Svar på regleringsbrevsuppdrag Uppföljning av särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning

SVAR PÅ REGLERINGSBREVSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2016-02-26 Dnr 005706-2015 1 (26) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regleringsbrevsuppdrag Uppföljning av särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm LM Ericssons väg 30 126 26 Hägersten 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

Försäkringskassans svar på regleringsbrevsuppdrag - uppföljning av särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Ann-Marie Begler i närvaro av avdelningschef Birgitta Målsäter, rättschef Eva Nordqvist och verksamhetsutvecklare Raisa Volotinen, den senare som föredragande. Ann-Marie Begler Raisa Volotinen 2

Innehåll Försäkringskassans svar på regleringsbrevsuppdrag - uppföljning av särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning... 2 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 1.1 Uppdragsbeskrivning... 7 1.2 Särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning... 7 1.3 Avgränsningar och tolkning av uppdraget... 8 1.3.1 Omfattning beskrivs utifrån antal och andel som fått en anställning med stöd av särskilda insatser... 8 1.3.2 Redovisningen begränsas till anställningar där ersättning för särskilda insatser har rekvirerats från Försäkringskassan... 8 1.3.3 Resultat av särskilda insatser... 8 1.4 Metod... 9 1.5 Tidigare studier... 9 2 I vilken omfattning tar personer med tre fjärdedels ersättning del av särskilda insatser?... 11 2.1 Bakgrund hur många har tre fjärdedels ersättning?... 11 2.1.1 Tre fjärdedels ersättningsgrad bland dem som nybeviljas ersättning... 11 2.2 Antal och andel med anställning med stöd av särskilda insatser... 11 2.2.1 I vilken omfattning tar personer med sjukersättning del av särskilda insatser?... 12 2.2.2 I vilken omfattning tar personer med aktivitetsersättning del av särskilda insatser?... 12 2.2.3 Särskilda insatser inflöde och utflöde... 13 2.3 Vilka tar del av särskilda insatser... 13 2.3.1 Fler kvinnor än män tar del av särskilda insatser... 13 2.3.2 Många som tar del av särskilda insatser är över 50 år... 13 2.3.3 Diagnosgrupper... 13 2.3.4 Ut- och inrikes födda... 14 2.4 Anställning hos Samhall AB är vanligare än anställning med lönebidrag... 14 2.4.1 Fler avslutar än påbörjar en anställning med lönebidrag... 14 2.4.2 Fler påbörjar än avslutar en anställning hos Samhall AB... 15 2.4.3 Skillnader i genomsnittlig anställningstid... 15 2.4.4 Om anställningarna... 16 2.4.5 Varför avslutas anställningen?... 16 2.4.6 Andra faktorer... 17 3

2.5 Ojämn geografisk spridning... 18 2.6 Inkomst av förvärvsarbete... 19 2.6.1 Andelen utan förvärvsinkomster har ökat... 19 2.6.2 Förvärvsinkomster bland dem med tre fjärdedels ersättning som arbetar... 20 2.7 Utgifterna för särskilda insatser... 20 3 Diskussion... 22 3.1 Har behovet av särskilda insatser ändrats sedan införandet av reglerna?... 22 3.2 Får alla som är intresserade av särskilda insatser del av dem?... 23 3.3 Trycket på Samhall AB ökar... 23 3.4 Särskilda insatser outnyttjad möjlighet för unga med aktivitetsersättning?... 24 4 Förslag på ändringar för att underlätta hanteringen... 26 4.1 Anordnarbidrag till Samhall AB för att erbjuda bättre stöd och kompensera för de kostnader som följer av det... 26 4.2 Flytta anslaget och ansvar för särskilda insatser till Arbetsförmedlingen... 26 4

Sammanfattning Bakgrund 1999 infördes reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Syftet med reglerna är att erbjuda dessa personer ekonomisk trygghet i form av en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. I första skedet är det Arbetsförmedlingens uppgift att hitta en anställning på 25 procent på den öppna arbetsmarknaden, eventuellt med stöd av lönebidrag. Om inte det lyckas inom sex månader ska Samhall AB erbjuda personen en anställning på 25 procent. Försäkringskassan betalar ut ersättning för lönekostnaderna till Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB från en särskild anslagspost. I regleringsbrevet för 2015 fick Försäkringskassan till uppdrag att beskriva i vilken omfattning personer med tre fjärdedels ersättning tar del av särskilda insatser och resultatet av dessa. Redovisning av resultat: År 2014 tog 548 personer med sjukersättning del av särskilda insatser. Antalet personer med tre fjärdedels sjukersättning som tar del av särskilda insatser har minskat men andelen av samtliga med tre fjärdedels sjukersättning har sedan 2007 legat stabilt på runt 5 procent. Kvinnors andel av dem som tar del av särskilda insatser ökar. År 2014 var andelen kvinnor 68 procent och andelen män 32 procent. Få med aktivitetsersättning tar del av särskilda insatser. 2014 var det 12 personer. De flesta är kvinnor. Särskilda insatser i form av anställning hos Samhall AB ökar och antalet med anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen minskar. År 2014 skedde ett skifte till att det är vanligare med anställning hos Samhall AB än anställning med lönebidrag bland dem som tar del av särskilda insatser. Var i landet det finns flest personer som tar del av särskilda insatser samvarierar inte alltid med var i landet det finns flest personer med tre fjärdedels sjukersättning. Stockholms län har lägst andel som tar del av särskilda insatser medan Västernorrlands län har högst. Andelen som inte har några förvärvsinkomster har ökat bland dem som har tre fjärdedels ersättning och som inte tar del av särskilda insatser. Försäkringskassans utgift för de särskilda insatserna var 28,1 miljoner kronor under 2014 varav 21,2 miljoner betalades till Samhall AB och resten till Arbetsförmedlingen. Slutsatser och utvecklingstendenser: Fastän sjukförsäkringen och arbetsmarknaden genomgått ändringar har behovet av insatser som erbjuder ekonomisk trygghet för personer med tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning inte minskat, främst beroende på att reglerna för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen inte ändrats. Skillnaderna länen emellan i andel som tar del av särskilda insatser och ökningen av andel som inte har några förvärvsinkomster kan bero på att personerna inte får information om särskilda insatser eller att de av andra anledningar inte kommer hela vägen fram till anställning i kedjan från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och Samhall AB. 5

