Fortum Värmes miljövärden 2016

Fortum Värmes miljövärden 2016

Tillsammans för ett grönare Stockholm I maj 2016 tog vi ett stort steg mot att bli världens renaste huvudstad när vi tillsammans med våra ägare Fortum och Stockholms stad invigde det nya biokraftvärmeverket i Hjorthagen. Denna satsning på biobränsle bidrar till att andelen förnybara eller återvunna bränslen i vår fjärrvärmeproduktion nu är nära 90 procent. Anläggningen tar tillvara restprodukter från skogsindustrin som inte går att använda till annat och omvandlar det till förnybar el och värme till 190 000 stockholmare årligen. Biokraftvärmeverket bidrar också till att minska utsläppen av koldioxid lokalt i Stockholm med 126 000 ton per år. Det motsvarar vad biltrafiken årligen släpper ut under sex veckor i huvudstaden. Fortum Värmes mål är att 100 procent av fjärrvärmen ska komma från förnybara eller återvunna bränslen allra senast 2030. Det är ett viktigt bidrag till stadens ambition att vara fossilfritt 2040. Vi bidrar till att spara på jordens resurser och minskar energianvändningens klimatpåverkan på fler sätt. Utöver restprodukter från skogsindustrin tas energin från stockholmarnas eget renade avloppsvatten och brännbara avfall omhand i fjärrvärmesystemet. Vi tar vara på energi som annars skulle ha gått förlorad. Tillförd energi i Fortum Värmes produktion 2016 1 1 Total produktion 1, % 14 32 11 4 7 Fjärrvärme 1, % 10 12 2 6 9 31 Total produktion/fjärrvärme 1 Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen Värme i avloppsvatten Värme i sjövatten Värmeåtervinning genom fjärrkyla 2 Vindkraft El Fossila bränslen 3 El, % Fjärrkyla, % 2 30 30 14 23 24 31 6 28 34 38 El Biobränslen och biooljor Avfalls- och returbränslen El Fossila bränslen 3 Vindkraft Fjärrkyla Frikyla 4 Spillkyla 5 Värmepumpskyla 6 Kylmaskinskyla 7 Förklaring till miljööversikt 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. 2. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. 2016 återvann Fortum Värme 130 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 195 GWh fjärrvärme. 3. Torv betraktas enligt VMK som ett icke-fossilt bränsle medan torv enligt EIFS 2011:4 klassas som fossilt. I diagrammet ingår dessutom endast andel av tillförda bränslen och el, medan det i miljöbokslutet för fjärrvärme även ingår rökgaskondensering. Detta är två anledningar till att inte andelen fossilt är detsamma i diagrammet som i bokslutet. 4. Frikyla: Naturlig kyla, t ex kallt sjövatten som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning endast för distribution av kyla. COP inkl distribution år 2016: 22. 5. Spillkyla: Kyla som utvinns i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värmeproduktionen inte påverkas. Elförbrukning endast för distribution. COP inkl distribution år 2016: 22. 6. Värmepumpkyla: Kyla som produceras samtidigt som värme i en värmepumpprocess där produktionsekonomin för värme påverkas. COP inkl distribution år 2016: 4,8. 7. Kylmaskinskyla: Kyla som produceras i en värmepumpprocess som inte återvinner värme. COP inkl distribution och kyllager år 2016: 2,2.

