PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

RP 63/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om EUmiljömärke

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 39/2011 rd. rätt att få uppgifter om en anmälan som Skatteförvaltningen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 98/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ortodoxa kyrkan

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 99/2011 rd. tillsättande av ställföreträdare för direktören vid Finlands viltcentral och för chefen för offentliga

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 212/2013 rd. Det föreslås att lagen om köpvittnen ändras så att den övre åldergränsen för ett köpvittne som förordnats till detta uppdrag höjs från

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 163/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 157/2005 rd. Vidare föreslås att den försäkringskassenämnd. Lagarna avses träda i kraft den 31 december

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.

2. Föreslagna ändringar

RP 73/2011 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 179/2008 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/2015 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 30/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 50/ / /2016 rd

RP 22/2013 rd. skatteåren

RP 35/2012 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2012.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 41/2013 rd. på lag- och förordningsnivå. om enheter som inte hör till linjerna. Enligt 3 i lagen har Patent- och registerstyrelsen

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

RP 206/2013 rd. I denna proposition föreslås det att markanvändnings-

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om tryggande av försörjningsberedskapen ändras. Det föreslås att förfarandet för att utnämna Försörjningsberedskapscentralens styrelse och verkställande direktör ändras. Det föreslås att statsrådet utnämner styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. Det föreslås dessutom att Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör anställs av statsrådet. Mandatperioden för Försörjningsberedskapscentralens styrelse föreslås bli förlängd till tre år. Försörjningsberedskapsrådet ska utses för en mandatperiod på högst tre år. Lagen avses träda i kraft hösten 2013. MOTIVERING 1 Nuläge och föreslagna ändringar Finlands försörjningsberedskapsorganisation reformerades år 2008. Den nya organisationen bildades av Försörjningsberedskapscentralen och av ett Försörjningsberedskapsråd som inrättades i anslutning till Försörjningsberedskapscentralen, samt av sektorer och pooler som permanenta samarbetsorgan, vilka fungerar på samma sätt som kommittéer. Bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralen finns i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) och i statsrådets förordning om Försörjningsberedskapscentralen (455/2008). Dessutom innehåller flera andra författningar bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralens uppgifter. I 5 1 mom. i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen föreskrivs att för utvecklandet och upprätthållandet av försörjningsberedskapen finns Försörjningsberedskapscentralen. Försörjningsberedskapscentralens organ är en styrelse och en verkställande direktör. Den gällande lagen om tryggande av försörjningsberedskapen innehåller inte några närmare bestämmelser om Försörjningsberedskapscentralens rättsliga ställning. Med tanke på fastställandet av Försörjningsberedskapscentralens ställning betydelse har dock det faktum att 4 10 är placerade under mellanrubriken Myndigheter som svarar för försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen, som nämns i 5, hör således till de myndigheter som enligt lagen ansvarar för försörjningsberedskapen. Enligt 119 1 mom. i grundlagen kan till statens centralförvaltning utöver statsrådet och ministerierna höra ämbetsverk, inrättningar och andra organ. Enligt motiveringarna till den regeringsproposition (RP 105/1992 rd s. 10) som resulterade i stiftandet av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen är försörjningsberedskapscentralen en sakkunnigmyndighet och ett statligt verk som sköter vissa operativa uppgifter och statens säkerhetsupplagring. Enligt motiveringarna till lagen definieras således Försörjningsberedskapscentralen så att den har rättslig ställning som ett statligt verk. När beslutsfattandet vid och förvaltningen av 296514

