Finansdepartementet. Dnr Fi2012/4726. Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Finansdepartementet Dnr Fi2012/4726 Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting 1

Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning... 4 2 Bakgrund... 7 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning... 7 2.2 Utjämningskommittén.08... 9 3 Överväganden och förslag... 11 3.1 Allmänna överväganden... 11 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen... 12 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen... 14 4 Konsekvenser av förslaget... 15 5 Författningskommentar... 16 Bilaga Preliminära utfallsberäkningar... 18 2

Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i et för kommunalekonomisk utjämning. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutjämningen. Syftet förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift. För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som får lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. I promemorian görs vidare bedömningen att kostnadsutjämningen bör ändras i linje vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Även strukturbidraget bör, det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet utredningens förslag. Avslutningsvis görs bedömningen att införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 3

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse. lydelse Föreslagen lydelse 4 Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna skall för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av elskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991. 7 Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av elskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen år 2003 för den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen för år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991.

11 En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag motsvarande belopp. En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen. En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag motsvarande belopp. En kommun som år 2013 fått strukturbidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. En kommun som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller minskningen av antalet folkbokförda invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret den 1 november 2012. 12 Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som får en bidragsminskning som är större än 0,28 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag som motsvarar denna del av minskningen. Ett landsting som år 2013 fått strukturbidrag avseende bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller 5

minskningen av antalet folkbokförda invånare i landstinget den 1 november året före utjämningsåret den 1 november 2012. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 6

2 Bakgrund 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det et för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet et är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalekonomisk utjämning 1 består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag (t.o.m. 2010), samt regleringsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utformningen av utjämningset (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010/11:156, bet. 2011/12:FiU7, rskr. 2011/12:9). Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (utjämningsåret), uppräknade uppräkningsfaktorer för året före utjämningsåret och för utjämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget. Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerat antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret (uppräknad elskattekraft), och multiplicerar detta belopp antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat 115 procent för varje kommun och landsting. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomstutjämningsavgift som beräknas på motsvarande sätt. 1 I praktiken är det fråga om två, ett för kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kommun omfattas av båda en. 7

De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. För bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de länsvisa skattesatserna utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. Vid beräkningen av elskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. År 2012 får 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag, an 12 kommuner betalar sammanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomstutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjämningsavgift om 388 miljoner kronor, an övriga landsting får inkomstutjämningsbidrag om sammanlagt 25 218 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen Kostnadsutjämningen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller för olika verksamheter eller kostnadsslag. I varje delmodell beräknas för varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. Standardkostnaderna i de olika delmodellerna summeras därefter för varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket får ett kostnadsutjämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutjämningsavgift för kommuner och landsting en strukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden. År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kostnadsutjämningsbidrag, an 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kostnadsutjämningsavgifter om sammanlagt 1 563 miljoner kronor, an övriga landsting får kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt 1 556 miljoner kronor. Strukturbidraget Strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för att vissa delmodeller i kostnadsutjämningen togs bort samt för större bidragsminskningar till följd av andra förändringar i utjämningset som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sammanlagt 1 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sammanlagt 657 miljoner kronor till 6 landsting. 8 Regleringsbidrag och regleringsavgifter De el som riksdagen anvisar anslaget för kommunalekonomisk utjämning fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. Om nettot av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,

kostnadsutjämningen och strukturbidraget är mindre än len på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet får samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften för ett år brukar även benämnas regleringsposten för det året. Om nettot av bidragen och avgifterna förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om förändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräkningsgrunderna för bidragen eller avgifterna ändras. En förändring i någon del av utjämningset kan således få effekter för en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningset där ändringen görs. 2.2 Utjämningskommittén.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk kommitté uppgift att utvärdera och utreda et för kommunalekonomisk utjämning (dir. 2008:110). Utredningen antog namnet Utjämningskommittén.08. Utredningen överlämnade i april 2011 betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning i syfte att identifiera om det i den inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Utredningen har bedömt att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar. Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det et för inkomstutjämning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgifter. Skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års elskattesats. För landstingen föreslås dessutom att elskattesatsen ska reduceras 10 procent och att 95 procent av den reducerade elskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstutjämningsbidrag. 9

