Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag är den svenska lantbrukaren en mångsysslare som bidrar till samhället på många olika sätt. Förutom den direkta påverkan på samhället och miljön, är även den indirekta påverkan stor. Jord- och skogsbruket bidrar i allra högsta grad till landets produktion, sysselsättning och ekonomi samt till att uppnå regeringens miljömål. Historiskt sett har sektorerna inom de gröna näringarnas direkta betydelse på produktion, sysselsättning och ekonomi minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat. Efterkrigstidens snabba produktivitetsökning inom dessa sektorer har skett delvis genom avel och växtförädling men även genom att många funktioner i äldre tiders jordbruk har flyttats över till andra näringsgrenar. Inom skogsbruket har exempelvis sysselsättningen minskat till följd av mekanisering av avverkningarna. Medan många gårdar tidigare var självförsörjande köps numera dessa varor och tjänster in från andra sektorer. Dragkraft som tidigare bestod av hästar som drevs av egenproducerat foder, köps nu in från maskinhandlare och bensinstationer. I förädlingsleden har samma utveckling skett. Istället för att själv utveckla mjölk-, kött- och träprodukter är det främst mejerier, slakterier och sågverk som står för dessa delar. Jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk bedrivs ofta i olika kombinationer, men även verksamheter utanför de areella näringarna kan ingå i jordbrukarnas företagande. I takt med att jordbruket minskat i omfattning har många jordbrukare skaffat sig kompletterande sysselsättning. Ibland genom att en eller flera familjemedlemmar tagit anställning utanför den egna gården. Ibland har man satsat på nya verksamheter inom det egna företaget. I många fall har sådana verksamheter blivit viktigare för företagarna än deras jord- och skogsbruk. Utanför de större tätorterna är lantbrukarna den största småföretagargruppen. LRF 2012 2 UPPSALA

De gröna näringarna är viktiga i samhällsekonomin Den påverkan jord- och skogsbruket har på Sveriges samhällsekonomi är blygsam om man tittar i den offentliga statistiken. Både till bruttonationalprodukten, BNP, och till sysselsättningen bidrar de två näringarna med runt 1 procent vardera. Men detta är långt ifrån hela sanningen. Jord- och skogsbruket utgör stommen för en rad andra sektorer och den indirekta påverkan är ofta väldigt hög i jämförelse. Näringarna påverkar samhället i större utsträckning än vad som syns i statistiken, speciellt vad det gäller produktion. Genom att ta med delar som annars inte blir tydliga i den offentliga statistiken, vill LRF i denna rapport uppmärksamma de gröna näringarnas positiva inverkan på samhällsekonomin. LRF vill lyfta potentialen hos jord- och skogsbruken men också peka på vad som kan hända om de blir färre på grund av minskad efterfrågan på svenska produkter. Gröna näringarnas positiva inverkan Beräkningar visar att jordbruket har en stor påverkan på samhällsekonomin vid en efterfrågeförändring, medan det för skogsbruket är mest förädlingsleden som ger effekter på den övriga ekonomin. Många gårdar var tidigare självförsörjande vad det gäller foder, utsäde, gödsel, energi, redskap och byggnadsmaterial men dessa köps numera in från andra sektorer. Denna utveckling har även skett i förädlingsleden där outsourcing blivit allt vanligare, det vill säga att olika delar av verksamheten flyttas ut ur företagen. Det ger verksamheterna en annan klassning i nationalräkenskaperna utan att det i praktiken har hänt någonting. Med andra ord ger detta intrycket att de gröna näringarnas direkta betydelse för produktion, sysselsättning och ekonomi har minskat i takt med att den indirekta påverkan har ökat. För att visa vad som händer med ekonomin om en förändring sker i en sektor har Nordregio, på uppdrag av LRF, gjort beräkningar med hjälp av en Input-output (IO) modell. Av 66 undersökta sektorer finns elva inom jord- och skogsbruket. Nyheter i rapporten En produktionsökning till följd av ökad efterfrågan på jordbruksprodukter ger direkta, indirekta samt inducerade effekter på ekonomin med i genomsnitt 2,52 gånger värdet på efterfrågeökningen. Det vill säga, ökar