Det behöver säkras upp att alla som berörs får information om särskilda insatser och att Arbetsförmedlingen meddelas på det sätt som gynnar individen bäst. Samhall AB upplever att det mot bakgrund av de förändringar som skett både på arbetsmarknaden och av Samhall AB:s verksamhet blivit allt svårare att hitta uppdrag åt personer med ett arbetsutbud på enbart 25 procent. Särskilda insatser uppfyller bättre de behov som personer med sjukersättning har än de behov som personer med aktivitetsersättning har. Förslag som avslutningsvis lämnas i svaret: För att underlätta administrationen av särskilda insatser föreslår Försäkringskassan att anslaget och ansvaret för särskilda insatser flyttas till Arbetsförmedlingen. 6

1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning I regleringsbrev 2015 för Försäkringskassan gavs följande uppdrag: Försäkringskassan ska redovisa i vilken omfattning personer som har beviljats tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning har fått särskilda insatser för att möjliggöra en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. I uppdraget ingår också att redogöra för resultatet av dessa åtgärder. Redovisningen ska vara könsuppdelad. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 29 februari 2016. 1.2 Särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning Den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning bedöms ha en arbetsförmåga som motsvarar högst 10 timmars arbete i veckan, det vill säga 25 procent av normal heltid. Personer med ett så lågt arbetsutbud kvalificerar sig inte för arbetslöshetsunderstöd 1. Reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning infördes så att dessa personer skulle kunna få en anställning som motsvarar den återstående arbetsförmågan. Syftet med reglerna är att trygga försörjningen för dessa personer. Särskilda insatser är därmed att betrakta som en arbetsmarknadsåtgärd 2. Reglerna började gälla från och med den 1 januari 1999. Enligt reglerna är det Försäkringskassan som ansvarar för att de särskilda insatserna kommer till stånd. Utifrån vad som framgår av reglerna och förarbetsuttalanden 3 kan särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning anses omfatta följande moment: - Försäkringskassans uppgift är att undersöka om den som fått tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning är intresserad av att få ett arbete på 25 procent. Om personen är intresserad ska Arbetsförmedlingen meddelas det. - Arbetsförmedlingens uppgift består i att inom sex månader hitta personen en anställning på den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. - Om detta inte lyckas ska personen beredas en anställning hos Samhall AB. - Försäkringskassan betalar ersättning i efterhand för dem som beretts anställning med stöd av lönebidrag på den ordinarie arbetsmarknaden eller fått anställning vid Samhall AB. Vid anställning med lönebidrag betalar Försäkringskassan ersättning till Arbetsförmedlingen med ett belopp som motsvarar lönebidraget. Vid anställning hos Samhall AB betalar Försäkringskassan ersättning med ett belopp som motsvarar kostnaden för lön och andra förmåner enligt kollektivavtal samt avgifter 1 9 Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 2 Regeringens proposition 1998/99:1 D14, Budgetpropositionen för 1999, avsnittet Kostnader för sysselsättning av vissa förtidspensionärer 3 33 kap. 26-28 SFB, Förordning (1998:1773) om ersättning vid särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, RFFS (2002:34) om vissa underrättelser med anledning av att tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljats, Regeringens proposition 1998/99:1 D14, Budgetpropositionen för 1999 7

som ska betalas enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. 1.3 Avgränsningar och tolkning av uppdraget En utgångspunkt för arbetet med regleringsbrevsuppdraget är att redovisningen ska bidra till förståelse av i vilken mån syftet med reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning uppfylls. 1.3.1 Omfattning beskrivs utifrån antal och andel som fått en anställning med stöd av särskilda insatser Som framgick av avsnitt 1.2 omfattar särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning fler moment än att personen erbjuds en anställning även om en anställning är det som insatserna syftar till. Fokus i denna rapport ligger dock på att beskriva i vilken omfattning personerna fått en anställning. Att personer med tre fjärdedels ersättning får information om särskilda insatser och att Försäkringskassan meddelar Arbetsförmedlingen när en person vill ta del av särskilda insatser utgör en förutsättning för att en person i praktiken ska kunna få en anställning. Det går dock inte följa upp i vilken omfattning dessa moment utförs på Försäkringskassan. Anledningen är att dessa arbetsuppgifter inte registreras på ett sätt som går att följa systematiskt. Av samma skäl går det inte heller att följa Arbetsförmedlingens eller Samhall AB:s hantering, annat än i termer av utfall, dvs. de fall då resultatet är anställning med lönebidrag eller anställning hos Samhall AB som Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB rekvirerat ersättning för särskilda insatser. Försäkringskassans hantering kommenteras i avsnitt 3.2. När det kommer till sista momentet, utbetalning av ersättning till Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB, berörs det i avsnitt 4.2. För att besvara uppdragsbeskrivningens fråga om i vilken omfattning personer med tre fjärdedels ersättning fått särskilda insatser redovisas antal och andel personer som fått anställning med stöd av särskilda insatser och utvecklingen över tid. 1.3.2 Redovisningen begränsas till anställningar där ersättning för särskilda insatser har rekvirerats från Försäkringskassan Redovisningen har begränsats till att enbart omfatta de personer som har fått en anställning med lönebidrag eller anställning hos Samhall AB och som Arbetsförmedlingen eller Samhall AB har begärt ersättning från Försäkringskassan för särskilda insatser. Det innebär att personer med tre fjärdedels ersättning som med stöd av Arbetsförmedlingen fått en anställning på annat sätt än med stöd av lönebidrag inte ingår i redovisningen. Anledningen är att det endast har varit möjligt att ta fram uppgifter om de individer där Arbetsförmedlingen eller Samhall AB har begärt ersättning från Försäkringskassan för särskilda insatser. När begreppet särskilda insatser används i rapporten avses därför enbart sådana anställningar. 1.3.3 Resultat av särskilda insatser I uppdraget ingår även att redogöra för resultatet av dessa åtgärder. Det görs genom en beskrivning av genomsnittlig anställningstid och avslutsanledningar, beskrivning av inkomstförhållanden samt beskrivning av utvecklingen av utgifterna för särskilda insatser. Vad som påverkar personernas möjlighet att ta del av särskilda insatser och konsekvenserna av de senaste årens utveckling när det gäller särskilda insatser diskuteras. Avslutningsvis lyfter vi även fram några förslag på justeringar som skulle underlätta arbetet med särskilda insatser. 8

