Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Skattelängden för Norbergs socken 1539 inleds med byarna; - Ingolsbenning - Tackegärdet - Djupkärra - Kallmora - Häste - Rabbensbenning. Totala antalet skattskyldiga bergsmän/bönder uppgick till 85 personer i socknen.
Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Nedanstående kopior av längden för 1539 visar att i Onsjö fanns fyra bergsmän/bönder. I Hedkärra fanns bara en och i Aspebenning (numera Västanfors) fanns tre. Skatten var ½ öre per man som kunde spänna en båge
Befolkning Gamla Norbergs socken 1539 Källa; Landskapshandlingarna 1539 års Bågaskattelängd för Norberg Ett intressant namn på en bergsman är Englika i Stabeck, som ligger vid Ängelsberg. Efterföljande hytta är sannolikt Englikobenning (Ängelsberg) med Jöns som boende. Relativt många barn fick namnet Englika efter frihetskämpen Engelbrekt, på 1400-talet, som anges vara född i trakten. Hans far anges ha ägt och gett namn åt Englikobenning.
Hemman Dagz kor Hemman Dagz kor Befolkning Gamla Norbergs socken Källa; Landskapshandlingarna 1630 års skattelängd för Norbergs Socken Nedanstående kopior av längden för 1630 visar att i Onsjö fanns sex bergsmän/bönder. I Hedkärra fanns samma antal. Norbergs by hade 11 skattskyldiga, Åvestbo och Simbla hade sju. Den första kolumnen är storleken på hemmanets mantal och den andra antalet kor.
Befolkning Gamla Norbergs socken Källa; Landskapshandlingarna 1630 års skattelängd för Norbergs Socken Summa på Norabärgh Sochn Präst 1 Skattehemman 52 1/8 Cronohemman 1 3/8 Frälsehemman 2 3/4 * 1 finne i Hedkärra 1/4 53 1/2 Räntan Tape Penningar 8 Rdl mark Stonge Järne 1 1/2 skepp. Deggne Kor 606 Prästens Mantals Penningar löper efter Mantal Penninger 15 daler 28 1/2 öre Skatlagdh för 1 ½ Rd StongeJärn 1629.
Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Dräng Piga Inhyses Befolkning Gamla Norbergs socken 1642 Källa; Mantalslängden 1642 var summan på mantalet 726 personer i Gambla Norbergs Socken Mantalslängden inleds med Arvid i Ugglebo, David i Davidsbo, Olof i Stutebo, Adolf i.. I Rosendal fanns Hans Närson, Jöns Narfinsson, Anders Holstensson och Hans Karmson.
Bonde Hustru Sohn Sonhustru Dotter Mågh Drängar Pigor Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken
Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Antalet personer (över 15 år) i respektive socken/fjärding (Antal på nästa sida) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Norbergs Sochn Västanfors fierding Fernebo fierding Wester Fernebo Sochn
Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Antalet personer (över 15 år) i respektive socken. Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Dräng Pigor Totalt Norbergs Sochn 137 117 29 6 28 8 33 37 395 Västanfors fierding 136 109 16 5 11 1 33 26 337 Fernebo fierding 84 77 27 6 12 4 53 38 301 Wester Fernebo Sochn 251 220 66 18 33 10 91 98 787 Totalt 608 523 138 35 84 23 210 199 1820
Befolkning Gamla Norbergs socken 1662 Källa; Mantalslängden 1662 års skattelängd för Norbergs Socken Bönder, Hustrur, Söner, Sonhustrur, Döttrar, Mågar, Drängar, Pigor, Totalt 608 523 138 35 84 23 210 199 1 820 700 600 500 400 300 200 Wester Fernebo Sochn 787 Fernebo fierding 301 Västanfors fierding 337 Norbergs Sochn 395 100 0 Bonde Hustru Son Sonhustru Dotter Måg Drängar Pigor
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Riksarkivets hemsida Bergskollegium 1619 1884 Kammarkontorets arkiv 1619-1859 innehåller bl.a. Huvudböcker med verifikationer där finns bl.a. ekonomisk redovisning från bergsmännen, från gruvor och tiondelängder. Nr 1 är från år 1638 och fram till Nr 216 som redovisar år 1857. I dessa finns även Tackjärnstiondelängderna där man kan se bl.a. - Bergsmannens namn, - Antal dagar man blåste, - Hur mycket man betalade i tiondet, dvs produktionen.
