U 43/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen angående förhandlingar om ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen sänder statsrådet en promemoria till riksdagen angående förhandlingar om ett avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan. Helsingfors den 4 december 2014 Statsminister Alexander Stubb Handelsråd Mia Hurtta 297431
2 U 43/2014 rd UTRIKESMINISTERIET PROMEMORIA 4.11.2014 ANGÅENDE FÖRHANDLINGAR OM ETT AVTAL OM PARTNERSKAP OCH SAM- ARBETE MELLAN EU OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH REPU- BLIKEN KAZAKSTAN, Å ANDRA SIDAN 1 Bakgrund Relationerna mellan Europeiska unionen och Kazakstan grundar sig på ett avtal om partnerskap och samarbete (Partnership and Cooperation Agreement PCA) som ingåtts 1999. Europeiska unionens råd bemyndigade den 24 maj 2011 kommissionen och unionens höga representant att inleda förhandlingar om ett nytt avtal om partnerskap och samarbete (Partnership and Cooperation Agreement PCA) med Republiken Kazakstan. Förhandlingarna med Kazakstan om det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet inleddes i juni 2011 med syftet att fördjupa det politiska umgänget mellan EU och Kazakstan, fördjupa samarbetet i inrikes och rättsliga frågor, främja handel och investeringar och ta relationerna till en högre nivå än tidigare. Det avtal som förhandlas fram syftar till att ersätta 1999 års avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan, eftersom det inte längre täcker det ständigt växande samarbetet. 2 Avtalsförhandlingarna och behandlingen i EU År 2009 kom man överens om att inleda förhandlingar om ett nytt uppdaterat partnerskaps- och samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Kazakstan som ska ersätta avtalet från 1999. Förhandlingarna om de delar som inte gäller handel inleddes 2012. I början av 2014 gick förhandlingarna långsamt, men slutfördes trots det i september 2014. Enligt planerna kommer avtalet att paraferas i januari 2015. Förhandlingarna om handelsavsnittet låg länge på is på grund av de pågående anslutningsförhandlingarna mellan Kazakstan och världshandelsorganisationen WTO samt landets medlemskap i den eurasiska tullunionen. I fråga om handeln kom förhandlingarna i gång ordentligt först i april 2014. Under sommaren fördes fem förhandlingsomgångar och parterna kunde enas om texten i september 2014. Avtalsförhandlingarna har till övriga delar än de handelsekonomiska behandlats av EU:s arbetsgrupp för Östeuropa och Centralasien (Coest). Handelsekonomiska frågor har behandlats av den handelspolitiska kommittén. Avtalets handelsavsnitt tillämpas dock inte förrän Kazakstan blir medlem av WTO. Att avtalsförhandlingarna kunde slutföras snabbt på bara 4 månader kom som en överraskning för EU, eftersom man på grund av det politiska läget inte var beredd på det. Kazakstans ansökan om medlemskap i WTO är inte direkt knuten till denna avtalsprocess, även om det avsnitt som gäller handel träder i kraft först i och med WTO-medlemskapet. 3 Ärendets nationella beredning Utrikesministeriet har berett ärendet i samarbete med olika ministerier och andra myndigheter. Ärendet har regelbundet behandlats i handelspolitiska sektionen (EU2). Statsrådet informerade riksdagen om avtalsförhandlingarna den 20 oktober 2010 genom E-skrivelse E 81/2010 rd (EUkommissionens rekommendation till rådet om att inleda förhandlingar med Kazakstan om ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal). Stora utskottet ansåg i enlighet med utrikesutskottets och statsrådets ståndpunkt att skrivelserna inte föranledde åtgärder.
