIDAKTUS SKOLOR AB KVALITETSRAPPORT LÅ 15/16

INNEHÅLL Inledning ledare 3 Beskrivning av Didaktus Gymnasium 4 Vision & uppgift 4 Skolor, utbildningar och elever 4 Organisation 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 5 Särskilt stöd & elevhälsa 5 Värdegrundsarbete 5 Systematiskt kvalitetsarbete 5 Ekonomisk planering och stabilitet 5 Personal 6 Kommunikation 6 Sammanfattningsvis 6 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet 7 Kvalitetsbegreppen 7 Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet 7 Kvalitetsrapport & arbetsplan 9 Kvalitetshjul 9 Huvudmannens Fokusområden 2015/2016 11 Samlad bedömning av verksamheten 2015/2016 17 Funktionell kvalitet 16 Instrumentell kvalitet 27 Upplevd kvalitet 36 Ändåmålsenlig kvalitet 38 Beslut och fokus framöver 40 didaktus.se 2

INLEDNING LEDARE Didaktus Gymnasium består av två skolenheter, Didaktus Liljeholmen och Didaktus Jakobsberg. Skolorna har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med Drottning Blankas Gymnasieskolor och Designgymnasiet. Verksamhetsledningen består av verksamhetschef, kvalitetsansvarig, controller, kommunikationsansvarig och jurist. Verksamhetsledningen utgör själva huvudmannen för Didaktus. Utöver detta finns Didaktus Ledning som består av verksamhetschef, rektorer, biträdande rektorer samt kvalitetsansvarig. Ledningsgruppen träffas vid minst sex tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetens och enheternas strategiska och hållbara styrning och utveckling. På Didaktus Gymnasium enas vi kring visionen att alla elever har möjligheten och förmågan till att nå sina drömmar och mål. Vi ska vara en verksamhet med höga förväntningar på våra elever. Genom att ha tydliga roller, rutiner och regler vill vi skapa en lärmiljö som stimulerar till inlärning. Vår ambition är också att arbeta språkutvecklande och med examensmålen i fokus. Av skolornas elever saknar en betydande andel godkänt i ett eller flera ämnen från grundskolan vilket gör att många elever kommer till oss med lågt självförtroende och med en upplevelse av skolan som en svårbegriplig arena. I detta sammanhang är det vår ambition att Didaktus Gymnasium ska vara en verksamhet där vi ger eleverna en reell möjlighet att nå sina drömmar och mål. Helt enkelt en verksamhet med skolor där vi förbereder våra elever till att ett framgångsrikt medborgarskap i ett mångkulturellt samhälle. Kvalitetsrapporten från huvudmannen utgör en samlad bedömning av läsåret 2015/2016 utifrån funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. Den kvalitativa resultatutvecklingen för läsår 14/15 visade på ett stort behov av att stärka systematiken i det lagliga och långsiktiga kvalitetsarbetet. Med tydliga fokusområden och att i högre grad stötta rektorerna i det systematiska kvalitetsarbetet, genom tydlig och återkommande uppföljning samt ett mer aktivt användande av resultatmått och analysunderlag, var huvudmannens ambition att fler elever skulle nå målen för sin utbildning. Vi kan konstatera att huvudmannens- och skolornas vidtagna åtgärder har lett till en kraftigt förbättrad måluppfyllelse. Under läsåret 2015/2016 nådde 79% av eleverna en examen i jämförelse med 57% året innan. De vidtagna åtgärderna stärkte styrkedjan mellan huvudman och skola och dess insatser har gett positiv effekt och nästa steg är nu att gå ifrån en initierings- och implementeringsfas till att institutionalisera dessa processer. Något vi från huvudmannens sida har stor tilltro till att lyckas med. För en mer samlad beskrivning och analys av våra satsningar, våra resultat och våra planer för framtiden välkomnar vi er att ta del av vår kvalitetsrapport. Torbjörn Jansson Verksamhetschef 3

BESKRIVNING AV DIDAKTUS SKOLOR AB VISION & UPPGIFT Didaktus vision är att erbjuda kvalitativa utbildningar där samtliga elever har möjligheten att nå sina mål och där samtlig personal har höga förväntningar på eleverna. För att lyckas med detta måste verksamheten systematiskt och strukturerat använda sig av tydliga rutiner, regler och rollfördelning. Pedagogiken skall förutom att följa aktuell och beprövad forskning också präglas av ett språkutvecklande arbetssätt där ämnesintegrering och infärgning är en naturlig del av utbildningen. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Didaktus Gymnasium ingår i Academedia, vilken är norra Europas största utbildningsföretag. Didaktus Gymnasium består av två skolenheter. Didaktus Liljeholmen, Stockholms kommun, som startade sin verksamhet 2002 och Didaktus Jakobsberg, Järfälla kommun, som startade 1994. Skolenheterna erbjuder idag utbildningar inom: Barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt arbete Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap med global profil, samt inriktning beteendevetenskap Vård och omsorgsprogrammet Introduktionsprogram (IMPRE, IMIND, IMPRO, IMYRK Yrkesintroduktion mot Barn och fritid eller Vård och omsorg) För läsåret 2015/2016 hade verksamheten totalt 836 elever. Verksamheten rekryterar elever från hela Stockholms län och även från Uppsala län. Majoriteten kommer dock från Stockholms stad och Järfälla kommun. Skolorna är mångkulturella och en stor andel av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Flickor utgör en större del av elevunderlaget, ca 70 procent. ORGANISATION Didaktus Ledning består av verksamhetschef, rektorer, biträdande rektorer samt kvalitetsansvarig. Ledningsgruppen träffas vid minst sex tillfällen under läsåret med fokus på verksamhetens och enheternas strategiska och hållbara styrning och utveckling. Som stöd i ledningsarbetet på huvudmanna- och skolnivå finns stödfunktioner inom HR, ekonomi, marknad, IT samt elevhälsa. Respektive skola har i sin tur en skolledning bestående av rektor, biträdande rektor/rektorer samt arbetslagsledare. didaktus.se 4