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Tackjärnstiondelängden från 1647 visar Norbergs socken olika bergsmäns skatt. Längst till vänster anges antalet dagar man blåst, Namnet på bergsmannen och orten. Skatten avser Osmundjärn i antal Fat och 1/5 dels fat. Den inleds med Mats Larsson i Härad med 5 dagar 1 fat 1/5 fat Hans Holstensson i Simbla blåste i 10 dagar och betalar 3 och 1/5 fat. Olof Gudmunsson i Lifdal blåste 18 dagar och betalar 6 och 2/5 fat.
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Summarium uppå Norbärgh Wåhla och Färnebo Sochner medh Färnebo Fierdingh Anno 1647-471 4/5 fatt Osmuns Järn Deraf Bethales Till Land Staten effter Ao 1636 Åhrs Lyande Järn -169 2/5 fat OsmunsJärn 5 : L B N fältherren Innehaf Alt Lyende Järn af Färnebo Fierding -112 3/5 fat OsmunsJärn -Till det Kongl: Bergsembetet betalas det föröfrade öfwer 636 åhrs Lyende Järn - 189 4/5 fatt Osmuns Järn
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Utdraget från 1647 års Tackjärnstiondelängd visar; Blåsdygn Namn Fat 1/5 fat 12 Hans Larsson i Hedkärra 4 2 9 Nils Larsson i Hedkärra 3 1 9 Mattes i Skrikebo 3 1 16 Hans Hansson i Sundbo 5 3 12 Johan Hansson i Sundbo 4 4 6 Olof Hansson i Sundbo 2 2 Matts i Skrikbo kan vara far till undertecknads mm mm mf fm mf f Per Mattsson som var bergsman i Skrikbo. Per Mattsson dör i Skrikbo 1686. Sonen Matts Persson, 1652 1698, var även han bergsman i Skrikbo, Västanfors (Fagersta kommun)
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Tackjärnstiondelängd 1647 Volymmåttet var Fat och 1/5 fat. Ett fat uppgick till 180 kg. Socken Blåsn. dygn Antal Bergsm Skatt Fat Skatt Kg Prod. Kg Skatt x 10 Prod. / dygn Prod. / Bergsm Norberg 853 117 289 51 948 519 480 609 4 440 Västervåla 101 13 37 6 624 66 240 656 5 095 Mest blåste bergsmannen Anders Hollstensson i Kallmora - under 22 dygn. Hans totala produktion uppgick till 14,4 ton dvs 655 kg per dygn. Hans kollega, bergsmannen Per Eriksson i Kallmora, blåste enbart under 2 dygn 1 440 kg dvs 720 kg/dygn. Ett stort antal bergsmän blåste 720 kg/dygn, vilket var den högsta volym någon kom upp till. Största antalet dygn - 26 - blåstes i Halvarsbenning av tre bergsmän tillsammans. I Västervåla blåste även fem bergsmän gemensamt under 26 dygn, varav en var Englika i Västanberg. Undertecknads anfader Mattes i Skrikbo blåste under 9 dygn 5,7 ton (640/dygn)
Källa; Bergskollegium, Riksarkivet Häradsekonomiska kartan Häradsekonomiska kartan från ca 1900 visar Västanfors (f.d. Aspbenning) Hedkärra samt längst ner på bilden Skrikbo. Hyttan i Skrikbo låg vid bäcken upp mot berget (utanför kartan)
Ett antal hyttor i Västanfors socken. Meling med två hyttor Hedkärra Skrikbo Åvestbo Onsjö
Meling 1698. Geographisk Delineation öfver Melinge belägit uti Wästmannaland Province, Nohrbergs Bärgslag, Nohrbärgs Sochn och Västanfors Fierfing Norhbärgs by på denna sijdan Lilla och Stora Örkärnen Symbla by på denna sidan Hyttdammen Tvistig tract mellan Hyppebänning och Melinge Hyppebänning på denna sidan Melingessjön Aspbänninge på denne sijdan
Meling 1689 Utdraget från förra bilden visar att det fanns minst två dammar i bäcken som mynnade i Melingsjön, längst ned i bilden. Ovanför Hyttdammen är inritat en hytta och två vattenhjul. Det kan vara en hytta men sannolikt sågoch mjölkvarnar. De ligger vid vägen mot Norberg. Nedanför dammen, vid den vänstra vägen ligger även en hytta. Av denna väg avviker den nedre delen mot Semla och övre mot Malmkärra.
Intressant iakttagelse 1651 Håkansbenning; Hytta, brukat i 70 dygn, Masmästare Mr Jordis Franson, och njuter Myntmästaren Marcus Råck Tiondejärnet fritt efter Bergzcollegi Privilegier. Nordansjö; Hytta, Är Hans Excell:s Riksmarsken tillhörigt och där brukat uti (antal dagar?) njuter tiondet fritt emot en viss gement för alla sina bruk, Nämligen 200 Riksdaler Silver Mynt.
Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Håkanbenning; Hytta är brukat af Myntmästare Marcus Råck uti 19 Veckor tid och är tillverkat ungefär 1 400 Skeppund Tackjärn, njuter tionden fri efter Kongl. Bergs collegi brev daterat den 29 October År 1650.
Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Nordansjö Hytta; Är brukat av Sal. Herr Riksmarskens bruksföreståndare, Åtta månaders tid, och giver emot tionden uti en viss Genant, för alla Sal. Herrens bruk, Silvermynt 200 Daler Ibidem (lika) efter dess bruksföreståndares tillåtelse Erik i Husebo brukat i 5 dygn giver tionden.
Intressant iakttagelse 1653 års Tackjärnstiondelängd. Värlingsberg; Hytta Sal. Herr Riksmarskens hytta, där uti är brukat 7 veckor vid samma condition med den övriga. Fagersta; Hytta Välb:ne Översten Herr Hindrich Horns hytta och i några år obrukat.
Meling nedre kartbilden med Melingsjön i mitten. Aspbänning (Västanfors) ligger längst ner till höger. I Meling fanns två hyttor vilket man kan se i längder från 1640 talet. Meling ligger efter gamla vägen mellan Västanfors och Norberg.
Meling övre kardelen. Meling övre delen 1 hytta Meling nedre del med ytterligare 1 hytta
Åvestbo 1698 Längst upp i bilden syns sjön, Aspen. Utloppet ligger i Brandboviken. Längst ned på kartan möter Onsjö bys ägor. Kartans övre del visar en hytta samt flera kvarnar. Den nedre en hytta, en hammare och två kvarnar. Antagligen både sågkvarnar och mjölkvarnar.
Nedan en bergsman från Virsbo. Till höger lämningar från en hytta i Brahegård utanför Uttersberg. På andra sidan av bäcken finns lämningar från en damm.
Osmundsugn i Dalarna från 1700-talet. Bergsmannen fyller ugnen med kol eller malm, hustrun trampar blåsbälgen samtidigt som hon spinner. Medhjälparen längst till höger krossar malm. Längst ner till vänster rostas malm.
En översiktsbild av en del av Dis-Bergslagens område. Kartan visar några av de viktiga åar som avvattnas mot Mälaren och Saltsjön i Stockholm. De flesta har haft ett stort antal hyttor och hamrar i ån och/eller i anslutande vattendrag. Från vänster 1. Svartån i Örebro 2. Arbogaån 3. Hedströmmen 4. Kolbäcksån 5. Svartån i Västerås 6. Sagån 7. Eskilstunaån
Kävlingeborns bergsmansgård i Grythyttans Bergslag. En av många byar med hyttor och bergsmän i dessa trakter. Ca 9 km SÖ Grythyttan Koordinater: RT90: X: 6613499, Y: 1433099
Antal Hyttor under Medeltiden per Bergslag. Under Medeltiden ingick i Norbergs Bergslag socknarna; Norberg, Västanfors, Västervåla, Västerfärnebo och Fernebo fjärding. 120 100 80 60 40 20 0
Nedre Bergsl; 16 Antal Hyttor under Medeltiden per Bergslag. Lerbäck; 19 Lekeberg; 20 Silverberget; 17 Vikaberg; 11 Norberg; 117 Skinnsberg; 23 Östra Silvberg; 27 Bispberg; 34 Lindesberg; 41 Noraskog; 50