Utredningens förslag till förändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock föreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellerna. Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag för ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. En kommun som fått strukturbidrag för näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningen föreslår vidare att ett landsting som fått det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som fått strukturbidrag för en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningens förslag till införandebidrag Utredningen föreslår att ett införandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsminskningen eller avgiftshöjningen, till följd av de regeländringar som utredningen föreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnaderna för införandebidraget föreslås finansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen för utjämningset. Förslagen i denna promemoria I denna promemoria lämnas förslag till förändringar i inkomstutjämningen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag. 10

3 Överväganden och förslag 3.1 Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Strukturbidraget bör förändras i enlighet utredningens förslag, det tillägg som föreslås i denna promemoria. Införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen för bedömningen: Det övergripande syftet et för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare. En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Ett utjämnings bör dock inte motverka effektivisering och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningset finns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar utjämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2). Kostnadsutjämningen bör så långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatan för de olika delmodellerna behöver därför uppdateras vissa intervall. Även beräkningsgrunderna kan behöva ses över. Utjämningskommittén.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje vad utredningen föreslagit. Det kan dock finnas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar utländsk bakgrund. Utredningen har även föreslagit förändringar av strukturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans de justeringar av strukturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3). Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget. Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomförs så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i et för kommunalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och samma tillfälle. De lag- och 11

förordningsändringar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningset föranleder bör därför träda i kraft den 1 januari 2014. 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. Förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2014. 12 Skälen för förslaget: Utjämningskommittén.08 har, som tidigare anförts, bedömt att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det et för inkomstutjämning. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i utjämningset, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Stockholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara mindre långtgående än i dag. För att människor ska få tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet et för kommunalekonomisk utjämning är att tillgodose detta behov. Samtidigt får ett utjämnings inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt. I dag för utjämningset att om en kommun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjämningset. Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas. Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjämningsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang

nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomstutjämningsavgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det finns därför skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå. Vad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, får baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffekterna av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande. Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen, för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet invånare i kommunen repektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av elskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av inkomstutjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft. Den nu föreslagna förändringen i inkomstutjämningen skulle i kombination utredningens förslag till uppdatering av elskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellan kommunerna. För landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering för landstingen skulle i kombination den ovan nämnda reduceringen om 10 procent av elskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare. Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än långa tidsintervall, byggs en möjlighet in för kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i inkomstutjämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. Av denna anledning bör de länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års elskattesatser, tillsvidare behållas. De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre 13

föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som får lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. 14 Skälen för förslaget: Förslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift får en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen. Att sänka kompensationsgraden för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som får inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommunalekonomisk utjämning inte förändras. Visserligen får de ett oförändrat bidrag i inkomstutjämningen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre. Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar et för kommunalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla kommuner respektive landsting att få ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning 91 kronor per invånare och landstingen en minskning 11 kronor per invånare. Om förändringarna genomförts 2012 hade 11 kommuner, som betalar inkomstutjämningsavgift, fått en intäktsökning netto, hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjämningsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto 41 kronor per invånare. Även kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift skulle kunna få lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomstutjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års underlag skulle detta gälla Österåkers kommun. Övriga kommuner och landsting, som erhåller inkomstutjämningsbidrag, skulle fått en minskning av sina nettointäkter 91 respektive 11 kronor per invånare. I och att Gotlands kommun ingår i utjämningsen för både kommuner och landsting skulle kommunen ha fått en intäktsminskning 102 kronor per invånare. Inga kommuner och landsting bör få minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Av denna anledning bör det för varje kommun och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den 1 januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar intäktsminskningen och som därefter ligger

fast, undantag för justeringar för befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillföras anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget. Utredningen har även föreslagit att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom införandebidragen begränsas intäktsminskningarna till följd av utredningens förslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anförts i avsnitt 3.1, beräknas exklusive den föreslagna kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. Införandebidraget och kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet vad som skett i samband tidigare ändringar i et för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån förhållandena året före det år förändringarna träder i kraft. 4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften påverkar inte anslaget för kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad. Statens kostnad för kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften är lägre än minskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som får ökade nettointäkter till följd av avgiftsminskningen inte kompenseras för minskningen av regleringsposten. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda utgångspunkt i 2012 års underlag. Genomförs förändringen den 1 januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen. Kompensationen föreslås fastställas ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, vilket innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive kommun och landsting kommer att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om finanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen för 2014. Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Även nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts för kommunerna för 2004 2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfälle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mellan 29 och -35 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast. En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till följd av förändringarna i inkomstutjämningen bör ske efter fem år. Om 15