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE SÄRSKILT STÖD OCH ELEVHÄLSA Huvudmannen följer på regelbunden basis upp elevhälsans arbete, organisation och tjänstefördelning för att säkerställa att verksamheten lever upp till kraven i författningarna. Rutiner för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd utvärderas kontinuerligt och vid behov vidtas åtgärder för att förfina och förbättra arbetet. VÄRDEGRUNDSARBETE Skolorna upprättar varje kalenderår en plan mot kränkande behandling och diskriminering som utgår från Skollag och diskrimineringslagen. Planen innehåller både analys av tidigare likabehandlingsarbete samt elevernas nuvarande upplevelser. Därtill återfinns en konkretisering av det planerade åtgärdande och främjande arbetet. Planens syftar till att målinriktat främja likabehandling och motverka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För stöd i analysarbete och framtagande av lämpliga åtgärder finns kvalitetsansvarig och skoljurist. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Styrkedjan mellan huvudman och skola är idag välfungerande till följd av att systematiken i kvalitetsarbetet de senaste åren har förbättrats och konkretiserats, Det systematiska kvalitetsarbetet som sker på huvudmanna- och skolnivå innefattar en rad olika processer. Som stöd i detta följer verksamheten upprättat kvalitethjul med planerade processer inom kvalitet, HR, ekonomi samt marknad. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET Verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen och under läsåret 2015/2016 har resursfördelningen främst bestått i att stärka både organisationen och de materiella förutsättningarna. Skolorna har under de senaste åren haft ett stabilt elevintag och för kommande läsår har andel förstahandssökande ökat på båda skolorna. 5

PERSONAL Huvudmannen följer varje år upp behörigheten bland personal och för tillsammans med rektor för varje skola dialog kring hur behörigheten långsiktigt kan stärkas. Stärkande av behörigheten innefattar utbildningsmöjligheter, resursfördelning avseende tjänstegrad och blir framförallt tydlig vid nyrekrytering. Noterbart är att skolorna har en andel yrkeslärare som saknar sin behörighet men under många år arbetat inom bransch och även skolvärlden. KOMMUNIKATION Marknadsarbetet genomförs i samråd mellan huvudman, marknadsansvarig, rektor och skolenhet I den övergripande kommunikationsstrategin har fokus legat på att kommunicera Didaktus program och inriktningar på ett sätt som går i linje med varumärkets värderingar. De har gjorts målgruppsanpassade insatser i sociala medier med fokus på att synliggöra varumärket och öka kännedomen om de båda skolenheterna. Riktade insatser såsom öppna hus, deltagande vid olika mässor, ny hemsida har alla stärkt den externa kommunikationen och verksamheten välkomnar till hösten 2016/2017 fler elever än någonsin tidigare. SAMMANFATTNINGSVIS Vikande måluppfyllelseresultat under 2014/2015 klargjorde att systematiken i det övergripande arbetet behövde stärkas. Huvudmannen behövde således ta ett ökat ansvar och stärka skolornas förutsättningar att bedriva kvalitativa utbildningar. Detta innefattade att i högre grad stötta rektorerna i det systematiska kvalitetsarbetet genom tydlig och återkommande uppföljning samt ett mer aktivt användande av resultatmått och analysunderlag. Likaså ha att lokalt stärka undervisningens kvalitet genom fokus på språkutvecklande arbetssätt och stärkande av elevhälsan. didaktus.se 6

BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ska ge dem goda förutsättningar för vidare studier och arbetsliv. Arbetet under läsåret utgår från en tidig lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering och verksamhetsövergripande analys. Däremellan följer vi upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET Interna granskningar Med jämna mellanrum genomförs interna granskningar i vilka huvudmannen utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn granskar verksamheten. Granskningarna ger huvudmannen en helhetsbild av hur skolan arbetar och om det görs enligt författningskraven. Mot bakgrund av resultat och uppföljningar inom olika områden besöks varje skola varpå man intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att kunna göra en bedömning av skolans dagliga arbete och dess rutiner. Granskare genomför även lektionsbesök och granskar 7

dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. Nationella kursprov De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen ger huvudmannen och skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. Betygsprognoser och examensprognoser Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås. Vid läsårsslut analyseras dessa på verksamhets- och skolnivå av ledningsgrupp, rektorsgrupp och av personal på varje skola. Analyserna ligger också till grund för framtagandet av nya fokusområden. Betygsuppgifterna för läsåret 2015/2016 redovisas och kommenteras längre fram i den Samlade bedömningen. Enkäter För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlingsoch värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl huvudmannen och skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet didaktus.se 8

bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument i vilken både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september/oktober. Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de mål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara låg. Under perioden augusti september upprättar sedan varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade. Syftet med arbetsplanen är att säkerställa att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser. För samtliga skolor fanns för läsåret fokusområden framtagna som var lämpliga utifrån de behovsanalyser som gjordes i juni 2015. Skolornas samlade bedömning av läsåret 2015/2016 har också redovisats i respektive skolas kvalitetsrapport. 9

KVALITETSHJUL didaktus.se 10

HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN 2015/2016 Fokusområde 1: Ökad måluppfyllelse Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 2014/2015 nådde betydligt färre elever kraven för en gymnasieexamen; 54% i jämförelse med året innan 78% (LÅ1314). En av orsakerna till missad examen var att eleverna inte nådde kraven för godkänt i behörighetsgivande kurser såsom svenska 3, engelska 5 och engelska 6. Därtill hade tidigare års resultatuppföljningar brustit i utformning och systematik. För att förändra situationen genomfördes en rad olika åtgärder inom organisation, systematisk uppföljning samt elevhälsa. Mål och syfte: Följande mål arbetade verksamheten mot: Mål 1: Ökad andel elever når kraven för en gymnasieexamen (LÅ1415: 54%) Mål 2: Ökad andel elever når kraven för minst godkänt i behörighetsgivande kurser (svenska, engelska och gymnasiearbetet). Mål 3: Ökad andel minst godkända betyg på Didaktus Liljeholmen (LÅ1415: 75%) Metod och genomförande: Utökat verksamhetsstöd (Verksamhetsmöten) Sex verksamhetsmöten genomfördes under läsåret där Didaktus ledning deltog verksamhetschef, rektorer och biträdande rektorer). Arbetet utgick från de långsiktiga och kortsiktiga kvalitetsprocesser som beskrivits närmare under Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet s. 8. Fokus riktades också mot de fokusområden som verksamheten och respektive skola valt att arbeta med. Träffarnas utformning och kontinuitet syftade också till att säkerställa huvudmannens insynskrav samt skolornas påverkansmöjligheter. Organisationsförändringar Inför läsåret förstärktes skolledningen på Didaktus Liljeholmen med en biträdande rektor. Likaså genomfördes en rad personalförändringar där nya lärare rekryterades och befintliga förflyttades internt. Syftet med förändringarna var att stärka måluppfyllelsen och öka likvärdigheten i elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen. Även Didaktus Jakobsberg nyanställde lärare i bl.a. matematik. Båda enheter utökade elevernas tillgång till elevhälsans resurser. Systematisk resultatuppföljning Under både höst och vår genomfördes examens- och betygsprognoser med specifikt fokus på de behörighetsgivande kurser som varit de främsta orsakerna till utebliven examen föregående år. I samband med verksamhetsmöten analyserades resultaten på huvudmannanivå för vidare analys och framtagande av åtgärder på skolnivå 11