efterfrågan på jordbrukets varor eller tjänster med en miljon kronor så ökar produktionsvärdet i hela den Svenska ekonomin med 2,52 miljoner kronor. Genomsnittet för alla 66 sektorer ligger på 2,35 miljoner kronor. Samma efterfrågeökning skulle generera 1,99 nya jobb i samhället medan genomsnittet för samtliga sektorer endast är 1,62. Även inkomsterna till samhället skulle öka mer om efterfrågan gick upp på jordbruksprodukter jämfört med genomsnittet för samtliga sektorer. effekter och Multiplikatorer Direkt effekt: Den första förändringen t.ex. ökad efterfråga på mjölk i Sverige med 100 ton omräknat i SEK Indirekt effekt: Multiplikatoreffekten av denna ökande produktion i form av att alla underleverantörer måste leverera mer insatsvaror till mjölkbönderna och så vidare i flera led. Inducerad effekt: Att alla dessa underleverantörer, inklusive lantbrukarna, får mer i lön för sitt arbete och att de kan spendera detta på olika varor och tjänster som finns i ekonomin. Det betyder att dessa producenter måste öka produktionen, köpa mer insatsvaror vilket i sin tur leder till att andra sektorer växer och betalar mer i lön. Något som ger en fortsatt påverkan. Multiplikator: Visar hur ett helt lands eller läns ekonomi förändras om efterfrågan av produkter i en enskild sektor ökar eller minskar med ett värde av en krona. Multiplikatorerna kan vara öppna eller stängda. De öppna multiplikatorerna inkluderar de direkta och indirekta förändringarna medan de stängda multiplikatorerna även inkluderar de inducerade effekterna. LRF 2012 3 UPPSALA

Vad händer vid en förändring LRFs livsmedelsstrategi pekar på att värdet på jordbrukets varor och tjänster har sjunkit med ca 2 procent årligen och om inget görs kommer den trenden att fortsätta. 2010 var värdet ca 50 miljarder kronor. Detta skulle innebära en minskning av ett värde på 1 miljard till 2011. Samhällets totala produktionsminskning blir då 2,52 miljarder och 1 900 jobb försvinner på ett år. LRFs mål är att vända kurvan så att det istället sker en värdeökning på 1 % per år. I och med det sker en produktionsuppgång till ett värde av en halv miljard kronor, vilket ger 1 000 nya jobb. En skillnad på över 3 miljarder i produktionsvärde och 3 000 arbetstillfällen. Miljömål och mervärden Förutom de ekonomiska aspekterna bidrar jordoch skogsbruket till att uppfylla regeringens miljömål. Öppna landskap och biologisk mångfald ger ett mervärde till landsbygden som gynnar befolkningen som bor där, men som också påverkar andra näringar positivt. I takt med att jordbruket minskat i omfattning har många lantbrukare breddat sin verksamhet och blivit mångsysslare. På så sätt har de gröna näringarna stärkt sin ställning på landsbygden. De är inte bara livsmedelsproducenter utan även landskapsvårdare, snöröjare, turistföretagare, energiproducenter och mycket mer. Att tänka på Liknande uppgifter har tagits fram av LRF tidigare, senast 2009 då situationen för 2005 studerades. Utgångspunkten för en revidering av det arbetet är att en uppdatering av den Svenska IO tabellen gjorts hösten 2011 med ny SNI klassificering. En jämförelse går inte att göra då metoden som används skiljer sig markant från tidigare redovisningar. LRF 2012 4 UPPSALA

De gröna näringarna i Uppsala län I Uppsala län bor knappt 340 000 människor. Av dem bor 20 procent utanför tätorterna, vilket är mer än riksgenomsnittet på 15 procent. Landytan är drygt 820 000 hektar och cirka 80 procent används till jord- och skogsbruk, vilket är betydligt högre än i landet som helhet. År 2010 fanns det runt 185 000 hektar jordbruksmark som brukades av drygt 3 000 företag. Varje jordbruksföretag sysselsatte direkt i genomsnitt 2,5 personer. Jordbruket omsatte 2009 2,6 miljarder kronor. 2010 och 2011 är omsättningen troligen högre då värdet på jordbruksråvaror var förhållandevis låga 2009. Det finns här 450 000 hektar skog varav 48 procent brukades som familjeskogsbruk 1. 