Risker i upphandling av produkter och tjänster inom livsmedel

Risker i upphandling av produkter och tjänster inom livsmedel

LIVSMEDEL Risker i upphandling av produkter och tjänster inom livsmedel: Huvudsakliga risker för kränkningar av ILO:s kärnkonventioner i produktionen av livsmedel rör förbud mot barn- och tvångsarbete, rätten till skälig lön, rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, rätten att organisera sig, samt rätten att inte bli diskriminerad. Risker i leverantörskedjan hittas främst inom en stor del av jordbrukssektorn, såsom exempelvis produktionen av kaffe, te och kakao, inom processindustrin, samt kyckling- och fiskeindustrin. Typiska problem i produktionen av ovannämnda varor är låga löner, långa arbetsdagar, arbetsintensivt, ofta säsongsbaserat och därför tidsbegränsat arbete, samt höga hälso- och säkerhetsrisker, och barn- och tvångsarbete. En stor del av arbetskraften består av migranter som erhåller låga löner, utsätts för tvångsarbete, får sina pass beslagtagna och lever under svåra boendeförhållanden, samt utsätts för övergrepp. HÖG RISK Branschinitiativ och riktlinjer: o o o Fairtrade är en licensieringsorganisation för etisk produktion med fokus på mänskliga rättigheter. Syftet med Fairtrade är att garantera ett skäligt pris till bonden genom att alltid betala ett garanterat minimipris. KRAV är en svensk certifieringsorganisation för ekologisk och giftfri odling. KRAV har även vissa grundläggande sociala kriterier, men är inte tänkt att ersätta social certifiering. Ethical Tea Partnership (ETP) är ett samarbete mellan många av världens största teföretag. ETP utgår från samma principer som Ethical Tradig Initiaitve, och medlemsföretagens underleverantörer granskas och certifieras utifrån sociala och miljömässiga aspekter.

Följande länder står för den huvudsakliga produktionen av relevanta varor (högriskländer i kursivt): Jordbruk Fiske Process/förädling Kakao Kaffe Te Kyckling Argentina Kina Indien Elfenbenskusten Brasilien Kina Thailand Brasilien Peru Kina Ghana Vietnam Indien Danmark Indien Japan Filippinerna Indonesien Colombia Kenya Kina Thailand Thailand Nigeria Indonesien Sri Lanka Ryssland Chile Brasilien Kamerun Etiopien Vietnam Ukraina Indonesien Malaysia Brasilien Honduras Turkiet Ryssland Ecuador Peru Iran Indien Mexiko Guatemala Indonesien Peru Mexiko Argentina Dominikanska Republiken Japan 2

Om risker i branschen för livsmedel och måltidstjänster Livsmedelsbranschen bedöms vara av hög risk. Grova kränkningar förekommer hos leverantörer och underleverantörer. Kränkningar av förbud mot tvångsarbete och förbud mot hälsoskadligt barnarbete är vanligt förekommande inom branschen - särskilt inom jordbruks- och fiskesektorn. Kränkningar sker även av bland annat. rätten till skälig lön, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor och rätten till hälsa. 70 procent av världens alla barnarbetare arbetar inom jordbruks- och fiskesektorn. En stor del av arbetskraften är även migrantarbetare, vilka är särskilt utsatta i flertalet av ovanstående länder. Risker i leverantörskedjorna JORDBRUK Leverantörskedjan inom jordbrukssektorn utgörs vanligtvis av följande steg: odlare grossister processorer/förädlare återförsäljare. En betydande del av jordbrukssektorn utgörs av oberoende jordbrukare, ofta i högriskländer, som säljer sina varor till företag för export. i Arbetet inom jordbruket präglas av låga löner, långa arbetsdagar, arbetsintensivt, ofta säsongsbaserat och därför tidsbegränsat arbete, samt höga hälso- och säkerhetsrisker, då maskiner och farliga kemikalier (i form av insektsmedel och besprutningsmedel) hanteras. Trots hälso- och säkerhetsrisker saknar arbetare oftast adekvat skyddsutrustning. Barnarbete är vidare vanligt förekommande inom jordbrukssektorn. Det barnarbete som sker inom jordbruket är att anse som farligt barnarbete då barn utsätts för hälsoskadliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, samt hanterar vassa verktyg och tunga maskiner. Även tvångsarbete förekommer inom sektorn. ii PROCESSINDUSTRIN är kvinnodominerad. Låga löner, tidsbegränsade anställningar och höga hälso- och säkerhetsrisker utmärker industrin i ovan nämnda högriskländer. Hälsoriskerna beror på att arbetet innefattar användning av vassa knivar och maskiner. iii Oftast har arbetarna inte getts instruktioner eller utbildning i hanteringen av maskiner, eller övriga hälso- och säkerhetsrisker. I industrin anlitas migrantarbetare i stor utsträckning. Förfalskade pass används för att möjliggöra arbete för underåriga migrantarbetare. iv KAFFE, TE OCH KAKAO De högsta riskerna i leverantörskedjan finns främst på odlingarna och plantagen. Vanliga risker förekommande på kaffe, te och kakao-plantager är löner som inte är tillräckliga att leva på, höga hälsorisker på grund av exponering för bekämpningsmedel utan adekvat skyddsutrustning, övertidsarbete och inga sociala skyddsnät. Grova kränkningar i form av tvångsarbete och farligt barnarbete är mycket vanligt förekommande på plantager där kaffe, te och kakao odlas. v Teodlingarna är kvinnodominerande och det har rapporterats om chefer som utsatt kvinnliga arbetare för sexuella övergrepp. Prostitution bland tearbetarna förekommer då lönerna från arbetet på plantagerna inte täcker basala behov. vi KYCKLINGINDUSTRIN Sverige importerar kyckling från framförallt Danmark och Thailand. Arbetskraften i den thailandska kycklingindustrin består till stor del av migrantarbetare, främst från Burma. Konfiskering av id-dokument, misshandel, kontrollerade toalettbesök, löneavdrag vid för långa toalettbesök, och avsaknad av fackföreningar är några utav kränkningarna som förekommer inom industrin. Barnarbete rapporteras även förekomma, vilket till viss del sker då passhandlingar förfalskas och felaktiga födelsedatum uppges vid anställning. Kvinnor är även särskilt utsatta inom industrin då de inte erhåller föräldraförsäkring. Trots löneavdrag för 3