förändringarna genomförs den 1 januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019. Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av Utjämningskommittén.08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller delmodellen för barn och ungdomar utländsk bakgrund underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit. 5 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 7 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen finns bestämmelser om de länsvisa skattesatser som ska användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. 16 11 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I tredje stycket införs de ändringar av strukturbidraget som Utjämningskommittén.08 föreslagit. I i ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 får lägre nettointäkter från et för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget. Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen får en sänkning av kommunens inkomstutjämningsavgift, som inte för att kommunens nettoinktäkter i utjämningset sänks.

Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutjämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 tredje stycket, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den 1 januari 2013. 12 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i 11 gjorts för kommunerna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2. I punkten 1 anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Punkten 2 innebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 17

Bilaga Preliminära utfallsberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner (tabell 1) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i et för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs det utjämningset. Beräkningarna är gjorda 2012 års beräkningsunderlag. Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna. Exempel 1 avser en kommun som erhåller inkomstutjämningsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift. Exempel 1: Ljusnarsbergs kommun Enligt den inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomstutjämningsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen. Enligt den kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 1 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 679 kronor per invånare. Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare den utformningen av strukturbidraget. Med det föreslagna strukturbidraget, dvs. utredningens förslag tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en minskning 261 kronor per invånare. Regleringsposten uppgår den utformningen av utjämningset till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 39 kronor per invånare. Totalt sett erhåller kommunen enligt det utjämningset ett bidrag om 12 205 (9 967+1 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare. Exempel 2: Nacka kommun Enligt den inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen skulle 18

kommunens inkomstutjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 954 kronor per invånare. Enligt den kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 1 306 kronor per invånare. Kommunen erhåller 0 kronor per invånare den utformningen av strukturbidraget. Bidraget skulle inte påverkas av de föreslagna förändringarna, då den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften inte utgår till de kommuner som inte får sänkta nettointäkter till följd av förändringen av inkomstutjämningen. Regleringsposten uppgår, som ovan angivits, den utformningen av utjämningset till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle den uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 39 kronor per invånare. Totalt sett betalar kommunen enligt det utjämningset en avgift om 62 (-4 137+3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kronor per invånare, vilket innebär en minskning 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare. 19

Tabell 1: Preliminära utfallsberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa 20 Varav särskild kompensation Kommun Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 0 2 818 2 389 429 0 91 91 91 492 453 39 13 601 13 224 377 Danderyd 20 148 19 194 954 7 169 6 104 1 065 65 0 0 65 492 453 39 12 422 12 637 215 Ekerö 2 082 1 449 633 2 571 2 653 82 0 0 0 0 492 453 39 981 1 657 676 Haninge 5 768 5 768 0 139 299 160 0 91 91 91 492 453 39 6 399 6 611 212 Huddinge 4 421 4 421 0 2 127 1 456 671 0 91 91 91 492 453 39 7 040 6 421 619 Järfälla 1 847 1 847 0 2 239 1 100 1 139 0 91 91 91 492 453 39 4 578 3 491 1 087 Lidingö 12 167 11 213 954 5 990 4 014 1 976 0 0 0 0 492 453 39 5 685 6 746 1 061 Nacka 4 137 3 183 954 3 583 2 277 1 306 0 0 0 0 492 453 39 62 453 391 Norrtälje 6 346 6 346 0 901 360 1 261 0 91 91 91 492 453 39 5 937 7 250 1 313 Nykvarn 879 879 0 167 1 063 896 0 91 91 91 492 453 39 1 538 2 486 948 Nynäshamn 5 604 5 604 0 417 363 780 0 91 91 91 492 453 39 5 679 6 511 832 Salem 2 015 2 015 0 3 503 3 376 127 0 91 91 91 492 453 39 6 010 5 935 75 Sigtuna 5 609 5 609 0 2 114 1 542 572 0 91 91 91 492 453 39 8 215 7 695 520 Sollentuna 3 494 2 539 955 5 079 3 138 1 941 0 0 0 0 492 453 39 2 077 1 052 1 025 Solna 1 900 1 322 578 3 250 4 104 854 0 0 0 0 492 453 39 4 658 4 973 315 Stockholm 1 775 1 235 540 1 561 331 1 230 0 0 0 0 492 453 39 278 451 729 Sundbyberg 2 182 2 182 0 1 154 2 059 905 0 91 91 91 492 453 39 1 520 667 853 Södertälje 8 515 8 515 0 3 385 4 291 906 0 91 91 91 492 453 39 12 392 13 350 958 Tyresö 426 426 0 2 067 1 804 263 0 91 91 91 492 453 39 2 985 2 774 211 Täby 8 784 7 830 954 3 404 1 993 1 411 0 0 0 0 492 453 39 4 888 5 384 496 Upplands Väsby 3 041 3 041 0 255 543 798 0 91 91 91 492 453 39 3 788 3 042 746 Upplands Bro 4 929 4 929 0 424 724 300 0 91 91 91 492 453 39 5 845 6 197 352 Vallentuna 1 970 1 970 0 1 940 2 103 163 0 91 91 91 492 453 39 4 402 4 617 215 Vaxholm 2 873 1 999 874 3 756 3 920 164 0 0 0 0 492 453 39 1 375 2 374 999 Värmdö 840 840 0 1 645 2 311 666 0 91 91 91 492 453 39 2 977 3 695 718 Österåker 170 118 52 648 979 331 0 39 39 39 492 453 39 970 1 353 383 Uppsala Enköping 6 401 6 401 0 743 433 310 0 91 91 91 492 453 39 6 150 6 512 362 Heby 10 439 10 439 0 80 1 447 1 367 0 91 91 91 492 453 39 11 011 12 430 1 419 Håbo 2 345 2 345 0 1 133 432 701 0 91 91 91 492 453 39 1 704 2 457 753 Knivsta 1 499 1 499 0 1 102 1 293 191 0 91 91 91 492 453 39 3 093 3 336 243