2 RP 69/2013 rd Försörjningsberedskapscentralen reformerades genom lagen om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (225/2008) ändrades inte bestämmelserna om Försörjningsberedskapscentralens rättsliga ställning. Enligt 5 2 mom. ankommer ledningen av och tillsynen över Försörjningsberedskapscentralen på arbets- och näringsministeriet. Försörjningsberedskapscentralen är således administrativt underställd arbets- och näringsministeriet. Försörjningsberedskapscentralen ingår årligen ett resultatavtal med arbets- och näringsministeriet. I 10 föreskrivs att Försörjningsberedskapscentralen kärar och svarar för statens räkning samt bevakar vid domstolar, myndigheter och förrättningar statens intresse och rätt i alla ärenden som gäller det egna verksamhetsområdet. Trots att Försörjningsberedskapscentralen enligt motiveringarna till paragrafen (RP 105/1992 rd s. 10) inte är ett självständigt rättssubjekt kan den agera som part i sådana frågor som gäller det egna verksamhetsområdet. På basis av det som anförts ovan är Försörjningsberedskapscentralen inte ett självständigt rättssubjekt utan ett statligt organ. Försörjningsberedskapscentralen har ställning som ett statligt organ som tillhör statens centralförvaltning och den kan också betraktas som statlig myndighet. Enligt 7 1 mom. i den gällande lagen leds verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är två år. En mandatperiod på två år har visat sig i praktiken vara en ganska kort period. Det föreslås att 7 1 mom. ändras så att styrelsens mandatperiod är tre år. Syftet med förlängningen av mandatperioden är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt styrelsearbete. Arbets- och näringsministeriet har utfärdat en uppdaterad rekommendation om direktionsarbetet den 16 januari 2012. I rekommendationen skapas klarhet i styrelsearbetets roll och styrelsens ansvar i förhållande till resultatstyrningen och den operativa ledningen av enheter. Den föreslagna förlängningen av mandatperioden för Försörjningsberedskapscentralens styrelse är förenlig med rekommendationen om direktionsarbetet. Enligt första meningen i 7 2 mom. i den gällande lagen utser arbets- och näringsministeriet ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna efter att ha hört Försörjningsberedskapsrådet. Förfarandet för att utse styrelsen föreslås bli ändrat så att statsrådet utser styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmarna på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. Den föreslagna ändringen av förfarandet för att utse styrelsen är också förenlig med 6 2 punkten i reglementet för statsrådet (262/2003). Enligt den ovan nämnda punkten handlägger och avgör statsrådets allmänna sammanträde ärenden som gäller förordnande av medlemmar i direktionerna för centralförvaltningens ämbetsverk och inrättningar. Enligt andra meningen i 7 2 mom. i den gällande lagen tillämpas på ordförandens, vice ordförandens och de övriga styrelsemedlemmarnas ansvar vad som i lagen om statliga affärsverk (1185/2002) bestäms om styrelsens ansvar. Det har rått oklarhet om den nuvarande hänvisningsbestämmelsens omfattning. I 16 i lagen om statliga affärsverk från 2002 finns endast bestämmelser om skadeståndsskyldigheten för medlemmar i ett affärsverks styrelse. Lagen om statliga affärsverk har ersatts av en ny lag om statliga affärsverk (1062/2010). I 15 i den gällande lagen om statliga affärsverk finns i likhet med den tidigare lagen endast bestämmelser om skadeståndsskyldigheten för styrelsemedlemmar. Det föreslås att andra meningen i 7 2 mom. i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen ändras så att på en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk bestäms om en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet. Hänvisningsbestämmelsen betyder dock inte att en styrelsemedlems ansvar endast begränsar sig till skadeståndsansvar. De personer som omfattas av det straffrättsliga tjänsteansvaret specificeras i 40 kap. 11 och 12 i strafflagen (39/1889). Enligt 40 kap. 12 1 mom. i strafflagen tillämpas bestämmelserna om tjänstemän i detta kapitel