U 43/2014 rd 3 Riksdagen informerades också genom ytterligare en E-skrivelse E 5/2012 rd den 10 februari 2012 (EU-kommissionens rekommendation till rådet om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar med republiken Kazakstan om bibehållande och kompletterande av vissa åtaganden i partnerskaps- och samarbetsavtal efter att landet anslutit sig till Världshandelsorganisationen). E-skrivelsen behandlades genom ett skriftligt förfarande i EU-2/handelspolitiska sektionen i februari 2012. U-skrivelsen har behandlats i sektionen för yttre förbindelser och i handelspolitiska sektionen genom ett skriftligt förfarande i november 2014. 4 Rättsgrund enligt EU-rätten Förhandlingarna har nu slutförts, men statsrådet har ännu inte tillgång till kommissionens slutgiltiga förslag till beslut om undertecknande av avtalet som skulle ge en säker rättslig grund. Enligt statsrådets bedömning kommer åtminstone EUF-fördragets artikel 207 om gemensam handelspolitik att tillämpas som materiell rättslig grund för rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet. Som förfarandemässig rättslig grund för beslutet om undertecknande och provisorisk tillämpning kommer att tillämpas artikel 218.5 i EUF-fördraget och på rådets beslut om godkännande av avtalet på unionens vägnar tillämpas artikel 218.6 i EUF-fördraget. Det är fortfarande oklart hur det kommande partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan kommer att se ut, dvs. om avtalet blir ett unionsavtal eller ett blandat avtal. Motsvarande avtal har tidigare ingåtts som blandade avtal, och med tanke på avtalets innehåll anser statsrådet preliminärt att även detta ska vara ett blandat avtal. 5 Huvudsakligt innehåll Det utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan innehåller cirka 280 sidor och består av nio avdelningar: Allmänna principer och mål för avtalet, Politisk dialog, Samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken, Handel och affärsverksamhet, Samarbete inom ekonomisk och hållbar utveckling, Samarbete inom juridiska frågor, frihet och säkerhet, Övriga samarbetsförfaranden, Finansiellt och tekniskt samarbete, Institutionella ramar; och Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Avtalet syftar till att avsevärt fördjupa de politiska och ekonomiska relationerna mellan EU och Kazakstan. Huvudsakliga samarbetsområden: Avdelning I: Allmänna principer och mål I denna avdelning betonas demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och hållbar utveckling. Avdelningen innehåller en bestämmelse om mänskliga och grundläggande rättigheter som utgör ett väsentligt element i avtalet. En överträdelse av den utgör ett avtalsbrott, som möjliggör tillämpning av ett särskilt förhandlings- och sanktionsförfarande om vilket också föreskrivs i avtalet. I avdelningen nämns uppslutning kring marknadsekonomiska principer, hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Avdelning II: Politisk dialog I denna avdelning fastställs ramarna för det politiska samarbetet. Enligt avtalet för EU och Kazakstan en regelbunden politisk dialog om bl.a. internationell fred, stabilitet och säkerhet samt om effektivt samarbete med multilaterala institutioner och gemensamma värderingar som referensram. I fråga om främjande av den regionala stabiliteten anger avtalet särskilt principerna i FN:s stadga och OSSE:s Helsingforsprotokoll, vilka förpliktar bägge avtalsparterna. Avtalsparterna ska sträva efter att främja ett aktivt och övergripande fredsbyggande och förhindrande av konflikter. Detta grundar sig i synnerhet på kapacitetsbygge på såväl nationell som internationell nivå och på att orsakerna till konflikter påverkas i tillräckligt god tid. I avtalet har införts en bestämmelse om att parterna åtar sig att minska strafflösheten och om att de som gjort sig skyldiga till de allra allvarligaste brotten ska ställas till svars på det nationella eller internationella planet
