1 (19) 2011-11-25 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 47, 2011-11-25 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Nyanmälda lediga platser 227 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 12 257 under förra veckan, vilket var 1 128 fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 40 226 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 5 292 fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 227 under veckan, vilket var 59 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,9% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns 816 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 1 fler än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län. Hittills under 2011 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 28,4%, jämfört med år 2010. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat med 19,9% hittills under 2011. Arbetslösheten 15 539 personer och 9,1% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg I landet som helhet var totalt 376 963 personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 5,8% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,3% av befolkningen 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 48,6% kvinnor och 51,4% män.
2 (19) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 7 134 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 8 405 personer. Totalt var alltså 15 539 personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 6,4% eller 1 057 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 9,1% i Gävleborg. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 7 757 eller 49,9% kvinnor och 7 782 eller 50,1% män. Ungdomsarbetslösheten 4 302 unga arbetslösa i Gävleborg (16,8% av befolkningen 18-24 år) För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 91 944, vilket är en minskning med 4,5% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år motsvarar detta 10,3%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 44,7% kvinnor och 55,3% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 4 302 personer förra veckan. Detta var en minskning med 153 personer eller 3,4% sedan förra året och motsvarar 16,8% av länets befolkning i åldern 18-24 år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 2 051 eller 47,7% kvinnor och 2 251 eller 52,3% män.
3 (19) Tema 1 Strukturpåverkande investeringar Riskkapital och finansiering av investeringar är ofta begränsande faktorer och flaskhalsar vad gäller tillväxtpotentialen särskilt för de små och medelstora företagen i Gävleborg. I detta sammanhang står dessutom de två kommunerna i Gävleborg, som idag har länets och bland landets högsta arbetslöshetsnivåer, utanför möjligheterna att ta del av regionalt investeringsstöd. Regionalt investeringsstöd är ett av de regionalpolitiska företagsstöden, som syftar till ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling. Villkor i korthet Stöd kan ges till investeringar i till exempel byggnader och maskiner, utbildning och konsulttjänster. För att söka regionalt investeringsstöd ska...... företaget vara verksamt i stödområde A eller B. Stödområdena omfattar nästan hela Norrland samt delar av länen Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland Kalmar och Västra Götaland.... verksamheten bedömas leda till tillväxt och ökad sysselsättning.... bidraget bedömas vara nödvändigt för att investeringen ska kunna göras. Verksamheter som kan få stöd Regionalt investeringsstöd får ges till följande verksamheter: Industriell och industriliknande verksamhet Industriserviceverksamhet Tjänste- och serviceverksamhet som är inriktad på en större marknad än en lokal eller regional marknad Turistverksamhet Uppförande av lokaler för uthyrning Annan verksamhet som bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen
4 (19) Stödets storlek En individuell prövning av stödets storlek görs i alla ärenden, med hänsyn till investeringens betydelse för samhället, sysselsättningsökning och tillväxt. Hänsyn tas även till typ av investering, investeringskostnad, typ av företag samt i vilket stödområde företaget verkar. En grundprincip är att ingen ska få mer stöd än vad som krävs för att investeringen ska komma till stånd. Maximal finansieringsandel Tabellen visar maximalt stöd i procent av godkänd investering, utifrån typ av investering och företag. De stöd som beviljas ligger vanligen på lägre nivåer. E Temafråga 1 är om och i så fall i vilket läge, och i anslutning till EU:s nya programperiod, det är önskvärt att väcka frågan om stödområdesindelningen och möjligheterna till regionalt investeringsstöd för små- och medelstora företag i Gävle och Sandviken?
5 (19) Gävle och Sandvikens kommuner ligger idag utanför stödområdet, men; Industrins strukturomvandling har fått stora konsekvenser på arbetsmarknaden under de senaste åren då många industriarbetstillfällen försvunnit. Strukturomvandlingen har resulterat i Sveriges högsta arbetslöshetsnivåer, med tydliga undanträngningseffekter för grupper med svag arbetsmarknadsförankring. Den privata byggmarknaden fungerar bristfälligt då självständiga investeringar inte görs för små- och medelstora företag. Det finns en rad investeringar som inte blivit av de senaste åren på grund av bristfälligt fungerande byggmarknad, och osäkerheten i investeringskalkyler.