1.4 Metod Uppgifter på individnivå om vilka personer som fått särskilda insatser under vilka perioder, samt avslutsanledning för dem som avslutat denna, har hämtats från Arbetsförmedlingen och Samhall AB 4. Därefter har dessa uppgifter kopplats på uppgifter om samtliga personer som haft tre fjärdedels ersättning från Försäkringskassans statistikdatabaser. Det handlar om bakgrundsfaktorer som kön, ålder, diagnos, inkomst, län samt in-/utrikes födda. I vissa avseenden redovisas enbart hur utvecklingen sett ut när det gäller personer med tre fjärdedels sjukersättning. Hur utvecklingen sett ut när det gäller personer med aktivitetsersättning kan inte alltid redovisas med anledning av att det handlar om så få personer att enskilda individer riskerar att kunna identifieras. För att få jämförbara uppgifter har den statistiska sammanställningen begränsats till utfallet från 2003, när reglerna om sjuk- och aktivitetsersättning ersatte tidigare regler om förtidspension och sjukbidrag. I en tidigare uppföljning redovisades utvecklingen för perioden 1999 2006 (se avsnitt 1.5 Tidigare studier) 5. Det är inte möjligt att fullt ut jämföra resultaten som presenteras i denna rapport med resultaten som presenterades 2007. En anledning är att 2007 redovisades resultaten för personer som har sjukersättning och som har aktivitetsersättning som en grupp. I denna rapport redovisas, i den mån det varit möjligt, utvecklingen för dem med sjukersättning för sig och dem med aktivitetsersättning för sig. Den statistiska bearbetningen har också skett på olika sätt vilket gör att i den sammanställning som presenteras nu skiljer sig antalet personer för tid före 2007 något jämfört med rapporten från 2007. När redovisning i denna rapport sker av utvecklingen före 2007 bygger den, om inte annat anges, på de uppgifter som inför denna rapport hämtats in från Arbetsförmedlingen och Samhall AB. I rapporten redovisas utvecklingen till och med år 2014. De preliminära helårssiffrorna för 2015 visar inte på några avvikande mönster i resultaten. Arbetsförmedlingen och Samhall AB har beretts möjlighet att lämna synpunkter på innehåll i rapportsvaret. 1.5 Tidigare studier Ett år efter det att reglerna infördes gjordes en uppföljning av hur de särskilda insatserna utvecklats. I studien ingick 6 180 personer med tre fjärdedels ersättning som alla fått skriftlig information om de särskilda insatserna. Av dessa hade 174 anmält intresse för särskilda insatser och 12 fått en anställning. Bland dem som inte anmält intresse svarade 4 214 att de redan hade ett förvärvsarbete och 280 att de hade förtroendeuppdrag, ideellt arbete eller hushållsarbete. 4 Dock saknas uppgift om individer som både börjat och avslutat en anställning hos Samhall AB mellan åren 2004 och 2008 vilket innebär att i redovisning som omfattar dessa år finns en viss underskattning av antalet personer med anställning hos Samhall AB. 5 Rapport till regeringen Uppföljning av effekterna av reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, dnr 10451-2007. 9

I regleringsbrevet för budgetåret 2007 fick Försäkringskassan i uppdrag att följa upp och analysera effekterna av reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning. Uppföljningen skulle framför allt belysa hur många personer som omfattades av särskilda insatser och hos vilka arbetsgivare dessa personer bereddes anställning. Av uppföljningen 6 framgår att andelen personer med särskilda insatser av de med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning hade ökat från 1,2 procent 1999 till 5,8 procent 2006. Under 2006 tog 923 personer del av särskilda insatser, 540 kvinnor och 383 män. En övervägande majoritet, 89 procent, av dem som tog del av särskilda insatser hade en anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen och resten en anställning hos Samhall AB. Närmare hälften av personerna som tog del av särskilda insatser under 2006 var anställda vid enskilda företag. Det var också vanligt med anställning vid allmännyttig organisation eller kommun. Däremot var anställning på affärsdrivande verk, statliga myndigheter, landsting och institutioner inte lika vanligt. Av uppföljningen framgick också att det var stor skillnad mellan länen i andel personer med särskilda insatser av samtliga med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Störst andel hade Gotlands län med drygt 20 procent medan Värmland hade minst andel, mindre än en halv procent. En fjärdedel av dem som inte tog del av särskilda insatser saknade helt förvärvsinkomst under 2005. 6 Rapport till regeringen Uppföljning av effekterna av reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, dnr 10451-2007. 10

2 I vilken omfattning tar personer med tre fjärdedels ersättning del av särskilda insatser? 2.1 Bakgrund hur många har tre fjärdedels ersättning? Totalt cirka 352 000 personer fick sjukersättning för 2014 och 34 900 personer aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga 7. Tre fjärdedels ersättningsgrad är vanligare bland personer med sjukersättning än bland personer med aktivitetsersättning. Andelen med tre fjärdedels sjukersättning av samtliga som fick sjukersättning för 2014 var 3,2 procent. Andelen med tre fjärdedels sjukersättning har sedan 2006 legat på runt 3 procent. I december 2003 var andelen något lägre, 2,6 procent. Av dem som fick tre fjärdedels sjukersättning för 2014 var 60 procent kvinnor. Andelen kvinnor har ökat något sedan 2003 då 58 procent var kvinnor. 297 personer fick tre fjärdedels aktivitetsersättning för 2014 varav 198 var kvinnor och 99 män. Andelen med tre fjärdedels aktivitetsersättning av samtliga som fick aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga för 2014 var 0,9 procent. 2.1.1 Tre fjärdedels ersättningsgrad bland dem som nybeviljas ersättning 2014 nybeviljades 13 144 personer sjukersättning varav 57 procent var kvinnor och 43 procent män. Av dem som nybeviljades sjukersättning fick 585 personer (4,4 procent) tre fjärdedels ersättning, varav 60 procent var kvinnor och 40 procent män. Andelen som nybeviljas tre fjärdedels sjukersättning är alltså något högre än andelen med samma ersättningsgrad bland samtliga med sjukersättning. Samma förhållande gäller även bland personer som får aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. År 2014 nybeviljades 4 493 personer aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga varav 51 procent var kvinnor och 49 procent män. Endast 1,3 procent (59 personer) av samtliga som nybeviljades aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga under året fick ersättning i tre fjärdedels omfattning. Könsfördelningen bland samtliga som nybeviljas aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga har de senaste åren varit relativt jämn. Dock nybeviljas betydligt fler kvinnor än män tre fjärdedels aktivitetsersättning, 2014 var 71 procent kvinnor. 2.2 Antal och andel med anställning med stöd av särskilda insatser Som framgår av figuren nedan har andelen personer som tar del av särskilda insatser legat relativt stabilt när det gäller personer med sjukersättning och varierat mer när det gäller personer med aktivitetsersättning. 7 Ytterligare cirka 5 800 personer fick aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Eftersom den ersättningen alltid beviljas i hel omfattning ligger fokus i denna rapport uteslutande på personer som fått aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. 11

