Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Relevanta dokument
FEBRUARI Bättre service för ett bättre lokalt företagsklimat

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar

APRIL Företagen och de kommunala upphandlingarna

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Knivsta kommun 2017

Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Skövde kommun

Företagsklimatet i Emmaboda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Mölndals stad 2017

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Företagsklimatet i Besöksnäring 2019

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2017

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Företagsklimatet i Tranås kommun 2017

Företagsklimatet i Vetlanda kommun 2017

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2018

Företagsklimatet i Information, inklusive IT 2019

Företagsklimatet i Tjänster till företag 2019

Företagsklimatet i Vård och omsorg 2019

Företagsklimatet i Fastigheter 2019

Företagsklimatet i Bygg 2019

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017

Företagsklimatet i Kungsbacka kommun 2017

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2017

Företagsklimatet i Timrå kommun 2017

Företagsklimatet i Sjöbo kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Betydelsen av lokalt företagsklimat

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017

Företagsklimatet i Nyköpings kommun 2017

Företagsklimatet i Eskilstuna kommun 2017

Företagsklimatet i Årjängs kommun 2017

Företagsklimatet i Hultsfreds kommun 2017

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2017

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2017

Företagsklimatet i Kalmar kommun 2017

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018

Företagsklimatet i Nordanstigs kommun 2017

Företagsklimatet i Flens kommun 2017

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2015

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2017

Företagsklimatet i Tyresö kommun 2016

Företagsklimatet i Handel 2019

Företagsklimatet i Industri 2019

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2017

Företagsklimatet i Umeå kommun 2017

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2017

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Kungsörs kommun 2017

Företagsklimatet i Gävleborgs län 2017

Företagsklimatet i Blekinge län 2018

Företagsklimatet i Karlskrona kommun 2017

Företagsklimatet i Västerviks kommun 2017

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Företagsklimatet i Rättviks kommun 2017

Företagsklimatet i Växjö kommun 2017

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Fyrbodal 2017

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2016

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016

Företagsklimatet i Västerås stad 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Transkript:

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen

Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola är avgörande både för företagens möjligheter att utvecklas i framtidens och elevernas möjligheter att få bra jobb efter avslutad utbildning. Skolans attityder till företag och företagande är också en högt prioriterad fråga bland Sveriges företagare. s undersökning av företagsklimatet i kommunerna visar att företagarna generellt sett möter en positiv attityd till företag och företagande från skolan. I genomsnitt upplever nästan varannan företagare, 49 procent, att de får ett positivt bemötande i sin kontakt med skolan, och bara 8 procent upplever att de möts av negativa attityder. De tillfrågade företagarna ger attityden till företagande på svenska skolor medelbetyget 3,86 på en sexgradig skala mellan 1 och 6. Skolans positiva attityd till företagande visar potentialen för ett djupare och mer långsiktigt samarbete mellan utbildningar och företag. Ett sätt att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv är genom att införa mer entreprenörskap på schemat. När frågar företagarna om vilka åtgärder som är viktigast under den kommande mandatperioden för att förbättra det lokala företagsklimatet placeras entreprenörskap i skolan i topp. 75 procent av företagarna ser det som en viktig åtgärd. Uppgifterna om företagarnas syn på skolans attityder till företag och företagande är hämtade från s årliga undersökning av företagsklimatet i kommunerna. Drygt 33 000 företagare i Sveriges samtliga kommuner har fått svara på enkätfrågor om bland annat den service kommunerna ger företagen samt politikers och tjänstemäns attityder till företagande. Undersökningen genomfördes hösten 2010.