4 U 43/2014 rd I avtalet framhålls Internationella brottmålsdomstolens roll och ambitionen att ratificera Romstadgan. Avtalsparterna kommer överens om att iaktta alla befintliga internationella avtal om förhindrande av spridning av massförstörelsevapen där de är parter. Parterna förbinder sig till att denna bestämmelse utgör ett väsentligt element i avtalet och en överträdelse av den utgör ett avtalsbrott, som möjliggör tillämpning av ett särskilt förhandlings- och sanktionsförfarande Parterna åtar sig att i enlighet med sina internationella förpliktelser verkställa sina åtaganden i fråga om illegal handel med handeldvapen. Parterna bekräftar sina åtaganden om att bekämpa internationell terrorism och förhindra spridningen av radikala ideologier. Avdelning III: Handel och affärsverksamhet Avtalet innehåller ett avsnitt om handel som omfattar följande delområden: varuhandel och importskydd, tullsamarbete, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, handel med tjänster och etablering, kapitalrörelser, immaterialrätt, offentlig upphandling, energi och råvaror, handel och hållbar utveckling, konkurrens, statliga bolag och tvistlösning. Med beaktande av Kazakstans medlemskap i den eurasiska tullunionen och pågående förhandlingar om WTO-medlemskap siktar avtalets handelsavsnitt inte på preferensbehandling utan dess tyngdpunkt ligger på bättre samarbete och konvergens i regleringen. På grund av Kazakstans medlemskap i tullunionen har förhandlingarna fokuserat på områden som inte omfattas av tullunionens exklusiva behörighet. Kazakstan förhandlar samtidigt också om WTO-medlemskap. Anslutningsförhandlingarna har pågått sedan 1996 och de är långt framskridna. Det är sannolikt att Kazakstan blir medlem av organisationen år 2015. Utgångspunkten i handelsavsnittet i PCA-avtalet är att Kazakstan blir medlem av WTO, och att handelsavsnittet inte börjar tillämpas förrän medlemskapet är ett faktum. I fråga om varuhandel beviljar parterna i enlighet med GATT-avtalet varandra ställning som mest gynnad nation och nationell behandling för varandras produkter. Parterna avstår från förbud och restriktioner som rör export och import, bortsett från kvot- och licensarrangemang enligt GATT-avtalet. Genom avtalet fastställs även övriga bestämmelser om varuhandel i GATT. Kazakstan har fortfarande rätt att under den övergångsperiod som anges i landets WTOanslutningsprotokoll tillämpa undantag i fråga om nationell behandling och behandling som mest gynnad nation samt export- och importrestriktioner. Bestämmelserna i avtalet påverkar inte de rättigheter och skyldigheter i samband med importskyddet som parterna har med stöd av GATT-avtalet, WTO-avtalet om skyddsåtgärder, WTO:s antidumpningsavtal eller WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Genom avtalet förbättras tullsamarbetet och de internationella tullreglerna effektiviseras. Målet är att underlätta den bilaterala handeln, förbättra säkerheten i leveranskedjan, främja konsumentskyddet, förhindra handel med varor som kränker immateriella rättigheter samt att effektivisera bedrägeribekämpningen och arbetet mot smuggling. I avtalet anges att det ska föras en kontinuerlig dialog inom tullfrågor. I det bifogade protokollet kommer parterna också överens om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Parterna åtar sig att iaktta bestämmelserna om fastställande av tullvärde i GATT-avtalet. Avtalet syftar i fråga om teknisk reglering till att minska skillnaderna mellan parterna och öka andelen internationellt godkända förfaranden samt främja Kazakstans deltagande i de europeiska processerna. Avtalet innehåller också åtaganden om öppenhet och om att öka möjligheterna till delaktighet i beredningen av tekniska regler och förfarandena för bedömning av överensstämmelse. I kapitlet om sanitära och fytosanitära åtgärder definieras de principer som parterna ska iaktta i handeln med produkter av animaliskt och vegetabiliskt ursprung. Avtalet syftar till att underlätta handeln mellan parterna, samtidigt som deras rätt att skydda människors, djurs och växters hälsa bevaras. Genom avtalet förbättras samarbetet och informationsutbytet effektiviseras. I fråga om gränsöverskridande tjänstehandel och etablering i tjänstesektorn bekräftar parterna sina åtaganden inom ramen för