Figur 1 Andel av personer med ¾ ersättning som tar del av särskilda insatser 8 12% 10% AE SE 8% 6% 4% 2% 0% Figuren visar andel av dem med ¾ sjukersättning som tar del av särskilda insatser av samtliga med ¾ sjukersättning och motsvarande uppgift för personer med aktivitetsersättning. 2.2.1 I vilken omfattning tar personer med sjukersättning del av särskilda insatser? Antalet personer med tre fjärdedels sjukersättning som tar del av särskilda insatser har minskat kraftigt. Flest personer med tre fjärdedels sjukersättning som tog del av särskilda insatser fanns 2007, 947 personer. År 2014 tog 548 personer med sjukersättning del av särskilda insatser. Dock har inte andelen påverkats eftersom även antalet personer totalt med tre fjärdedels sjukersättning har minskat 9. Andelen personer med tre fjärdedels sjukersättning som tar del av särskilda insatser av samtliga med tre fjärdedels sjukersättning har sedan 2007 legat på runt 5 procent. 2014 var det 4,9 procent, samma som året innan. Sett till samtliga med sjukersättning var andelen som någon gång under 2014 tog del av särskilda insatser 0,17 procent. Bland dem med tre fjärdedels sjukersättning som tar del av särskilda insatser har andelen kvinnor ökat. År 2007 var andelen kvinnor 61 procent och 2014 hade andelen kvinnor ökat till 68 procent. 2.2.2 I vilken omfattning tar personer med aktivitetsersättning del av särskilda insatser? Andelen personer med tre fjärdedels aktivitetsersättning som tar del av särskilda insatser av samtliga med tre fjärdedels aktivitetsersättning har genom åren varierat. 2014 var andelen 4 procent, en liten minskning jämfört med 2013 då andelen var 4,2 procent. Eftersom aktivitetsersättning sällan beviljas i annan omfattning än hel handlar det om få individer totalt. Under 2014 hade enbart 297 personer tre fjärdedels aktivitetsersättning varav 12 personer tog del av särskilda insatser. Flest personer med tre fjärdedels aktivitetsersättning tog del av särskilda insatser under år 2005 26 personer. Detta var dock ett undantagsår, under åren 2004-2009 har antalet personer årligen legat på strax under 20. Sett till samtliga med aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga 8 För 2015 ingår endast insatser inom Samhall AB t o m oktober månad. 9 Generellt har antalet personer med sjukersättning (oavsett grad av ersättning) minskat kraftigt sedan 2008/2009. 12

är andelen personer med som tar del av särskilda insatser försvinnande liten; 0,03 procent under 2014. Generellt är det fler kvinnor med tre fjärdedels aktivitetsersättning än män som tar del av särskilda insatser. 2.2.3 Särskilda insatser inflöde och utflöde Fram till 2008 var det fler som årligen påbörjade en anställning med stöd av särskilda insatser än som avslutade en sådan anställning. Från 2009 till 2013 var det fler som årligen avslutade en anställning. Under 2014 påbörjade totalt 185 personer en anställning med stöd av särskilda insatser, varav 123 var kvinnor och 62 män. Totalt 126 personer avslutade en anställning med stöd av särskilda insatser under 2014, varav 86 var kvinnor och 40 män. 2.3 Vilka tar del av särskilda insatser 2.3.1 Fler kvinnor än män tar del av särskilda insatser Som framgick av avsnitt 2.2.1 är det fler kvinnor än män som tar del av särskilda insatser. Av samtliga som under 2014 fick tre fjärdedels sjukersättning var 61 procent kvinnor medan andelen kvinnor bland dem som tar del av särskilda insatser var 68 procent. Tendensen är att andelen kvinnor ökar. 2.3.2 Många som tar del av särskilda insatser är över 50 år Mer än hälften av dem som under 2014 tog del av särskilda insatser var 50 år eller äldre. Andelen personer i åldersgruppen 50-64 bland de som tar del av särskilda insatser är större än andelen i samma åldersgrupp bland samtliga som har tre fjärdedels ersättning. Det är inga större skillnader i hur personer med sjukersättning som tar del av särskilda insatser fördelar sig andelsmässigt i de olika åldersgrupperna hos Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB. Tabell 1 Antal personer med sjukersättning som tog del av särskilda insatser under 2014, fördelat i åldersgrupper 10 Ålder Arbetsförmedlingen Samhall AB Totalt Andel -29 4 5 9 2 % 30-39 14 30 44 8 % 40-49 58 88 146 26 % 50-59 98 153 251 45 % 60+ 44 66 110 20 % Riket 218 342 260 100 % 2.3.3 Diagnosgrupper De vanligaste (oftast förekommande) diagnosgrupperna bland dem med sjukersättning som 2014 tog del av särskilda insatser var följande (i parentes förekomsten i procent): Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (38 %) Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (26 %) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (8 %) 10 Personer som under året fyllt 30 år finns i tabellen i åldersgruppen 30-39 år vilket förklarar diskrepansen mellan antalet personer under 30 år i denna tabell och antalet med aktivitetsersättning i avsnitt 2.2.2 (samt motsvarande för sjukersättning). 13