RP 69/2013 rd 3 också på personer som sköter ett offentligt förtroendeuppdrag. Med person som sköter ett offentligt förtroendeuppdrag avses enligt 40 kap. 11 2 punkten i strafflagen medlemmar av ett organ för ett offentligt samfund eller en inrättning som nämns i 1 punkten, såsom statsrådet, en kommunstyrelse, nämnd, direktion, kommitté, kommission eller delegation, samt andra förtroendevalda inom nämnda offentliga samfund eller inrättningar. Enligt 5 1 mom. i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen är styrelsen Försörjningsberedskapscentralens organ, och Försörjningsberedskapscentralen är, så som ovan har förklarats, ett statligt verk. En medlem i Försörjningsberedskapscentralens styrelse är således medlem i ett statligt organs styrelse som enligt 40 kap. 11 2 punkten är en person som sköter offentligt förtroendeuppdrag. På en styrelsemedlem tillämpas de bestämmelser om tjänstebrott som ingår i 40 kap. i strafflagen. I 8 i den gällande lagen om tryggande av försörjningsberedskap finns en förteckning över uppgifterna för Försörjningsberedskapscentralens styrelse. Paragrafen föreslås bli ändrad så att man till paragrafen fogar en bestämmelse om att styrelsens uppgift är att utse cheferna för de resultatenheter som är direkt underställda verkställande direktören. Den föreslagna ändringen överensstämmer med arbets- och näringsministeriets ovan nämnda rekommendation om direktionsarbetet. Bestämmelsen föreslås utgöra en ny 3 punkt i paragrafen varvid de nuvarande 3 7 punkterna blir nya 4 8 punkter. En lagteknisk ändring ska dessutom göras i den föreslagna 7 punkten. Enligt 8 a i den gällande lagen utnämns Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör av arbets- och näringsministeriet. Av motiveringarna till paragrafen (RP 152/2007 rd, s. 12) framgår det att anställningsförhållandet för Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör är ett arbetsavtalsförhållande. Enligt 6 2 mom. i statsrådets förordning om Försörjningsberedskapscentralen ingår arbets- och näringsministeriet med verkställande direktören ett avtal, vari verkställande direktörens löneförmåner och övriga förmåner fastställs. Det föreslås att förfarandet för utnämning av verkställande direktören ändras. Det föreslås att 8 a ska ändras så att statsrådet anställer en verkställande direktör i arbetsavtalsförhållande för Försörjningsberedskapscentralen. Verkställande direktören omfattas av bestämmelsen i 40 kap. 12 2 mom. i strafflagen där det föreskrivs att bestämmelserna i 1 3, 5 och 14 i detta kapitel tillämpas, med undantag för avsättningspåföljden, även på offentligt anställda arbetstagare. Med offentligt anställd arbetstagare avses enligt 40 kap. 11 3 punkten i strafflagen den som står i arbetsavtalsförhållande till ett offentligt samfund som nämns i 1 punkten. I 11 1 punkten nämns bland offentliga samfund bl.a. staten. Eftersom Försörjningsberedskapscentralen inte är ett självständigt rättssubjekt utan ett statligt organ står verkställande direktören i arbetsavtalsförhållande till staten. Verkställande direktören är således ur det straffrättsliga tjänsteansvarets synvinkel en sådan offentligt anställd arbetstagare som avses i 40 kap. 11 3 punkten i strafflagen. Uppgifterna för Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör räknas upp i 8 b i den gällande lagen. Enligt 3 punkten hör det till verkställande direktörens uppgifter att anställa Försörjningsberedskapscentralens personal. Med anledning av den ändring i styrelsens uppgifter som föreslås i 8 ska punkten ändras så att verkställande direktörens uppgift är att utnämna andra tjänstemän än de som avses i 8 3 punkten och att anställa personalen i arbetsavtalsförhållande. Enligt 8 b 4 punkten i den gällande lagen har verkställande direktören till uppgift att bereda ärenden som tas upp för beslut i styrelsen eller Försörjningsberedskapsrådet med undantag av utnämningen av verkställande direktör, och verkställa besluten. Eftersom utnämning av verkställande direktören inte hör till sådana ärenden som avgörs av styrelsen eller Försörjningsberedskapsrådet föreslås 8 b 4 punkten bli ändrad så att frasen med undantag av utnämningen av verkställande direktör stryks ur den. I 8 c finns bestämmelser om Försörjningsberedskapsrådet. Till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet kallas representan-