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation Kommun Tierp 9 835 9 835 0 463 1 887 1 424 0 91 91 91 492 453 39 10 790 12 266 1 476 Uppsala 4 958 4 958 0 2 562 3 163 601 0 91 91 91 492 453 39 2 888 2 339 549 Älvkarleby 7 398 7 398 0 1 040 222 818 0 91 91 91 492 453 39 6 850 7 720 870 Östhammar 6 174 6 174 0 547 121 426 0 91 91 91 492 453 39 6 119 6 597 478 Södermanland Eskilstuna 9 575 9 575 0 812 1 765 953 242 91 91 151 492 453 39 11 121 11 884 763 Flen 9 766 9 766 0 900 1 357 457 37 91 91 54 492 453 39 11 195 11 667 472 Gnesta 6 606 6 606 0 67 818 885 0 91 91 91 492 453 39 7 031 7 968 937 Katrineholm 9 396 9 396 0 1 651 1 800 149 0 91 91 91 492 453 39 11 539 11 740 201 Nyköping 5 821 5 821 0 43 551 594 0 91 91 91 492 453 39 6 356 5 814 542 Oxelösund 4 487 4 487 0 3 220 3 044 176 0 91 91 91 492 453 39 1 759 1 987 228 Strängnäs 4 277 4 277 0 25 97 72 0 91 91 91 492 453 39 4 794 4 918 124 Trosa 1 188 1 188 0 1 125 1 346 221 0 91 91 91 492 453 39 555 386 169 Vingåker 9 890 9 890 0 86 1 305 1 391 0 91 91 91 492 453 39 10 296 11 739 1 443 Östergötland Boxholm 8 645 8 645 0 1 761 491 2 252 0 91 91 91 492 453 39 7 376 9 680 2 304 Finspång 5 665 5 665 0 441 298 739 0 91 91 91 492 453 39 5 716 6 507 791 Kinda 9 049 9 049 0 574 2 155 1 581 0 91 91 91 492 453 39 10 115 11 748 1 633 Linköping 5 865 5 865 0 1 425 1 786 361 0 91 91 91 492 453 39 4 932 4 623 309 Mjölby 8 601 8 601 0 715 174 889 0 91 91 91 492 453 39 8 378 9 319 941 Motala 8 435 8 435 0 191 92 99 0 91 91 91 492 453 39 8 736 8 887 151 Norrköping 7 779 7 779 0 170 138 32 0 91 91 91 492 453 39 8 441 8 461 20 Söderköping 6 530 6 530 0 671 598 73 0 91 91 91 492 453 39 6 351 6 476 125 Vadstena 5 955 5 955 0 872 1 209 337 0 91 91 91 492 453 39 7 319 7 708 389 Valdemarsvik 8 599 8 599 0 506 838 1 344 0 91 91 91 492 453 39 8 585 9 981 1 396 Ydre 9 172 9 172 0 1 415 3 581 2 166 0 91 91 91 492 453 39 11 079 13 297 2 218 Åtvidaberg 8 692 8 692 0 443 1 255 812 0 91 91 91 492 453 39 9 627 10 491 864 Ödeshög 10 411 10 411 0 1 181 2 675 1 494 0 91 91 91 492 453 39 12 084 13 630 1 546 Jönköping Aneby 8 725 8 725 0 943 854 1 797 0 91 91 91 492 453 39 8 274 10 123 1 849 Eksjö 6 397 6 397 0 279 259 538 0 91 91 91 492 453 39 6 610 7 200 590 Gislaved 7 646 7 646 0 1 205 1 083 122 0 91 91 91 492 453 39 9 343 9 273 70 Gnosjö 6 730 6 730 0 125 686 561 0 91 91 91 492 453 39 7 347 7 960 613 Habo 7 096 7 096 0 1 863 356 1 507 0 91 91 91 492 453 39 5 725 7 284 1 559 Jönköping 6 393 6 393 0 908 1 256 348 0 91 91 91 492 453 39 5 977 5 681 296 21