2 300 skogsföretag i länet omsatte 2009 1,3 miljarder kronor. Tabell 1. Fakta Uppsala län 2010. Källa SCB, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen Uppsala Riket NORRBOTTEN Landareal, ha 820 840 41 033 540 Åkermark, ha 167 559 2 633 458 Betesmark och slåtteräng, ha 17 754 451 908 VÄSTERBOTTEN Skogsmark, ha 451 000 22 475 000 Familjeskogsbruk efter areal, % 48 52 Storskogsbruk efter areal, % 52 48 Antal jordbruksföretag 3 066 71 091 Varav husdjursskötsel, % 18 29 Varav växtodling, % 45 29 Blandat och småbruk, % 37 42 Antal skogsföretag 2 281 111 220 JÄMTLAND DALARNA VÄRMLAND ÖREBRO VÄSTER- NORRLAND GÄVLEBORG UPPSALA VÄSTMANLAND STOCKHOLM SÖDERMANLAND Antal företag totalt 256 215 2 273 209 VÄSTRA GÖTALAND ÖSTERGÖTLAND Antal sysselsatta inom jordbruket 7 644 177 384 JÖNKÖPING KALMAR GOTLAND Omsättning jordbruket 2, mnkr (-09) 2 567 69 283 HALLAND Omsättning skogsbruket 3, mnkr (-09) 1 291 75 050 Total omsättning, mnkr (-09) 140 861 6 275 074 KRONOBERG SKÅNE BLEKINGE 1 Familjeskogsbruk innefattar fysiska personer, dödsbon, fåmansägda AB m.m. 2 SNI 2007 01: Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill. Inkluderar trädgård och renskötsel. 3 SNI 2007 02: Skogsbruk. Inkluderar förvaltning, skötsel, drivning, virkesmätning m.m. Stor variation bland jordbruksföretagen I Uppsala län har 2 375 av LRFs huvudmedlemmar svarat på en enkät om vilka verksamheter som bedrivs i företaget. De utgör knappt 70 procent av antalet medlemmar med näringsverksamhet i länet. I tabell 2 finns de tio vanligaste verksamheterna hos de företag som svarat på enkäten. Många av dessa ligger utanför den traditionella primärproduktionen som tidigare definierat jordbruket även om det är växtodling och skogsbruk som dominerar Tabell 2. De tio vanligaste bedrivna verksamheterna bland LRFs medlemmar i Uppsala län, hösten 2011. Källa: LRFs medlemsregister Växtodling (för försäljning och eget behov) 1 546 Skogsbruk 1 304 Entreprenad 638 Nötkött 515 Uthyrning (ex. ekonomibyggnader) 387 Energi 322 Hästar 268 Får/lamm/getter 210 Mjölk 207 Antal svarande företag Egen förädling/försäljning (gårdsbutik, biodling samt förädling av livsmedel och skogsråvaror) 192 LRF 2012 5 UPPSALA

Jord- och skogsbrukets påverkan på samhällsekonomin På uppdrag av LRF har Nordregio gjort beräkningar utifrån SCB:s Input-output matris som kom hösten 2011 och avser ekonomin 2008. Detta för att se hur olika sektorer i samhället påverkar varandra när det sker en förändring i efterfrågan. Multiplikatorer för tre olika variabler har tagits fram; produktion, sysselsättning och inkomst. De visar vad som händer i samtliga sektorer om efterfrågan ökar eller minskar i en av dem. I tabellerna 3, 4 och 5 är de direkta, indirekta och inducerade effekterna inkluderade. Det vill säga att även de effekter som beror på att sysselsättning och löner förändras finns med, något som ytterligare påverkar efterfrågan. I tabell 3 finns multiplikatorer för de tio sektorer, av 66 undersökta, som mest påverkar produktionen i länet om efterfrågan skulle öka eller minska i någon av sektorerna. Åtta av verksamheterna på listan tillhör jordbrukssektorn. Offentlig upphandling ger tydligast påverkan Skulle efterfrågan på lokalt kycklingkött och ägg öka påverkar det alltså den totala produktionen i Uppsala mer än om motsvarande efterfrågeförändring skulle ske någon annanstans. Ett exempel på en efterfrågeförändring skulle vara offentlig upphandling. Skulle den offentliga sektorn ersätta importerat kycklingkött och ägg med ett värde av en miljon kronor så skulle produktionsvärdet i länet öka med totalt 1 282 000 kronor. Detta jämfört med uträknat medelvärde för alla 66 sektorer som ligger på 1 171 000 kronor. Tabell 3. De tio högsta stängda produktionsmultiplikatorerna i Uppsala län vid en efterfrågeförändring Kyckling och Ägg 1,282 Gris 1,267 Mjölk 1,263 Trä och trävaror 1,263 Nötkött 1,261 Andra djur (häst, pälsdjur, etc) 1,251 Reklam och marknadsföring 1,246 Får 1,242 Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) 1,241 Andra grödor (främst potatis och socker) 1,235 Tabell 4. Antal direkta, indirekta och inducerade arbetstillfällen som tillkommer/försvinner vid en efterfrågeökning på en miljon kronor. Jordbruksservice (t.ex. entreprenad) 2,58 Spannmål 2,34 Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) 2,24 Utbildning 2,04 Nötkött 1,98 Andra konsumenttjänsteföretag 1,74 Mjölk 1,71 Bevakning, säkerhet, fastighetsservice, mm. 1,7 Arbetsförmedling och rekrytering 1,61 Sport-, fritids- och nöjesanläggningar 1,57 Tabell 5. Inkomstförändring i Uppsala län vid en efterfrågeförändring i en sektor på en miljon kronor. Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.) 753 649 Intresseorg.och religiösa samfund 629 580 Arbetsförmedling och rekrytering 609 133 Service till finans och försäkringsverks. 604 168 Utbildning 600 231 Hälso- och sjukvård 578 539 Jordbruksservice (t.ex. körning med maskiner) 517 414 Bevakning, säkerhet, fastighetsservice, mm. 488 333 Spannmål 473 307 Civila myndigheter och försvaret 460 929 LRF 2012 6 UPPSALA

Ökad efterfrågan på service ger flest nya jobb En förändring i efterfrågan påverkar också sysselsättningen och inkomsten i länet. Flest jobb skapas om efterfrågan ökar på service från jordbruket. Exempel på det kan vara entreprenad eller grön omsorg. Tabell 4 visar de tio högsta multiplikatorerna för hur många fler som skulle få anställning vid en efterfrågeökning på en miljon kronor. För service inom jordbrukssektorn innebär det 2,58 tillkommande eller förlorade arbetstillfällen, vid en ökad eller sänkt efterfrågan på en miljon kronor. För de 66 sektorerna är genomsnittet 0,78. Det är inte bara den sektor där efterfrågan ändras som berörs, utan även jobben för underleverantörer och i efterföljande led. Inkomstförändringen i hela länets ekonomi vid en efterfrågeförändring i en sektor, beror på tre olika faktorer. Det handlar om lönenivån i den sektor där förändringen sker och på hur arbetsintensivt det är. Den tredje faktorn hänger samman med hur mycket av kostnaderna för att producera en vara eller tjänst som hamnar hos underleverantörer i länet. Dessa inkomster ligger utanför produktions- och sysselsättningsökningen. I tabell 5 är det framförallt serviceverksamheter som ligger i topp. Det beror på att mycket av inkomsterna är direkt relaterade till de personer som utför tjänsterna. Trots att många av jordbrukets verksamheter är kapitalintensiva hamnar de högt upp på listan. Jordbruksservice, spannmål och nötkött finns alla bland de 15 mest inkomstbringande sektorerna. För service inom jordbrukssektorn innebär det 517 414 kronor jämfört med det totala genomsnittet på 309 101 kronor. LRF 2012 7 UPPSALA

Metod Arbetet för att beräkna jord- och skogsbrukets direkta och indirekta påverkan på produktion, sysselsättning och ekonomi har tagit sin utgångspunkt i en så kallad input-output (IO) tabell. En IO-tabell är en ekonomisk metod som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin. SCB publicerade en IO-tabell för den svenska ekonomin för 2008 i oktober 2011. Med hjälp av den har multiplikatoreffekter beräknats för att se vilket genomslag en ökad sysselsättning och produktion inom jordbruket skulle ha på den omgivande ekonomin. Utöver en nationell analys så har dessa direkta, indirekta och inducerade effekter beräknats på länsnivå. Detta bygger på ett arbete där den nationella IO-tabellen har regionaliserats till samtliga län. Till skillnad mot tidigare analys av jordbrukssektorns samhällsekonomiska betydelse har jordbruket nu brutits isär för att kunna analysera 10 olika produktionsinriktningar. Detta bygger på ett detaljerat modellarbete där insatsstrukturerna för dessa produktionsinriktningar tagits fram med hjälp av den jordbruksekonomiska undersökningen och därefter integrerats med IO- tabellen. Hur multiplikatorerna används i analysen IO multiplikatorer används ofta för att bedöma betydelsen av en viss sektor i ekonomin eller för att analysera effekterna av olika störningar i utbud- eller efterfrågan. Multiplikatorer visar sambandet mellan slutlig efterfråga hos hushållen, staten och exporten samt den samlade produktionen i samhället. De kan därmed användas för att bedöma den samlade effekten på produktionen i hela ekonomin till följd av en exogen förändring i slutlig efterfrågan för en eller flera sektorer. Till exempel kan man studera vilken effekten skulle vara om hushållens efterfråga för en vara skulle öka på grund av att man byter en importerad vara mot en motsvarande svenskproducerad. Man kan även studera effekten av att exporten av en viss