4 RP 69/2013 rd ter för näringslivet, förvaltningen och den tredje sektorn, så att sammansättningen motsvarar de viktigaste aktörerna med tanke på försörjningsberedskapen. Enligt 8 c 2 mom. i den gällande lagen utnämner statsrådet minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst fyra år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska representera näringslivet. Försörjningsberedskapsrådet lägger för arbets- och näringsministeriet fram förslag till medlemmar i styrelsen. Det föreslås att 2 mom. ändras så att statsrådet utnämner medlemmarna i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst tre år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska utnämnas enligt förslag från näringslivet. Syftet med förkortningen av Försörjningsberedskapsrådets mandatperiod är att stödja möjligheten att snabbare än nuförtiden kunna reagera på förändringar i verksamhetsmiljön. Dessutom föreslås tredje meningen i det nuvarande momentet bli struken ur det. Ändringen beror på att styrelsemedlemmarna enligt första meningen i 7 2 punkten ska utses på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. 2 Propositionens konsekvenser Genom de föreslagna ändringarna skapas klarhet i resultatstyrningen och den strategiska ledningen av Försörjningsberedskapscentralen. De föreslagna ändringarna har inte några statsekonomiska konsekvenser. 3 Beredningen av propositionen Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Utlåtande om propositionsutkastet begärdes av justitieministeriet, finansministeriet och Försörjningsberedskapscentralen. Av dessa gav justitieministeriet ett utlåtande. I det propositionsutkast som skickades ut på remiss föreslogs att det till lagen av tydlighetsskäl ska fogas bestämmelser om att straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på en medlem i Försörjningsberedskapscentralens styrelse och på centralens verkställande direktör. När det gäller hänvisningsbestämmelserna yttrade justitieministeriet att det straffrättsliga tjänsteansvaret tillämpas även utan något särskilt omnämnande. Eftersom bestämmelserna endast skulle vara av klarläggande natur är en hänvisning till bestämmelserna om tjänsteansvar inte nödvändig. Med anledning av remissyttrandet ströks hänvisningarna till bestämmelserna om tjänsteansvar ur lagförslaget. 4 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft hösten 2013. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

RP 69/2013 rd 5 Lagförslag Lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) 7, 8 och 8 a 8 c, sådana de lyder i lag 225/2008, som följer: 7 Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen leds av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är tre år. Statsrådet utnämner styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. På en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) bestäms om en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet. Arbets- och näringsministeriet fastställer styrelsens arvoden. 8 Styrelsen har till uppgift att verksamhet, 2) styra sektorernas och poolernas verksamhet, 3) utnämna cheferna för de resultatenheter som är direkt underställda verkställande direktören, 4) utnämna medlemmarna i sektorerna och godkänna de poolavtal som ingås med samarbetsparterna, 5) ha hand om försörjningsberedskapsfondens förvaltning samt se till att ekonomin och verksamheten ordnas på behörigt sätt, 6) besluta om Försörjningsberedskapscentralens budget och verksamhetsplan, 7) upprätta bokslut och verksamhetsberättelse, 8) svara för att Försörjningsberedskapscentralens bokföring och interna revision ordnas på behörigt sätt. 8 a Statsrådet anställer en verkställande direktör i arbetsavtalsförhållande för Försörjningsberedskapscentralen. 8 b Verkställande direktören har till uppgift att verksamhet och förvaltning enligt de anvisningar som styrelsen har meddelat, 2) lämna styrelsen och dess medlemmar sådana uppgifter som behövs för att styrelsen ska kunna sköta sina uppgifter, 3) utnämna andra tjänstemän än de som avses i 8 3 punkten och anställa personal i arbetsavtalsförhållande, 4) bereda de ärenden som tas upp för beslut i styrelsen eller Försörjningsberedskapsrådet samt verkställa besluten, 5) vara generalsekreterare för Försörjningsberedskapsrådet. 8 c Försörjningsberedskapsrådet har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag.

6 RP 69/2013 rd Helsingfors den 6 juni 2013 Statsrådet utnämner minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst tre år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska utnämnas enligt förslag från näringslivet. Denna lag träder i kraft den 20. Statsminister JYRKI KATAINEN Arbetsminister Lauri Ihalainen

