Gräsogräs biologi och kontrollstrategier Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi
Renkavle Alopecurus myosuroides Första svenska fynd 1790 i Uppland Till Vrams Gunnarstorp på 1950-talet med utsäde (?) Upptagen på Röda listan över hotade arter Mycket stort problem i Västeuropa Geografiskt begränsad i Sverige
Groning hos renkavlefrön nedgrävda sept 1997. Månatliga groningstester i ljus, mörker samt i mörker efter 5 s ljusexponering Groning, % 75 50 Ljus Mörker 5 s ljus 25 0 S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S 1997 1998 1999 Månad
Uppkomst, % 75 50 25 Kontroll Omrörn 9709 Omrörn 9804 Omrörn 9809 Ytsådd 0 Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr MayJun Jul AugSep Oct Nov Månad Ackumulerad uppkomst av renkavle efter sådd i krukor i augusti 1997. Omrörning gjordes i september -97, april -98 och september -98. Medelvärde av åtta populationer.
Groning, % Groning hos åkervensfrön nedgrävda sept 1997. 75 Ljus Mörker 5 s ljus Månatliga groningstester i ljus, mörker samt i mörker efter 5 s ljusexponering 50 25 0 S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S 1997 1998 1997 Månad
75 Uppkomst, % 50 25 0 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Månad Täckta Omrörn 9804 Omrörn 9709 Omrörn 9809 Ytsådd Ackumulerad uppkomst hos åkerven efter sådd i krukor i augusti 1997. Omrörning hösten -97, våren -98 samt hösten -98.
Växtföljdseffekt på åkerven Andel höstsäd 1år av 8 2år av 8 3år av 8 Fält med Apera spica-venti (%) Totalt Stora populationer 10 5 22 11 40 27 4år av 8 70 47
Sandlosta, Bromus sterilis Höstgroende Kortvarig groningsvila Ingen fröbank Groningen hämmas av ljus och torka
Luddlosta Bromus hordeaceus Höstgroende Mycket kortvarig groningsvila Saknar fröbank Viss groningshämning av ljus Sprids från åkerkanter Snabb fröbildning Förekommer i slåttervallar
Groning (%) hos frön av sandlosta och luddlosta i olika ljusmiljöer Population Fullt ljus Skugga Mörker Sandlosta 1 10 46 96 Sandlosta 2 0 11 96 Luddlosta 1 92 99 Luddlosta 2 99
Uppkomst, % 75 50 25 0 0 25 50 75 125 Dagar efter sådd täckta ytsådd Figur 2. Ackumulerad uppkomst av sandlosta efter sådd på 3 cm djup eller på ytan. Medelvärde av två populationer.
Täckta Omrörda Ytsådd Uppkomst, % Uppkomst, % 75 50 25 0 Population 1 Population 2 0 25 50 75 125 0 25 50 75 125 Dagar efter sådd Ackumulerad uppkomst av luddlosta från frön täckta med jord, täckta och omrörda, eller sådda på ytan.
Hönshirs Echinochloa crus-galli C4-växt Ettårig I konkurrenssvaga grödor med lång växtperiod
Resistens HRACkod Herbicidgrupp Aktiv substans Preparat, exempel B ALS-hämmare Sulfonylureor Express, Lexus, Monitor 95 C1 PS II-hämmare Atrazin 66 A ACCas-hämmare Diclofopmethyl, fenoxaprop, cycloxidim, clethodim Event S, Puma S, Focus Ultra resp. Select 35 O Syntetiska auxiner 2,4 D, fluroxipyr Starane 25 D Bipyridilium (PS I) Paraquat 23 C2 Ureor o amider (PS II) Isoproturon Arelon, Tolkan 21 G Glyciner Glyfosat Roundup 12 K1, K3 Benzamider, chlorozetamider Kerb resp. Butisan S 10, 3 N Thiocarbamater Prosulfocarb Boxer 8 F1 Carotenoidbiosynteshämmare Diflufenikan, flurtamon Cougar resp. Bacara 2
Faktorer som påverkar risken för resistensbildning (HRAC guidline 2007) Ogrästäthet. Ju större täthet desto större risk för resistenta individer fältet. Frekvensen av resistens i populationen. Detta kan variera mellan olika arter. Frönas groningsvila och deras persistens i fröbanken. Frekvensen av applicering av herbicider med samma verkningsmekanism. Växtföljdens variation. Indirekta bekämpningsåtgärder som t.ex. utsädesmängd, konkurrensstark gröda, såtidpunkt, falsk såbädd Mekanisk ogräsbekämpning, främst plöjning.