vara ökar. Multiplikatoranalys bygger således på förändring i efterfrågesidan i ekonomin, och även om de baseras på de faktiska strukturerna i ekonomin så påverkas de inte alls av hur stora eller små sektorerna är. De är en slutprodukt av en manipulation av IO-tabellen som bygger på att vi analyserar sambandet mellan efterfrågan, alltså hushållens efterfråga, statens efterfråga och exporten och den produktion som äger rum för att svara upp på denna efterfrågan. Med detta samband kan vi således använda multiplikatorerna för att säga något om vad som skulle kunna hända rent statiskt och på kort sikt om denna efterfrågan skulle förändras för någon eller några sektorer. Tabellen som sådan är även användbar för att studera strukturerna i ekonomin och just vilka sektorer som hänger ihop både framåt och bakåt i ekonomin. Multiplikatorerna visar den totala effekten Ibland ser man att dessa multiplikatorer multipliceras med den totala sysselsättningen eller det totala produktionsvärdet i en sektor, men tyvärr leder just denna användning till att man överdriver den ekonomiska betydelsen av sektorn i ekonomin. Detta kan ses som ett problem i den praktiska eller tillämpade användningen av input-output metoden eftersom det skapar resultat som inte går att generalisera för alla sektorerna i ekonomin. Multiplikatorerna visar den totala effekten på landets produktion som går att härleda utifrån förändringar i den slutliga efterfrågan av en produkt. Denna effekt är således större än 1 eftersom en sektor kommer att stimulera ökad produktion i sina underleverantörer om den expanderar, och även underleverantörerna stimulerar sina leverantörer, och så vidare. Multipliceras dessa multiplikatorer med totala produktions- eller sysselsättningsvärden istället så innebär det dubbelräkning eftersom sektorerna hänger samman i just total produktion och sysselsättning. LRF 2012 8 UPPSALA

Definitioner IO-tabell: Ekonomisk data som visar det ömsesidiga beroendet mellan olika grenar av samhällsekonomin Direkt effekt: Den första förändringen, t.ex. ökad efterfråga på mjölk i Sverige med 100 ton (omräknat i SEK). Indirekt effekt: Multiplikatoreffekten av den direkta effekten i form av att alla underleverantörer måste leverera mer insatsvaror till mjölkbönderna och så vidare i flera led. Inducerad effekt: Att alla dessa underleverantörer (inklusive mjölkföretagarna) får mer i lön för sitt arbete och kan spendera detta på alla olika varor och tjänster som finns i ekonomin. Det betyder att dessa producenter måste producera mer, köper mer insatsvaror som leder till att andra sektorer växer, och betalar mer i lön, och så vidare. Öppen produktionsmultiplikator: Visar den direkta och indirekta effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor. Denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Stängd produktionsmultiplikator: Visar den direkta, indirekta och inducerade effekten i hela ekonomin i form av ökande produktionsvärde till följd av en exogen förändring i efterfrågan i en sektor, denna förändring beskrivs vanligtvis i form av en 1 kronas ökning i hushållens efterfrågan för en produkt. Sysselsättningseffekt: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras när efterfrågan i en sektor förändras, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Sysselsättningsmultiplikator: Visar hur sysselsättningen i hela ekonomin ändras om det blir en ytterligare sysselsatt i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomsteffekt: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras vid en förändring i efterfråga i någon sektor, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. Inkomstmultiplikator: Visar hur inkomsterna i hela ekonomin ändras om det blir en inkomstökning i en sektor i ekonomin, kan beräknas utifrån antingen den öppna eller stängda modellen. För en mer ingående metodbeskrivning se Jordbrukets betydelse i samhällsekonomin - kalkyler avseende 2008 på Nordregios hemsida. UTGIVARE: LRF 2012 TEXT: Ingrid Whitelock, Whitelock Projektmedia. Textbearbetning Lovisa Forssell LRF GRAFISK FORM: Mikael Nyander Marknad & Media FOTO: TRONS & PALM BILDBYRÅ, Ester Sorri, Anders Wirström LRF 2012 9 UPPSALA