U 43/2014 rd 5 WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (GATS). Tyngdpunkten i kapitlet ligger på etablering i andra sektorer än tjänstesektorn (t.ex. gruvdrift, energisektorn, jordbruk). Dessa sektorer omfattas inte av GATSavtalet. I fråga om andra sektorer än tjänstesektorn avtalas om behandling som mest gynnad nation och om nationell behandling vid etablering, men inte om tillträde till marknaden. I fråga om tillfällig vistelse i landet för fysiska personer med anknytning till företagsverksamhet anges i avtalet förutsättningarna för inresa och tillfällig vistelse i landet enligt tre kategorier. Kategorierna är följande: besökare från företag som förbereder etablering, interna förflyttningar inom företag och kontraktsenliga tjänsteleverantörer. I fråga om tjänstesektorn bekräftar parterna endast sina åtaganden enligt GATS-avtalet. I fråga om andra sektorer än tjänstesektorn avtalas om villkoren för inresa och vistelse i landet för ovannämnda kategorier. Artiklarna om inhemsk reglering behandlar utbudet av tjänster eller tillstånds- och kompetenskrav i samband med etablering samt förfaranden, vilka ska vara rimliga, tydliga och lämpliga i förhållande till de önskade regleringseffekterna. Tillämpningen av parternas respektive tillstånds- och kompetenskrav ska inte heller utgöra onödiga hinder för tjänstehandeln eller företagens etablering. Avtalet innehåller också ett avsnitt om reglering av den internationella sjöfarten. Parterna åtar sig att ingå avtal som gäller övriga transportsektorer i ett senare skede. I kapitlet finns dessutom sådana artiklar om skatterelaterade undantag, allmänna undantag och säkerhetsundantag som normalt ingår i handelsavtal. I fråga om kapitalrörelser och betalningar förbinder sig parterna att inte införa några restriktioner för direktinvesteringar som görs i enlighet med värdlandets lagstiftning eller för investeringar som görs i överensstämmelse med kapitlet om etablering och tjänster, och inte heller vid omvandling till likvida medel eller repatriering av dessa investeringar och eventuell vinst därav. Parterna säkerställer också frihet för andra kapitalrörelser såsom finansieringskrediter och fasta investeringar. Parterna inför inte nya restriktioner för kapitalrörelser. Parterna avtalar också om exceptionella situationer och om villkoren för införande av skyddsåtgärder och restriktioner. I kapitlet om immateriella rättigheter kompletteras och preciseras de åtaganden som rör immateriell egendom. Utöver allmänna principer kommer parterna överens om frågor som rör bland annat upphovsrätt och närstående rättigheter, varumärken, geografiskabeteckningar, modeller, patent och genomförande. Kapitlet om offentlig upphandling omfattar avtalsparternas centralförvaltningsnivå och vissa offentliga varu- och tjänsteupphandlingar som gjorts av upphandlingsenheter på lokal och regional nivå samt byggtjänster. Upphandlingar som gäller försvarsmateriel och nationell säkerhet faller utanför avtalet. Vid offentliga upphandlingar eftersträvas öppenhet och icke-diskriminering, bland annat genom enhetliga upphandlingsförfaranden och offentliga meddelanden om upphandling. Kazakstan är ännu inte medlem av WTO eller part i WTO:s GPA-avtal om offentlig upphandling. Partnerskaps- och samarbetsavtalets villkor om offentliga upphandlingar motsvarar dock villkoren i GPA-avtalet. Förutom ett förtydligande av de allmänna begreppen innehåller kapitlet om råvaror och energi allmänna principer för de viktigaste energiprodukterna såsom olika kolväten, förnybar energi och elenergi. I kapitlet framgår också den för EU och Finland viktiga ambitionen om öppenhet och insyn, ickediskriminering och förutsägbarhet. Dessa principer kommer exempelvis till uttryck i parternas åtagande om en mekanism för tidig varning mellan EU och Kazakstan som syftar till bättre beredskap för eventuella krissituationer samt i hänvisningen till regleringsmyndigheternas oberoende i relation till marknadsaktörerna. Parterna åtar sig också att främja samarbetet kring energi och råvaror. Som exempel på potentiella gemensamma intressen nämns miljö- och utvecklingsfrågor som relaterar till denna sektor samt frågor i samband med företagens samhällsansvar. Handeln och den hållbara utvecklingen stärks genom att parterna påförs ett åtagande om effektivt genomförande av de multilaterala miljöavtal och ILO-konventioner som EU och Kazakstan anslutit sig till. Parterna er-