6 (19) Tema 2 Kompetens som avgörande strukturpåverkan Gävleborg har en lägre andel högskoleutbildade Den formella kompetensnivån är en betydande strukturfråga för arbetsmarknaden och arbetssökande i Gävleborgs län. Av befintlig kompetensstruktur framgår att Gävleborg har ett underskott av framförallt personer med eftergymnasial utbildning 3 år eller längre, i jämförelse med riksgenomsnittet. Andelen högskolenybörjare per 1000 invånare och studiedeltagandet inom högskoleutbildning är också mindre än för riksgenomsnittet, vilket innebär att denna skillnad mellan Gävleborg och riksgenomsnittet kommer att öka framöver.
7 (19) Befolkning 25-64 år efter utbildningsnivå 2010 Gävleborgs län Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola 9 718 13 663 23 381 14,3 19,3 16,9 Gymnasium högst 2 år 20 196 24 566 44 762 29,7 34,7 32,3 Gymnasium 3 år 13 415 15 434 28 849 19,7 21,8 20,8 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 9 900 8 308 18 208 14,6 11,7 13,1 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 13 953 7 765 21 718 20,5 11,0 15,7 Forskarutbildning 175 298 473 0,3 0,4 0,3 Uppgift saknas 615 722 1 337 0,9 1,0 1,0 Samtliga (hela befolkningen) 67 972 70 756 138 728 100 100 100 Riket Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola 293 566 401 531 695 097 12,2 16,3 14,3 Gymnasium högst 2 år 593 221 677 415 1 270 636 24,7 27,5 26,1 Gymnasium 3 år 452 894 499 198 952 092 18,9 20,2 19,6 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 367 830 348 471 716 301 15,3 14,1 14,7 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 633 712 457 730 1 091 442 26,4 18,6 22,4 Forskarutbildning 21 441 34 381 55 822 0,9 1,4 1,1 Uppgift saknas 34 501 46 853 81 354 1,4 1,9 1,7 Samtliga (hela befolkningen) 2 397 165 2 465 579 4 862 744 100 100 100 Källa: Statistiska Centralbyrån Högskolenybörjare fördelat på kvinnor och män läsåret 2009/2010 Kommun/Region Antal högskolenybörjare Kvinnor Män Totalt Bollnäs 98 71 169 Gävle 471 324 795 Hofors 38 17 55 Hudiksvall 199 126 325 Ljusdal 67 46 113 Nordanstig 30 26 56 Ockelbo 27 8 35 Ovanåker 64 40 104 Sandviken 188 127 315 Söderhamn 101 75 176 Gävleborgs län 1 283 860 2 143 Riket 47 299 34 265 81 564 Kommun/Region Andel högskolenybörjare per 1000 av befolkningen 18-64 år Kvinnor Män Totalt Bollnäs 13,2 9,1 11,1 Gävle 16,3 11,0 13,6 Hofors 14,1 5,8 9,7 Hudiksvall 18,4 11,4 14,9
8 (19) Ljusdal 12,6 8,0 10,2 Nordanstig 11,2 8,8 10,0 Ockelbo 16,0 4,4 9,9 Ovanåker 20,3 11,3 15,5 Sandviken 17,8 11,3 14,4 Söderhamn 13,9 9,7 11,7 Gävleborgs län 15,9 10,2 13,0 Riket 16,8 11,8 14,2 Befolkning 2009-12-31 i åldern 16-64 år efter folkbokföringskommun och studiedeltagande höstterminen 2009 Kommun/Region Befolkning 16-64 år Studiedeltagande Gymnasieutbildning Antal Procent Komvuxutbildning Antal Procent Övriga studerande Antal Procent Bollnäs 15 908 1 096 6,9 436 2,7 356 2,2 296 1,9 Gävle 61 003 4 125 6,8 3 950 6,5 942 1,5 935 1,5 Hofors 5 951 464 7,8 157 2,6 97 1,6 101 1,7 Hudiksvall 22 896 1 633 7,1 629 2,7 526 2,3 588 2,6 Ljusdal 11 585 793 6,8 249 2,1 171 1,5 211 1,8 Nordanstig 5 911 471 8,0 134 2,3 110 1,9 110 1,9 Ockelbo 3 701 265 7,2 111 3,0 40 1,1 40 1,1 Ovanåker 7 018 482 6,9 173 2,5 117 1,7 136 1,9 Sandviken 22 868 1 628 7,1 748 3,3 471 2,1 