Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2008 01 17. 1. Utbildningens mål Utbildningens mål är att utveckla sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom barn- och ungdomsvetenskap samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsområdet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap syftar till att doktoranden skall tillägna sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå skall även ge möjlighet till internationella kontakter, t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser och/eller vistelser vid utländska lärosäten samt utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter i att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Utbildningens specifika mål, vilka skall vara uppfyllda för att erhålla examen på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap anges nedan. I övrigt gäller de krav som finns angivna i högskoleförordningen, examensordningen angående examina på forskarnivå. Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden: -visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet samt -visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga -visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. -visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, -med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen i barn- och ungdomsvetenskap -visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, -visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap utöver avhandlingens resultat -visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, 1
Värderingsförmåga och förhållningssätt -visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och -visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifik forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga -visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, -visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt och -visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad utbildning. Värderingsförmåga och förhållningssätt -visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning -visa insikt om den barn- och ungdomsvetenskapliga vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och -visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighet och förkunskapskrav 2.1. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har - avlagt en examen på avancerad nivå, - fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller - på annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på 2
grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Enligt övergångsbestämmelser har sökande som före 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning denna grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock som längst till utgången av juni 2015. 2.2. Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap krävs följande: -minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå inom beteendevetenskapliga ämnen, eller motsvarande, varav minst 15 hp skall utgöras av uppsatsarbete, eller - på annat sätt inom eller utom landet förvärvade motsvarande kunskaper, samt - ha sådana kunskaper i engelska som medger studier av engelskspråkig facklitteratur. 3. Antagning Ansökan om att antas till utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap sker genom utlysning en gång per år. Sista ansökningsdag är 1 maj. Information ges på institutionens hemsida (http://www.buv.su.se). Den sökande skall senast vid denna tidpunkt inkomma med en forskningsplan, tidigare uppsatser/publikationer samt eventuella ytterligare utbildningsoch yrkesmeriter. 4. Urval Urval bland sökande skall enligt HF 7 kapitel ske med hänsyn till förmåga att tillgodogöra sig hela utbildningen. Urvalskriterien bland de sökande är: *Självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten *Problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan *Tidigare visad förmåga att hålla givna tidsramar *Metodologisk och vetenskaplig mognad 5. Utbildningens uppläggning och innehåll Utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen. Avhandlingen omfattar 150 högskolepoäng och kursdelen 90 högskolepoäng. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng, varav hälften ska bestå av avhandling och hälften av kurser. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket skall leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter. 5.1. Utbildningens innehåll Utbildningen omfattar en kursdel på 90 högskolepoäng bestående av obligatoriska och valfria kurser. Kurserna bestäms i samråd med handledare. Kurserna skall anges i den individuella studieplanen. 5.2. Handledning samt studie och yrkesorientering För varje doktorand skall utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Huvudhandledare skall vara anställd vid Stockholms universitet och vara minst docentkompetent. Minst en av handledarna skall ha genomgått 3
handledarutbildning, eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Doktoranden har rätt till handledning enligt vad som finns fastställt i den individuella studieplanen (se nedan). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. Studie- och yrkesvägledning kommer att ingå som moment i utbildningen. 5.3. Individuell studieplan För varje doktorand upprättas en individuell studieplan i samband med antagningen. Studieplanen fastställs efter samråd med doktoranden och dennes handledare. Den individuella studieplanen skall följas upp minst en gång per år. Uppföljningen sker på ett sådant sätt att det tydligt framgår hur utbildningen framskrider. Doktorand, handledare och prefekt skall skriftligen intyga att de tagit del av studieplanen och eventuella ändringar som görs i den. I samband med antagningen skall finansieringen vara ordnad för hela studietiden (motsvarande fyra års heltidsstudier). Finansieringen dokumenteras i en finansieringsplan. 6. Kurser och tillgodoräknande Kursutbudet består dels av obligatoriska kurser, bl.a. metodkurser, dels av valfria kurser. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Resultaten bedöms med betygen godkänd respektive underkänd. I den individuella studieplanen anges vilka kurser som doktoranden, i samråd med handledare, avser att ta. Om doktoranden önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning skall detta särskilt anges i den individuella studieplanen. 7. Avhandling och disputation 7.1. Avhandling Det centrala i utbildningen är författandet av en vetenskaplig avhandling där doktoranden skall föra kunskapen inom forskningsområdet framåt. Doktoranden förväntas avrapportera hur avhandlingsarbetet fortskrider vid seminarier inom och/eller utom institutionen. Avhandlingen skall i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen, försvaras vid en offentlig disputation. Doktorsavhandlingen utformas som en sammanläggning av vetenskapliga rapporter eller artiklar som doktoranden författat (sammanläggningsavhandling) eller ett enhetligt sammanhängande verk (monografi). Sammanläggningsavhandling skall bestå av delarbeten i form av artiklar och/eller rapporter. Utöver dessa delarbeten skall i sammanläggningsavhandlingen finnas en syntes av delarbetena i form av en integrerad översikt och diskussion (en så kallad kappa ). Licentiatuppsatsen, som skall motsvara ungefär halva doktorsavhandlingsarbetet, kan utgöras av vetenskapliga uppsatser med en integrerande sammanfattning alternativt av en monografi. 7.2. Disputation Doktorsavhandling skall muntligen försvaras vid offentlig disputation och åsätts något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygssättning tas hänsyn såväl till innehållet i avhandlingen som till försvaret av denna. Opponent och betygsnämndens ledamöter utses av fakultetsnämnden. Bestämmelser angående betygsnämnd mm finns i Högskoleförordningen kapitel 6, samt i anvisningar utfärdade av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. 7.3 Licentiatseminarium. 4
Den vetenskapliga uppsatsen skall vid ett seminarium som äger rum på terminstid granskas av en opponent med lägst doktorskompetens och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Uppsatsen skall ha funnits tillgänglig på institutionen och universitetsbiblioteket minst två terminsveckor innan seminariet äger rum. Meddelande om att uppsatsen skall behandlas skall sändas till övriga institutioner i samma ämne vid landets universitet och högskolor. Det vetenskapliga arbetet bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i uppsatsen och försvaret av den. Betyg på den vetenskapliga uppsatsen bestäms av en ämnesföreträdare eller eventuellt av en betygsnämnd bestående av tre lärare, varav minst en ämnesföreträdare; övriga ledamöter skall ha lägst doktorskompetens. Tid och plats för seminariet beslutas av prefekten. Samtliga kurspoäng skall vara avklarade innan seminariet äger rum. 8. Examen En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexamen respektive licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av universitetet. 9. Övrigt I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Stockholms universitet och vid Samhällsvetenskapliga fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Uppgifter om aktuella regelverk finns tillgängligt via www.samfak.su.se. lokala tillämpningsföreskrifter via www.buv.su.se. 5