Agenda 1. Vad innehåller lagen om energideklaration av byggnader 2. Hur kan lagen påverka arbetet med energieffektivisering 3. Hur påverkar den nya lagen arbetet elinstallationer 4. Diskussion Hur kan elinstallationsbranschen vara med och påverka EG-direktivet om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG Syftet med detta direktiv är r att främja en förbf rbättring av energiprestanda i byggnader i gemenskapen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhf rhållanden samt till krav påp inomhusklimat och kostnadseffektivitet. 1
EG-direktivet om byggnaders energiprestanda 2002/91/EG 1. Kyotoprotokollet. 2. Försörjningstrygghet En stor andel av EU:s energianvändning (40 %) finns inom bostads- och lokalsektorn Stor effektiviseringspotential i byggnadssektorn, minst 20 % till år 2010. Kyoto- avtalet och växthuseffekten EU har förbundit sig att till 2008 ha reducerat koldioxidutsläppen med 8% från 1990 års nivå. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen och står för 82% av de totala växthusgaserna inom EU. 2
Direktivet innehåller krav och riktlinjer Energicertifiering (deklaration) av byggnader En beräkningsmetodik för byggnaders integrerade energiprestanda. Minimikrav på nya byggnaders energiprestanda. Minimikrav på större byggnaders energiprestanda vid renovering. Informationsinsatser avseende värmepannor Varje land utformar en egen metod för att energideklarera sitt byggnadsbestånd. Energideklaration syfte Motivera och stimulera frivilliga åtgärder för att minska behovet av energi samt att effektivisera energianvändandet. Kan användas vid försäljning/uthyrning som konkurrensmedel. 3
Minimikrav på nya byggnaders energiprestanda Region norr Bostad 130 (95) Lokal 120 + 90qx Klimatzon norr: Norrbottens län, Västerbottens län, jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län. Region söder Bostad 110 (75) Lokal 100 + 70qx Klimatzon söder; Övriga län (Direktverkande el) qx: Ventflöde över 0,35 l/sm² Krav på utredning av alternativa energikällor Vid bygganmälan gjorda efter den 1 oktober, 2006 skall en bedömning göras om alternativa system för energiförsörjning i byggnader större än 1000 m 2. Exempel på alternativa energikällor: Fjärrvärme eller fjärrkyla, om sådan finns tillgänglig. Decentraliserade energiförsörjningssystem, som baseras på förnybar energi typ närvärme. Kombinerad värme- och elproduktion Värmepumpar, under vissa förutsättningar. 4
Vid större renoveringar För befintliga byggnader större än 1000 m 2 skall byggnadens energiprestanda förbättras så att de uppfyller minimikraven när de genomgår en större renovering i den mån det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. En större renovering: En renovering vars kostnad överstiger 25% av byggnadens värde. Eller om minst 25% av byggnadsskalet renoverades.. Kontroll av luft- respektive värme Luftkonditioneringsanläggningar med en effekt på mer än 12 kw som i huvudsak drivs med elenergi inspekteras av en oberoende energiexpert. OBS! Gäller även byggnader som inte behöver energideklareras!! Informations- och rådgivningsalternativ väljas för värmepannor varms brännareffekt överstiger 20 kw.. 5
Skyldighet att deklarera Bostäder Simhallar, skolor, vårdbyggnader över 1000 m 2 Kontor, butiker, hotell, restauranger Vid försäljning; alla kategorier Alla byggnader som byggs, säljs eller hyrs ut/upplåtes med bostadsrätt Undantag Fristående byggnader vars area understiger 50 m2. Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas högst 2 år Byggnad inrättad för fritidsboende mindre delen av året Jordbrukets ekonomibyggnader Byggnader för industriell och liknande verksamhet Kyrkor och andra byggnader för religiösa ändamål Byggnadsminnen, kulturhistoriska byggnader o likn Industrianläggningar och verkstäder Fritidshus med högst två bostäder Totalförsvarets byggnader med verksamhet av hemlig natur 6
Praktiskt genomförande Kravet gäller från 2007, förseningsavgift och vite gäller från 2009 Offentliga lokaler och flerbostadshus skall deklareras innan 2009 Nybyggnation från 1 januari 2009 Energideklaration av byggnader En energideklaration är en handling som kommer att göras tillgänglig inför en försäljning av en byggnad och kommer att innehålla uppgifter om energianvändning och inomhusmiljö, samt rekommendationer om hur byggnadens energiprestanda kan förbättras. En byggnad måste energideklareras vid byggandet, vid försäljning samt uthyrning. En energideklaration får inte vara äldre än 10 år. En byggnads energiprestanda baseras på dess uppmätta alternativt beräknade energianvändning under ett kalenderår. 7