6 U 43/2014 rd känner varandras rätt till reglering i syfte att utveckla de regler som gäller arbetslivet, miljön och andra hållbarhetsfrågor i enlighet med internationellt erkända normer och konventioner. Parterna är eniga om att kvaliteten på miljö- och arbetslagstiftningen inte bör sänkas, och att de inte bör låta bli att tillämpa reglerna för dessa områden eller bevilja undantag från dem för att främja handel eller investeringar. Parterna åtar sig att främja handeln med miljörelaterade varor och tjänster och investeringar i dessa samt standarder för hållbar utveckling. I dialogen om hållbar utveckling mellan parterna inkluderas också de viktigaste intressentgrupperna, i synnerhet organisationer inom civilsamhället. I kapitlet om konkurrenspolitik avtalas om parternas nationella konkurrenslagstiftning och de myndigheter som verkställer den samt om tillämpningen av lagstiftningen på ett transparent och icke-diskriminerande sätt. Enligt kapitlet lyder statliga monopol, statliga bolag och företag som har särskilda rättigheter alla under konkurrenslagstiftningen. Kapitlet om konkurrens omfattar även bestämmelser som gäller statligt stöd. Parterna är eniga om att transparensen i fråga om statliga stöd ska säkerställas. I fråga om statliga bolag görs åtaganden som gäller bolagens verksamhet och informationsutbyte. Parterna förbinder sig till dessa delar att iaktta villkoren i GATT- och GATS-avtalen samt villkoren för Kazakstans anslutning till WTO. I fråga om tvistlösning innehåller avtalet de sedvanliga bestämmelserna enligt WTO:s tvistlösningssystem. Genom avtalet skapas en effektiv mekanism med vars hjälp tvister mellan parterna kan undvikas eller avgöras. Om avgörande av brådskande tvister som gäller råvaror och energi och om verkställande av dem bestäms separat. Avdelning IV: Samarbete inom ekonomisk och hållbar utveckling Parterna avtalar om att genom förhandlingar främja sådan handel och sådana investeringar som medverkar till en hållbar utveckling. Avdelningen omfattar samarbete inom finansiering och granskning av den offentliga förvaltningen, beskattning och statistikföring, energistrategin inklusive utveckling av förnybar energi och energieffektivitet samt trafik och miljö. I avtalet nämns också samarbete i fråga om industri, företagslagstiftning, turism, utveckling av landsbygden och jordbruket samt den offentliga hälso- och sjukvården. Avdelning V: Samarbete inom området för rättvisa, frihet och säkerhet Parterna åtar sig att främja rättsprincipen och samarbeta för att stärka institutionernas verksamhet, inklusive polisens, åklagarväsendets och rättsväsendets verksamhet. Parterna åtar sig att samarbeta för att bekämpa organiserad brottslighet och korruption, produktion av, handel med och efterfrågan på narkotika, penningtvätt och finansiering av terrorism, illegal invandring och cyberbrottslighet samt för att trygga individens rättigheter i samband med datasäkerheten. Det ingår en rättsligt bindande klausul om återtagande i avtalet, som i väsentliga delar har samma innehåll som i de flesta avtal EU har ingått med tredjeländer de senaste åren. Enligt klausulen förbinder sig parterna att återta sina egna medborgare som inte, eller inte längre uppfyller gällande bestämmelser om inresa, vistelse eller boende i landet. Genom ett avtal som eventuellt ingås senare kommer man överens om de praktiska förfarandena för återtagande. Avdelning VI: Övriga förfaranden för samarbetet I denna avdelning definieras samarbetet i fråga om de sektorer som inte berörs i de ovannämnda avdelningarna. Här definieras samarbetet inom utbildning, kultur, forskning och innovation, media och audiovisuell kommunikation, det civila samhället, idrott och motion, räddningstjänsten, rymdrelaterad forskning och utveckling, konsumenträttigheter, tjänstemannasamarbete och regional samverkan. Avdelning VII: Finansiellt och tekniskt samarbete I denna avdelning definieras samarbetet i fråga om finansiering och tekniskt bistånd, med ett omnämnande av att Kazakstan kan få finansiering av Europeiska unionen i form av