RP 69/2013 rd 7 Bilaga Parallelltext Lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) 7, 8 och 8 a 8 c, sådana de lyder i lag 225/2008, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 7 Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen leds av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är två år. Arbets- och näringsministeriet utser ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna efter att ha hört Försörjningsberedskapsrådet. På ordförandens, vice ordförandens och de övriga styrelsemedlemmarnas ansvar tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk (1185/2002) bestäms om styrelsens ansvar. Arbets- och näringsministeriet fastställer styrelsens arvoden. 7 Verksamheten vid Försörjningsberedskapscentralen leds av en styrelse som inklusive ordföranden och vice ordföranden består av minst 9 och högst 11 medlemmar, varav minst 4 representerar näringslivet. Styrelsens mandatperiod är tre år. Statsrådet utnämner styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga medlemmar på förslag av Försörjningsberedskapsrådet. På en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet tillämpas vad som i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) bestäms om en styrelsemedlems skadeståndsskyldighet. Arbets- och näringsministeriet fastställer styrelsens arvoden. 8 Styrelsen har till uppgift att verksamhet, 2) styra sektorernas och poolernas verksamhet, 3) utse medlemmarna i sektorerna och godkänna de poolavtal som ingås med samarbetsparterna, 4) ha hand om försörjningsberedskapsfondens förvaltning samt se till att ekonomin och verksamheten ordnas på behörigt sätt, 5) besluta om Försörjningsberedskapscen- 8 Styrelsen har till uppgift att verksamhet, 2) styra sektorernas och poolernas verksamhet, 3) utnämna cheferna för de resultatenheter som är direkt underställda verkställande direktören, 4) utnämna medlemmarna i sektorerna och godkänna de poolavtal som ingås med samarbetsparterna, 5) ha hand om försörjningsberedskapsfondens förvaltning samt se till att ekonomin och verksamheten ordnas på behörigt sätt, 6) besluta om Försörjningsberedskapscen-

8 Gällande lydelse RP 69/2013 rd Föreslagen lydelse tralens budget och verksamhetsplan, 6) upprätta bokslut och verksamhetsberättelse, 7) ansvara för att Försörjningsberedskapscentralens bokföring och interna revision ordnas på behörigt sätt. tralens budget och verksamhetsplan, 7) upprätta bokslut och verksamhetsberättelse, 8) svara för att Försörjningsberedskapscentralens bokföring och interna revision ordnas på behörigt sätt. 8 a Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör utnämns av arbets- och näringsministeriet. 8 a Statsrådet anställer en verkställande direktör i arbetsavtalsförhållande för Försörjningsberedskapscentralen. 8 b Verkställande direktören har till uppgift att verksamhet och förvaltning enligt de anvisningar som styrelsen har meddelat, 2) lämna styrelsen och dess medlemmar sådana uppgifter som behövs för att styrelsen ska kunna sköta sina uppgifter, 3) anställa Försörjningsberedskapscentralens personal, 4) bereda ärenden som tas upp för beslut i styrelsen eller Försörjningsberedskapsrådet med undantag av utnämningen av verkställande direktör samt verkställa besluten, 5) vara generalsekreterare för Försörjningsberedskapsrådet. 8 b Verkställande direktören har till uppgift att verksamhet och förvaltning enligt de anvisningar som styrelsen har meddelat, 2) lämna styrelsen och dess medlemmar sådana uppgifter som behövs för att styrelsen ska kunna sköta sina uppgifter, 3) utnämna andra tjänstemän än de som avses i 8 3 punkten och anställa personal i arbetsavtalsförhållande, 4) bereda de ärenden som tas upp för beslut i styrelsen eller Försörjningsberedskapsrådet samt verkställa besluten, 5) vara generalsekreterare för Försörjningsberedskapsrådet. 8 c Försörjningsberedskapsrådet har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag. Statsrådet utnämner minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst fyra år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska representera näringslivet. Försörjningsberedskapsrådet lägger för arbets- och näringsministeriet fram förslag till medlemmar i styrelsen. 8 c Försörjningsberedskapsrådet har till uppgift att upprätthålla och utveckla kontakterna med de viktigaste samarbetsparterna, följa försörjningsberedskapens tillstånd och utveckling samt lägga fram åtgärdsförslag. Statsrådet utnämner minst 22 och högst 26 personer till medlemmar i Försörjningsberedskapsrådet för en mandatperiod på högst tre år. Ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna ska utnämnas enligt förslag från näringslivet. Denna lag träder i kraft den 20.