Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet - och lite annat smått och gott om Jämtland Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)
Hur ojämlikt är det svenska ANDT-arbetet? Inget enkelt svar Många variabler med skillnader i ANDT-bruk och/eller skador: ålder, kön, utbildning, inkomst, yrke, kultur, region, boende, civilstånd, personlighet etc. Ska man ta hänsyn till allt detta i arbetet? Dessutom eventuellt skillnader i prevention mellan fattiga och rika kommuner (men hur?) Här: mest fokus på förebyggande arbete och alkohol
Ojämlikt? Beror på vad man tittar på, men mitt svar generellt sett: nej Utfall: konsumtionsvanor: små skillnader; skador: större skillnader Insatser: många effektiva generella ANDTspecifika insatser som dämpar skillnaderna Kommer inte heller finnas ANDT-SESanpassade metoder, och även om: Tveksamt om sådana insatser skulle förbättra Dessutom måste veta hur sambanden ser ut
Sambanden: Alkohol inga stora skillnader i alkoholvanor, sannolikt även för narkotikavanor mellan SES-grupper, men stora skillnader i konsekvenser vårdade, dödsfall (enligt svenska data) (rökning avviker) Ex studier: Skillnader i alkoholdödl. mellan låg- högutbildade förklarade ca 12 % (män) resp. 4,5 % (kvinnor) av gruppernas skillnader i totaldödl (Budhiraja & Landberg, 2016) Vid kontroll för skillnader i alkoholvanor sjönk skillnaden mellan SES i totaldödlighet med 1/5; efter kontroll för alkohol+rökning+fysisk aktivitet: ca- 33 % i SES-skillnad i totaldödlighet (Sydén & Landberg, 2016). Alkoholvanor förklarade ca 1/4 i SES-skillnader i alkoholsvårdade o/e alkoholdödlighet (Sydén et al, kommande)
Enkel modell hur det hänger ihop Skillnader i alkoholrelaterade problem påverkas av mycket annat än endast skillnader i alkoholvanor:
Sambanden: Alkohol förklarar endast en del av skillnaderna i alkoholvårdade/-dödlighet Mycket kvarstår som oförklarat som ej direkt har med alkohol och alkoholinsatser utan annat Sämre hälsa generellt, andra livsstilsfaktorer, skillnader bemötande i behandling (?), mindre sociala nätverk etc. Som i sin tur påverkas av ex: skillnader i ekonomiska resurser, (selektion till) högre utbildning etc: alltså strukturella faktorer Så vad ska ANDT-samordnare göra?
Mitt svar: Satsa på att förebygga alkohol, narkotika, tobak med beprövade, evidensbaserade metoder Begränsad tillgänglighet lägre konsumtion lägre skador Vår folkhälsomodell totalkonsumtionsmodell tjänat oss väl: I stort påverkar alla grupper och allra mest de mest utsatta Minskade total alkoholkonsumtion - ger bättre folkhälsa - ger ökad jämlikhet
Huvudbudskap i the Purple Book Changes in the overall consumption of alcoholic beverages have a bearing on the health of the people in any society. Alcohol control measures can be used to limit consumption: thus, control of alcohol availability becomes a public health issue (Bruun, et al., 1977) = a population / universalistic approach should complement an individualistic / treatment approach 8
Låga alkoholpriser påverkar de med lägst SES mest (t.ex. Brennan at al, 2014; Holmes, et al., 2014) Finland: sänkta skatter 2004 gav kraftigt ökad konsumtion och skador i lägre SES (Mäkelä & Martikainen, 2015) Annan studie: SES-skillnader fanns inte bakåt 17 år: skillnaderna resultat av klassresa nedåt pga. alkoholmissbruk (Paljärvi, et al., 2014) Ingen determinist, men: Flaskan (drogen) negativ klassresa Exempel: alkoholproblem
Employment history of The general population Just before death: ¼ were employed Those who died from alcohol causes in year 0 (aged 45-64) Source: Paljärvi, Martikainen, Leinonen, Pensola, Mäkelä; Plos One 2014 10
The general population Nearly same employment with general population! Those who died from alcohol causes in year 0 Source: Paljärvi, Martikainen, Leinonen, Pensola, Mäkelä; PLoS ONE 2014 11
These people we recognize and can try to treat For prevention, we should make an intervention here! Source: Paljärvi, Martikainen, Leinonen, Pensola, Mäkelä; PLoS ONE 2014 12
Prevention eller?
Så: Värna de generella befolkningsinriktade, inte minst de tillgänglighetsbegränsande Mycket av skillnaden i alkoholdödlighet (och andra negativa konsekvenser) beror ej direkt på alkoholen utan på annat Riktade insatser komplement men kan aldrig bidra mer än marginellt till minskade SESskillnader i alkoholutfall Olyckligt att dela upp befolkningen i olika grupper, vissa får detta, andra får annat hur och utifrån vad???