U 43/2014 rd 7 lån eller anslag, i samarbete med Europeiska investeringsbanken eller andra internationella finansinstitut. Avdelning VIII: Institutionella ramar I denna avdelning definieras de institutionella ramarna för genomförande och uppföljning av avtalet. Mellan parterna ska det inrättas ett samarbetsråd för tillsynen över att avtalet följs. Samarbetsrådet ska sammanträda regelbundet på hög nivå. Rådet kan också inrätta underkommittéer eller andra organ för att förbereda verksamheten. Rådet kan fatta beslut som är bindande för parterna. Avdelning IX: Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser I denna avdelning definieras medlen och resurserna för främjande av samarbetet samt verkställande av avtalsförpliktelserna. 6 Undertecknande, provisorisk tillämpning och ikraftträdande av avtalet Förhandlingarna om avtalet har slutförts och enligt preliminära planer ska det paraferas i januari 2015. Avtalet torde undertecknas i början av 2015. Avtalets avsnitt om handel tillämpas dock inte förrän Kazakstan är medlem av WTO. Avtalet innehåller bestämmelser om hur det, helt eller delvis, ska tillämpas provisoriskt mellan unionen och Kazakstan. Omfattningen av den provisoriska tillämpningen fastställs i samband med rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet. Något utkast till rådets beslut finns ännu inte att tillgå. Avtalet träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att alla parter har meddelat att de slutfört sina förfaranden för godkännande. 7 Ekonomiska och andra konsekvenser Avtalets ekonomiska konsekvenser Avtalet bedöms inte ha större direkta konsekvenser för statsbudgeten. Avtalet bidrar till stabilare och mer transparenta förhållanden i Kazakstan och skapar förutsägbara regler för den bilaterala handeln. I och med avtalet ökar den rättsliga säkerheten för företagens verksamhet i Kazakstan, vilket allmänt taget kan betraktas som en faktor som ökar handeln och investeringarna mellan avtalsparterna. I fråga om handel omfattar avtalet ingen förmånsbehandling. Kazakstan är Finlands viktigaste handelspartner i Centralasien. Handeln mellan länderna var värd cirka 635 miljoner euro år 2013. Finlands export (157 miljoner euro) har närmast bestått av maskiner och anläggningar, farmaceutiska produkter, skogsindustriprodukter och kemiprodukter. Från Kazakstan (478 miljoner euro) har Finland främst importerat bränslen samt järn, stål och vissa andra metaller. Flera finska företag har etablerat sig i Kazakstan. Avtalets övriga konsekvenser Avtalet bedöms inte ha några större direkta samhälleliga konsekvenser, miljökonsekvenser eller konsekvenser för myndigheterna. Avtalet innehåller politiska delar som stöder Kazakstans utveckling mot demokrati och rättsstat, efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och en hållbar utveckling. Avtalets säkerhetspolitiska bestämmelser om bland annat bekämpning av terrorism, förhindrande av spridning av massförstörelsevapen, krishantering och bekämpning av organiserad brottslighet stöder säkerheten även i Finland och Europeiska unionen. 8 Förhållande till lagstiftningen i Finland Det är fortfarande oklart hur det kommande partnerskaps- och samarbetsavtalet med Kazakstan kommer att se ut. Avtalet kan bli ett så kallat blandat avtal med bestämmelser som hör till såväl unionens som medlemsstaternas behörighet eller det kan ingås som ett unionsavtal. Motsvarande avtal har tidigare ingåtts som blandade avtal, och med tanke på avtalets innehåll anser statsrådet preliminärt att även detta ska vara ett blandat avtal. Riksdagen godkänner enligt etablerad praxis blandade avtal endast i den mån de hör till Finlands behörighet (t.ex. GrUU 6/2001 rd, GrUU 31/2001 rd, GrUU 16/2004 rd, GrUU 24/2004 rd).