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation 22 Kommun Mullsjö 8 263 8 263 0 789 491 1 280 0 91 91 91 492 453 39 7 966 9 298 1 332 Nässjö 8 388 8 388 0 1 069 1 125 56 0 91 91 91 492 453 39 9 949 10 057 108 Sävsjö 10 177 10 177 0 887 2 431 1 544 0 91 91 91 492 453 39 11 556 13 152 1 596 Tranås 9 038 9 038 0 517 1 485 968 0 91 91 91 492 453 39 10 047 11 067 1 020 Vaggeryd 8 506 8 506 0 98 192 94 0 91 91 91 492 453 39 9 096 9 242 146 Vetlanda 8 082 8 082 0 333 425 758 0 91 91 91 492 453 39 8 241 9 051 810 Värnamo 6 375 6 375 0 348 73 421 0 91 91 91 492 453 39 7 215 6 846 369 Kronoberg Alvesta 9 211 9 211 0 511 556 45 0 91 91 91 492 453 39 10 214 10 311 97 Lessebo 10 578 10 578 0 1 974 2 041 67 0 91 91 91 492 453 39 13 044 13 163 119 Ljungby 7 922 7 922 0 975 885 90 0 91 91 91 492 453 39 7 439 7 581 142 Markaryd 11 042 11 042 0 815 87 902 0 91 91 91 492 453 39 10 719 11 673 954 Tingsryd 9 953 9 953 0 2 393 3 222 829 0 91 91 91 492 453 39 12 838 13 719 881 Uppvidinge 9 282 9 282 0 3 256 3 430 174 0 91 91 91 492 453 39 13 030 13 256 226 Växjö 6 985 6 985 0 1 170 1 814 644 0 91 91 91 492 453 39 6 307 5 715 592 Älmhult 4 985 4 985 0 618 356 262 0 91 91 91 492 453 39 4 859 5 173 314 Kalmar Borgholm 10 326 10 326 0 841 14 827 308 399 91 91 492 453 39 10 285 11 164 879 Emmaboda 7 923 7 923 0 411 783 372 0 91 91 91 492 453 39 8 826 9 250 424 Hultsfred 10 246 10 246 0 165 1 135 970 0 91 91 91 492 453 39 10 903 11 925 1 022 Högsby 12 324 12 324 0 2 359 5 136 2 777 0 91 91 91 492 453 39 15 175 18 004 2 829 Kalmar 7 186 7 186 0 2 584 2 395 189 0 91 91 91 492 453 39 5 094 5 335 241 Mönsterås 7 358 7 358 0 1 076 748 328 0 91 91 91 492 453 39 6 774 7 154 380 Mörbylånga 8 613 8 613 0 1 937 895 1 042 0 91 91 91 492 453 39 7 168 8 262 1 094 Nybro 10 658 10 658 0 1 418 1 168 250 0 91 91 91 492 453 39 9 732 10 034 302 Oskarshamn 4 685 4 685 0 1 651 1 178 473 0 91 91 91 492 453 39 3 526 4 051 525 Torsås 10 950 10 950 0 708 2 210 1 502 0 91 91 91 492 453 39 12 150 13 704 1 554 Vimmerby 9 072 9 072 0 631 126 757 0 91 91 91 492 453 39 8 933 9 742 809 Västervik 8 730 8 730 0 607 474 1 081 0 91 91 91 492 453 39 8 615 9 748 1 133 Gotland Gotland 9 875 9 875 0 2 517 1 784 733 1 316 1 407 91 91 492 453 39 9 166 9 951 785 Blekinge Karlshamn 7 182 7 182 0 2 250 2 481 231 0 91 91 91 492 453 39 5 424 5 245 179 Karlskrona 7 399 7 399 0 1 269 823 446 0 91 91 91 492 453 39 6 622 7 120 498 Olofström 8 040 8 040 0 749 1 209 460 0 91 91 91 492 453 39 7 783 7 375 408 Ronneby 8 181 8 181 0 2 532 1 843 689 130 91 91 39 492 453 39 6 271 6 882 611