Sjukdomar i nervsystemet (7 %) Dessa fyra diagnosgrupper är de oftast förekommande även i hela gruppen med personer med tre fjärdedels sjukersättning, dock med den skillnaden att sjukdomar i nervsystemet är den tredje oftast förekommande diagnosgruppen bland samtliga med tre fjärdedels sjukersättning och skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker den fjärde vanligaste. Bland de som nybeviljas sjukersättning ökar dock andelen med psykiska diagnoser och de stod för 40 procent av de nybeviljande sjukersättningarna 2015. 2.3.4 Ut- och inrikes födda Av dem som tog del av särskilda insatser 2014 var 11 procent utrikes födda. Det finns ingen skillnad i andel kvinnor och män bland utlandsfödda. 2.4 Anställning hos Samhall AB är vanligare än anställning med lönebidrag Som framgår av figuren nedan var anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen länge vanligare bland personer med tre fjärdedels ersättning än anställning hos Samhall AB. År 2003 hade hela 88 procent av dem som tog del av särskilda insatser en anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen och resten en anställning hos Samhall AB. År 2014 blev anställning hos Samhall AB vanligare än anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen. Året innan hade 49 procent anställning hos Samhall AB, 2014 hade andelen ökat till 61 procent. Utvecklingen har fortsatt under 2015. Figur 2 Antal personer med ¾ ersättning som tar del av särskilda insatser hos Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB 900 800 700 AF Samhall 600 500 400 300 200 100 0 2.4.1 Fler avslutar än påbörjar en anställning med lönebidrag Antalet personer med tre fjärdedels ersättning och en anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen har sjunkit kraftigt sedan toppåren 2007/2008 då drygt 800 personer med tre fjärdedels ersättning årligen hade anställning med lönebidrag. År 2014 hade enbart 218 personer anställning med lönebidrag. Andelen kvinnor bland de som har anställning med lönebidrag har ökat, från 57 procent 2003 till 66 procent 2014. Enbart fyra personer med 14

aktivitetsersättning hade en anställning med lönebidrag 2014. Det är den lägsta siffran sedan 2004. Sedan 2009 är det fler som årligen avslutar en anställning med lönebidrag än som påbörjar en sådan anställning. År 2014 var dock antalet som avslutade en anställning enbart marginellt högre: 99 personer (66 kvinnor och 33 män) avslutade en anställning med lönebidrag medan 95 personer (64 kvinnor och 31 män) påbörjade en sådan anställning. 2.4.2 Fler påbörjar än avslutar en anställning hos Samhall AB Antalet personer med tre fjärdedels ersättning som har anställning hos Samhall AB har ökat stadigt sedan införandet av reglerna. År 2003 hade 59 personer anställning hos Samhall AB, 2014 hade det ökat till 342 personer. Andelen kvinnor bland de som har anställning hos Samhall AB har ökat, från 58 procent 2003 till 68 procent 2014. Sedan 2009 har en större andel 11 kvinnor än män blivit anställda hos Samhall AB och skillnaderna ökar för varje år. Åtta personer med aktivitetsersättning hade en anställning hos Samhall AB 2014 vilket är fler än åren innan. Inflödet, sett till antalet som påbörjat en insats ett visst år, har varit mer ojämn för Samhalls del än för Arbetsförmedlingen. Sedan 2008 har antalet som påbörjat en anställning hos Samhall AB gått upp, undantaget är 2012. Både 2013 och 2014 började betydligt fler en anställning hos Samhall AB än åren innan. År 2014 var antalet som började en anställning inom Samhall nästan lika högt som antalet som börjar en anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen. Då påbörjade 90 personer med tre fjärdedels ersättning, 59 kvinnor och 31 män, en anställning hos Samhall AB. Däremot var det relativt få som avslutade en anställning hos Samhall AB under 2014, enbart 27 personer varav majoriteten var kvinnor. 2.4.3 Skillnader i genomsnittlig anställningstid 12 Tiden som personer med tre fjärdedels ersättning i genomsnitt tar del av särskilda insatser, dvs. hur länge de stannar i en anställning med stöd av särskilda insatser, har generellt blivit något längre. Undantaget är män med anställning hos Samhall AB. Personer som får anställning med stöd av särskilda insatser hos Samhall AB fortsätter i de allra flesta fall med det under många år. Bland kvinnor som i december 2014 hade en pågående anställning hos Samhall AB med stöd av särskilda insatser var den genomsnittliga anställningstiden 3,8 år medan den för män var 4 år. Personer som får anställning med lönebidrag med stöd av särskilda insatser via Arbetsförmedlingen har något kortare genomsnittlig anställningstid. Bland kvinnor som i december 2014 hade en pågående anställning med lönebidrag var den genomsnittliga anställningstiden 2,4 år medan det för män var 2,2 år. 11 Andel har räknat utifrån antal kvinnor respektive män med tre fjärdedels sjukersättning och anställning hos Samhall AB av totala antalet kvinnor respektive män med tre fjärdedels sjukersättning. 12 I det data som levererats från Arbetsförmedlingen har de perioder med anställning med lönebidrag som baseras på olika beslut särredovisats. För att kunna beräkna hur lång tid en person sammanlagt varit anställd har här perioder lagts ihop om de ligger mindre än 31 dagar ifrån varandra. 15

