1994 rd - RP 246 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
År 1971 ingicks en treårig överenskommelse. RP 190/2000 rd

RP 269/2006 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 februari 2012

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Sveriges internationella överenskommelser

ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 14/2006 rd

RP 91/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

1. Nuläge. RP 191/1997 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

Avtal. Artikel 1. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, nedan kallade de fördragsslutande staterna,

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. N uläge och föreslagna ändringar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

RP 130/2007 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)

RP 208/2005 rd. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen

före pensioneringen pågått minst fyra år (ändrades 1990 (FördrS 37/1990), enligt den ursprungliga överenskommelsen krävdes tio år).

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 174/1998 rd MOTIVERING

penning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.

2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 13/2007 rd. som hör till området för lagstiftningen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 142/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

det år under vilket egendomen har tagits i bruk.

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att fastighetsskattelagen

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2014

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/ / /2016 rd

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

Transkript:

1994 rd - RP 246 Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propos1t10nen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om stiftelsen Utbildning Nordkalotten, som ingicks i december 1993. Enligt överenskommelsen skall den år 1991 grundade stiftelsen Utbildning Nordkalotten fortsätta att anordna arbetsmarknadsutbildning för i första hand de svenska, norska och finska delarna av Nordkalotten. Avsikten är att stiftelsens verksamhet skall finansieras med inkomster från försäljning av utbildning och annan verksamhet. Arbetskraftsmyndigheterna i avtalsstaterna skall kunna skaffa arbetsmarknadsutbildning av stiftelsen. Det arbetsmarknadspolitiska ansvaret för utbildning och finansieringsansvaret skall ligga hos avtalsstaternas arbetsmarknadsmyndigheter. Det är meningen att länderna skall förbinda sig att under åren 1994, 1995 och 1996 skaffa ett visst antal utbildningsplatser hos stiftelsen. De finländska studerande som har antagits till utbildningen skall erhålla studiesociala förmåner enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Finland skall förbinda sig att årligen skaffa 50 i stället av 60 utbildningsplatser, vilket skulle sänka de utgifter som överenskommelsen medför från 6,5 milj. mk till 5,6 milj. mk. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläge År 1971 ingicks en treårig överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Nordkalottens arbetsmarknadsutbildningscenter och år 1974 om den fortsatta verksamheten vid centret (FördrS 10176). År 1990 grundades utbildningsstiftelsen för att fortsätta utbildningscentrets verksamhet (FördrS 112/91). Enligt överenskommelsen med andledning av bildandet av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten förband sig Sverige att bidra till stiftelsens verksamhet år 1991 med ett anslag om sju miljoner, år 1992 om sex miljoner och år 1993 med ett anslag om fem miljoner kronor. Frågan om Sverige därefter fortsätter att lämna extra bidrag lämnades i överenskommelsen att behandlas i samband med den uppföljning av överenskommelsen, som skulle göras av ministrarna med ansvar för arbetsmark- nadsfrågorna efter stiftelsens två första verksamhetsår. Dessutom förband varje avtalsstat sig att skaffa ett bestämt antal utbildningsplatser under de tre första verksamhetsåren 1991-1993. 1.2. Orsaker som lett till förändringen I överenskommelsen med anledning av bildandet av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten avtalades om de ekonomiska förbindelserna fram till år 1993. Till följd härav reviderades avtalsvillkoren angående dessa förbindelser för åren 1994-1996, samtidigt som stiftelsens verksamhet i övrigt var föremål för bedömning. Vidare förutsatte också lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90) och en ändring i den (1479/92) om logiersättning för studeranden, att överenskommelsen ändras. 341104Z