Miljöbokslut fjärrvärme 2016 1 (nyckeltal för redovisning av miljövärden) Fjärrvärmes miljövärden enligt VMK 2 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh fjärrvärme 72,0 68,7 82,0 74,9 83,1 63,8 Utsläpp av växthusgaser från transport och produktion av bränslen, g/kwh fjärrvärme 7,1 6,7 7,9 6,9 7,0 6,4 Primärenergifaktor 0,20 0,21 0,22 0,19 0,20 0,15 Andel fossila bränslen, % 16 11 13 11 13 9 Fjärrvärmes klimatkompenserade utsläpp 3 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utsläpp av växthusgaser efter klimatkompensation, g/kwh fjärrvärme 68,7 35,1 35,6 32,7 Fjärrvärmes övriga miljövärden 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Koldioxid utsläpp med hänsyn tagen till systemeffekt g/kwh fjärrvärme 4 85 105 114 133 142 91 Andel förnybar eller återvunnen energi, % 5 84 87 84 85 83 89 Andel förnybar energi, % 5 77 79 75 75 74 78 Kväveoxider, mg/kwh fjärrvärme 104 109 125 114 103 102 Svaveldioxid, mg/kwh fjärrvärme 27 30 40 24 19 20 Stoft, mg/kwh fjärrvärme 3,3 2,9 2,8 1,7 1,7 1,8 Miljöbokslut fjärrkyla 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Koldioxid, indirekt genom Fortums egen elanvändning, g/kwh 6 0 0 0 0 0 0 COP 7 6,6 7,3 8,1 5,9 7,2 6,8 Värmeåtervinning genom fjärrkyla 8, GWh 158 156 164 157 139 130 Förnybar och Fortum Värmes leveranser 2016 GWh återvunnen energi 5 Fjärrvärme 9 8 160 89 % Fjärrkyla 370 100 % El från kraftvärmeverk och vindkraftverk 1 182 74 % Förklaringar till miljöbokslut fjärrvärme och fjärrkyla 1. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter. Leverans exklusive särskilda avtal om allokering av produktion, så kallad residualmix. För kunder med särskilt avtal framgår av detta vilka utsläpp som garanteras. 2. Dessa nyckeltal är framtagna enligt Värmemarknadskommittén VMK, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Energiföreningen Sverige. Under 2011 kom VMK fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. För Andel fossila bränslen ingår fossil olja och kol per totalt tillförd energi där även rökgaskondensering ingår. 3. För 2013 klimatkompenserade Fortum Värme utsläppet ned till 2012 års nivå. Sedan 2014 klimatkompenserar Fortum Värme utsläppen från kol och olja i den egna värmeproduktionen. Detta görs genom att investera i klimatkompensationsprojekt som medför lägre utsläpp i utvecklingsländer. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion och ingår således i Fortum Värmes hela fjärrvärmeerbjudande. 4. Nyckeltalet avser konsekvens av värmeleverans ur ett globalt systemperspektiv som omfattar nettobalansen mot kraftnätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska marginalproduktionen är hämtad från Elforsks rapport 8:30 och uppgår till 670 g/kwh. Nyckeltalet kan användas för jämförelse med andra uppvärmningsalternativ där både lokala utsläpp och elsystemets utsläpp beaktas. 5. Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte identifieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. 6. El till fjärrkyla och värmepumpar är ursprungsmärkt vind-, bio- och vattenkraft. 7. Coefficient of Performance. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. 8. Om man köper fjärrkyla på vintern så återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2016 återvann Fortum Värme 130 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 195 GWh fjärrvärme. 9. Inkluderar produktionssamverkan med andra fjärrvärmeproducenter, total leverans. I oktober 2016 anordnade Fortum Värme öppet hus i det nya biokraftvärmeverket i Hjorthagen. Över 1 000 personer besökte världens största biokraftvärmeverk i stadsmiljö under dagen. De fick bland annat lära sig mer om hur vi tillsammans är med och bidrar till en hållbar stad.