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation Kommun Sölvesborg 8 398 8 398 0 2 384 1 839 545 0 91 91 91 492 453 39 6 506 7 103 597 Skåne Bjuv 11 868 11 868 0 406 541 947 0 91 91 91 492 453 39 11 954 12 953 999 Bromölla 8 996 8 996 0 891 841 50 0 91 91 91 492 453 39 8 597 8 699 102 Burlöv 10 352 10 352 0 10 610 620 0 91 91 91 492 453 39 10 834 11 506 672 Båstad 4 257 4 257 0 770 523 247 0 91 91 91 492 453 39 3 979 4 278 299 Eslöv 9 301 9 301 0 336 58 278 0 91 91 91 492 453 39 10 129 9 903 226 Helsingborg 6 353 6 353 0 425 225 200 138 91 91 47 492 453 39 7 408 7 122 286 Hässleholm 9 963 9 963 0 104 71 33 0 91 91 91 492 453 39 10 559 10 578 19 Höganäs 3 445 3 445 0 671 295 376 0 91 91 91 492 453 39 4 608 4 284 324 Hörby 10 328 10 328 0 1 074 217 857 0 91 91 91 492 453 39 9 746 10 655 909 Höör 8 435 8 435 0 1 657 902 755 0 91 91 91 492 453 39 7 270 8 077 807 Klippan 11 247 11 247 0 1 161 801 360 0 91 91 91 492 453 39 10 578 10 990 412 Kristianstad 8 571 8 571 0 404 152 252 0 91 91 91 492 453 39 9 467 9 267 200 Kävlinge 3 341 3 341 0 419 1 233 814 0 91 91 91 492 453 39 3 414 2 652 762 Landskrona 11 495 11 495 0 1 333 1 069 264 37 91 91 54 492 453 39 13 357 13 108 249 Lomma 3 205 2 267 938 2 402 1 139 1 263 894 386 0 508 492 453 39 583 289 872 Lund 4 714 4 714 0 4 064 5 416 1 352 0 91 91 91 492 453 39 1 142 158 1 300 Malmö 11 214 11 214 0 196 398 202 394 143 91 251 492 453 39 12 296 12 208 88 Osby 9 773 9 773 0 864 1 131 267 0 91 91 91 492 453 39 11 129 11 448 319 Perstorp 12 041 12 041 0 480 1 211 1 691 0 91 91 91 492 453 39 12 053 13 796 1 743 Simrishamn 8 633 8 633 0 113 71 42 0 91 91 91 492 453 39 9 238 9 248 10 Sjöbo 9 663 9 663 0 2 664 1 797 867 0 91 91 91 492 453 39 7 491 8 410 919 Skurup 9 463 9 463 0 1 135 142 1 277 0 91 91 91 492 453 39 8 820 10 149 1 329 Staffanstorp 3 588 3 588 0 70 711 641 0 91 91 91 492 453 39 4 010 3 421 589 Svalöv 9 809 9 809 0 239 815 1 054 0 91 91 91 492 453 39 10 062 11 168 1 106 Svedala 5 141 5 141 0 889 540 349 0 91 91 91 492 453 39 4 744 5 145 401 Tomelilla 10 970 10 970 0 1 591 522 1 069 0 91 91 91 492 453 39 9 871 10 992 1 121 Trelleborg 8 816 8 816 0 395 615 220 0 91 91 91 492 453 39 8 913 8 745 168 Vellinge 1 967 1 391 576 150 163 13 0 0 0 0 492 453 39 1 325 775 550 Ystad 6 346 6 346 0 1 751 1 626 125 0 91 91 91 492 453 39 5 087 5 264 177 Åstorp 12 175 12 175 0 835 669 166 0 91 91 91 492 453 39 13 502 13 388 114 Ängelholm 5 599 5 599 0 5 449 454 0 91 91 91 492 453 39 6 096 5 694 402 23