2 1994 rd - RP 246 2. Ärendets beredning Överenskommelsen har uppvärderats inom en mellanstatlig oberoende arbetsgrupp, som framlade förslag till preciseringar och förändringar i överenskommelsen. Sveriges extra årliga bistånd till stiftelsen vore under de nästa tre åren fyra miljoner kronor. På basis av dessa har överenskommelsen beretts i arbetsministeriet Överenskommelsen undertecknades den 21 december 1993. 3. Propositionens ekonomiska verkningar Finland har på grund av den tidigare överenskommelsen förbundit sig att skaffa 60 utbildningsplatser. Från år 1994 är det meningen att reducera de beställda platserna till 50 elevplatser. Anslaget för år 1994 är 5,6 milj. mark. Anslagen har upptagits under momentet 34.06.51 (köpta tjänster som hänför sig till arbetskraftspolitisk vuxenutbildning). DETALJMOTIVERING l. Överenskommelsens innehåll Artikel l. I artikeln fastställs stiftelsens förvaltingsmodell, hemort, namn och syfte. Artikel 2. stiftelsen är självständig och resultatansvarig. Den eftersträvar inte vinst och ett eventuellt överskott skall användas för utvecklande av dess verksamhet. Artikel 3. I artikeln fastställs det extra ekonomiska anslag som svenska staten bidrar med. Åren 1994-1996 skall det vara fyra miljoner kronor varje år. Artikel 4. I artikeln fastställs sammansättningen av stiftelsens styrelse och dess mandatperiod. Varje land skall ha två ledamöter i styrelsen och två suppleanter. Mandatperioden är två år. Artikel 5. stiftelsen har en direktör, som svarar för de löpande ärendena. stiftelsens styrelse utser direktören för en tid av fyra år. Artikel 6. Avtalsstaterna skall fortsättningsvis betala de faktiska kostnaderna för kursverksamheten. Länderna skall förskottsvis varje kvartal erlägga betalning för de beställda platserna. Finland utfäster sig att köpa 50 årsplatser för åren 1994--1996, Norge 100 och Sverige 140 utbildningsplatser. Artikel 7. Vidare förbinder sig avtalsparterna att betala de faktiska boendekostanaderna och att i början av varje år meddela miniroibehovet av inkvartering. Också denna kostnad skall betalas i förskott kvartalårsvis. Artikel 8. Det sändande landet, vars arbetsmarknadsmyndigheter utser de studerande, svarar för faststäbandet och betalandet av kursdeltagarnas elevsociala förmåner. Artikel 9. Vid anställning av utbildare bör eftersträvas en fördelning som motsvarar fördelningen av kursdeltagare från de tre länderna. Artikel 10. Arbetsministrarna skall följa upp stiftelsens verksamhet vart tredje år och ta initiativ till eventuellt avtal om ändring av överenskommelsen. 2. Ikraftträdande och uppsägning För Norges och Sveriges del har överenskommelsen trätt i kraft den l januari 1994. Eftersom ikraftträdandet för Finlands del kräver samtycke av riksdagen, träder överenskommelsen i kraft för Finlands del 30 dagar efter den dag då Finland har meddelat det svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts. Eftersom de medel som behövs finns anvisade i årets budget, har Finland deltagit i stiftelsens verksamhet från årets början. Om någon avtalspart säger upp överenskommelsen, skall den upphöra att gälla ett år efter den dag det svenska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen. Arbetsministrarna skall efter en uppsägning ta initiativ till överläggningar om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen.

1994 rd - RP 246 3 3. Behovet av riksdagens samtycke Enligt artikel 6 i överenskommelsen förbinder sig länderna att beställa utbildning av stiftelsen för åren 1994, 1995 och 1996. Överenskommelsen innehåller sålunda utfåstelser som har samband med statsbudgeten, och därför behövs riksdagens godkännande till dessa delar. Med stöd av vad som anförts ovan och enlighet med 33 regeringsformen föreslås, att Riksdagen godkänner de bestämmelser som kräver Riksdagens samtycke i den i Stockholm den 21 december 1993 ingångna överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Helsingfors den 21 oktober 1994 Republikens President MARTTI AHTISAARI Utrikesminister Heikki Haavisto