Kommentar till miljöbokslut 2016 Fjärrvärmens utsläpp av växthusgaser påverkas förutom av vädret av flera andra faktorer så som el- och bränslepriser samt tillgängligheten i våra anläggningar. Därför varierar utsläppsvärdena från år till år. De faktorer som framför allt påverkat produktionen 2016 är att det nya biokraftvärmeverket i Hjorthagen togs i drift och att användningen av fossila bränslen minskat som en konsekvens av det samt tekniska störningar. Vi klimatkompenserar som tidigare år för utsläppen som uppstått genom användning av kol eller eldningsolja för värmeproduktionen. En investering som påverkar många Från och med våren 2016 bidrog det nya biokraftvärmeverket i Hjorthagen till att andelen förnybar energi ökade. Klimatpåverkan från fjärrvärmen minskade sammantaget från 83 till cirka 64 gram per kwh fjärrvärme eller sammanlagt 70 000 ton. Ökning av förnybar el på väg Vår produktion av el samverkar med det nordeuropeiska kraftsystemet. Om vi gasar eller bromsar vår elanvändning eller produktion av el påverkar hur hela detta stora elsystem försörjs. Miljöbokslutet visar därför hur en ökad eller minskad förbrukning av el för fjärrvärmeproduktionen påverkar kraftsystemets utsläpp (nyckeltalet kallas CO 2 systemeffekt, se fotnot 4 i miljöbokslutet). I och med att det nya biokraftkraftvärmeverket i Hjorthagen tagits i drift har fjärrvärmesystemets elbehov minskat från 51 000 MWh till ett elöverskott på 120 000 MWh vilket motsvarar elanvändningen ett år för mer än 50 000 lägenheter. Den förnybara biokraften från Hjorthagen och effektiv kraftvärme från fjärrvärmesystemet har ersatt fossil kraftproduktion i andra länder. Det förklarar att det lokala fjärrvärmesystemets totala klimatpåverkan har minskat med över 50 gram per kwh eller totalt 300 000 ton 2016 jämfört med år 2015. Biokraftvärmeverket i Hjorthagen har fått sin speciella utformning med en inbuktning på ena långsidan och ena kortsidan för att bevara tre gamla ekar som står på tomten.

Målet är 100 procent förnybar eller återvunnen energi Tillsammans med våra kunder har vi bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder. Vid en jämförelse mellan 100 städer i världen rankades Stockholm som den tredje mest hållbara staden. Vi nöjer oss inte här. Vi vill tillsammans med våra kunder och stockholmarna bidra till att 100 procent av vår energi kommer från förnybar eller återvunnen energi senast 2030, men ambitionen är mycket tidigare. Ett av våra viktigaste mål är att fasa ut den sista andelen fossila bränslen. För att nå detta mål satsar vi på flera fronter samtidigt. Här följer några exempel på viktiga komponenter i omställningen: Ökad samverkan med kunder och andra energibolag för att dra full nytta av det regionala fjärrvärmenätet. Effektiviseringar och energilagring. Utveckla smarta digitala lösningar som styr våra kunders användning och vår produktion. Förnyelse och utveckling av fjärrvärmeproduktionen. Hela samhället genomgår stora förändringar och mycket drivs av den snabba tekniska och digitala utvecklingen. Vi vill ligga i framkant för att kunna bidra till byggandet av framtidens energisystem i Stockholm. Som ett tydligt steg i den riktningen har vi nyligen sjösatt ett digitaliseringsprogram som bland annat fokuserar på smart energianvändning i fastigheter. På så vis kan vi erbjuda våra kunder en bättre översikt och öka möjligheten att påverka sin egen energianvändning. Vi strävar efter att hela tiden skapa nya hållbara tjänster och produkter för våra kunder och samhället. Ett bra exempel är Stockholm Data Parks där vi etablerar Stockholm som centrum för storskalig återvinning av överskottsvärme från datahallar. 160 140 120 100 g/kwh 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kol avvecklat CO 2 e VMK 1, spann för utsläppsvariationer CO 2 systemeffekt 2 CO 2 e VMK 1 utfall 1 VMK Värmemarknadskommittén som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Energiföretagen Sverige har kommit överens om hur fjärrvärmens miljövärden ska beräknas och redovisas. 2 Systemeffekt. Med systemeffekt avses konsekvens av värmeleverans ur ett globalt systemperspektiv som även omfattar nettobalansen mot kraftnätet. Nyckeltalet kan användas för jämförelse med andra uppvärmningsalternativ där både lokala utsläpp och elsystemets utsläpp beaktas.

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Fortum Värme är ett lokalt energibolag som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget levererar värme och kyla till cirka 10 000 kunder och via dem till en stor del av de som bor och verkar i Stockholmsregionen. Tillsammans med kunderna har Fortum Värme bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder. Vid en jämförelse mellan 100 städer i världen rankades Stockholm som den tredje mest hållbara staden (Arcadis och Centre for Economic and Business Research, 2016). Företaget ägs till lika delar av Fortum och Stockholms stad. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Fortum Värme skapar energin i framtidens städer. Postadress 115 77 Stockholm Telefon/utland 020-31 31 51 +46 771 44 46 00 E-post/hemsida kundservice.varme@fortum.com fortumvarme.se Säte/org nr Stockholm 556016-9095