Oroande tendenser: Mindre resurser, lägre aktivitetsnivåer generellt, mindre av metodutveckling. Andra frågor står i fokus istället Mer fokus på folkhälsa, jämlikhet på bekostnad (?) av alkohol- och narkotikaspecifika insatser (?) -------------------------------------------------------------------- Kom ihåg: ANDT-specifika (generella) insatser leder till bättre folkhälsa och mer jämställdhet Strukturellt trygga samhällen i sig förebyggande men inte det som ANDT-arbetet kan förändra
Nuläge och framåt förhoppningar, visioner och sannolik utveckling Grunden fortsatt restriktiv i tillgänglighet och pris (mkt nationellt) Fortsätt med långsiktiga strukturer lokalt drogsamordnare, ANDT strategier /handlingsplaner, policyarbete (undvik för mkt projekt) Metodutveckling alltid viktigt Samarbeta forskning praktik Forskningsråd mer öppna för interventions- och implementeringsstudier Följa, dokumentera utvecklingen men inte in i förbannelsen och Använd dessa data proaktivt som styrmedel Utveckla stödet till kommuner behövs, nu finns mycket lite sådant i Sverige som helhet Sannolikt mer blandbruk (polydrug use) framöver Kom ihåg: ANDT-förebyggande arbete kan inte påverka allt, men kan påverka trender och nivåer till viss del Narkotikapolitiken narkotikadödligheten Vad händer? Trygga samhällen i sig är förebyggande
Nuläge och framåt - förhoppningar, visioner och sannolik utveckling Får än bättre kunskap om vad som fungerar (ständig forskning) Preventionsarbete en profession i sig Preventionsarbetet bör sitta i väggarna, ej för mycket beroende av enskilda personers (o)gärningar Att vi har bättre bild av hur skolan ska arbeta förebyggande Att projekt är sällsynta eller inkluderar plan för implementering Att vi blir bättre på att se ordinarie insatser som preventiva och bättre på att nyttja existerande data Ständigt en mix av förvaltning och förnyelse. Ingen sida får segra Håll koll på siffror och var trygga med dem, håll emot vilda sifferexerciser med ohemula krav på resurser
Uppföljning av lokalt ANDT-förebyggande arbete Skolelevers drogvanor www.can.se
Utgångspunkter Betydelsen av förstärkt lokalt förebyggande arbete har betonats upprepade gånger, exempelvis i handlingsplaner och strategier. Lokal nivå är en viktig arena för det förebyggande arbetet. Insatser initieras ofta på lokal nivå och det är här insatserna kommer i kontakt med befolkningen. Uppföljning ger enhetlig/gemensam bild av hur det förebyggande arbetet i kommunen ser ut och utvecklas över tid. Skolelevers drogvanor www.can.se
Preventionsindex mått på kommunernas förebyggande arbete, fem dimensioner Policyarbete Samverkan Personal och budget Tillstånd/tillsyn Aktivitetsnivå Totalpoäng alla fem dimensioner väger lika tungt (max 20 p per dimension, totalt max 100 p) Baseras på webbenkät till alla Sveriges 290 kommuner Skolelevers drogvanor www.can.se
Previndex. Placering 2014 kommuner i Jämtland, ingen topplacering Previndex-TOT Policy Samverkan Pers., budget Tillstånd- tillsyn Aktiviteter 1 Norsjö 78 20 18 12,5 13 15 2 Järfälla 75 18 12 13 17 15 3 Upplands Väsby 74 16 14 13 16,5 15 4 Haninge 74 18 12 13 14 17,5 5 Skellefteå 74 18 14 14 13 15 6 Lilla Edet 74 20 18 9,2 11,5 15 7 Älmhult 73 18 14 12,5 11,5 17,5 8 Norrköping 73 18 18 13,5 6,5 17,5 9 Falköping 73 18 18 13 6,5 17,5 10 Landskrona 72 18 18 8,75 12,5 15 11 Vallentuna 71 18 14 13 16 10 12 Täby 70 18 10 13 12 17,5 13 Sundbyberg 70 20 10 12,8 15 12,5 14 Vänersborg 70 16 16 9 14 15 15 Sunne 70 20 18 6,5 13 12,5 16 Enköping 70 16 14 12,5 12,5 15 17 Norrtälje 69 18 12 14,5 12,5 12,5 18 Örnsköldsvik 69 14 20 8,5 9,5 17,5 19 Hallstahammar 69 12 14 12 16 15 20 Luleå 69 14 14 14 12 15 21 Åtvidaberg 68 18 12 12,5 16 10 22 Uddevalla 68 16 14 10 13,5 15 23 Mjölby 68 16 12 12,25 10,5 17,5 24 Malmö 68 20 6 10 14,5 17,5 31 Krokom 67 18 14 13 9,5 12,5 41 Östersund 65 16 14 9 11 15 96 Härjedalen 56 20 6 12,5 2,5 15 129 Åre 54 18 14 8,75 5,5 7,5 149 Bräcke 49 16 12 6,2 10 5 157 Strömsund 48 16 6 8,4 8 10
Preventionsindex, totalpoäng i riket, och Jämtland (preliminära resultat) Skolelevers drogvanor www.can.se
ANDT-användning per län Åk 9, 2012-2016 ihopslaget 10 variabler (100 = genomsnitt) Bastal (n) Berusad före 14 års ålder t a) Alkoholkonsumen Intensivkonsument b) Använt tobak före 14 års ålder Rökare Snusare Använt AAS c) någon gång Använt narkotika någon gång Använt narkotika senaste året Årlig alkoholko nsumtion Blekinge län 599 126 121 143 118 123 94 119 124 119 111 Dalarnas län 519 116 99 105 82 78 103 155 89 99 83 Gotlands län 203 81 112 96 108 79 107 0 78 99 105 Gävleborgs län 383 113 90 85 88 94 124 155 71 83 120 Hallands län 946 94 112 115 88 106 83 46 91 94 100 Jämtlands län 716 132 102 86 124 129 166 46 94 92 89 Jönköpings län 1168 68 87 97 83 76 109 119 89 85 104 Kalmar län 752 100 109 105 102 116 84 155 75 72 87 Kronobergs län 639 96 121 107 100 104 100 37 103 112 93 Norrbottens län 1125 105 80 82 115 89 127 100 59 58 97 Skåne län 3906 128 114 131 116 116 62 110 151 153 128 Stockholms län 4101 116 98 99 108 113 66 100 153 162 97 Södermanlands län 428 83 90 67 104 82 49 256 121 108 91 Uppsala län 545 90 101 97 80 99 92 37 91 96 82 Värmlands län 531 84 103 75 107 90 134 100 60 63 83 Västerbottens län 1026 110 84 91 94 98 122 110 82 83 123 Västernorrlands län 1222 97 94 101 101 107 126 82 103 94 95 Västmanlands län 338 86 92 133 98 86 112 37 112 94 112 Västra Götalands län 4174 90 100 110 90 107 82 82 123 121 109 Örebro län 441 68 82 64 90 100 67 164 115 99 83 Östergötlands län 898 115 105 109 102 109 92 91 117 114 106 Riket d) 24696 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
ANDT-användning per län Gy 2, 2012-2016 ihopslaget 10 variabler (100 = genomsnitt) Berusad före 14 års ålder Alkoholkonsumen t a) Intensivkonsumen t b) Använt tobak före 14 års ålder Rökare Snusare Använt AAS c) någon gång Använt narkotika någon gång Använt narkotika senaste året Årlig alkoholkon sumtion Bastal (n) Blekinge län 373 100 106 117 86 108 100 192 109 109 115 Dalarnas län 427 106 98 95 92 95 121 141 102 93 99 Gotlands län 93 96 107 76 116 117 73 307 125 106 120 Gävleborgs län 404 102 95 94 97 86 100 90 59 57 94 Hallands län 843 106 104 118 95 96 72 102 85 88 119 Jämtlands län 586 134 104 112 138 118 176 102 102 102 120 Jönköpings län 1006 66 96 87 75 80 91 90 85 101 87 Kalmar län 568 115 108 114 115 127 122 102 97 91 118 Kronobergs län 403 110 104 115 110 103 124 77 89 93 118 Norrbottens län 775 87 92 89 105 88 108 102 75 73 72 Skåne län 2982 124 99 115 119 105 71 141 129 127 128 Stockholms län 3667 117 100 104 107 106 69 102 158 162 108 Södermanlands län 419 106 94 83 96 91 67 77 102 96 76 Uppsala län 608 100 104 104 94 109 94 26 119 129 86 Värmlands län 313 96 107 130 115 122 151 115 103 113 143 Västerbottens län 700 87 91 89 83 90 116 26 87 94 84 Västernorrlands län 870 106 101 99 114 96 120 26 113 108 89 Västmanlands län 380 109 98 91 96 113 95 141 100 106 82 Västra Götalands län 3646 94 100 107 90 93 89 51 112 109 97 Örebro län 402 74 90 62 84 70 56 38 59 60 56 Östergötlands län 650 69 99 98 74 84 87 51 93 83 203 Riket d) 20175 100 100 100 100 100 100 100 100 100 105
Poäng Rangordning, länen, åk 9 och gy 2 (100=genomsnitt) Åk 9 Gy 2 Poäng 65 Örebro län 86 Uppsala län 85 Västerbottens län 87 Gotlands län 86 Jönköpings län 90 Värmlands län 87 Gävleborgs län 91 Norrbottens län 89 Södermanlands län 92 Jönköpings län 89 Norrbottens län 93 Hallands län 94 Östergötlands län 93 Örebro län 94 Västra Götalands län 96 Västmanlands län 96 Uppsala län 97 Kronobergs län 97 Västernorrlands län 100 Västerbottens län 98 Hallands län 100 Västernorrlands län 103 Västmanlands län 101 Kalmar län 104 Dalarnas län 101 Dalarnas län 104 Kronobergs län 101 Västra Götalands län 111 Kalmar län 103 Gävleborgs län 113 Stockholms län 105 Södermanlands län 114 Blekinge län 106 Jämtlands län 116 Skåne län 106 Östergötlands län 120 Värmlands län 111 Stockholms län 121 Jämtlands län 120 Blekinge län 124 Gotlands län 121 Skåne län
Tack för mig! Håkan Leifman hakan.leifman@can.se