En energideklaration måste innehålla Underlag för beräkning av en byggnads energiprestanda fördelad på A temp och energi till; Energi för uppvärmning, tappvarmvatten, kyla och fastighets-el. Om OVK har utförts i byggnaden samt redovisa resultatet. Om radonmätning har utförts i byggnaden med angiven radongashalt etc. Rekommendationer om hur byggnadens energianvändning kan sänkas med kostnadseffektiva åtgärder utan risk för ett försämrat inomhusklimat Godkända referensvärden, dels inom samma byggnadskategori men även BBR:s krav på specifik energianvändning vid nybyggnation. Inomhusmiljö Energiexperten måste ha kännedom om byggnadens befintliga inomhusmiljö, eftersom inomhusmiljön alltid måste beaktas vid val av kostnadseffektiva åtgärder: Experten måste klargöra om befintlig inomhusmiljö är god eller inte m a p fuktpåverkan, luftkvalitet och brukarbesvär Till hjälp: Stockholms innemiljöenkät (bostäder) Örebroenkäten (lokaler) 8
Beräkningsmetodik Används för de byggnader som saknar uppmätt energistatistik samt för en- och tvåfamiljs-hus, där beteendemönstret påverkar byggnadens energianvändning i olika hög grad. Fördel: Förenklar olika parameterstudier Nackdel: Många antaganden Uppmätt energianvändning En befintlig byggnads energiprestanda definieras som byggnadens uppmätta och normalårskorrigerade årliga energianvändning delat med byggnadens uppvärmda yta innanför byggnadsskalet. Fördel: Metoden är inte kostnadskrävande och ger en rättvisare bild av byggnadens energiprestanda. Nackdel: Metoden begränsar möjligheten att redovisa enskilda energibesparings-förslag för den aktuella byggnaden, då den inte bygger på kännedom om byggnadens tekniska utformning. Viktningsfaktorer ska sedan värdera byggnadens miljöpåverkan genom att hänsyn tas till energikällornas omvandlingsförluster och faktiska miljöeffekter. 9
Vid nybyggnad Upprättas av ackrediterat företag/ certifierad energiexpert senast två år efter att byggnaden tagits i bruk Oberoende expert Den deklarationsskyldige ska utse en oberoende expert som gör besiktning och upprättar en energideklaration Denne ska vara en person som enligt lagen (SFS 2006:985) och föreskrifter är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader 10
Energiexpert Certifiering får lämnas för: Normal behörighet, för att upprätta energideklarationer av byggnader av normal art. Kvalificerad behörighet, upprätta energideklarationer av byggnader av kvalificerad art Behörighet Kyla, upprätta besiktningsprotokoll av luftkonditioneringssystem. Krav allmän teknisk kunskap Den sökande ska ha allmän teknisk kunskap genom avlagd examen inom relevant tekniskt område samt färdigheter inom de områden som är relaterade till energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Högskola minst 80-poäng; byggnadens energisystem, installationsteknik eller byggnadsteknik Relevant yrkesteknisk utbildning; KY, tidigare tekniskt gymnasium Tidigare yrkesteknisk utbildning; YTH eller annan utbildning som bedöms likvärdig 11
Erfarenhet praktiskt arbete För samtliga behörighetsklasser krävs: Dokumenterad erfarenhet av praktisk arbete inom bygg- eller fastighetsförvaltningsbranschen under minst fem år, varav minst två år ska avse arbete med nära anknytning till energianvändning och inomhusmiljö för den byggnadskategori behörigheten avser. Krav på särskild kompetens Teknisk; t ex inneklimatfaktorer, byggtekniska konstruktioner, VVS-, el- och kyla, brukarbeteende, datorprogramvaror för beräkning av en byggnads energianvändning, hantering av energideklarationer Ekonomisk; t ex rangordna energieffektiviseringsåtgärder efter deras kostnadseffektivitet; LCC, Pay-back Juridisk; tex plan- och bygglagen, OVK, miljöbalken, kulturminneslagen, arbetsmiljölagen, olika europastandarder, köldmediekungörelser, kylnorm Omfattningen varierar med sökt behörighetsklass 12
Energistatistik Energideklarationen kommer att baseras på följande: Småhus- Teoretisk beräkning av all energianvändning (Inkl. hushållsenergi) vid normal användning. Flerbostadshus Beräkning av uppmätta värden (exkl hushållsel) Lokaler Beräkning baserad på uppmätta värden (exkl verksamhetsenergi). Fördelarna med energieffektivisering är att: Du tjänar pengar (lägre driftnetto ökar värdet) Energibesparing kan finansiera renovering Du sparar på miljön Du påverkar organisationens image positivt 13
Energideklaration kan leda till att: Fastighetsägaren, hyresgäster samt potentiella fastighetsköpare blir mer energimedvetna. Driva fram kostnadseffektiva besparingsåtgärder Förtydligande av kopplingen miljömedvetenhet och energianvändning. Energideklaration och elinstallatörer Energideklarationen ökar hyresgästers energimedvetenhet Effektiviseringsarbete med belysning som ingår i fastighetsel drivs på av energideklarationer. Verksamhetsel drivs av nya lagen mot större värmeavgivning. Viss drivkraft fås då kylanvändningen 14
Energideklaration och elinstallatörer Styrinstallationer Belysningsanläggningar Fördelningsmätningar Systemförändringar omfattar el EPC (Energy Performance Contracting Visa intresse för energideklarationer hos kunder Frågor? 15