Bra kan bli bättre om skolan och företagen 2 Kunskap för framtiden genom förankring i verkligheten genomför årligen en undersökning i vilken Sveriges företagare får bedöma och betygsätta företagsklimatet i kommunerna. Bland annat tillfrågas företagare om hur de upplever skolans attityd till företag och företagande. Årets undersökning visar att företagare generellt möter en positiv attityd från utbildningssektorn (se tabell 1). Attityd till företagande Grundskolan Gymnasieskolan Yrkeshögskolan Universitet/Högskola Dåligt 1% 2% 2% 2% Inte helt godtagbart 5% 6% 6% 6% Godtagbart 17% 17% 18% 16% Bra 34% 34% 33% 29% Mycket bra 25% 23% 21% 23% Utmärkt 7% 5% 5% 6% Vet ej 11% 14% 15% 18% Tabell 1: Skolans attityder gentemot företagare Företagarna i undersökningen ombads att ange vilka utbildningsinstitutioner de samverkar med samt ge ett omdöme om de attityder de mött i kontakten med skolan. Nästan hälften av de tillfrågade företagarna, 49 procent, möter en positiv attityd från skolan. Sveriges företagare ger skolans attityder till företagande ett medelbetyg på 3,86 på en sexgradig skala mellan 1 och 6, och ingen kommun har fått betyg lägre än 3 på den sexgradiga skalan. Bäst betyg får Habo kommun, Vellinge kommun och Sunne kommun där en övervägande majoritet av företagarna ger skolor och lärosäten goda omdömen (se tabell 2). De överlag positiva resultaten ger en god grund för en fortsatt konstruktiv och långsiktig samverkan mellan utbildning och näringsliv som kan bidra till både skolans utveckling och näringslivets konkurrenskraft i framtiden. Kommun Negativa (%) Positiva (%) Medel (1-6) Habo 2 62 4,56 Vellinge 1 68 4,54 Sunne 4 65 4,51 Åtvidaberg 2 70 4,48 Härryda 0 43 4,37 ALLA 8 49 3,86 Tabell 2: Bäst betyg från företagarna I Tabellen listas de kommuner i vilka de tillfrågade företagarna har givit bäst betyg till kontakten med skolor och utbildningar. Företagarna har tillfrågats om skolans attityd till företagande. I kolumnen längst till höger anges företagarnas medelbetyg till kommunen på en sexgradig skala från Dåligt (1) till Utmärkt (6).

Bra kan bli bättre om skolan och företagen 3 Sverige är ett av de länder i världen som investerar mest pengar i utbildningssektorn, men samtidigt uppvisar Sverige oroande resultat i flera internationella jämförelser av utbildningsresultaten. En del av lösningen på denna utmaning kan ligga i att bättre ta vara på de möjligheter som samarbete mellan skolan och näringsliv ger. Det behövs ett konstruktivt samspel mellan näringsliv och utbildning för att ge kommande generationer av elever och studenter en högkvalitativ och konkurrenskraftig utbildning som står sig både på den svenska och internationella arbetsmarknaden. Det goda betyg som Sveriges företagare ger skolans attityder till företagande är skäl att glädjas, men det är också en startsignal för att ta nästa steg och utveckla utbytet mellan företagande och lärande. Skolan måste bli bättre på att stimulera kreativitet och initiativkraft i lärandet och prioritera kunskaper som kan tillämpas efter avslutad utbildning. Föreställningen om att alla ska ha en exakt likadan utbildning måste bytas mot ambitionen att ge varje individ möjligheten att upptäcka och förverkliga sin egen potential genom sin utbildning. Ett utökat samarbete med näringslivet i form av allt från praktikperioder och studiebesök till projektarbeten och mentorprogram bidrar till att skapa en dynamisk lärandemiljö där kunskaper växer fram genom ett sampel mellan teori och praktik. För varje elev och student är utbildning en investering för framtiden, och det är en investering som måste behandlas med respekt. Utbildning som förankras i ett reellt behov och leder till konkreta färdigheter och kunskaper ökar individens möjligheter att få ett kvalificerat yrke, en bra ingångslön och ett spännande och innehållsrikt arbetsliv. Det finns stora vinster för utbildningssystemet, för näringslivet och framförallt för eleverna med en utvecklad samverkan mellan företag och skola.

