Projekt Kyrkeröd, Orust kommun

Projekt Kyrkeröd, Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvårdsbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Lars Gerre

Projekt Kyrkeröd Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Lars Gerre

Projekt Kyrkeröd Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Kulturhistoriska rapporter nr 81 Rio Kulturkooperativ 2010 Fastighet: Hoga 1:2, Hällsberg 1:9 och 1:10, Kyrkeröd 1:3, Målleröd S:1, Övre Hoga 2:3, 2:4 och 2:9 i Stala socken, Orust kommun, Västra Götalands län. Belägenhet i RT-90 2,5 gon V: Norr 6458000 m, Öst 1257000 m Höjd över havet: 35-105 meter Beställare: Rabbalshede Kraft AB Projektnummer: 1014 Projektansvarig: Annika Östlund Fältansvarig: Benjamin Grahn-Danielson Övrig personal: Linda Andersson och Lars Gerre För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: 2010-03-31 2010-04-12 Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Kvarndamm vid Övre Hoga 2:9 (lämning 1014:5). Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN 1652-1897 Sökord: Boplats, stenålder, kvarn, utmark, gränsmärke, stengärdsgård, Orust. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 7 Metod 7 Utredningsområdet 7 Tidigare undersökningar 7 Naturmiljö 7 Fladdermöss 8 Fåglar 8 Kulturmiljö 9 Arkivhandlingar 9 Resultat Naturmiljö 9 Resultat Kulturmiljö 12 Gränsmärken 12 Stengärdesgårdar 15 Boplatser 15 Lägenhetsbebyggelse och historiska husgrunder 16 Röjningsrösen och områden med fossil åker 16 Kvarn och dammvall 18 Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning 18 Rekommendationer inför fortsatt arbete 20 Källor 22 Bilagor 23 1. Naturhänsyn 2. Lämningar

Projekt Kyrkeröd Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Sammanfattning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB utfört en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning inom ett område för planerad vindkraft vid Kyrkeröd, Orust kommun, Västra Götalands län. Utredningsområdet utgörs av ett skogsområde beläget mellan 35-105 meter över havet i Stala socken, Orust kommun. Platserna för vindkraftverken är belägna på höjdpartier i landskapet. Vägdragning sker dels över hällmark dels genom skog och endast i begränsad utsträckning passeras mindre fuktstråk och vattendrag. I de lägre liggande områdena finns främst produktionsskog medan högre partier domineras av hällmarker där det främst växer hällmarkstallskog, varav en del är äldre och relativt opåverkad av skogsbruk. Endast ett utpekat naturvärdesobjekt finns i vindområdet, inga verksplaceringar eller vägar planeras i anslutning till detta. Vägsträckningarna korsar ett fåtal mindre bäckar och fuktsråk. Andra objekt med visst naturvärde är ett område med äldre, grova granar och en sluttning med vattenfall och ek. Biotoper och tidigare inventerade områden i trakten tyder inte på att området kring Kyrkeröd är värdefullt för fladdermusfaunan. Det är ej sannolikt att artantalet är högt, ej heller att rödlistade arter förekommer i området. De uppgifter om olika fågelarter som har sammanställts bedöms vara tillräcklig för att bedöma påverkan på fågelfaunan. Det finns biotoper inom utredningsområdet som är lämpliga för populationer av nattskärra. Under utredningen har Rio Kulturkooperativ registrerat 26 lämningar, vilka har erhållit nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna utgörs av sju gränsmärken, tolv stengärdsgårdar, en boplats, två historiska husgrunder, ett område med fossil åker, ett röjningsröse, en kvarnlämning samt en dammvall. Enligt lagen om kulturminnen m.m. (KML) bedömdes fyra lämningar som fasta fornlämningar och 16 som övriga kulturhistoriska lämningar. Sex andra lämningar utgör gränsmarkeringar och omfattas inte av KML utan skyddas av 4 kap 8 Brottsbalken. Lämningarna är typiska för den historiska utmarken och representerar ett brukande av de resurser som har funnits inom området. Lämpligheten hos verksplatser och vägdragningar har bedömts, vid behov har alternativa förslag utretts och rekommenderats. Bland annat förordas vägar och verksplatser som berör natur- och kulturmiljön i minsta möjliga mån. 5

Ill. 1. Översikt Projekt Kyrkeröd.

Syfte Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Utredningen hade också i uppgift att översiktligt inventera och bedöma naturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet. Metod Vid utredningen inventerades hela området av arkeologen Benjamin Grahn-Danielson som även gjort översiktlig genomgång av äldre kartmaterial. Bedömning av naturvärden har utförts av biologen Linda Andersson. Faunan har inte inventerats i fält men befintlig kunskap om fågellivet, med särskilt fokus på arter som anses känslig för vindkraft, har sammanställts genom arkivstudier och intervjuer av ornitologer med lokal kännedom. Sammanställningen om fågellivet har gjort av biologen Lars Gerre. Bedömningen av området med avseende på fladdermöss inom området och i de närmaste omgivningarna är gjord genom en tolkning av ortofoton, topografiska kartor och annat tillgängligt material såsom ängs- och hagmarksinventeringen, nyckelbiotopsinventeringen, våtmarksinventeringen, fastighetskartans lövskogar samt kända fladdermusinventeringar. Som utredningsområde definieras ett område på cirka 100 meters diameter vid planerad verksplacering, och en korridor på cirka tjugo meter längs planerad vägsträckning. I några fall har även alternativa vägsträckningar och verksplatser utretts. Objekt och områden med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar fotodokumenterades, beskrevs och mättes in med GPS. Vid utredningen gavs de framkomna lämningarna nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna har rapporterats till FMIS. Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget öster om väg 160, cirka 5 kilometer norr om Varekil i Stala socken, Orust kommun. Området utgörs av ett skogsområde beläget mellan 35-105 meter över havet. Platserna för vindkraftverken är belägna på höjdpartier i landskapet, beväxta med hällmarkstallskog, illustration 1. Vägdragning sker i skogs- och hällmark och följer delvis befintliga skogsvägar. Tidigare undersökningar Inga arkeologiska utredningar har tidigare företagits inom det planerade vindområdet. 1990 genomförde Bohusläns museum en efterdokumentation av en flatmarksgrav från järnåldern på fastigheten Utegård 1:5 i Röra socken, cirka 1 kilometer norr om verk 3, Bohusläns museum 2007. Naturmiljö Vindområdet domineras av brukad barrskog med höjder med tunnare jordar framförallt i den västra delen. Mitt i detta område finns en lite större lövsumpskog nere i en svacka som är utpekad i sumpskogs- och våtmarkinventeringen. Några andra dokumenterade naturvärden finns inte inom området, Skogsstyrelsen 2010 och Länsstyrelsen 2010. I de östra och västra kanterna gränsar vindområdet delvis till öppen kulturmark. Strandskydd finns längs vattendrag söder om vindområdena vid Hårleby och Hoga samt vid Rörtjärn väster om det nordligaste verket. Väster och söder om vindområdet finns havsöringförande vattendrag. Det finns några områden i landskapet kring vindparken som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 Miljöbalken (MB), Länsstyrelsen 2010. Kollungeröd vatten är ett riksintresse som även är naturreservat och Natura 2000-område. Det ligger cirka 3 kilometer öster om närmaste verk. Kollungeröd vatten är en slättsjö med ett rikt fågelliv. Stigfjorden-Halsefjorden är ett riksintresse som omfattar hela skärgården mellan Orust och Tjörn och Halsefjorden inklusive strandområden. Det ligger som närmast drygt 4 kilometer söder om närmaste verk. Större delen av Stigfjordenområdet är skyddat i flera naturreservat. Vattenområden, mindre öar och skär samt delar av ön Mjörn är även Natura 2000-område. Stigfjorden-Halsefjorden är tillsammans ett Ramsar-område, det 7