avgifter till hälsoförsäkringar får arbetarna i praktiken inte utnyttja dessa. Arbetarna sätts även i skuld till arbetsgivarna på grund av höga rekryteringsavgifter. Vilket indikerar på trafficking enligt ILO:s definition. vii FISKE DRYCKES- OCH VARU- AUTOMATER KÖKS-OCH SERVERINGS- UTRUSTNING CATERING & MÅLTIDS- TJÄNSTER En stor del av fiskeindustrin är lokaliserad i högriskländer. viii Det har visserligen rapporterats om förbättringar inom den thailändska fiskeindustrin, men branschen är fortfarande en högriskbransch. Tidigare har slavliknande förhållanden, där bland annat id-dokument konfiskerats, rapporterats. Kränkningar i form av låga löner, avsaknad av fackföreningar, övertidsarbete och undermåliga boendeförhållanden, då arbetare bor trångt i små rum tillsammans med flera andra, kvarstår. ix Dryckes- och varuautomater består till stor del av plast, metall och elektronik. Se avsnitt för IT och telekom om information kring riskerna vid metallutvinning och bearbetning, råoljeutvinning och plasttillverkning, samt elektroniktillverkning. Se avsnitt för Kravpaket Förskola. Dessa sker lokalt och inga särskilda risker har rapporterats. 4

i OECD-FAO, Guidance for Responsible Agriculture Supply Chains, publicerad 2016, http://mneguidelines.oecd.org/oecd-fao-guidance.pdf ii ILO, Child labour in agriculture, hämtat 2016-10-07, http://www.ilo.org/ipec/areas/agriculture/lang--en/index.htm; ILO, Following decades of rapid increase, global supply chain jobs shrink, publicerad maj 2015, http://www.ilo.org/global/about-the-ilo/newsroom/news/wcms_370189/lang--en/index.htm; Human Rights Watch, Jo Becker and Margaret Wurth, Kids want to work is a poor justification for laws that legalize work by 10-year-olds, publicerad september 2014, https://www.hrw.org/news/2014/09/05/kids-want-work-poor-justification-laws-legalize-work-10-year-olds; Human Rights Watch, Ripe for Abuse: Palestinian Child Labor in Israeli Agricultural Settlements in the West Bank, publicerad april 2015, https://www.hrw.org/report/2015/04/13/ripeabuse/palestinian-child-labor-israeli-agricultural-settlements-west-bank iii Wang Zhu-lin, Social Responsibility of Agricultural Products Processing Enterprise Based on the Problem Migrant Workers, publicerad 2010, http://ageconsearch.umn.edu/bitstream/93234/2/%e7%be%8e%e4%ba%9a%e4%b8%80%e6%9c%9fe.pdf iv The Guaridan, Thailand: poultry workers cry fowl amid claim they 'slept on floor next to 28,000 birds', hämtad augusti 2016, https://www.theguardian.com/global-development/2016/aug/01/thai-chicken-farm-workers-slept-on-the-floor-next-to-28000-birds v US Department of Labor s Bureau of International Labor Affairs, Child Labor, Forced Labor, And Human Trafficking, hämtat 2016-10-07, https://www.dol.gov/agencies/ilab/our-work/child-forced-labor-trafficking; United States Department of Labor, List of Goods Produced by Child Labor or Forced Labor, hämtat 2016-10-07, https://www.dol.gov/ilab/reports/child-labor/list-of-goods/; Verité, Research on Indicators of Forced Labor in the Production of Goods: A Multi-Country Study, hämtat 2016-10-07, http://www.verite.org/research/indicators_of_forced_labor; International Institute for Sustainable Development, The State of Sustainability Initiatives Review 2014, publicerad 2014, https://www.iisd.org/pdf/2014/ssi_2014.pdf vi International Labor Rights Forum, Tea workers in India face problems of child labor, gender discrimination, and wage theft, hämtat 2016-10-07, http://www.laborrights.org/industries/tea; Time, Shocking Conditions for Workers on India s Tea Plantations Revealed, publicerad September 2015, http://time.com/4026025/tea-plantations-india-assam-conditions-workers/ vii Swedwatch, Report Nr 76, Trapped in the Kitchen of the World, publicerad November 2015, http://www.swedwatch.org/sites/default/files/tmp/76_thaikyckling_151123_ab.pdf viii UD:s rapport om Thailand, hämtat 2016-10-07, http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskligarattigheter/asien-och-oceanien?c=thailand ix Finnwatch, Improvements at Tuna Fish Factories in Thailand, publicerad juni 2015, http://www.finnwatch.org/images/pdf/finnwatch_followup_tuna_2015.pdf 5