Språkutvecklingsprojekt (respektive skolenhet) Huvudmannens och skolornas analyser visar att elevernas svårigheter i användandet av det svenska och engelska skriftspråket i stor utsträckning påverkar deras möjligheter att nå kunskapskraven i diverse kurser. Båda skolor har således valt att båda arbeta med språkutvecklande fokus men valt olika metoder och angreppssätt. På Jakobsberg har lektioner delats upp i mindre segment där eleverna skall: tala, läsa, lyssna och skriva på samtliga lektioner. Syftet har varit att arbeta upp en vana och rutin som eleverna känner igen sig i samt att de övar upp vanan att använda olika förmågor för att både inhämta, visa och utveckla kunskaper. Arbetet har letts av förstelärare och delats upp i olika delar. På Liljeholmen låg fokus under hösten på att identifiera orsaker och ta fram åtgärder för att stärka framförallt undervisningen i engelska som visat sig vara direkt avgörande för elevernas möjlighet att nå en examen. Ansvarig förstelärare och specifik arbetsgrupp arbetade vidare med att utforma prövningar anpassade efter elevernas behov, att diskutera och ta fram förslag på effektiva extra anpassningar, att utforma examinationer för att bättre möta elevernas behov samt att tillsammans bedöma elevernas kunskapsutveckling (sambedömning och betygssättning). Stärkande av elevhälsans arbete genom projektet Elevhälsa HT15 Projektet Elevhälsa drevs under hösten och syftade till att stärka elevhälsans arbete genom utbildning och granskning. Projektet leddes av biträdande verksamhetschef (tidigare rektor och specialpedagog) med kvalitetsansvarig som resursstöd. Målen för projektet är hämtade ur författningskraven och Skolinspektionens bedömningsunderlag: Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande, elevhälsan används på skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (I detta ligger ett individuellt inriktat arbete för varje enskild elevs lärande och utveckling.) Därtill att elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och annan personal på skolan. Metoderna innefattade att elevhälsan genomförde en självskattning, tog fram områden att arbeta vidare med och under senvåren 2016 genomgick en riktad specialpedagogiskutbildning i arbetet med att genomföra, upprätta och dokumentera utredningar och åtgärdsprogram. Uppföljning & utvärdering Under läsåret har huvudmannen kontinuerligt följt upp området genom avstämningar mellan verksamhetschef, kvalitetsansvarig, rektor och biträdande rektorer. Ovan beskrivna resultatuppföljningar (examens- och betygsprognoser) genomfördes under höst och vår. Likaså genomfördes undervisningsutvärderingar på båda skolenheter för vidare analys på skol- och lärarnivå. Resultat: En vidare analys av skolans resultat finner ni i den samlade bedömningen. Nedan redovisas de resultat som är specifika för fokusområdet. Vi kan konstatera att huvudmannens- och skolornas vidtagna åtgärder har lett till en kraftigt förbättrad måluppfyllelse. Under läsåret 2015/2016 når 79% av eleverna en examen i jämförelse med 57% året innan. På Jakobsberg är siffran 78% (63%) och på Liljeholmen 79% (54%). didaktus.se 12

Andelen minst godkända betyg är totalt sett 82%, där barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet och IM-programmen redovisar bättre resultat än föregående år. På naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet har andel minst godkända betyg minskat något och på vård- och omsorgsprogrammet är den oförändrad. Inom projektet Elevhälsa konstaterades att Jakobsberg hade nått längre i arbetet med en välfungerande elevhälsa. Samtliga funktioner finns tillgängliga och elevhälsan hade totalt sett goda möjligheter till att samverka tillsammans med övrig personal. Rektors tydliga ledarskap, strukturerade möten med tydliga krav och förväntningar samt organisatoriska förändringar skapade både utrymme och möjlighet för elevhälsan och övrig personal att arbeta mot uppsatta mål. Samtidigt konstaterades att skolans framtida utmaningar var att stärka undervisningen. Under hösten 2016 kommer arbetet med undervisningen vara kopplat till ett närvarofrämjande arbete och användandet av nya mallar för dokumentation av utredningar och åtgärdsprogram. Arbetet dokumenteras i skolans arbetsplan för 2016/2017. I samband med intern granskning HT15, via projektet elevhälsa samt i beslut från Skolinspektionen VT16 framkom att Liljeholmen hade brister i rutiner för arbetet med att utreda elevernas behov av särskilt stöd. Likaså att det strukturerade samarbetet med övrig personal inte var tillräckligt utvecklat. Skolans utmaningar låg i organisatoriska förutsättningar och i genomförande. Ny biträdande rektor rekryterades internt under våren 2016 med uppdraget att leda, följa upp och säkerställa elevhälsans arbete. Åtgärderna kräver fortsatt utrymme och tid för tillämpning vilket sker under hösten 2016. Slutsatser: Inför läsåret 1516 behövde huvudmannen ta ett ökat ansvar för att säkerställa att eleverna når målen för utbildningen. Glädjande nog har genomförda åtgärder under läsåret haft mycket god effekt på årets måluppfyllelse. En del av de nyttjade åtgärderna behöver förstärkas medan andra behöver förfinas. Användningen av uppföljningsverktyg såsom examens- och betygsprognoser har varit direkt avgörande för den goda funktionella resultatutvecklingen i både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Baserat på de löpande resultatuppföljningarna som genomfördes inom ramen för verksamhetensmötena genomförde skolorna olika organisatoriska och pedagogiska förändringar. Exempel på sådana förändringar var: tjänsteförstärkningar inom specifika ämnen och kurser, ökad resurstillgång för undervisande lärare, mer utlagd undervisningstid, insatta stödpass tillsammans med individuella stödsamtal för att identifiera elever som riskerade att inte nå gymnasieexamen. Jakobsberg valde också, utifrån resultatuppföljningarna, att intensifiera undervisningsutvecklingen. Huvudmannens arbete med att stärka respektive skolas elevhälsa är fortgående. Under hösten 2016 kommer insatser riktas mot ett främjande närvaroarbete samtidigt som Liljeholmen behöver arbeta vidare med särskilt stöd. Orsaksanalyser visar att de elever som inte når målen också är frånvarande i mycket hög grad. Vi är övertygade om att välfungerande undervisning tillsammans med ökad förståelse för varför eleverna väljer att delta eller inte delta är avgörande för att stärka närvaron. Därtill kommer användandet av nya mallar för dokumentation av utredningar och åtgärdsprogram stärka skolornas möjlighet i att följa upp det särskilda stödet och effekten av extra anpassningar. 13