vill säga ett internationellt betydelsefullt vatten- och våtmarksområde. Centralt i Stigfjorden finns flera fågelskyddsområden för att skydda häckfåglar på små öar och skär. Det finns även ett fågelskyddsområde i branterna på den västra sidan av Valön. Näs är ett litet naturreservat som ligger mer än 6 kilometer från närmaste verk. Primärt skyddades Näs på grund av en hägerkoloni som fanns där. Den finns inte längre kvar men den högväxta skogen har värde i sig. Längre bort i det omgivande landskapet finns det ytterligare områden som är riksintresse för naturvården: Morlandadalen i väster, som delvis är avsatt som naturreservatet Morlanda säteri, och Strömmarna-Koljöfjorden i nordväst. Dessa områden ligger mer än åtta kilometer från vindområdet. Det finns även några utpekade lokalt värdefulla naturområden i landskapet runtom projektområdet, Orust kommun 2006. Rörtjärnområdet, cirka 1 kilometer nordväst om projektområdet, är ett fattigkärr. Naturen runtom tjärnen har en prägel av orördhet, terrängen är lätt tillgänglig med fina utsikter från de högsta partierna. Hagaån på södra Orust, cirka 4 kilometer från vindområdet, är en del av Stigfjordens värdefulla fågel- och våtmarksområde. Ån är ett havsöringsförande vattendrag. Den lilla sjön Vassbotten ligger 4,5 kilometer sydost om närmaste verk och hyser häckande smådopping och botaniskt intressanta kärr med bland annat sengröe, trubbnate och brunstarr. Fladdermöss I vindområdet dominerar barrskog och hällmarker vilket inte är gynnsamma miljöer för fladdermöss. Möjligen kan Stala-Kärr vara en födosöksmiljö för fladdermöss. Troligen är kulturlandskapet runt bergåsarna viktigare för fladdermössen som födosöksområde än skogen uppe på åsarna. Mellan åren 2005 till 2010 har inga observationer av fladdermöss rapporterats till Artportalen för denna del av Orust, Artportalen 2010. Stala kyrka, cirka 3,5 kilometer från närmaste verk, har en stor koloni långörad fladdermus på sommaren, Orust kommun 2006. Sommaren 2007 inventerades 12 lokaler i Orust kommun, Länsstyrelsen 2008. Inga fynd av rödlistade arter gjordes på Orust. De lokaler närmast Kyrkeröd som inventerades var Kollungeröd vatten 4,5 kilometer österut och Rörvik, 5,5 kilometer söder om vindområdet. Vid Kollungeröd vatten observerades endast en art, nordisk fladdermus. Vid Rörvik observerades fyra relativt vanliga arter, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus samt mustasch- /Brandts fladdermus. Fåglar Under hela året är strandängar och grunda vattenområden i Halsö- och Kalvöfjordarna söder om vindområdet viktiga områden för fågellivet som häcknings-, rast- och övervintringsplatser. Detta gäller framförallt för vadare och sjöfågel. Fjordarna ligger vid en flyttfågelled. Flera havsörnar och enstaka pilgrimsfalkar brukar övervintra i detta område. Fiskgjuse fiskar regelbundet i området under sommarhalvåret, Artportalen 2010, Länsstyrelsen 2010 Som närmast ligger fjordområdet cirka 4,8 kilometer från närmaste verk. Sjön Kollungeröd vattnen med strandängar är en viktig häcknings- och rastplats för många våtmarksfåglar. Arter som brun kärrhök, häger, grågås och årta häckar regelbundet vid sjön. Bivråk och fiskgjuse ses regelbundet sommartid, Artportalen 2010, Orust kommun 2006. Området ligger cirka 3,3 kilometer öster om närmaste verk. Under framför allt vår och sommar drar många fåglar mellan dessa två områden. Det gäller i första hand rovfåglar som fiskgjuse, brun kärrhök och havsörn, men även änder och gäss, SNF 2010. Det är ingen liknande ledlinje eller förflyttningsled över Kyrkerödsområdet, Liebig 2010. Trana häckar sannolikt vid en tjärn cirka 1,1 kilometer väster om närmaste verk. Ett par med ungar sågs i juni 2010 söka föda i dalgången med öppen jordbruksmark närmast väster om den planerade vindparken, vid Blötkärr, cirka 600 meter från närmaste verk. Orre har tidigare funnits men häckar troligen inte längre i området. Sparvhök och ormvråk häckar i området. Tidigare häckade duvhök i ett skogsparti söder 8