200306 200312 200406 200412 200506 200512 200606 200612 200706 200712 200806 200812 200906 200912 201006 201012 201106 201112 201206 201212 201306 201312 201406 201412 201506 Figur 3 Antal år som personer i genomsnitt tagit del av särskilda insatser via Arbetsförmedlingen (AF) respektive Samhall, kvinnor/män 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Män Samhall Kvinnor Samhall Män AF Kvinnor AF 0,0 Anställningsform, om man stannar kvar i anställningen till ålderspension eller lämnar anställningen av något skäl före, samt åldersstrukturen bland personer som tar del av särskilda insatser är faktorer som påverkar hur länge i genomsnitt personerna tar del av särskilda insatser. 2.4.4 Om anställningarna Lönebidrag kan ges både för tillsvidare- och för tidsbegränsade anställningar. Lönebidraget beslutas alltid för viss tid. Första beslutet omfattar högst ett år. En arbetsgivare kan i regel få lönebidrag för en specifik person i högst fyra år 13. Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan behöver det dock inte finnas någon tidsbegränsning, men lönebidraget ska omprövas regelbundet med högst tre års mellanrum 14. Samhall AB uppger att de arbeten som personer med tre fjärdedels ersättning innehar inte skiljer sig från övriga anställda inom Samhall AB. Det är utbudet av arbeten i det område där personen bor som styr vilka arbetsuppgifter som kan bli aktuella. Under 2000-talet kom en allt större del av Samhalls verksamheter att förläggas ute hos kunderna i form av entreprenader och bemannade lösningar. Samhall erbjuder idag tjänster inom allt från städ, tvätt och fastighetsskötsel till logistik, tillverkning, handel och omsorg. Numera arbetar 85 procent av Samhalls medarbetare i kunders lokaler 15. 2.4.5 Varför avslutas anställningen? Under 2014 avslutade 27 personer med tre fjärdedels ersättning en anställning inom Samhall AB. Ålderspension var den vanligaste orsaken till att anställningen avslutades följt av egen uppsägning, eller hel sjukersättning. Dessa avslutsorsaker är de vanligaste även sett över en längre tidsperiod (2003 2015), där nästan lika många har avslutat sin anställning med anledning av egen uppsägning eller ålderspension och något färre med anledning av hel sjukersättning. Sedan 2011 har ålderspension var avslutningsanledningen i 26 13 Anställning med lönebidrag. Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare 2015-08. 14 Förordning (1991:333) om lönebidrag 15 Samhall AB 2014 Års- och hållbarhetsredovisning 16

procent av fallen. Att många stannar kvar i anställningen hos Samhall AB tills de går i ålderspensionen bidrar till att den genomsnittliga anställningstiden blir längre (se avsnitt 2.4.3). Under 2014 avslutade 99 personer med tre fjärdedels ersättning en anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen. För den övervägande majoriteten, 66 personer, var orsaken fullföljt 16. Även sett över en längre tidsperiod (2003 2015) är fullföljt den klart oftast förekommande orsaken till att anställningen avslutats, följt av: Fortsatt anställning utan bidrag Uppsägning 17 Fått anställning hos annan arbetsgivare Slutat på egen begäran Sjukersättning Eftersom det av avslutskategorin fullföljt inte framgår vad personen gjort därefter går det inte att få en fullständig bild av de bakomliggande orsakerna till varför anställningarna avslutas eller varför den genomsnittliga anställningstiden är kortare i anställning med lönebidrag jämfört med anställning inom Samhall AB. Av de som tar del av särskilda insatser är det fler av de som har anställning med lönebidrag som lämnar särskilda insatser till förmån för andra typer anställningar. 2.4.6 Andra faktorer Ändrade mönster i inflöde/utflöde till anställning med lönebidrag respektive anställning hos Samhall AB, om det handlar om tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning och hur länge man stannar kvar i anställningen förklarar till vis del varför särskilda insatser i form av anställning hos Samhall AB blivit vanligare. Av större betydelse är dock i vilken mån Arbetsförmedlingen kan hitta en anställning med lönebidrag åt personer med tre fjärdedels ersättning. När en person med tre fjärdedels ersättning är intresserad av att få en anställning med stöd av särskilda insatser ska Försäkringskassan meddela Arbetsförmedlingen. Det är först om Arbetsförmedlingen inte inom sex månader lyckats hitta en anställning med lönebidrag som uppdraget går vidare till Samhall AB. Samhall AB ska enligt reglerna erbjuda dessa personer en anställning på 25 procent. Att andelen personer med anställning hos Samhall AB ökat beror sannolikt på att Arbetsförmedlingen i allt mindre omfattning kunnat hitta arbetsgivare som är villiga att ge dessa personer en anställning med lönebidrag. Det kan i sin tur antingen bero på att kraven på arbetsmarknaden ökat och att det blivit allt svårare att hitta arbetsgivare som behöver eller är villiga anställa en person på 25 procent, eller på ändrade prioriteringar eller arbetssätt hos Arbetsförmedlingen. Oavsett vilka som är de bakomliggande orsakerna innebär utvecklingen svårigheter för Samhalls del, se avsnitt 3.3. 16 Avslutskategorin fullföljt innebär att det ej har skett något avbrott eller återkallelse av det beslut om lönebidrag som har gällt för den aktuella individen. Vad individen gjort därefter framgår dock inte. 17 Avslutskategorin uppsägning kan delas i underkategorierna uppsägning p.g.a. arbetsbrist (den vanligaste kategorin) följt av p.g.a. nedläggning och sist övrigt. 17

2.5 Ojämn geografisk spridning Var i landet det finns flest personer som tar del av särskilda insatser samvarierar inte alltid med var i landet det finns flest personer med tre fjärdedels sjukersättning. Exempelvis finns flest personer som tar del av särskilda insatser i Västernorrlands län fastän i länet finns enbart två procent av samtliga med tre fjärdedels ersättning. I tabellen nedan är länen sorterade utifrån andel i insats, dvs. hur många i länet som tar del av särskilda insatser i förhållande till det totala antalet personer med tre fjärdedels sjukersättning i länet. Tabell 2 Geografisk spridning (länsvis) av personer med ¾ sjukersättning, uppdelning i antal i insats hos Arbetsförmedlingen respektive Samhall AB, samt andel i insats i länet, 2014. Län Antal 3/4 SA (andel) Af * Samhall* Totalt i insats Andel i insats Stockholms län 1 602 (14 %) 3 8 11 1 % Värmlands län 338 (2 %).. 4 1 % Kronobergs län 267 (2 %).. 7 3 % Kalmar län 305 (2 %) 5 5 10 3 % Hallands län 350 (3 %).. 12 3 % Uppsala län 405 (3 %) 7 7 14 3 % Jönköpings län 571 (5 %) 10 11 21 4 % Skåne län 1 378 (12 %) 21 34 55 4 % Östergötlands län 598 (5 %) 7 17 24 4 % Västra Götalands län 1 993 (17 %) 34 46 80 4 % Södermanlands län 300 (2 %) 9 4 13 4 % Västerbottens län 480 (4 %) 11 11 22 5 % Örebro län 266 (2 %).. 14 5 % Norrbottens län 297 (2 %) 9 9 18 6 % Västmanlands län 267 (2 %).. 22 8 % Gävleborgs län 367 (3 %) 12 19 31 8 % Blekinge län 192 (1 %) 3 14 17 9 % Gotlands län 109 (0 %).. 12 11 % Dalarnas län 537 (4 %) 24 37 61 11 % Jämtlands län 283 (2 %) 3 42 45 16 % Västernorrlands län 377 (3 %).. 67 18 % Riket 11 282 (100 %) 218 342 560 5 % * När antalet i insats hos Af eller Samhall AB är lägre än 3 redovisas enbart totala antalet personer i insats i länet. Man kan fråga sig varför Stockholm, där en relativt stor andel av samtliga med tre fjärdedels sjukersättning finns, har en så liten andel personer som tar del av särskilda insatser. Vi vet inte med säkerhet varför andelen i insats är så låg. Förhållandet var det samma redan vid förra uppföljningen 18. Möjliga förklaringar till den låga andelen i insats är att Försäkringskassan eller 18 Rapport till regeringen Uppföljning av effekterna av reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, dnr 10451-2007. 18