Nyinförda undervisningsutvärderingar har gett lärare en första systematisk återkoppling på den undervisning som bedrivs. Nästa steg är att arbeta upp en vana i att använda denna återkoppling som en naturlig del i undervisningsutvecklingen på skol- och individnivå. Tidigare har Tidigare har utvecklingen av undervisningen bedrivits på individnivå snarare än kollegial nivå. Kunskap och kännedom om skolans gemensamma styrkor och utmaningar, tillsammans med skillnader mellan lärare, är avgörande för att man skall få till kvalitativa samtal och samarbeten. Målsättningen är att man inom kort skall ha rutiner på plats som möjliggör en lärande organisation som kännetecknas av pedagogisk utveckling. Fokusområde 2: Introduktionsprogram Fokusområdets bakgrund & motiv: Ungefär hälften av Didaktus elever läser ett introduktionsprogram och tidigare har huvudmannen bedömt uppföljningen av eleverna som otillräcklig. Skolorna behövde också bli bättre på att stärka elevernas möjlighet att nå målen för det specifika introduktionsprogram som de är inskrivna på. Mål och syfte: Följande mål arbetade verksamheten mot: Mål 1: Säkerställa en god överblick över samtliga elevers studiegång både på individ- och gruppnivå. Mål 2: Främja en ökad andel elever som når målen för sin individuella studieplan (övergång till nationellt program, minskade avhopp) Metod och genomförande: Uppföljningsverktyg IM-logg Inför läsåret infördes ett nytt uppföljningsverktyg som syftade till att synliggöra elevuppföljningen på individnivå. Verktyget gjorde det möjlighet följa respektive elevs nuvarande studiegång samt vilka förändringar som skedde i denna. Respektive skola fick i uppdrag att på månatlig basis uppdatera informationen och redovisa för huvudmannen. Huvudman och skola kunde följa om och när en elev blev behörig till ett visst högskoleförberedande program, behörig till visst yrkesprogram, etablerat sig på arbetsmarknaden, gjort studieavbrott eller var fortsatt inskriven. Utifrån resultaten kan man dra slutsatser om hur effektiv verksamheten och skolorna varit på att möta elevgruppernas behov, planera utbildningarna och stötta eleverna i deras utveckling mot målen. Resultat och slutsats Av de totalt 201 elever som påbörjade ett introduktionsprogram läsåret 1516 blev 21 elever behöriga till ett visst högskoleförberedande program. 11 behöriga till ett yrkesprogram, 1 etablerade sig på arbetsmarknaden, 2 gick över till annat introduktionsprogram och 159 var fortsatt inskrivna. didaktus.se 14

Vi såg också att uppföljningen av introduktionseleverna fungerade bättre på Jakobsberg än Liljeholmen. Till hösten 2016 har personalförändringar skett på Liljeholmen som syftar till att säkerställa uppföljningen av dessa elever. Nyanställd studie- och yrkesvägledare finns fr.o.m. hösten på plats på heltid. Då uppföljningen av eleverna på Liljeholmen inte fungerat fullt ut brister till viss del huvudmannens övergripande analyser. Detta framkom också vid Skolinspektionens tillsyn i april 2016 där skolan behövde stärka uppföljningen av elevernas studiesituation och utveckling mot målen. Sammantaget ser vi att skolorna ytterligare stöd i att hantera stödverktygen samtidigt som Liljeholmen behöver riktat stöd för att systematisera uppföljningen. Huvudmannen måste också undersöka andra möjligheter till uppföljning av elevernas resultatutveckling. Fokusområde 3: Studiemiljö Fokusområdets bakgrund & motiv: I elevenkäten (NKI) 2015 framkom att en lägre andel elever upplevde att studiemiljön är gynnsam. Index på NKI för studiemiljö var LÅ1415 64, AM: 75. PÅ samtliga frågor inom området snittar skolorna under Academedia-mått. Mål och syfte: Följande mål arbetade verksamheten mot: Fler elever skulle uppleva att vi har en studiemiljö som är gynnsam och på sikt främjar en högre måluppfyllelse och trygghet. Stärkande av skolkulturen där samtlig personal har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling (långsiktigt) Skolan skall bedriva ett förebyggande och målinriktat arbete så att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet där man motverkar olika former av kränkande behandling. Att skolorna följer huvudmannens riktlinjer och rutiner för anmälan om kränkande behandling och disciplinära åtgärder (framtagna VT2015). Metod och genomförande: Organisationsförändringar och förbättrade rutiner I samband med läsårsstart genomfördes organisationsförändringar på skolnivå med syftet att stärka vuxennärvaron. Huvudmannen och respektive rektor förde kontinuerlig dialog om hur tjänstefördelningen kunde effektiviseras för att möta behoven. Analysstöd som grund för förbättrade arbetssätt Vid verksamhetsmöten har resultatuppföljning av betygsprognoser gjorts tillsammans med uppföljning av anmälningar av kränkande behandling. Inkommande anmälningar om kränkande behandling har utretts med framtagande av åtgärder för att förhindra liknande händelser. Huvudmannen har också tagit hänsyn till elevernas upplevelser via samtal, intervjuer (interna granskningar) och enkäter (LoV-enkät och elevenkät-nki). 15

Skolbesök och interna granskningar som grund för förbättrade arbetssätt Huvudmannens kontinuerliga besök på skolorna har både innefattat träffar med skolledning och deltagande i olika undervisningssammanhang. Elevernas möjlighet till arbetsro och den övergripande stämningen mellan lärare och elever samt elever emellan har bedömts. Resultat: I elevenkäten (NKI), januari 2016, framkom att eleverna upplevde en försämrad studiero där andel 7-10 var 39%. På skolnivå fans en markant spridning mellan klasserna där vissa klasser var mycket nöjda medan andra var missnöjda (se vidare Studiemiljö och undervisning). I undervisningsutvärderingarna från maj 2017 framkom att arbetsron var (andel 7-10). Slutsats: Skillnaderna mellan januari och maj på nästan 30 procentenheter, vilket visar att arbetet på skolnivå stärkts. Samtidigt är resultaten något missvisande. I elevenkäten gör eleverna en samlad bedömning av studieron på skolnivå. I undervisningsutvärderingarna görs bedömningen på lärarnivå. Eleverna skattar generellt studieron mycket lägre när de gör en samlad bedömning. Detta indikerar det som eleverna också uppgett, nämligen att de upplever skillnader i undervisningen. Vi som huvudman måste stötta rektorerna i att identifiera hur man kan minska dessa skillnader. Lärare arbetar på olika sätt och denna skillnad beror framförallt på att skolorna har organiserat sig på vitt skilda sätt utifrån de behov de möter i sin vardag. Liljeholmen, med dubbelt så många elever som Jakobsberg, har också flera program- och arbetslag än Jakobsberg där mötesforumen är färre till antalet men då också gemensamma. Att uppnå en likvärdighet i undervisningen är en utmaning för lärarna som tidigare inte utmanats i denna fråga. Jakobsbergs lärare har, enligt skolinspektionen, inte arbetat tillräckligt med de gemensamma formerna. På Liljeholmen finns en tydlighet i de olika lagen, men de skolgemensamma förhållningssätten är oklara. Vi som huvudman måste stödja rektor i sin planering av utbildningarna och i skolans framtagande av kvalitativa åtgärder för att stärka de gemensamma förhållningssätten. didaktus.se 16

SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET Uppföljning avgångselever Genomströmning Genomströmningen är ett mått på den andel elever som påbörjat sin utbildning hösten 2012 och inom tre år uppfyllt kraven för examen på samma skola. Det är ett kompletterande resultatmått till det antal elever som varje år når kraven för en gymnasieexamen. För Jakobsberg är genomströmningsmåttet 41% och för Liljeholmen 32%, vilka båda ligger långt under rikssnitt på 76%. Både Jakobsberg och Liljeholmen har en betydande andel elever som inte alltid följer en traditionell treårig skolgång, och ibland sker både tillskott och avhopp av elever långt in på höstterminen. Detta skiljer sig åt i jämförelse med andra verksamheter som tidigt på hösten har ett stabilt antal elever, och kan vara en förklaring till det lägre genomströmningsmåttet. Likaså ser vi att verksamhetens systematiska kvalitetsarbete under dessa år inte var lika välfungerande som det varit det senaste läsåret där andelen med examen ökat markant. Vår bedömning är att genomströmningen kommer öka under de kommande åren. Diagram 1 Genomströmning per enhet (Andel (%) elever som påbörjat sin utbildning HT2012 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola) 100% 90% 76% 71% 60% 59% 50% Examen 2014 41% 41% 32% Examen 2015 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Rikssnitt 17

Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Kraven för examensbevis på yrkesprogram är: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Godkänt betyg (lägst E) i minst 400p på kurser inom de programgemensamma ämnena Ett godkänt gymnasiearbete Kraven för examensbevis på högskoleförberedande program är: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Verksamhetens resultat avseende andel elever med examen har förbättrats från 57% 1415 till 79% 1516. På yrkesprogrammen är andelen med examen 76% och på de högskoleförberedande programmen 85%. Flest elever når en examen på ekonomiprogrammet 100% medan samma siffra på vård- och omsorgsprogrammet är 73%. Föregående år låg samtliga program markant under rikssnitt medan det i år är program som närmar sig samt ett som ligger över. Anledningen till att fler elever når kraven för en examen innefattar dels en förbättrad systematik i att följa upp elevernas kunskapsutveckling och dels att skolorna i specifika kurser är bättre på att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov. Vi ser också att framförallt Jakobsberg tagit stora kliv i elevhälsoarbetet där arbetet med att utreda behov av särskilt stöd systematiserats och effektiviserats. För Liljeholmen krävs ytterligare systematisering och kvalitetssäkring inom elevhälsans arbete. För de elever som inte nått examen ser vi att orsakerna varierar. Flertalet elever har en alltför hög andel F tillsammans med F i en eller fler behörighetsgivande kurser. Föregående år identifierades de behörighetsgivande kurserna engelska 5 och 6 samt gymnasiearbetet som avgörande för utebliven examen. I år har undervisningsupplägg, planering och bedömning förbättrats i just engelska, vilket också resulterat i att fler elever nått målen. Likvärdigheten i undervisningen har också stärkts något tack vare gemensamma förhållningssätt inom ramen för de språkutvecklingsarbeten som skett på skolnivå. Fortsatta behov finns av att stärka likvärdigheten för respektive elev. Undervisningen Behöver i högre grad präglas av tillgängliga lärmiljöer och inkluderande undervisning och skall ske innan extra anpassningar och särskilt stöd sätts in. Här har inte verksamheten nått hela vägen fram. Frågor om främjande och förebyggande metoder måste i högre grad vara en del av didaktus.se 18

de professionella samtalen som förs på skolorna. I detta ser vi med stor förväntan på det utvecklingsarbete som Jakobsberg bedriver kommande läsår. Diagram 2a Andel elever med gymnasieexamen per enhet 100% 90% 89% 89% 77% 78,3% 79% 79,2% 78% 78,8% 68% 60% 57% 50% 50% 2014 2015 2016 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Rikssnitt* Diagram 2b Andel elever med gymnasieexamen per nationellt program 100% 90% 83% 78% 91% 100% 94% 90% 82% 82% 85% 73% 91% 85% 86% 76% 60% 50% 30% 55% 47% 59% 56% 51% 55% Rikssnitt 2015* 2015 20% 2016 10% 0% * Rikssnitt (Siris) för 2016 tillgängligt först i dec 2016. 19

Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier På samtliga yrkesprogram erbjuds möjlighet att läsa in grundläggande behörighet till högre studier. Verksamhetens resultat är över rikssnitt på 37% (Rikssnitt 35%, 2015: 20%). Vi ser också att skillnaderna mellan skolenheterna minskat Liljeholmen 32% och Jakobsberg 45% i jämförelse med föregående år. Skolorna har under läsåret förtydligat vilka studievägs- och yrkesvägsalternativ som finns, vilket gjort att det gjort mer aktiva val än tidigare. Diagram 3a Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier- per enhet 100% 90% 63% 60% 50% 43% 46% 44% 2014 2015 33% 31% 37% 35% 35% 2016 30% 20% 20% 10% 6% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus totalt Rikssnitt * Rikssnitt (Siris) för 2016 tillgängligt först i dec 2016. Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen beräknas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där ett betyget E i en kurs ges värdet 10, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget A 20 poäng och F ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. GBP beräknas på totalt 2400 poäng då Gymnasiearbetet endast kan ge betygen E eller F och därför undantas från GBP. Betyg i utökade kurser påverkar inte den genomsnittliga betygspoängen. didaktus.se 20

GBP- samtliga avgångsbetyg Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) av samtliga avgångselever omfattar elever med examen och studiebevis omfattande 2500p. På verksamhetsnivå ökar GBP från 11,9 till 12,5. Siffran minskar något på Jakobsberg till 12,9, samtidigt som den ökar på Liljeholmen till 12,2. På de högskoleförberedande programmen är GBP 13,2, med samtliga program över 13. På yrkesprogrammen är GBP 12,2, där vård- och omsorgsprogrammet är något högre än barn- och fritidsprogrammet. Som redan konstaterats har ökad tydlighet om kraven för en examen tillsammans med förbättrad uppföljning lett till ökad måluppfyllelse. Samtidigt krävs ytterligare arbete med ledning och stimulans för att få effekt på GBP. Under hösten 2016 påbörjar Didaktus Jakobsberg, ett kollegialt utvecklingsarbete mot bakgrund av brister som identifierades under tillsyn våren 2016. Undervisningen riktas in mot att motivera och främja lust till lärande. I detta krävs en förbättrad dialog mellan lärare och elever tillsammans med arbetssätt som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utvecklingsarbetet dokumenteras i Jakobsbergs kvalitetsrapport för 1617. Diagram 4a Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per enhet 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 12,6 13,1 12,9 12,1 12,2 12,3 11,2 11,9 12,5 14,0 14,0 10,0 2014 2015 8,0 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Rikssnitt * Rikssnitt (Siris) för 2016 tillgängligt först i dec 2016. 21