4 1994 rd - RP 246 ÖVERENSKO~ELSE mellan Finland, Norge och Sverige om "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" Regeringarna i Finland, Norge och Sverige som år 1990 kom överens om att bilda "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" har enats om följande: Artikel l "Stiftelsen Utbildning Nordkalotten" har sitt säte i Övertorneå kommun och skall anordna och utveckla arbetsmarknadsutbildning för i första hand de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen får även sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten. Utbildningsverksamheten skall bedrivas flexibelt och anpassas till respektive lands behov inom i första hand nordkalottregionen. Stiftelsen skall i sitt arbete verka för ett ökat nordiskt samarbete och utbildningen skall bedrivas så att den kan följas av deltagare som behärskar antingen det finska, norska eller svenska språket. Artikel 2 stiftelsens verksamhet skall finansieras i huvudsak genom intäkter från kurs- och uppdragsverksamhet. Stiftelsens verksamhet skall inte bedrivas i vinstsyfte. Överskott får användas till att täcka eventuellt underskott påföljande verksamhetsår eller på annat sätt återföras till verksamheten. Artikel 3 Den svenska staten åtar sig genom denna överenskommelse att bidra till stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp om 4 miljoner svenska kronor för åren 1994, 1995 och 1996. A v de årligen anslagna medlen får 2 miljoner kronor användas till att finansiera personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser samt till elevsocial verksamhet inom stiftelsen. Resterande medel får användas för att anpassa utbildningen till de olika ländernas behov. Frågan om Sverige därefter skall lämna ytterligare bidrag skall behandlas i samband med den uppföljning av överenskommelsen som skall göras av ministrarna med ansvar för arbetsmarknadsfrågorna vart tredje verksamhetsår. Artikel 4 stiftelsens verksamhet leds av en styrelse bestående av två ledamöter från vardera Finland, Norge och Sverige. För varje ledamot skall även utses en suppleant. Mandatperioden skall vara två år. Artikel 5 För stiftelsens löpande verksamhet svarar en direktör som tillsätts av stiftelsens styrelse. Direktören anställs för en tid av fyra år med möjlighet till förlängning med två år. strävan bör vara att vid anställning av ny direktör utse en person som är medborgare i något annat av de tre länderna än de två närmast föregående innehavarna. Artikel 6 De tre länderna skall betala den faktiska kurskostnaden för sina deltagare. Länderna skall inför varje nytt verksamhetsår avtala med stiftelsen om att köpa ett bestämt antal årliga utbildningsplatser. Länderna skall såvitt gäller de avtalade årliga utbildningsplatserna till stiftelsen, förskottsvis varje kvartal betala minst en fjärdedel av det kontrakterade beloppet. Därutöver kan länderna successivt under året avtala med stiftelsen om att köpa särskilda kurser. Under åren 1994, 1995 och 1996 garanterar Finland, Norge och Sverige att för varje år av stiftelsen köpa 50, 100 respektive 140 ärliga utbildningsplatser under förutsättning av att överenskommelsen inte har upphört att gälla enligt artikel 12. Artikel 7 De tre länderna skall betala den faktiska boendekostnaden för sina kursdeltagare. Länderna förbinder sig att inför varje verksamhets-

1994 rd - RP 246 5 år teckna avtal med stiftelsen om förhyrning av lägenheter, som stiftelsen åtar sig att ställa till förfogande. Länderna skall till stiftelsen, förskottsvis varje kvartal, betala den avtalade boendekostnaden. Artikel 8 De av de nationella arbetsmarknadsorganen utsedda deltagarna i arbetsmarknadsutbildning vid stiftelsen skall uppbära de utbildningsbidrag som bestäms av respektive lands arbetsmarknadsmyndighet. Bidragen betalas av hemlandets myndighet. Artikel 9 Vid anställning av utbildare vid stiftelsen bör eftersträvas en fördelning mellan Finland, Norge och Sverige, som motsvarar fördelningen av kursdeltagare från de tre länderna. Artikel 10 Ministrarna med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall vart tredje verksaphetsår följa upp verksamheten vid stiftelsen och ta initiativ till eventuellt avtal om ändring av överenskommelsen. Artikel Il Denna överenskommelse träder för Norges och Sveriges del i kraft den l januari 1994. För Finlands del träder den i kraft trettio dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts. Genom denna överenskommelse upphävs överenskommelsen från den 21 december 1990 om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Artikel 12 Uppsäger en part överenskommelsen skall överenskommelsen upphöra att gälla ett år efter den dag då det svenska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen. Ministrarna med ansvar för arbetsmarknadsfrågor skall efter en uppsägning ta initiativ till överläggningar om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen. Artikel 13 Originalexemplaret till denna överenskommelse deponeras hos det svenska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga parterna bestyrkts kopior därav. Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat denna överenskommelse. Som skedde i Stockholm den 21 december 1993, i ett exemplar på finska, norska och svenska, vilka samtliga texter har samma giltighet. Suomen hallituksen puolesta: Matti Kahiluoto For Norges regjering: Truls Hanevold För Sveriges regering: Börge Hörnlund