Arbetsförmedlingen i Stockholms län inte i tillräcklig grad fångar upp personer med tre fjärdedels ersättning som är intresserade av särskilda insatser, att fler av personerna med tre fjärdedels ersättning inte är intresserade av särskilda insatser eller att fler redan har en anställning på 25 procent och därmed inte är aktuella för särskilda insatser. Den låga andelen i insats har dock inte lett till att en större andel av de med tre fjärdedels ersättning i Stockholms län skulle vara utan några förvärvsinkomster. Andelen utan några förvärvsinkomster i Stockholms län avviker inte från riket (jämför avsnitt 2.6.1). I avsnitt 3.2 diskuterar vi vad Försäkringskassan kan göra för att säkerställa att personer med tre fjärdedels ersättning får information om särskilda insatser och att Arbetsförmedlingen meddelas på bästa möjliga sätt. När det gäller anställningar med lönebidrag varierar antalet per län från en person till som mest 34 personer. I enbart tre av länen är det fler än 20 personer som tar del av särskilda insatser. När det gäller personer med anställning hos Samhall AB finns något större variation mellan länen. I fyra av länen är det fler än 30 personer som tar del av särskilda insatser, i övriga län är det färre än 20 personer. Samhall AB uppger att den ojämna spridningen inneburit svårigheter för de att lyckas i sitt uppdrag om att erbjuda anställning till personer med tre fjärdedels ersättning, se vidare avsnitt 3.3. 2.6 Inkomst av förvärvsarbete I detta avsnitt redovisas förvärvsinkomster bland personer med tre fjärdedels ersättning som tar del av särskilda insatser och bland dem som inte gör det. Syftet är att få en bild av i vilken omfattning personer som inte tar del av särskilda insatser har förvärvsinkomster och hur stor gruppen är som inte har några förvärvsinkomster. Ett annat syfte är att jämföra inkomstnivåer bland dem som inte tar del av särskilda insatser men som arbetar med de som får förvärvsinkomsterna som ett resultat av att de tar del av särskilda insatser. Sistnämnda grupp är i sin tur indelad i personer med anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen och personer om anställning inom Samhall AB för att se om inkomsterna skiljer sig mellan dessa grupper. 2.6.1 Andelen utan förvärvsinkomster har ökat Andelen utan förvärvsinkomster bland dem som inte tar del av särskilda insatser har ökat sedan 2003, från 26 procent 2003 till 31 procent 2014. Gruppen som potentiellt skulle vara i behov av särskilda insatser har med andra ord blivit större. Vi vet inte varför denna ökning har skett. Vid den senaste uppföljningen 19 fanns en hypotes om att om andelen som inte har några förvärvsinkomster ökar kan det vara en indikation på att fler personer inte har fått information om eller inte är intresserade av särskilda insatser. Vi har inom ramarna för denna rapport inte haft möjlighet att undersöka hur intresset för särskilda insatser ser ut bland personer med tre fjärdedels ersättning och som saknar arbete. Som framgår av avsnitt 1.3 går det heller inte av registeruppgifter att följa i vilken omfattning personer med tre fjärdedels ersättning får information om särskilda insatser eller i vilken omfattning Försäkringskassan meddelar Arbetsförmedlingen när en person är intresserad av särskilda insatser. 19 Rapport till regeringen Uppföljning av effekterna av reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, dnr 10451-2007 19

2.6.2 Förvärvsinkomster bland dem med tre fjärdedels ersättning som arbetar Genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete bland dem som hade sådan skiljer sig mellan dem som har tre fjärdedels ersättning och som arbetar men inte tar del av särskilda insatser, dem som har särskilda insatser i form av anställning med lönebidrag och dem med anställning inom Samhall AB. Som framgår av figuren nedan hade de som inte tog del av särskilda insatser den högsta genomsnittliga årsinkomst av förvärvsarbete 20 under 2014, 78 300 kr, följt av dem som har anställning med lönebidrag via Arbetsförmedlingen, 58 900 kr. Lägst genomsnittlig årsinkomst bland de som arbetar hade dem med anställning inom Samhall AB, 49 200 kr. Enbart 7 procent av dem som hade anställning med lönebidrag och en procent av dem med anställning inom Samhall AB hade under 2014 en årsinkomst av förvärvsarsarbete som översteg 90 000 kr. Bland de som inte tar del av särskilda insatser har andelen som har en förvärvsinkomst som överstiger 90 000 kr om året ökat stadigt, från 14 procent 2003 till 20 procent 2014. Figur 4 Genomsnittlig förvärvsinkomst bland dem med ¾ ersättning som arbetar 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Ingen insats AF Samhall 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Vid anställning med lönebidrag kan arbetsgivaren få lönebidrag upp till 80 procent av lönekostnaderna, dock räknas lönebidraget bara på en lön upp till 16 700 kr (vid heltid). Lönen ska dock följa kollektivavtal 21. Hos Samhall AB ska lönerna följa kollektivavtal och inte vara löneledande. Enligt uppgift av Samhall AB var medianlönen under 2015 bland de med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning 5 071 kr i månaden. Det motsvarar en årsinkomst på 60 900 kr. 2.7 Utgifterna för särskilda insatser Utgifterna för särskilda insatser består av utbetalningar till Arbetsförmedlingen och Samhall AB, som båda fakturerar Försäkringskassan för kostnaderna för 20 Detta mått ger ingen direkt indikation på månadslönens storlek eftersom inkomstuppgift har hämtats för samtliga som haft inkomster om minst 1000 kronor under året utan att hänsyn tagits till om personen arbetat hela året eller enbart del av året. 21 Anställning med lönebidrag. Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetsgivare 2015-08. 20