om Rörtjärn men försvann när skogen avverkades. Det är inte känt var den kan häcka nu, Avenfors 2010. Pärluggla har observerats vid Rörtjärn cirka 600 meter från närmaste verk. Sparvuggla kan häcka i vindområdet med närmaste omgivningar. Det finns cirka åtta berguvrevir på Orust, framför allt närmast kust och skärgård, Avenfors 2010, Artportalen 2010. Det finns sannolikt inga lämpliga häckningsbranter inom en radie på 2,5 kilometer runt verken, Länsstyrelsen 2010. Stora delar av vindområdet har biotoper som kan vara lämplig häckningsmiljöer för nattskärra. Arten har observerats häckande i området, Avenfors 2010. Vid en sökning på Artportalen för åren 2005-2010 fanns mycket få registrerade fynd i vindområdet. Några mer intressanta fynd var en spelande orre i den västra delen av vindområdet i början av april 2008 och sex sångsvanar vid Rörtjärn, cirka 700 meter väster om närmaste verk, i slutet av oktober 2006. En tretåig hackspett sågs cirka 1 kilometer norr om närmaste verk i mitten på december 2008. Kulturmiljö Vindkraftverken i vindpark Kyrkeröd planeras i ett område som kan beskrivas som den historiska utmarken till gårdarna i Kyrkeröd, Hoga, Övre Hoga, Målleröd och Hällsberg, beläget i den nordligaste delen av Stala socken på Orust. I närområdet finns det sedan tidigare bara ett fåtal registrerade fornlämningar, Riksantikvarieämbetet 2010. Med stor sannolikhet beror det på att området har varit dåligt inventerat, i jämförelse med jordbruksmarkerna i de omkringliggande dalgångarna. Eftersom området är högt beläget är det sannolikt att fornlämningar från äldre stenålder kan påträffas inom utredningsområdet. Rio Kulturkooperativs erfarenhet är att utmarker ofta är dåligt inventerade och vid de flesta tidigare utredningar inför vindkraftsetableringar framkommer nya lämningar från framförallt historisk tid, till exempel gränsmärken, stengärdesgårdar, husgrunder och lämningar efter kolning, täkter eller jordbruk. I närområdet finns flera kommunala kulturmiljöer som har anknytning till jordbrukslandskapet och historisk bebyggelse: Vrålandslätten cirka 1 kilometer åt sydost samt kyrkomiljöerna vid Stala och Röra, 3 kilometer åt syd respektive 3 kilometer åt nordväst. Vid Haga, cirka 4 kilometer åt sydväst ligger ett riksintresseområde för kulturmiljövård (3 kap 6 MB) vilket är känt för sin höga koncentration av fornlämningar. Där återfinns bland annat Hagadösen, en av Bohusläns mest kända megalitgravar. Ytterligare ett riksintresseområde för kulturmiljövården finns vid Kultehamn, 4 kilometer sydost om vindområdet. Området är ett gammalt utmarksområde som är rikt på lämningar efter torp och backstugor. Arkivhandlingar En översiktlig genomgång av äldre kartmaterial har gjorts. Skifteskartor över gårdarna Kyrkeröd, Hoga och Hällsberg har studerats. Den äldsta kartan är en storskifteskarta från 1815 och visar utmarken över större delen av utredningsområdet, Lantmäteriet 1815. På den kartan syns bland annat en markering för en kvarn inom utredningsområdet. Laga skifteskartan för Kyrkeröd från 1836 visar även den ett kvarnmärke på samma plats, Lantmäteriet 1836. Naturmiljön har under 1800-talet till större delen bestått av ljunghed med kala berg genomkorsade av små dalgångar, Lantmäteriet 1843. Även den ekonomiska kartan från 1932 har studerats. Den brukade marken i Sverige hade sin största utbredning i slutet 1920-talet, Jordbruksverket 2005. Den ekonomiska kartan från 1930-talet visar ungefär den största uppodlade arealen i Sverige. Utifrån kartan går det att se att delar av utredningsområdet som idag täcks av skogsmark var åkermark under första halvan av 1900-talet, Lantmäteriet 1932 och 1936. Resultat Naturmiljö Här följer en allmän beskrivning av resultaten av naturvärdesbedömningen. För en detaljerad beskrivning av möjliga konflikter, se Antikvarisk bedömning nedan. Inom vindområdet finns endast ett utpekat område med naturvärde och det är sumpskogen och kärret Stala-Kärra som ligger öster om 9

Ill. 2. Resultat naturmiljö södra delen.

Ill. 3. Resultat naturmiljö norra delen.

verk 2 och norr om verk 1. Inga vägpassager eller verksplaceringar ligger i direkt anslutning till objektet. Ingen av de preliminära verksplaceringarna ligger inom strandskyddat område. De miljöer eller naturvärdesobjekt som påträffades vid inventeringen utgörs främst av mindre bäckar, fuktstråk och äldre träd. Dessa beskrivs närmare i bilaga 1 och redovisas på illustration 2-3. Hällmarkstallskogen har ofta varit opåverkad av skogsbruk under lång tid, och mängden döda eller döende träd är ofta högre här än i den skötta skogen. Skogen är gles och luckig och det grunda jorddjupet på hällmarkerna gör att även gamla träd har mycket klena dimensioner. Enstaka träd växer sig grova i sprickor och stråk med större jorddjup. Hällmarkerna magasinerar soliga dagar mycket värme vilket gynnar bland annat nattflygande insekter och de djur som lever av dessa. Sprickor och block i hällmarker ger bra skydd och övervintringsplatser för ormar och ödlor. Den döda veden i denna öppna varma miljö hyser ibland många ovanliga värmeälskande arter av till exempel insekter och lavar. Våtmarker och sumpskogar är viktiga biotoper, både som näringsfällor av främst kväve och som livsmiljö för många växt- och djursamhällen. Våtmarkens växt- och djurliv kan påverkas negativt om man till exempel genom anläggning av väg ändrar de hydrologiska förhållandena. Resultat Kulturmiljö I detta avsnitt presenteras resultatet av den arkeologiska utredningen. Under utredningen har Rio Kulturkooperativ mätt in och beskrivit 26 lämningar, vilka har erhållit nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna utgörs av sju gränsmärken, tolv stengärdsgårdar, en boplats, två historiska husgrunder, ett område med fossil åker, ett röjningsröse, en kvarnlämning samt en dammvall. Dessa redovisas på illustration 4-5. Enligt lagen om kulturminnen m.m. (KML) bedömdes fyra lämningar som fasta fornlämningar och 16 som övriga kulturhistoriska lämningar. Sex andra lämningar utgör gränsmarkeringar och omfattas inte av KML utan skyddas av 4 kap 8 Brottsbalken. För en specifik beskrivning av varje enskild lämning hänvisas till bilaga 2. Gränsmärken Under utredningen har sju gränsmärken registrerats. Gränsmärken används och har använts för att visa ägogränser mellan fastigheter. I ett jordbrukande samhälle har det varit viktigt med nogranna gränser inom byar och mellan gårdar för att visa vad den enskilde brukaren hade rätt till för resurser. Konstruktionen av gränsmärken går tillbaka till medeltiden. Till exempel nämns det i Kristoffers landslag hur och var gränsmärken skall uppföras. Större gränsmärken förlades där gränserna bytte riktning eller där flera gränser sammanstrålade. Sådana större gränsmärken får ofta formen som femstenarör, Andersson och Grahn-Danielson 2010. De flesta gränsmarkeringar är dock mindre konstruktioner och består oftast av ett fåtal stenar som stöttar en stående sten, så kallad visare eller visarsten. Många märken saknar också visarsten. Inom utredningsområdet har ett fåtal gränsmärken påträffats i aktuella gränser, istället markeras fastighetsgränserna ofta av stengärdesgårdar. Ett större gränsmärke påträffades vid verksplats 2 (lämning 1014:11), illustration 6. Samtliga påträffade gränsmärken har blivit inmätta. Gränsmärkenas status enligt KML har bedömts utifrån om de ingår i en aktiv gräns eller ej, deras konstruktion samt förmodade ålder. Om märket markerar en aktiv gräns kommer de inte att bli registrerade i FMIS och saknar därför antikvariskt skydd. Märken som markerar aktiva gränser är dock skyddade enligt 14 kap 8 brottsbalken och får inte rubbas utan tillstånd från Lantmäteriet. Av totalt sju inmätta gränsmärken har tre blivit bedömda som fast fornlämning:1014:11, 14 och 25 medan 1014:12 räknas som övrig kulturhistorisk lämning. De tre gränsmärken som bedömts som fast fornlämning har inte kunnat beläggas till några fastighetsgränser på skifteskartorna och anses därför visa en äldre indelning av utmarken. 12

Ill. 4. Resultat kulturmiljö södra delen.

Ill. 5. Resultat kulturmiljö norra delen.

Ill. 6. Gränsmärke nummer 1014:11. Stengärdsgårdar Inom utredningsområdet registrerades tolv hägnader i form av stengärdesgårdar. Stengärdesgårdar är en form av hägnader som byggts för att hägna av områden, markera gränser eller för att fungera som stängsel. I olika lagar, så kallade hägnadsförordningar, bestämdes böndernas plikt att hägna in sina marker. Under 1800-talets början ändrades hägnadssystemen och grunden till att man inhägnade marker. Den viktigaste reformen trädde i kraft med 1857 års hägnadsförordning. Innan 1857 krävdes det av bönderna att de skulle inhägna den odlade inägomarken så att inte husdjur kunde beta där och skada grödorna, Kardell 2004. Bohuslän var under 1800-talet ett trädfattigt landskap och redan under 1700-talet hade hägnader börjat byggas av sten, så kallade stengärdesgårdar. Stengärdesgårdar i Bohuslän är till skillnad från gärdesgårdarna i till exempel Kalmarområdet, smala och relativt rangliga. De byggdes i fyra till fem lager, och de övre lagren bestod av mindre stenar. När djur gick emot gärdesgården ramlade stenar ner och skrämde djuren. Man kan på så sätt likna de äldre stengärdesgårdarnas funktion med ett modernt elstängsel, Cullberg 1982. När fårskötseln minskade under början av 1800-talet krävdes inte heller lika täta gärdesgårdar vilket kan ha varit en av anledningarna till att stengärdesgården blev mer och mer allmän. Stengärdesgårdarna utgör lämningar efter äldre hägnadssystem och är viktiga förmedlare av hur 1800-talets jordbrukslandskap såg ut. Om en stengärdsgård i första han markerar en gräns räknas inte gärdsgården som kulturhistorisk lämning. Om de primärt har fungerat som en hägnad registreras de som övrig kulturhistorisk lämning. Stengärdesgårdarna 1014:2-3, 8, 13, 19, 21, 24 och 26 har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar. Boplatser Under utredningen registrerades en boplats, lämning 1014:16. Under utredningen påträffades slagen flinta i bäcken vid lämning 1014:4. Platsen utgör ett bra boplatsläge och därför grävdes provgropar för att söka efter fynd. I en provgrop 15

Ill. 7. Stengärdesgård 1014:3. påträffades cirka 25 cm ner i marken ett kol/ sot-lager med fet svart jord samt en bit slagen flinta. Kol/sot-lagret tolkades som en rest av ett brandlager alternativt en härd. Området där boplatsen är belägen utgörs av en mindre dalgång som tydligt avgränsas en bergsrygg i öster och av lägre liggande berg i dagen i väster. Boplatsen har avgränsats topografiskt. Den aktuella boplatsen ligger mellan 30-45 meter över havet och det är utifrån de premisserna möjligt att lämningen härstammar från mesolitikum, i dagligt tal äldre stenålder. En boplats är en plats där människor vistats eller bott under forntiden. De vanligaste spåren efter forntida boplatser är förekomst av slagen flinta och ibland också anläggningar, till exempel härdar och stolphål efter hus-/hyddkonstruktioner. Spåren varierar beroende på under vilken tid och i vilken omfattning boplatsen användes. Lägenhetsbebyggelse och historiska husgrunder Under utredningen påträffades två husgrunder som har tolkats som lämningar efter lägenhetsbebyggelse, lämningarna 1014:1 och 22. Lämning 1014:1 tolkades som resterna efter en jordkällare, utan några andra spår av bebyggelse medan lämning 1014:22 utgörs av en tio meter lång torpargrund med källardel. Stengärdsgårdar i närområdet har hägnat in åker och ängsmark och husgrunden är troligtvis en lämning efter torpbebyggelse. Inga ortnamn finns utsatta på dagens kartor. Laga skifteskarta för Kyrkeröd och den ekonomiska kartan från 1930-talet visar även de en obebyggd plats, Lantmäteriet 1835 och 1936. Det är möjligt att torpet har byggts efter 1836 och övergetts innan 1936. I riksintresseområdet Kultehamn, cirka 4 kilometer öster om utredningsområdet, finns det ruiner efter en omfattande utmarksbebyggelse. De flesta torpen där byggdes under andra hälften av 1800-talet och övergavs under perioden fram till andra världskriget, Orust kommun 2009. Röjningsrösen och områden med fossil åker Ett röjningsröse samt ett område med fossil åker registrerades under utredningen, lämningarna 1014:7 respektive 9. Röjning och brytning av mark för att användas som åkermark eller slåtterängar lämnar ofta spår i form av enstaka röjningsrösen eller 16