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation 24 Kommun Örkelljunga 12 069 12 069 0 532 860 1 392 0 91 91 91 492 453 39 12 029 13 473 1 444 Östra Göinge 9 963 9 963 0 815 1 163 348 0 91 91 91 492 453 39 11 270 11 670 400 Halland Falkenberg 8 926 8 926 0 36 292 328 0 91 91 91 492 453 39 9 382 9 762 380 Halmstad 6 764 6 764 0 1 422 1 921 499 0 91 91 91 492 453 39 5 834 5 387 447 Hylte 8 815 8 815 0 1 126 2 275 1 149 0 91 91 91 492 453 39 10 433 11 634 1 201 Kungsbacka 574 574 0 661 760 99 0 91 91 91 492 453 39 1 727 1 878 151 Laholm 9 124 9 124 0 1 253 895 358 0 91 91 91 492 453 39 8 363 8 773 410 Varberg 6 612 6 612 0 1 231 1 134 97 0 91 91 91 492 453 39 5 873 6 022 149 Västra Götaland Ale 6 014 6 014 0 176 106 282 0 91 91 91 492 453 39 6 330 6 664 334 Alingsås 6 288 6 288 0 302 308 6 0 91 91 91 492 453 39 6 478 6 524 46 Bengtsfors 11 315 11 315 0 1 225 2 278 1 053 80 91 91 11 492 453 39 13 112 14 137 1 025 Bollebygd 4 978 4 978 0 2 721 883 1 838 0 91 91 91 492 453 39 2 749 4 639 1 890 Borås 7 422 7 422 0 191 205 396 0 91 91 91 492 453 39 8 105 7 761 344 Dals Ed 12 127 12 127 0 1 036 1 146 2 182 306 91 91 215 492 453 39 11 889 13 817 1 928 Essunga 9 683 9 683 0 248 1 428 1 676 0 91 91 91 492 453 39 9 927 11 655 1 728 Falköping 9 636 9 636 0 1 359 1 400 41 0 91 91 91 492 453 39 11 487 11 580 93 Färgelanda 10 747 10 747 0 2 1 926 1 924 0 91 91 91 492 453 39 11 241 13 217 1 976 Grästorp 8 765 8 765 0 1 016 1 011 2 027 0 91 91 91 492 453 39 8 241 10 320 2 079 Gullspång 10 968 10 968 0 798 770 1 568 130 91 91 39 492 453 39 10 792 12 282 1 490 Göteborg 4 896 4 896 0 874 842 32 0 91 91 91 492 453 39 4 514 4 598 84 Götene 8 046 8 046 0 1 590 909 681 0 91 91 91 492 453 39 6 948 7 681 733 Herrljunga 8 752 8 752 0 895 324 1 219 0 91 91 91 492 453 39 8 349 9 620 1 271 Hjo 8 396 8 396 0 927 277 650 0 91 91 91 492 453 39 7 961 8 663 702 Härryda 1 683 1 683 0 544 722 178 0 91 91 91 492 453 39 2 719 2 949 230 Karlsborg 6 722 6 722 0 274 1 221 947 0 91 91 91 492 453 39 7 488 8 487 999 Kungälv 3 337 3 337 0 1 345 722 623 0 91 91 91 492 453 39 2 484 3 159 675 Lerum 2 843 2 843 0 596 862 266 0 91 91 91 492 453 39 3 931 4 249 318 Lidköping 6 472 6 472 0 1 192 1 039 153 0 91 91 91 492 453 39 5 772 5 977 205 Lilla Edet 7 487 7 487 0 2 409 335 2 074 0 91 91 91 492 453 39 5 570 7 696 2 126 Lysekil 6 024 6 024 0 890 610 280 0 91 91 91 492 453 39 5 626 5 958 332 Mariestad 8 193 8 193 0 1 687 1 462 225 0 91 91 91 492 453 39 6 998 7 275 277 Mark 8 699 8 699 0 35 989 1 024 0 91 91 91 492 453 39 9 156 10 232 1 076

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation Kommun Mellerud 12 324 12 324 0 566 1 805 1 239 0 91 91 91 492 453 39 13 382 14 673 1 291 Munkedal 10 039 10 039 0 334 1 638 1 972 0 91 91 91 492 453 39 10 197 12 221 2 024 Mölndal 1 661 1 661 0 85 494 579 0 91 91 91 492 453 39 2 238 1 711 527 Orust 5 449 5 449 0 2 313 1 439 874 0 91 91 91 492 453 39 3 628 4 554 926 Partille 3 035 3 035 0 1 058 395 663 0 91 91 91 492 453 39 4 585 3 974 611 Skara 7 020 7 020 0 820 703 117 0 91 91 91 492 453 39 6 692 6 861 169 Skövde 6 387 6 387 0 2 739 3 033 294 0 91 91 91 492 453 39 4 140 3 898 242 Sotenäs 4 939 4 939 0 418 28 446 0 91 91 91 492 453 39 5 013 5 511 498 Stenungsund 3 626 3 626 0 1 074 545 529 0 91 91 91 492 453 39 3 044 3 625 581 Strömstad 9 828 9 828 0 2 965 2 061 904 783 874 91 91 492 453 39 8 138 9 094 956 Svenljunga 10 090 10 090 0 11 1 836 1 847 0 91 91 91 492 453 39 10 571 12 470 1 899 Tanum 9 747 9 747 0 1 920 52 1 972 0 91 91 91 492 453 39 8 319 10 343 2 024 Tibro 9 820 9 820 0 284 23 307 0 91 91 91 492 453 39 10 028 10 387 359 Tidaholm 9 960 9 960 0 973 396 577 0 91 91 91 492 453 39 9 479 10 108 629 Tjörn 2 151 2 151 0 2 636 1 230 1 406 0 91 91 91 492 453 39 7 1465 1 458 Tranemo 8 149 8 149 0 723 1 664 941 0 91 91 91 492 453 39 9 364 10 357 993 Trollhättan 7 684 7 684 0 844 738 106 0 91 91 91 492 453 39 9 020 8 966 54 Töreboda 11 236 11 236 0 1 422 466 1 888 28 91 91 63 492 453 39 10 334 12 246 1 912 Uddevalla 7 776 7 776 0 213 233 20 0 91 91 91 492 453 39 8 055 8 087 32 Ulricehamn 8 647 8 647 0 353 663 310 0 91 91 91 492 453 39 9 492 9 854 362 Vara 9 555 9 555 0 911 135 776 0 91 91 91 492 453 39 9 136 9 964 828 Vårgårda 9 047 9 047 0 1 485 463 1 022 0 91 91 91 492 453 39 8 054 9 128 1 074 Vänersborg 7 265 7 265 0 365 129 494 0 91 91 91 492 453 39 7 392 7 938 546 Åmål 10 552 10 552 0 1 579 1 658 79 296 91 91 205 492 453 39 12 919 12 754 165 Öckerö 3 631 3 631 0 235 935 1 170 0 91 91 91 492 453 39 3 888 5 110 1 222 Värmland Arvika 9 852 9 852 0 473 502 975 0 91 91 91 492 453 39 9 871 10 898 1 027 Eda 14 213 14 213 0 1 455 508 947 294 385 91 91 492 453 39 13 544 14 543 999 Filipstad 10 915 10 915 0 1 998 2 917 919 137 91 91 46 492 453 39 13 542 14 376 834 Forshaga 9 999 9 999 0 1 235 412 823 0 91 91 91 492 453 39 9 256 10 131 875 Grums 8 718 8 718 0 2 022 347 1 675 0 91 91 91 492 453 39 7 188 8 915 1 727 Hagfors 9 633 9 633 0 49 2 284 2 235 646 373 91 273 492 453 39 10 820 12 743 1 923 Hammarö 3 314 3 314 0 1 466 1 381 85 0 91 91 91 492 453 39 2 340 2 477 137 25