Diagram 4b Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per nationellt program 20,0 18,0 15,5 16,0 14,4 14,0 12,5 12,0 13,1 14,5 14,2 13,3 13,2 13,1 12,1 13,2 12,4 12,9 12,2 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* 6,0 2016 4,0 2,0 0,0 GBP - examen GBP för elever med examen minskar något till 13.1 (2015: 13,3). De högskoleförberedande programmen har en högre GBP än yrkesprogrammen, 13,2 respektive 12,1. Att eleverna har lägre ingångsbetyg i kombination med språkliga hinder som man möter har viss inverkan på förutsättningarna att nå högre kunskapskrav. För vidare kommentarer vänligen se GBP (samtliga avgångsbetyg). Diagram 4c Genomsnittlig betygspoäng (examen) per enhet 20,0 18,0 16,0 14,0 13,8 14,5 14,2 13,4 12,9 12,7 12,9 13,2 13,3 14,5 13,1 12,0 2014 10,0 2015 2016 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen didaktus.se 22 Didaktus Totalt Rikssnitt

Diagram 4d Genomsnittlig betygspoäng (examen) per nationellt program 20,0 18,0 16,0 14,0 13,2 12,7 14,8 13,1 15,9 14,5 14,7 13,7 13,8 12,9 15,0 13,8 13,5 12,7 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Rikssnitt 2015* 2016 2,0 0,0 * Rikssnitt (Siris) för 2016 tillgängligt först i dec 2016. Uppföljning samtliga betyg Andelen minst godkända betyg (E) Andelen minst godkända betyg är totalt sett 82%, där barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet och IM-programmen redovisar förbättrade resultat jämfört med föregående år. På naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammet har andel minst godkända betyg minskat något och på vård- och omsorgsprogrammet är den oförändrad. På Jakobsberg minskar måluppfyllelsen något till 85% (2015: 87%) medan den ökar på Liljeholmen till 81% (2015: 79%). Verksamhetens resultat har förbättrats men trots detta är en femtedel av samtliga betyg icke godkända. För båda skolorna måste ett främjande arbete prioriteras till förmån för ett åtgärdande. Idag läggs mycket tid och resurser på omläsning av kurser och prövningar som kunde läggas på att utveckla mer inkluderande arbetsformer. Vårt uppdrag som huvudman blir att synliggöra och återkomma till former för planering och upplägg av studieåret. 23

Diagram 5a Andel minst godkända betyg (E) totalt* per enhet 100% 90% 82% 85% 85% 78% 74% 81% 82% 79% 78% 60% 50% 2014 2015 2016 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Diagram 5b Andel minst godkända betyg (E) totalt* per nationellt program 100% 90% 82% 89% 74% 75% 90% 87% 82% 84% 84% 86% 77% 78% 82% 77% 82% 79% 77% 82% 78% 60% 50% 2015 2016 30% 20% 10% 0% BF EK NA SA VO IMIND IMPRE IMPROBF IMPROVO IMYRKBF IMYRKVO IM Totalt Didaktus Totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program didaktus.se 24

Andelen minst godkända betyg behörighetsgivande kurser Av de behörighetsgivande kurserna syns en positiv resultatutveckling i flera kurser. Främst i Engelska 6 där nu 94% når kraven för godkänt (2015:63%) och svenska 3 (2015: 64%). Måluppfyllelsen i engelska 5 är 77% (2015: 75%) och i svenska 2 bibehållen 81% (2015: 81%). Tyvärr ökar andelen F i matematik 1a 69% (2015: ) och matematik 1b 64% (2015: 90%) medan den är bibehållen i matematik 1c 94% (2015: 94%). Skolorna har under läsåret drivit olika språkutvecklande projekt. På Liljeholmen har också ett omfattande åtgärdande arbete gjorts inom engelska. Förstelärare har identifierat riskfaktorer och tagit fram strategier för utvecklande engelskundervisning. Förra året konstaterades att deltagande i matematiklyftet (Liljeholmen) stärkt resultaten. Tyvärr har inte insatsen bidragit till stärkt hållbarhet i undervisningen. Huvudmannen behöver under läsåret 1617 följa matematikresultaten mer ingående för att se vilka faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå kraven för lägst E. Diagram 5c Andel minst godkända betyg (E) i behörighetsgivande kurser* verksamheten totalt 100% 90% 60% 69% 77% 75% 63% 61% 94% 76% 69% 94% 90% 91% 81% 81% 74% 89% 82% 81% 81% 78% 78% 73% 64% 88% 82% 50% 30% 2014 2015 2016 20% 10% 0% * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 25

Betygsfördelning Betygsfördelningen av andelen satta betyg är 18% F, 38% E, 17% D, 16% C 7% B samt 5% A. Resultaten är förbättrade i jämförelse med föregående år. Samtidigt är fortsatt mer än hälften av betygen F eller E (56%). Andel högre betyg A-C är 28%. Av introduktionsprogrammen har IMIND högst andel godkända betyg 86%. IMYRKBF och IMPROBF har 77% respektive 78%. På IMYRKVO och IMPROVO är andelen 82%. Jakobsberg arbetar sedan våren 2016 för att främja en kultur av kollegialt lärande där man i högre grad diskuterar vad framgångsrik undervisning innebär, vilken typ av ledning och stimulans som kan ges så att varje elev ges förutsättningar att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Framgent kommer Liljeholmen behöva huvudmannens ledningsstöd i att bedriva ett liknande arbete. Diagram 6a Betygsfördelning* per enhet 100% 90% 7% 9% 5% 5% 6% 7% 16% 16% 16% 60% 16% 17% 17% A B 50% C 38% 38% D E 30% 37% F 20% 10% 15% 19% 18% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program didaktus.se 26