8 U 43/2014 rd Avtalsutkastet innehåller främst deklarationsaktiga åtaganden av allmän karaktär. En del av bestämmelserna av denna typ har dock på grund av förhandlings- och sanktionsförfarandet enligt avtalsutkastet sådan bindande verkan som avses i grundlagsutskottets utlåtande 31/2001 rd. Till dessa hör bestämmelser som gäller grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter samt minskande av massförstörelsevapen. Nämnda bestämmelser hör således till området för lagstiftningen, om avtalet ingås som ett blandat avtal. Till området för lagstiftningen hör, om avtalet ingås som ett blandat avtal, även bestämmelserna om bindande tvistlösning och bestämmelserna om det samarbetsråd som inrättas genom avtalet och som har behörighet att godkänna beslut som binder parterna och ändra bilagorna till avtalet, till den del dessa bindande avgöranden, beslut och bilageändringar gäller den nationella behörigheten och området för lagstiftningen. Även vissa artiklar i avtalet som rör tjänstehandel och investeringar torde innehålla bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Avtalsbestämmelsernas förhållande till lagstiftningen i Finland bedöms noggrannare i ljuset av avtalets slutliga innehåll. Om avtalet endast ingå mellan unionen och Kazakstan förutsätter det inte direkt godkännande på nationell nivå. 9 Ålands ställning De avsnitt i avtalet som behandlar handelspolitiken kan innehålla bestämmelser som har beröringspunkter med protokoll nr 2 till fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen (FördrS 103/1994) som behandlar Ålands ställning. En del av bestämmelserna hör till Europeiska unionens exklusiva behörighet, vilket innebär att Ålands särställning har beaktats redan vid förhandlingarna om dem. Avtalets slutliga version kan eventuellt innehålla bestämmelser som hör till medlemsländernas behörighet och som med stöd av självstyrelselagen (1144/1991) hör till Ålands lagstiftningsbehörighet. Avtalsbestämmelsernas förhållande till Ålands behörighet bör bedömas noggrannare i ljuset av avtalets slutliga innehåll. 10 Statsrådets ståndpunkt Statsrådet anser att det nya partnerskapsoch samarbetsavtalet är ett viktigt steg i närmandet mellan Europeiska unionen och Kazakstan och att det stöder Finlands strävanden att öka handeln och fördjupa samarbetet med Kazakstan. Avtalet ökar öppenheten och förtydligar regelverket för den bilaterala handeln. Vidare kompletterar och stöder avtalet Kazakstans anslutning till WTO och ökar därmed efterlevnaden av WTO-reglerna i handeln med EU. Statsrådet anser att Finlands mål i detta avseende har förverkligats. Statsrådet understöder den planerade paraferingen av avtalet i januari 2015. Statsrådet understöder i första hand att avtalet ingås som ett blandat avtal.