Ill. 8. Röjningsröse i område med fossil åker 1014:7. 17

röjningsröseområden. Lämningarna 1014:7 och 9 ligger i områden som brukades som åkermark under 1930-talet, Lantmäteriet 1932, 1936. De röjningsrösen som påträffats är låga och består av knytnävstora stenar och ligger upplagda på mindre berghällar. Rösena är beväxta med yngre träd. Typen påminner om lämningar efter en potatisåker. Utifrån kartmaterialet och utseendet på rösena har båda lämningarna registrerats som övrig kulturhistorisk lämning. Utmarkerna var fram till 1900-talet ett viktigt resursområde i det äldre jordbrukssamhället. Utmarkerna gav ved och virke, de fungerade som betesmarker och slåtter bedrevs på myrmarkerna. Vid behov röjdes delar av utmarkerna för att odlas eller ge en slåtteräng. Utmarkerna har nyttjats mer intensivt under vissa perioder. Stora delar av utmarkerna röjdes för jordbruk under tider då befolkningen i Skandinavien ökade. Gösta Framme diskuterar den medeltida expansionen i nuvarande Strömstads kommun. Stora delar av den nuvarande utmarken har brukats av gårdar som ödelades under 1400-talet, Framme 1985. Under perioden 1000-1350 bröts mycket ny mark men de flesta gårdarna som nyetablerades blev ödegårdar i och med den så kallade senmedeltida agrarkrisen. Det är möjligt att markområden som röjts under medeltiden eller förhistorisk tid återigen började brukas under 1800-talet. Då började stora delar av utmarkerna tas i anspråk för odling. Visuellt går det inte att urskilja medeltida röjningsrösen från rösen upplagda under senare tider. Det är därför svårt att datera fossil åker utan naturvetenskapliga metoder. Kvarn och dammvall Två stengärdsgårdar, lämningarna 1014:3 och 6, bildar fördämningar i två skilda bäckar. Dessa fördämningar har mätts in som en dammvall respektive kvarnlämning, 1014:4 och 5. Framförallt är det lämning 1014:5 som tydligt visar spår av att ha använts som en kvarndamm. Stengärdsgården som markerar gränsen mellan Kyrkeröd och Övre Hoga dämmer upp en liten bäck som rinner från en liten sankmark högre upp i terrängen. Några stenar hålls på plats av bultförband. Platsen är markerad med ett kvarnmärke på skifteskartor över Kyrkeröd, Lantmäteriet 1815 och 1836. Vattenkvarnen etablerades i Skandinavien under medeltiden. En variant av vattenkvarnen är skvaltkvarnen. Skvaltkvarnar eller skvaltor användes i mindre vattendrag och hade ett horisontellt vattenhjul. Skvaltorna utnyttjade rörelseenergin i vattnet och behövde därför inte några stora fallhöjder. De utnyttjade vattendragen dämdes upp tills man erhållit en tillräcklig stor mängd vatten för en mäld. Småkvarnarna täckte gårdarnas husbehov. Skvaltkvarnarna var i bruk ända in på 1900-talet. På äldre kartor markeras de ofta med ett hjul vid bäckar och vattendrag. Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning Projektets påverkan på den lokala naturmiljön i området bedöms bli liten om föreslagna alternativ följs och hänsyn tas enligt rekommendationer nedan, se generell hänsyn. Strandskyddade och havsöringförande vattendrag utanför utredningsområdet kommer sannolikt inte att påverkas av projektet då vägar kommer att anläggas med hänsyn enligt naturvärdesbedömningen. Biologiska värden i riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat i omgivningarna bedöms inte bli påverkade. Vindområdet och dess nära omgivningar har inte den typ av miljöer där det kan förväntas stor artrikedom eller rödlistade fladdermusarter. Det häckar sannolikt få känsliga eller ovanliga fågelarter i området. Trana häckar drygt 1 kilometer väster om närmaste verk. Nattskärra häckar sannolikt i vindområdet. Kyrkerödsområdet ligger inte i någon förflyttningsled eller ledlinje för fåglarna. Påverkan på fågellivet i området bedöms bli liten. Nattskärra kan störas under häckningsperioden om byggarbeten sker i de delar av vindområdet där arten kan häcka, i glesare tallskogar uppe på åsarna. Hänsyn bör tas till häckande nattskärra i området genom att 18

Ill. 9. Kvarndamm 1014:5. byggnadsarbeten undviks i dessa områden under häckningsperioden. Projektets påverkan på fornlämningar och kulturlämningar kommer att vara liten till måttlig. I första hand är det stengärdesgårdar som kommer att beröras av vägdragningar. Alternativ till de planerade vägarna har föreslagits för att minska påverkan på naturmiljöer och kulturlämningar men hänsyn till lämningar krävs även för föreslagna sträckor, se generell hänsyn. Kulturmiljön är präglad av det historiska brukandet av utmarken. Området är väl dokumenterat i äldre kartmaterial, från 1800-talet och framåt. Troligtvis har en viss bebyggelse i området skett under andra hälften av 1800-talet vilket den påträffade husgrunden (1014:22) och området med fossil åker (1014:7) tyder på. Detta sker innan industrialismen sätter fart och öppnar nya möjligheter till människorna på landsbygden. I området finns det ett stort antal långa stengärdsgårdar. Den omfattande byggnationen av sådana härstammar sannolikt från tiden före 1857, då nya hägnadsförordningar trädde i kraft. Det finns även äldre skikt av fastighetsgränser i området vilket visas av gränsmärken som inte har kunnat beläggas till de skifteskartor som har studerats. Inga äldre geometriska kartor från slutet av 1600-talet har hittats över de aktuella gårdarna. Endast en äldre, möjlig forntida lämning har påträffats inom utredningsområdet. Boplatsen 1014:16 ligger i en skyddad liten dalgång på ett typiskt boplatsläge. Att inte fler äldre lämningar har påträffats kan förklaras med att området i stort utgörs av hällmarker utan några riktigt traditionella gravlägen för t ex stensättningar. Påverkan på boplatsen undviks genom en vägdragning längre västerut, se särskild hänsyn. Generell hänsyn Ett antal värdefulla element och små biotoper finns spridda över området. Dessa bör undvikas vid exploatering genom generell hänsyn. Det gäller: Lågor, högstubbar och torrakor. Såväl liggande som stående döda träd är viktiga strukturer för en mängd olika organismer, och utnyttjas exempelvis som födosökslokal och boplats för fåglar och insekter, och som livsmiljö för svampar och lavar. I första hand tillåts träden stå eller ligga kvar. I 19