Bra kan bli bättre om skolan och företagen 4 Skolan prioriteras högst av företagare I s undersökning av det lokala företagsklimatet får företagarna peka ut de frågor som är viktigast för kommunpolitikerna att arbeta med om de vill förbättra förutsättningarna för företagen. Resultatet visar att skolans attityder till företag och företagande är en högt prioriterad fråga bland Sveriges företagare. En stor majoritet, 85 procent, av de tillfrågade företagarna tycker att det är viktigt att utbilda elever om företagens roll i samhället. På tredje plats på prioriteringslistan kommer önskemål om att införa mer entreprenörskap i skolan, något som lyfts fram av 75 procent av företagarna. På listan över de fem mest angelägna frågorna berör två direkt relationen mellan skola och näringsliv (se tabell 3). Företagarna efterfrågar med andra ord ett förstärkt samarbete med grund- och gymnasieskolan. Prioriterade frågor Prioriteras av (%) Medel (1-6) Utbilda elever om företagens roll i samhället 85 4,6 Öka kommuntjänstemännens kunskap om företagens villkor 84 4,6 Inför mer entreprenörskap i skolan 75 4,4 Kommunpolitiker och -tjänstemän bör träffa företag i deras vardagsmiljö 76 4,3 Inför tidsgarantier gällande handläggningstider för kommunala tillstånd 65 4,2 Tabell 3: Företagarnas prioriterade frågor I tabellen listas de frågor som de tillfrågade företagarna tillsammans givit högst prioritet. Prioriteringen anges i hur stor andel av företagarna som prioriterade frågorna d.v.s. som angav att de var viktiga, mycket viktiga eller helt avgörande i procentsatser. Medelvärdet motsvarar det sammanvägda prioriteringsvärde frågorna fick på en sexgradig skala från Inte alls viktigt (1) till Helt avgörande (6).

Industri Bygg Handel Transport Hotell och restaurang Information IT Fastigheter Tjänster till företag Skola och utbildning Vård och omsorg Personliga tjänster Bra kan bli bättre om skolan och företagen 5 En branschvis uppdelning av statistiken visar att utbildningsfrågorna prioriteras högt i alla branscher (Tabell 4). Mer entreprenörskap i skolan betonas särskilt av företagare inom industri, information och IT samt tjänster till företag. Företagarna i dessa branscher är också de som i störst utsträckning betonar behovet av att skolan utbildar eleverna om företagens roll i samhället. Andel positiva (%) uppdelat efter bransch Prioriterade frågor Mer entreprenörskap i skolan 82 74 78 69 75 82 79 81 77 67 73 75 Utbilda elever om företagens roll i samhället 90 84 87 82 84 88 85 89 86 79 82 85 Tabell 4: Prioriteringar i olika branscher I tabellen anges hur stor andel av företagarna (%) i olika branscher som prioriterat utbildningsfrågorna som Viktiga, Mycket viktiga eller Helt avgörande. I kolumnen ALLA anges hur stor andel av de samlade företagarna som för prioriterat frågorna. ALLA För att utveckla samarbetet mellan näringsliv och skola måste förutsättningarna för samverkan förstärkas. Företagens roll i samhället, företagande och entreprenörskap måste ges utrymme i lärarutbildningen och i läroplanen. Lärare behöver få utrymme och resurser för att kunna etablera och upprätthålla en dialog med företag som en del av sitt arbete och elever och studenter behöver ges utökade möjligheter att själva etablera kontakt med näringslivet och potentiella framtida arbetsgivare under sin utbildningstid. Utbildningen ska inte isoleras från samhället, utan tvärtom förankras i verkligheten.

Bra kan bli bättre om skolan och företagen 6 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 info@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se Företagsklimat Telefon 0771-782 000 foretagsklimat@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat