God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

Relevanta dokument
Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen Q Dalarnas län

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Företagarpanelen Q Hallands län

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Billigt att bo dyrt att flytta

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Företagarpanelen Q Kalmar län

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Småföretagare får låg pension

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Rangordning Personaluthyrning Dnr

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Samtliga 21 landsting och regioner

De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Mottagande av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Pressmeddelande. december 2013

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Stöd för installation av solceller

Företagarpanelen Q Extrafrågor

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Patienters tillgång till psykologer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Statistikbilder. för december 2016

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Mäklarinsikt 2016:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Västra Götalands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:1 Södermanlands län

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård Hela Sverige

YH - antal platser med avslut

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2016:3 Jämtlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Gotlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Kalmar län

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Mäklarinsikt 2016:3 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2016:3 Stockholms län

Utvecklingen i riket och länen

Mäklarinsikt 2016:3 Örebro län

Allt färre drömmer om tidig pension

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Anders Ekholm vvd

Svaren visar att det finns skillnader i hur svenskar från olika delar av landet svarat. På de följande sidorna visas det övergripande resultatet.

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Utvecklingen i riket och länen

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Vad blir det för pension för oss? 1 Titel på presentationen

Transkript:

God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk gradienten) - Påverka grundorsakerna till ohälsa Min ansats: Belysa betydelsen av ekonomiska faktorer för bättre och jämnare folkhälsa nu och i framtiden - Ekonomisk utveckling - Jämn ekonomisk utveckling

Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt 6000 5000 BNP/capita Förväntad livslängd (år) vid födsel 70 60 4000 3000 2000 50 40 1000 30 0 20 1000 1500 1700 1870 1950 1998 Källa: Maddison 2002

Absolut levnadsstandard och hälsa Tänkbara mekanismer - Konsumtion av varor betydelsefulla för hälsan - Konsumtion av hälsorelaterade tjänster (förebyggande) - Kvalitetsskillnader i den medicinska behandlingen - Utbildning - Skillnader i hälsorelaterat beteende

Preston kurvan (Millennium)

Objektiva vs subjektiva hälsomått

Inkomstojämlikhet och folkhälsa Källa: Wilkinson RG (1996). Unhealthy Societies: The Afflictions of Inequality

Jämlikhetsanden (Wilkinson och Pickett, 2010) Wilkinson först med att hävda att det finns ett orsakssamband (1986) Flera böcker (1992,1998, 2010) med fokus på inkomstojämlikhetshypotesen Viktiga konsekvenser för ekonomisk politik (omfördelning, åtgärder relaterade sektorer)

Ojämlikhet och folkhälsa - forskningsresultat Hundratals publicerade artiklar Mängd olika folkhälsomått - Barnadödlighet - Dödlighet bland män och kvinnor - Fetma och övervikt Aggregatdata (genomsnitt)

Förtjusta och övertygade kulturskribenter: Ett av de mest övertygande och välargumenterade förslagen till social förbättring som jag läst på tio år (Ulrika Kärnborg, DN) Akademisk nit och redbarhet eftersom de presenterat studie efter studie som verifierar bokens tes (Ann Heberlein, Sydsvenskan) en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument. (Eva-Lotta Hultén, GP)

och politiker: There is no doubt that the published statistics show a link between income inequality and health". (Tony Blair) Ska man bara läsa en bok så är det Jämlikhetsanden (Lars Ohly)

Hur kan ojämlikhet påverka hälsa? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Hur kan ojämlikhet påverka hälsa? Sociala jämförelser psykisk stress ohälsa Andra mekanismer: Tillit/socialt kapital Kriminalitet Politiska faktorer

Hur mäter vi hälsa och ojämlikhet? Mått på hälsa: Objektiva hälsomått Subjektiva hälsomått Mått på ojämlikhet Vilket mått på inkomst är mest lämpligt? Hur ska vi mäta inkomstspridning? (Ginikoefficienter) Är inkomst det enda/bästa måttet på välfärd? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Tre olika bilder av inkomstojämlikheten i Sverige Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Gini för Svenska kommuner 0,600 0,500 Lidingö Lund Danderyd 0,400 0,300 Norsjö Dorotea Överkalix 0,200 0,100 0,000

Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande? Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder Punktsamband visar inte orsakssamband

600 700 800 900 1000 Regional ojämlikhet och cancer Kronoberg Halland Norrbotten Jämtland Blekinge Jönköping Kalmar Dalarna Västerbotten Södermanland Örebro Gävleborg Västernorrland Värmland Gotland Västmanland Västra Götaland Östergötland Skåne Uppsala Stockholm.28.3.32.34.36.38 Gini (2003) Källa: egna beräkningar - SCB data

78 78.5 79 79.5 80 80.5 Regional ojämlikhet och livslängd Halland Uppsala Kronoberg Jönköping Dalarna Gotland Blekinge Västerbotten Västmanland Östergötland Västra Götaland Skåne Stockholm Jämtland Kalmar Örebro Södermanland Norrbotten Gävleborg Värmland Västernorrland.28.3.32.34.36.38 Gini ( 2003 ) Källa: egna beräkningar - SCB data

Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som debatten gjort gällande? Många av sambanden i Jämlikhetsanden är känsliga för valet av datakälla och länder Punktsamband visar inte orsakssamband Vi behöver detaljerad data på individnivå för att testa om ojämlikhet har en effekt på hälsa

Varför behövs individdata när man vill studera ojämlikhetens effekter? Svar: "Det ekologiska felslutet" (eller aggregeringsproblemet) Anna --- Bengt --- Cecilia (20) (40) (60) Anna -------- Bengt -------- Cecilia (10) (40) (70)

Ekonomisk ojämlikhet och individhälsa Skillnad i resultat om vi tittar på USA eller Europeiska länder Skillnad i resultat beroende på subjektiva eller objektiva hälsomått Ingen evidens för samband mellan ojämlikhet och dödlighet, men i vissa fall självrapporterad hälsa (jmf resultat aggregatstudier)

Vad säger forskningen mer om ojämlikhetens hälsoeffekter? Ojämlikhet mellan vilka? (inom land, region, stad mm) Individer i flera länder (Wilkinson, restriktivt krav) Metodens betydelse (och vilka mekanismer som tas hänsyn till) Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Blir vi sjuka av inkomstskillnader? Forskningen ger inget rakt, entydigt svar. Många studier (på individdata) finner ingen koppling mellan ojämlikhet och hälsa. Det finns dock flera undantag. En effekt kan därför inte uteslutas, men den verkar vara liten. Däremot tydligt samband mellan inkomstnivå och hälsa. Folkhälsan kan befrämjas genom att höja inkomstnivån för låginkomsttagare (vilket dessutom minskar inkomstskillnaderna).

Hur förbättra för de sämst ställda? Höjt försörjningsstöd? Sänkt inkomstskatt? Höjt barnbidrag? Höjt flerbarnstillägg? Stärkt grundskola? Friare arbetsmarknad? Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Med våra kommuner/län som utgångspunkt Vad tyder på att den relativa levnadsstandarden i våra respektive kommuner/län spelar roll för folkhälsan? Finns det vissa mekanismer i sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet och folkhälsa som kan tänkas vara av speciell betydelse på en lokal nivå eller enbart existera här? Relaterat till socioekonomisk ojämlikhet i folkhälsa: Påverkar de nämnda mekanismerna (i sin tur bestämningsfaktorer till folkhälsan) sannolikt vissa grupper mer än andra? I vilken utsträckning och hur hanteras dessa mekanismer/bestämningsfaktorer i våra respektive lokala prioriteringar (kommun/länshälsoprofiler)?

Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur

Övriga hälsodeterminanter Hur påverkar vi människors hälsobeteende? (fysisk aktivitet, alkohol/rökning mm) Forskning kring hälsokommunikation visar att välutbildade människor - redan informerade grupper är de som tar till sig av hälsoinformation (Markham & Bridle, 2009) Målgruppsanpassning av åtgärder