andra hand kan de placeras i skogspartier kring verksplatserna eller de nya vägarna. Äldre träd. Dessa lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Senvuxen tall. Gamla knotiga tallar på grunda jordar som trots sin höga ålder kan ha klena dimensioner. Dessa långsamväxande träd är ofta viktiga för till exempel skalbaggar och lavar. Senvuxen tall lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Flata hällmarker i anslutning till våtmarker. Anläggningsarbeten och sprängning kan påverka hydrologin i området. Bäckar och fuktstråk mellan myrar och våtmarker. Viktigt att vid anläggning av väg ej ändra de hydrologiska förhållandena. Passage av bäckar eller diken görs med försiktighet. Att anlägga väg med hjälp av trumma är en lämplig hänsynsåtgärd. Våtmarker och sumpskogar. Vid verksplaceringar eller vägdragningar nära våtmarker eller sumpskogar lämnas en beväxt zon mellan verksplats/väg och skyddsobjekt. I de fall exploatering innebär avverkning/avflyttning av värdefulla element enligt ovan, bör virket lämnas kvar som död ved i angränsande miljö för att på så sätt stärka naturvärdena i den kvarvarande miljön. Generell hänsyn bör även visas fornlämningarna och de kulturhistoriska lämningarna, genom att vägområden och verksplatsområden inte bör läggas närmare lämningarna än 10 meter. Vid passage av stengärdsgårdar bör stenarna lyftas åt sidan så att gärdesgården kan återställas vid en avveckling av parken. Särskild hänsyn Inför den fortsatta planeringen av projektet bör följande konflikter särskilt beaktas: Den planerade vägdragningen till verksplats 2 bör delvis få en annan dragning för att undvika flera registrerade lämningar. Om föreslagen vägdragning väljs undviks påverkan på boplatsen 1014:16, kvarndammen och stengärdsgård 1014:4 och 5 mildras påverkan på stengärdesgårdarna 1014:3 och 10. Vid passage väster om boplatsen bör vägen dras på berget för att inte påverka boplatsen. Trumma och varsamhet krävs vid passage av vattendrag, se naturhänsyn 3, 4, 7 och 8, illustration 2-5. Öster om naturhänsyn 3 passerar den föreslagna vägen genom ett mindre lövskogsparti, här bör avverkningskorridoren hållas så smal som möjligt. Den planerade vägen 50 meter söder om verksplats 2 bör dras mer åt öster för att undvika att påverka gränsmärket 1014:11. Vägen passerar ett fuktstråk och äldre träd (naturhänsyn 5 och 6), illustration 2-5. Vägen mellan verk 2 och 3 bör få en annorlunda vägsträckning. Den planerade vägsträckningen sluttar brant ned mot en våtmark och hade resulterat i kraftiga ingrepp i naturmiljön. Norr därom hade vägen givit omfattande skador på en stengärdsgård och äldre träd, se lämning 1014:19 och naturhänsynspunkt 11, 12 och 17. Föreslagen vägsträckning går cirka 100 meter åt öster. Även här passeras kulturlämningar och äldre träd (lämningarna 1014:22-24 och naturpunkter 18-19) men påverkan anses bli betydligt mindre jämfört med planerad vägsträckning. Föreslagen väg bör väljas. Generell hänsyn gäller vid passage av kulturlämningar, illustration 2-5. Rekommendationer inför fortsatt arbete De uppgifter om olika fågelarter som har sammanställts bedöms vara tillräcklig för att bedöma påverkan på fågelfaunan. Biotoperna inom utredningsområdet är lämpliga för populationer av nattskärra. Därför bör påverkan på nattskärra i området belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Anläggningsarbeten i de områden där nattskärra förekommer bör ej utföras under artens häckningstid (från mitten av maj till augusti). En inventering kan ge klarhet var inom området som nattskärra häckar. 20

Biotoper och tidigare inventerade områden i trakten tyder inte på att området kring Kyrkeröd är värdefullt för fladdermusfaunan. Det är ej sannolikt att artantalet är högt, ej heller att rödlistade arter förekommer i området. Om inte föreslagen väg förbi boplatsen 1014:16 väljs måste en ansökan om ingepp i fornlämning göras till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den föreslagna vägen går över bergsmark och påverkar inte fornlämningen fysiskt. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. För fasta fornlämningar gäller också att de förutom lämningen i sig även omfattar ett större fornlämningsområde, vars storlek bedöms från fall till fall. Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt 14 kap 8 brottsbalken. Ansökan om särskild gränsutmärkning lämnas till Lantmäteriet. Skyddade områden i omgivningarna som naturreservat, riksintresseområden, värdefulla odlingslandskap och kulturmiljöer kan komma att påverkas visuellt. Det är en fråga som bör behandlas i MKB för projektet. De åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på de värden som framkommit i utredningen bör redovisas i MKB för projektet. 21