anställning för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassans utgift för de särskilda insatserna under 2014 var 28,1 miljoner kronor. Utgifterna har minskat stadigt sedan 2008 och 2009 då den årliga anslagsbelastningen låg på toppnoteringen 41 miljoner kronor om året. Utgiften är beroende av utvecklingen av antalet personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, timlöneutvecklingen samt hur stor andel av kostnaderna utgörs av utbetalning till Arbetsförmedlingen eller till Samhall AB. Antalet personer med sjukersättning har minskat kraftigt sedan 2008/2009 vilket förklarar att anslagsbelastningen generellt minskat. Som framgår av tabell 3 betalas sedan 2012 mer ersättning till Samhall AB än till Arbetsförmedlingen. 2015 stod ersättning till Samhall AB för 77 procent av den ersättning som Försäkringskassan betalade ut. 2007 var förhållanden de omvända, då stod ersättning till Samhall AB för enbart 24 procent. Anledningen är att anställning hos Samhall AB blivit vanligare bland de som tar del av särskilda insatser än anställning med lönebidrag. Ersättningen per person är högre för anställningar hos Samhall AB än för lönebidraget till Arbetsförmedlingen. För anställda vid Samhall AB betalar Försäkringskassan ersättning för hela lönekostnaden och sociala avgifter men för anställda med lönebidrag betalas ersättning endast för lönebidraget. Därför ökar Samhall ABs andel av utgifterna snabbare än antalet personer med anställning hos Samhall AB ökar. År 2007 var Försäkringskassans genomsnittliga utgift för en person som har anställning hos Samhall AB ca 60 600 kr och cirka 30 700 för en anställning med lönebidrag. År 2014 hade utgiften för Samhall AB ökat till 62 000 kr och utgiften för en anställning med lönebidrag till 31 700 kr. Tabell 3 Ersättning för särskilda insatser 2003-2014 År Ersättning för särskilda insatser Arbetsförmedlingen Ersättning för särskilda insatser Samhall AB Totalt Antal med särskilda insatser 2003 11 300 000 kr 3 100 000 kr 14 400 000 kr 490 2004 13 300 000 kr 3 200 000 kr 16 500 000 kr 600 2005 17 100 000 kr 4 800 000 kr 21 900 000 kr 716 2006 25 200 000 kr 6 300 000 kr 31 500 000 kr 828 2007 25 600 000 kr 8 000 000 kr 33 600 000 kr 965 2008 29 200 000 kr 12 200 000 kr 41 400 000 kr 961 2009 27 900 000 kr 13 000 000 kr 40 900 000 kr 898 2010 24 100 000 kr 14 700 000 kr 38 800 000 kr 813 2011 18 400 000 kr 15 300 000 kr 33 700 000 kr 667 2012 13 400 000 kr 15 900 000 kr 29 300 000 kr 563 2013 9 700 000 kr 18 000 000 kr 27 700 000 kr 564 2014 6 900 000 kr 21 200 000 kr 28 100 000 kr 560 Källa: Försäkringskassan 21

3 Diskussion Sedan reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning och aktivitetsersättning började gälla i januari 1999 har både sjukförsäkringen och arbetsmarknadsområdet genomgått stora förändringar. I detta avsnitt kommer vi därför, med utgångspunkt i redovisningen av i vilken omfattning personer med tre fjärdedels ersättning tar del av särskilda insatser och resultaten av insatserna, resonera om reglerna om särskilda insatser fortfarande uppfyller sitt syfte. Det finns även några utvecklingstendenser som vi ser att det finns anledning att kommentera särskilt. Det handlar om att gruppen som inte har några förvärvsinkomster har ökat något, att det finns stora geografiska skillnaderna i andelen som tar del av insatser, och att andelen som har anställning hos Samhall AB har ökat markant. Dessutom är antalet personer under 30 år som tar del av särskilda insatser mycket låg. 3.1 Har behovet av särskilda insatser ändrats sedan införandet av reglerna? Som framgick av redovisningen har andelen som tar del av särskilda insatser legat relativt stabil. Sedan reglerna om särskilda insatser infördes 1999 har sjukförsäkringen genomgått förändringar, likaså arbetsmarknaden och de arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda. I juli 2008 avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen och kraven för att få sjukersättning skärptes. Regeländringarna i sjukförsäkringen har dock inte fått någon större påverkan på reglerna om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels ersättning. Möjligtvis kan avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen fått till effekt att det underlättat Arbetsförmedlingens och Samhall AB:s hantering av särskilda insatser i och med att anställningens längd inte längre behöver anpassas till de tidsbegränsade sjukersättningarnas längd. Det som kan ha fått en större påverkan är att andelen med psykiatriska diagnoser ökat generellt bland personer med sjukersättning. Det innebär att målgruppens behov av stöd kan ha ändrats, likaså vilken typ av arbeten som är lämpliga. Ändringar på arbetsmarknaden kan ha fått en större påverkan. De flesta är överens om att kraven på arbetsmarknaden ökat vilket påverkar såväl Arbetsförmedlingens som Samhall AB:s möjligheter att hitta lämpliga anställningar på 25 procent till personer med tre fjärdedels ersättning. 2007 infördes dessutom arbetsmarknadsåtgärderna trygghetsanställningar (TAS) och utvecklingsanställningar (UVA). Dessa anställningsstöd skulle i vissa fall vara mer lämpliga när det gäller personer med tre fjärdedels ersättning, dock kan ersättning för särskilda insatser idag enbart betalas ut för anställningar med lönebidrag. Arbetsförmedlingen pekar också på att kvalitetskraven när det gäller subventionerade anställningar är högre idag jämfört med 1999. Det innebär att det blivit svårare för Arbetsförmedlingen att inom sex månader både hitta en arbetsgivare och att göra de nödvändiga kontroller m.m. som krävs inför en anställning med lönebidrag. Något som inte ändrats är reglerna om vem som kan få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, eller specifikt kravet på att personen ska ha ett arbetsutbud 22