Diagram 6b Betygsfördelning* per nationellt program 100% 90% 60% 6% 4% 6% 8% 13% 19% 16% 18% 15% 13% 17% 8% 7% 11% 16% 5% 8% 20% 17% 3% 2% 4% 5% 3% 3% 5% 10% 6% 3% 4% 7% 0% 5% 11% 13% 15% 16% 23% 16% 14% 18% 14% 16% 17% 17% 22% A B 50% 30% 38% 36% 16% 26% 35% 57% 43% 31% 36% 48% 41% 38% C D E F 20% 10% 25% 22% 23% 21% 18% 16% 18% 18% 11% 13% 14% 18% 0% BF EK NA SA VO IMIND IMPROBF IMPROVO IMYRKBF IMYRKVO IM Totalt Didaktus Totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program INSTRUMENTELL KVALITET Interna granskningar/tillsyner (Skolinspektionen) Interna granskningarna under september 2015 visade en spridning av utvecklingsområden såsom arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, introduktionsprogram, undervisningens kvalitet samt förutsättningar för verksamheten. Utifrån granskningen genomfördes lokala insatser för att stärka rådande processer ytterligare. Skolinspektionen konstaterade i april 2016 att Jakobsberg behövde utveckla undervisningens kvalitet. Detta gällde främst ledning och stimulans samt att ett aktivt lärarstöd erbjuds varje elev. Liljeholmen behövde i sin tur kvalitetssäkra arbetet med utredning om stödbehov och de stödinsatser som sätts in. Därtill att studie- och yrkesvägledning säkerställs, att introduktionsprogrammen följs upp mer ingående, att prövningars omfattning förtydligas samt att arbetet med trygghet och studiero fortsätter. Huvudmannen har haft kontinuerliga avstämningar med respektive skola för att följa och stödja i utvecklingsarbetet. Redovisning av vidtagna åtgärder görs i november 2016 samt i februari 2017. 27

Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd finns framtagna, men som tidigare nämnts, har inte rutinerna varit tillräckligt välförankrade på båda skolorna. Didaktus Jakobsberg har nått längre i att integrera elevhälsans arbete i den övriga verksamheten. Elevhälsan och lärarlaget för nu kontinuerliga diskussioner kring extra anpassningar och elevers behov. Här har elevhälsans samtliga funktioner och kompetenser fått en tydligare roll i det främjande och förebyggande arbetet. På Liljeholmen har elevhälsoarbetet främst varit av åtgärdande karaktär. För vidare beskrivning av skolornas arbete se Fokusområde 1 Ökad måluppfyllelse. Likvärdig bedömning Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursprovsbetyg ligger totalt sett på 61% där 6% är lägre satta betyg och 33% är högre. Överensstämmelsen är störst i engelska 5 81% och matematik 1b. Den högre överensstämmelsen i engelska beror på att lärare systematiskt samverkat kring planering, undervisningsgenomförande, bedömning och även betygssättning. I matematikkurserna är överensstämmelsen generellt låg, med undantag för matematik 1b,., Skolornas analys av resultaten visar att eleverna under kursens gång visat på fler förmågor och kunskaper än vid själva provtillfället. Eleverna genomför inte heller samtliga delprov vilket leder till att antal prov är lågt, Detta ger en något missvisande bild av det faktiska läget i dessa kurser. På huvudmannanivå ser vi att skolorna behöver ta ett ökat ansvar för att stötta eleverna i att genomföra samtliga delar av de nationella proven. Detta hade gett möjligheten till en mer kvalitativ analys av överensstämmelsen. Under våren 2016 hölls en gemensam sambedömnings- och planeringsdag där båda skolornas lärare samverkade i ämnesgrupper. Syftet var att stärka lärarnas genomförande och planering av undervisningen för läsåret 1617. Tillfället fokuserade också på hur lärare kunde ge eleverna bättre förutsättningar för att både nå kunskapskraven i kursen och på de nationella proven. didaktus.se 28

Tabell 7a Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG05 121 4% 81% 15% ENGENG06 47 0% 55% 45% MATMAT01a 26 0% 62% 38% MATMAT01b 37 3% 27% MATMAT02b 9 0% 44% 56% MATMAT02c 8 0% 38% 63% MATMAT03b 8 0% 75% 25% MATMAT04 19 0% 63% 37% SVASVA01 53 13% 43% 43% SVASVA03 54 11% 50% 39% SVESVE01 65 12% 52% 35% SVESVE03 29 7% 55% 38% Samtliga ämnen 476 6% 61% 33% Tabell 7b Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt VT 2016 jmf VT 2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG05 69% 81% ENGENG06 56% 55% MATMAT01a 83% 62% MATMAT01b 74% MATMAT02b 25% 44% MATMAT02c 100% 38% MATMAT03b 75% 75% MATMAT04 62% 63% SVASVA01 43% SVASVA03 60% 50% SVESVE01 62% 52% SVESVE03 54% 55% Samtliga ämnen 65% 61% 29

Klagomål Ett klagomål har inkommit och utretts av huvudmannen där elev upplevt att stödinsatser uteblivit. Huvudmannens utredning visade att skolan inte tillhandahållit adekvat stöd och att skolan behövde vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. Upplevelsen stämmer med Skolinspektionens bedömning om att skolan inte haft ett välfungerande system för att utreda elevers behov av särskilt stöd samt upprättande av åtgärdsprogram. Under hösten 2016 kommer huvudmannen driva en kompetensutvecklingsinsats för att stärka elevhälsans och skolans hantering av stödinsatser. Likabehandling och värdegrund I likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkäten) som genomfördes under hösten 2015 är andel trygga elever 85% (HT2014: 83%). En högre andel upplever att de fått information om likabehandlingsarbetet på skolan 92% (2015: 61%). Därtill vet eleverna vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade 91% (2015: 79%). Till detta ser vi att förtroendet för personalens hantering av ärenden ökat till 83% (2015: ). Samtliga resultat visar att skolorna tagit ett ökat ansvar för att synliggöra de främjande och förebyggande insatserna. Bidragande är också att kommunikationen mellan skolledning och elever stärkts. Det finns nu en ökad transparens kring hantering av situationer och ärenden som uppkommer. Likt föregående år ser vi att anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som inkom till huvudmannen främst rör verbal kränkande behandling mellan elever. Vi har i år ett ökat antal anmälningar till huvudmannen som vi ser beror på att informationen till eleverna blivit tydligare avseende rutinerna för anmälan, huvudmannens utredning samt skolans hantering av ärendena. Anmälningarna har samtliga utretts av huvudmannens skoljurist och åtgärder i respektive fall har vidtagits. Diagram 8 Likabehandling- och värdegrundskartläggning verksamheten totalt 100% 92% 91% 90% 79% 83% 83% 85% 60% 61% 50% 30% HT2014 HT2015 20% 10% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings-och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig om jag blivit illa behandlad av andra elever eller personal på min skola Jag har förtroende för att Jag känner mig trygg i min skola personalen tar tag i situationen om man får reda på att jag eller någon annan upplever sig illa behandlad didaktus.se 30

Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (lärarbehörighet) är för Didaktus Jakobsberg 62% (2015: 54%). På Didaktus Liljeholmen är lärarbehörigheten 83% (2015: 84%). Huvudmannen följer varje år upp behörigheten bland personal och för tillsammans med rektor för varje skola dialog kring hur behörigheten långsiktigt kan stärkas. Denna innefattar utbildningsmöjligheter, resursfördelning avseende tjänstegrad. Likaså blir behörighetsfrågan avgörande vid nyrekrytering. För de som saknar pedagogisk examen har rektor tillsammans med berörd lärare tagit fram individuella utbildningsplaner. Diagram 9 Lärarbehörighet per enhet 100% 90% 86% 84% 83% 79% 79% 79% 62% 62% 60% 50% 54% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Rikssnitt 31