Källor Litteratur Andersson, Linda och Grahn- Danielson, Benjamin 2010 Bohusläns museum 2007 Cullberg, Kjerstin. 1982 Framme, Gösta. 1985 Jordbruksverket 2005 Projekt Femstenaberg, Strömstads kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ En flatmarksgrav på Orust. Efterdokumentation Röra 199, Utegård 1:5, Röra socken, Orust kommun. Bohusläns museum rapport 2007:59. Det bohuslänska odlingslandskapet. Bohusläns museum. Ödegårdar i Vätte härad. Svenskt jordbruk i siffror 1800 2004. Statistik från Jordbruksverket. Statistikrapport 2005:6. Kardell 2004 Gärdesgårdar I människans tjänst under 800 år. I: Fakta skog NR14 2004. SLU, Umeå. Länsstyrelsen 2008 Fladdermöss I Orusts, Strömstads och Tanums kommuner sommaren 2007. Länsstyrelsen I Västra Götalands län. Rapport 2008:4. Orust kommun 2009 Översiktsplan. Orust kommun. Orust kommun 2006 Orust kommun Naturvårdsprogram Elektroniska källor Artportalen 2010 Länsstyrelsen 2010 Skogsstyrelsen 2010 Riksantikvarieämbetet 2010 Övriga källor Avenfors, Stefan 2010 Liebig, Tomas 2010 SNF 2010 http://artportalen.se Besökt 2010-06-17 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://www.gis.lst.se/. Besökt 2010-05-26 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se. Besökt 2010-05-26 FMIS Fornminnesinformationssystemet, www.fmis.raa.se Ornitolog. Varekil. Ornitolog, Ödsmål. Samrådsyttrande för Projekt Varekil från Naturskyddsföreningen på Orust, genom Tore Mattson. 2010-02-02 Kartor Lantmäteriet 1815 Lantmäteriet 1836 Lantmäteriet 1843 Lantmäteriet 1932 Lantmäteriet 1936 Stala socken Stala nr 1, storskifte på utmark/utägor. Lantmäteristyrelsens arkiv. Kyrkeröd, laga skifte 1836. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Övre Hoga, laga skifte 1843. Lantmäterimyndigheternas arkiv. Ekonomiska kartan Stala J131-37NO. Rikets allmänna kartverks arkiv. Ekonomiska kartan Röra J131-43SO. Rikets allmänna kartverks arkiv. 22

Bilagor

Hänsynspunkterna beskriver naturvärden och ger förslag på lämpliga hänsynsåtgärder. De redovisas på kartor, se illustration 2 och 3 i rapporten. r 1 eskrivning Litet (cirka 7 x 15 meter) och avgränsat fuktigt område med pors och vitmossa. Spara om möjligt. 2 En brant med medelåldrig ek och bäck som bildar vattenfall. Olämplig vägpassage. 3 Dike/bäck i område med björk och nyplanterad gran. Visa generell hänsyn och vägtrumma. 4 Sänka med fuktstråk. Visa generell hänsyn. 5 Vägen passerar ett fuktstråk, åt ost är det fuktigare. Visa generell hänsyn. 6 Ett par grova granar. Visa generell hänsyn. 7 Lämplig passage av bäck. Bäcken ligger vid en granplantering. Visa generell hänsyn och använda vägtrumma. 8 Vägen passerar en liten bäck. Visa generell hänsyn och använd vägtrumma. 9 Grov tall, visa generell hänsyn. 1 Ett cirka 10 meter brett fuktstråk med pors, ljung och en. Visa generell hänsyn. 11 Vägen går brant nedför från verksplats invid sumpskog. Ej lämplig dragning, alternativ väg rekommenderas. 12 Två grova granar med omkrets mellan 2 och 3,5 meter invid hägnad. Visa generell hänsyn. 13 Vägen passerar ett 5 meter brett fuktstråk. Visa generell hänsyn, använd markduk och eventuellt halvtrumma. 14 Vägen passerar ett fuktstråk som kommer från nordost, där det är bredare, och rinner mot sydväst. En öppen fåra. Visa generell hänsyn, använd vägtrumma och markduk. 15 16 Vägen passerar ett fuktstråk som leder mot den lilla myren. Relativ torr med liten öppen fåra i mitten. Visa generell hänsyn och trumma. Fuktstråk invid bergbrant. Lämpligaste passagen då det är ett längre avstånd från branten till fuktstråket. Visa generell hänsyn och använd eventuellt trumma. 17 Grova granar, över än 2 meter i omkrets, förekommer hela vägen från hänsynspunkt 12. 18 En grov gran, drygt 2 meter i omkrets. Visa generell hänsyn. 19 Lite sumpigt område, visa generell hänsyn. 2 Liten bäck. Visa generell hänsyn. 24

Bilaga 2. Lämningar Nr 1 2 3 4 Typ Husgrund hist Hägnad Hägnad Dammvall Orientering N-S - - V-O Längd 6 70 >300 3,5 Bredd 4,5 0,5 0,7 0,7 Djup/Höjd 1,5 0,6 0,5 0,6 Status skadad oskadad oskadad oskadad Läge sluttning krön sänka sänka Markslag Skog Skog Hällmark Skog Beväxtning träd buskar buskar ris Bedömning övr kulturhist övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn lämn Beskrivning Husgrund efter jordkällare, 6x4m (n-s), 1,5 m dj. Lämningen är inrasad. Stengärdsgård, 70 m l, 0,5 m br och 0,6 m h. Uppförd i 3 lager, 0,2-0,6 m stora stenar. Beväxt med enbuskar och mindre träd. I gärdsgården finns det en öppning för väg. Stengärdsgård >300 m l, 0,7 m br och cirka 0,5 m h. I 3-4 lager, 0,4-0,9 m stora stenar. Gärdsgården är delvis inmätt och fortsätter i båda riktningarna. Fördämning av bäckfåra bildad av gärdsgård (lämning 1014:3). Möjlig kvarndamm till skvaltkvarn. 25

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 5 6 7 8 Kvarn Hägnad Fossil åker Hägnad N-S - N-S O-V 35 >170 100 14 1,0 0,6 70 0,4 0,8 0,7-0,5 oskadad oskadad oskadad oskadad sluttning sluttning dalgång sluttning Skog Skog Skog Skog buskar ris träd träd övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn Damm, ev till skvaltkvarn, bestående av 0,2-0,7 m stora stenar, vissa med skruvförband. spång av 2 stora stenar löper över bäcken i O. Stengärdsgård >170 m l, 0,6 m br och 0,7 m h. Uppförd i upp till 4 lager, 0,2-1,0 m stora stenar. Gärdsgården följer fastighetsgränsen mellan Övre Hoga 2:9 och 2:10. Område med fossil åker, 100x70 m (n-s). Flera mindre röjningsrösen finns upplagda på impediment och berghällar inom området. Stengärdsgård (no-sv), bestående av 0,2-0,6 m stora stenar i upp till 3 lager. 26