Hur uppskattar man risken för resistensbildning? Risk för resistensbildning Odlingsåtgärd Låg Medel Hög Herbicidblandningar eller -rotation >2 verkningsmekanismer 2 verkningsmekanismer 1 verkningsmekanism Ogräskontroll Indirekt+mek+kem Indirekt+kemisk Kemisk Användning av samma verkn.mek. 1 gång/säsong >1 ggr/säsong Många gånger Växtföljd Varierad Måttligt varierad Ensidig Ogrästäthet Låg Medel Hög Ogräskontroll sista 3 åren God Minskande Dålig
Resistensbildning i renkavle modellsimulering (Cavan m.fl. 2000) Jordbearbetning Samma herbicidgrp Frö m -2 i initial fröbank Tid (år) till res. pl m -2 % resist. pl. Plöjning Årligen 10 2 31 Plöjning/kultivering (1:3) Årligen 10 2 15 Kultivering Årligen 10 2 11 99,9
Resistensbildning i renkavle modellsimulering (Cavan m.fl. 2000) Jordbearbetning Samma herbicidgrp Frö m -2 i initial fröbank Tid (år) till res. pl m -2 % resist. pl. Kultivering Årligen 10 2 11 99,9 Kultivering 1 av 2 10 2 24 Kultivering 1 av 3 10 2 48
Resistensbildning i renkavle modellsimulering (Cavan m.fl. 2000) Jordbearbetning Samma herbicidgrp Frö m -2 i initial fröbank Tid (år) till res. pl m -2 % resist. pl. Plöjning Årligen 10 2 31 Plöjning Årligen 10 5 23 Plöjning/kultivering (1:3) Årligen 10 2 15 Plöjning/kultivering (1:3) Årligen 10 5 12 99,8 Kultivering Årligen 10 2 11 99,9 Kultivering Årligen 10 5 7 61,7 Kultivering 1 av 2 10 2 24 Kultivering 1 av 2 10 5 18 95,2 Kultivering 1 av 3 10 2 48 Kultivering 1 av 3 10 5 40 99,1
Långsiktig strategi mot renkavle Fakultativ vinterannuell, fröbank med medellång persistens, groningen stimuleras av ljus, många kända fall av herbicidresistens varav några i Sverige. +++ Varierad växtföljd med stor andel konkurrenskraftiga vårsådda grödor. +++ Anpassad jordbearbetning. O Liten till måttlig fröbank, stor fröproduktion i föregående gröda: Plöjning för att vända ner fröna. O Stor fröbank (genom hela matjordsprofilen): Reducerad jordbearbetning under år med liten till måttlig fröproduktion, gärna i kombination med sen sådd för att fröna ska hinna gro innan sådd ( falsk såbädd ). Plöjning ca. vart 3:e år. +++ Kemisk bekämpn med preparat omväxlande från olika herbicidgrupper. + Sen sådd. Bör utvärderas för svenska förhållanden.
Långsiktig strategi mot åkerven Kraftigt dominerande höstgroning, fröbank med medellång persistens, viss groningsstimulans av ljus. Några kända fall av resistens, varav 1 i Sverige. ++++ Varierad växtföljd är den ojämförligt viktigaste odlingsåtgärden. +++ Anpassad jordbearbetning, med reducerad jordbearbetning efter vårsådd gröda och plöjning efter höstsäd. +++ Kemisk bekämpning med preparat omväxlande från olika herbicidgrupper. (+) Sen sådd. Bör utvärderas för svenska förhållanden.
Långsiktig strategi mot sandlosta och luddlosta Höstgroende arter med kort till mycket kort groningsvila, ingen fröbank, groningen hämmas av ljus. Inga kända fall av herbicidresistens. ++++ Varierad växtföljd är den ojämförligt viktigaste odlingsåtgärden. Eftersom lostorna inte har någon fröbank, är effekten av en vårsådd gröda mycket stor. +++ Anpassad jordbearbetning, med tidig jordbearbetning efter skörd. Groningen hämmas av ljus och torra förhållanden på markytan, men fröna gror snabbt när de täcks av jord. ++ Kemisk bekämpning med preparat omväxlande från olika herbicidgrupper. ++ Hindra spridning från fältkanterna. Besprutning med totalbekämpningsmedel pååkerrenarna dödar de perenna gräsen, men gynnar lostorna.