Studiemiljö & undervisning Studiemiljöindex för 2015/2016 är 59, vilket är en försämring från föregående års 64. Undervisningsindexet har också försämrats till 58 från föregående års 65. På Jakobsberg blev det utifrån dessa resultat, samlade analyser och skolinspektionens tillsyn tydligt att man behövde vidta åtgärder för att stärka undervisningens kvalitet. Framförallt fanns behov av att öka samsynen, stärka det kollegiala lärandet samt anpassa undervisningen i högre grad efter eleverna. På Liljeholmen fanns en tydlig spridning mellan program och klasser vilket krävde mer riktade insatser på gruppnivå. Att samtliga delfrågor inom studiemiljö och undervisning försämras på verksamhetsnivå indikerar att skolorna behöver ta ett ökat ansvar för att undersöka elevernas upplevelser vidare. På Liljeholmen har organisatoriska förändringar som lett till förbättrad upplevelse på de nationella programmen också lett till att försämrade resultat på introduktionsprogrammen. Här finns tydliga indikationer på att gemsamma riktlinjer och förhållningssätt skapar en trygghet för eleverna i agerande och bemötande. Skolan behöver stärka likvärdigheten gentemot eleverna oavsett vilket program de är inskrivna på. I undervisningsutvärderingarna ser vi att verksamhetens styrkor finns i ett demokratiskt förhållningssätt där Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på 76%. Utvecklingsområden är inom betyg och bedömning och avser Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer 66%. Jakobsberg kommer under 1617 ha ett arbete inriktat mot just formativ bedömning där rektor tillsammans med förstelärare leder det kollegiala lärandet. Diagram 10a Studiemiljö (elev) verksamheten totalt 100% 90% 60% 53% 65% 59% 73% 62% 55% 50% 42% 44% 41% 47% 39% 47% 48% 30% 20% 10% 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter didaktus.se 32

Diagram 10b Studiemiljöindex (elev) per enhet 100 90 80 70 60 71 67 61 57 63 64 60 58 59 74 75 73 50 2014 2015 40 2016 30 20 10 0 Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Academedia Diagram 11a Undervisning (elev) verksamheten totalt 100% 90% 60% 57% 56% 59% 61% 65% 59% 61% 50% 48% 47% 46% 49% 49% 30% 20% 10% 0% Mina lärare gör så at jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 33

Diagram 11b Undervisningsindex (elev) per enhet 100 90 80 70 60 70 68 57 64 65 61 62 59 58 67 67 66 50 2014 2015 40 2016 30 20 10 0 Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Academedia didaktus.se 34

Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Ansvar och inflytande Arbetsliv och vidare studier 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg Demokratisk kompetens och värdegrund: Drivkraft, självförtroende och sammanhang 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Diagram 11c Undervisningsutvärdering (elev) verksamheten totalt 100% 60% 74% 75% 76% 72% 73% 71% 72% 73% 72% 73% 71% 71% 71% 72% 73% 72% 68% 69% 69% 68% 68% 65% 66% 62% HT2015 VT2016 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Nöjdhet (NKI-Index) per enhet 35

UPPLEVD KVALITET I likhet med siffrorna studiemiljö har nöjd kund index minskat till 50 (2015: 55). Därtill har rekommendationsgraden och trivselgraden minskat till respektive 52%. Spridningen mellan programmen är likt föregående år stor och de exakta orsakerna har varit svåra att identifiera. Medan flera klasser trivs ytterst bra gör andra det i mindre utsträckning. Likaså skiljer sig resultaten mellan klasserna från år till år. Vi ser att en av orsakerna kan vara spridningen i förhållningssätt mellan lärare i undervisning och bemötande. Vi ser också att man som arbetslag på Liljeholmen hanterat situationer på olika sätt, vilket eventuellt skapat en otydlighet för eleverna. Båda skolorna har under det senaste läsåret arbetat mer aktivt med individriktad stöttning och uppföljning av resultat. Ur elevperspektiv kanske ett ökat fokus på måluppfyllelse lett till att man upplevt ökade krav på sig som elev. Detta i sin tur kan ha haft en inverkan på den upplevelsen av skolan och en förändrad kultur. Både Jakobsberg och Liljeholmen ser att en förbättrad dialog med eleverna är avgörande för den upplevda kvaliteten. Här ser vi att Jakobsberg kommit längre i sina arbetsformer för inkludering och delaktighet. På Liljeholmen sker detta men i minskad grad och med större spridning bland lärare. Diagram 12a Nöjdhet (NKI-Index) per enhet 100 90 80 70 60 50 61 57 54 53 55 50 51 50 50 67 66 64 2014 2015 40 2016 30 20 10 0 Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Academedia didaktus.se 36

Diagram 12b Rekommendationsgrad per enhet 100% 90% 64% 72% 66% 60% 50% 51% 43% 43% 43% 38% 47% 45% 2014 2015 2016 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Academedia Diagram 12c Trivselgrad per enhet 100% 90% 77% 77% 71% 62% 62% 65% 64% 60% 50% 56% 51% 52% 2014 2015 2016 30% 20% 10% 0% Didaktus Jakobsberg Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Academedia 37

ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET För att kunna bedöma hur väl våra utbildningar möter de krav som finns i framtida studieroch yrkesliv följer vi varje år upp den ändamålsenliga kvaliteten. Två år efter avslutade gymnasiestudier blir elever kontaktade och får genomföra en enkät som innefattar frågor om studier, yrkesliv samt vad man uppfattar att utbildningen gav dem. Resultaten för elever som togs sin examen 2012 visar att hälften av eleverna som avslutat sina studier på Didaktus idag studerar, medan mer än en tredjedel studerar. Det man som elev framförallt värdesatte under sin tid på skolan var relationen med lärare och lärarnas engagemang. Samtidigt kan noteras att tidigare elever i lika stor utsträckning är nöjd med hur skolan förberett dem inför arbetslivet som för högre studier. Värt att notera i sammanhanget är av samtliga avgångselever för läsåret 2012 deltog endast en tredjedel i undersökningen. Diagram 13a Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen 100% 90% 60% 50% 51% 49% Examen 2011 37% 37% Examen 2012 30% 20% 10% 0% Studerar på högskola/universitet 13% 9% 4% 0% Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt didaktus.se 38

Diagram 13b När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med 100% 90% 71% 71% 71% 67% 60% 52% 52% 58% 59% 50% 42% 38% 42% 2014 2015 30% 20% 10% 0% Undervisningen Relationen/kontakten med lärarna Lärarnas engagemang Kamraterna och stämningen på skolan Förberedelser inför högre studier Förberedelser inför arbetslivet 39