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 9 10 11 12 Röjningsröse Hägnad Gränsmärke Gränsmärke N-S - N-S 5 170 1,5 1 4,5 0,5 1,4 0,6 0,9 0,7 1,0 0,65 oskadad oskadad oskadad oskadad dalgång ej kulturhist lämn krön krön Skog Skog Hällmark Hällmark träd ej beväxt träd ej beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn fast fornlämning övr kulturhist lämn Röjningsröse, 5x4,5 m (n-s), 0,9 m h. Beläget i dalgång med igenväxt åkermark.markerna var uppodlade enligt ekonomiska kartan från 1936. stengärdsgård (so-nv), uppförd i upp till 4 lager. stengärdsgård. följer gräns. Kraftigt gränsmärke, 1,5x1,4 m (n-s), 1,0 m h, uppfört i 5-7 lager av >30 stenar. 1 stående visarsten. Ej i aktuell gräns. Beväxt med en tall. Delvis utrasat gränsmärke, 1,0x0,6 m (n-s), 0,65 m h. Bestående av ca 15 st, 0,2-0,5m stora stenar, i ett lager. Stående visarsten. Ej i aktuell gräns. 27

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 13 14 15 Hägnad Gränsmärke Hägnad - - 90 0,6 70 0,5 0,5 0,5 0,7 0,4 0,4 oskadad skadad oskadad ej kulturhist lämn krön krön Skog Hällmark Hällmark ej beväxt ej beväxt ris övr kulturhist lämn fast fornlämning ej kulturhist lämn Stengärdsgård, 0,5 m br, 0,7 m h. Uppfört i upp till 5 lager, 0,3-1,1 m stora stenar. Gärdsgården hägnar in en liten våtmark som har fungerat som kvarndamm. Gränsmärke, 0,6x0,5 m, 0,4 m h. Bestående av 5 stenar. Ej i aktuell gräns. Stengärdsgård, ca 70 m l, 0,5 m br, 0,4 m h. Uppförd i 3 lager. Gärdsgården löper i aktuell gräns. 28

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 16 17 18 Boplats Gränsmärke Gränsmärke N-S NV-SO NV-SO 70 0,4 1,5 50 0,3 1,1-0,9 0,4 oskadad oskadad skadad dalgång sluttning krön Betesmark/granplantering Hällmark Hällmark träd ej beväxt träd fast fornlämning ej kulturhist lämn ej kulturhist lämn Boplats 70x50 m (n-s). Boplatsen är belägen i en liten V-sluttande dalgång. Marken består av äldre åker/betesmark, numera planterad med gran. Vid provgropsgrävning framkom ett sotigt lager med inslag av kol, samt slagen flinta. Slagen flinta påträffades i dikeskanten i N delen av boplatsen. Fornlämningen har avgränsats topografiskt. Dalgången är omgiven av lägre berghällar i väster och öster. Gränsmärke, 0,4x0,3 m (nv-so), 0,9 m h. Märket består av en visarsten fastkilad i en naturlig spricka mellan två större flata stenblock. Märket är beläget i aktuell gräns. Raserat gränsmärke 1,5x1,1 m (nv-so), 0,4 m h. Märket är beläget i aktuell gräns. 29

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 19 20 21 Hägnad Gränsmärke Hägnad N-S N-S NV-SO >100 1,1 >120 0,4 0,9 0,4 0,4 0,95 0,6 oskadad oskadad oskadad dalgång krön sänka Skog Hällmark Skog beväxt ej beväxt beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn Stengärdsgård, ca 100 m l (n-s), 0,4 m br, 0,4 m h. Uppförd i upp till 3 lager av 0,2-0,9 m stora stenar. Delvis nedsjunken i marken och kraftigt överväxt med mossa. Gärdsgården löper genom skogsparti med äldre granar. Gränsmärke, 1,1x0,9 m (ns), 0,95 m h. Bestående av 6 stenar, varav en upprätt visarsten. Beläget i aktuell gräns. Stengärdsgård, >120 m l, 0,4 m br och upp till 0,6 m h. Delvis otydlig och enbart markerad ett fåtal stenar. Uppförd i upp till 3 lager av 0,1-0,8 m stora stenar. 30

Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning 22 23 24 25 26 Husgrund hist Hägnad Hägnad Gränsmärke Hägnad NV-SO NNO-SSV - - - 10 55 >50 0,5 130 4,5 0,4 0,3 0,5 0,4 1 0,6 0,4 1 0,5 oskadad oskadad skadad oskadad skadad dalgång dalgång dalgång krön dalgång Skog Skog Skog Hällmark Hyggesmark träd träd beväxt ej beväxt beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn fast fornlämning övr kulturhist lämn Lägenhetsbebyggelse efter okänt torp/backstuga bestående av husgrund 10x4,5 m (nv-so), 1,0 m h. Grunden är byggd av natursten och indelad i två delar, med källare i so. Stengärdsgård, >55 m l, 0,4 m br och 0,6 m h. Gärdsgården följer befintlig gräns. Otydlig stengärdsgård, >50 m l, 0,3 m br och upp till 0,4 m h. Uppförd i 2 lager. Den västra delen är kraftigt övertorvad och nedsjunken. Gränsmärke, 0,5x0,5 m, 1,0 m h. Bestående av 6 stenar med visarsten. Stengärdsgård, ca 130 m l, 0,4 m br och upp till 0,5 m h. Gärdsgården är skadad av skogsavverkning. 31

-9000-4200 -2300-1800 -1100-500 1 400 1000-6000 -3300 600 800-7700 -9000-6000 -4200-2300 -3000-2000 1500 Mesolitikum Tidigmesolitikum Senmesolitikum Neolitikum Tidigneolitikum Senneolitikum Bronsålder Äldre bronsålder Yngre bronsålder Mellanneolitikum Järnålder Yngre järnålder Äldre järnålder Romersk järnålder Folkvandringstid Vikingatid Hensbacka Sandarna Lihult Trattbägarkultur Gropkeramisk kultur Båtyxkultur Förromersk järnålder Vendeltid Medeltid Period Kultur i ii a b björn schagerström

RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Kulturhistoriska rapporter 81 ISSN 1652-1897