430 1,9 Söderhamn 15 808 1 199 7,6 435 2,8 334 2,1 299 1,9 Gävleborgs län 172 649 12 156 7,0 7 022 4,1 3 164 1,8 3 146 1,8 Riket 6 100 463 389 092 6,4 356 158 5,8 112 389 1,8 115 251 1,9 Källa: Statistiska Centralbyrån Högskoleutbildning Antal Procent Antalet personer i kommunal vuxenutbildning har minskat kraftigt på 10 år År 2000, under Kunskapslyftet, uppgick studiedeltagandet inom kommunal vuxenutbildning i Gävleborg till drygt 9 000 personer. År 2009 var motsvarande antal drygt 3 000 personer. Även om antalet sannolikt ökat under 2010 och 2011 (nästa redovisning för år 2010 kommer prel i december 2011 från SCB) tack vare satsningen på yrkesvux, är det långt till de nivåer som gällde under inledningen av 2000-talet. Med Kunskapslyftet följde åren efter en påtaglig ökning av grundläggande högskoleutbildning i Gävleborg, vilket sedan dess gått ner i takt med att den kommunala vuxenutbildningen minskat i volym. Övrig volym vad gäller högskoleutbildning upprätthålls av övergångarna direkt från ungdomsskolan, vilket emellertid riskerar att minska framöver som följd av de demografiska förändringarna i befolkningen
9 (19) Studerande från Gävleborgs län 16-64 år efter studiedeltagande (källa: SCB) 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 KOMVUX Grundläggande högskoleutbildning Andelen i eftergymnasial utbildning kortare än tre år har i stort sett varit oförändrad i Gävleborg de senaste 15 åren Även om kompetensnivån i Gävleborg står sig relativt bra (till skillnad från längre eftergymnasial utbildning) i jämförelse med riksgenomsnittet vad gäller personer med högskoleutbildning kortare än tre år så har denna andel i stort sett varit oförändrad de senaste 15 åren. Detta kan emellertid vara en extra intressant utbildningsnivå för de personer som ändå har ambitionen att ta steget vidare från gymnasial kompetens, bland annat med inriktning på eftergymnasial yrkesutbildning. Yrkeshögskoleutbildning och kortare yrkesinriktade utbildningar inom Högskolan i Gävle utgör sådana för regionens näringsliv intressanta alternativ.
10 (19) Andel av befolkningen i Gävleborgs län t o m åldersgruppen 74 år med eftergymnasial utbildning 1995 2000 2005 2010 Eftergymnasial utbildning, 10% 11% 11% 11% kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 6% 8% 11% 12% 3 år och längre Temafråga 2 består främst av följande frågeställningar; Vilka volymer vuxenutbildning, som också är en viktig rekryteringsgrund till högskoleutbildning, krävs för att möta de strukturella förändringarna på Gävleborgs arbetsmarknad? Dagens volymer är uppenbarligen otillräckliga för att möta de kompetensbehov som finns. Vilken förstärkt roll kan Högskolan i Gävle och Yrkeshögskoleutbildningarna i länet erhålla i en önskvärd satsning på strukturpåverkan via kompetensutveckling?
11 (19) Tema 3 Strukturpåverkan via Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadspolitikens struktur och innehåll har varierat till innehåll och form över tid. Arbetsmarknadsutbildning har historiskt använts som ett verksamt och många gånger framgångsrikt verktyg i strukturell förändring på den regionala och nationella arbetsmarknaden. I vecka 46 fanns 15 539 arbetslösa i Gävleborgs län, varav 353 (trehundrafemtiotre) deltog i Arbetsmarknadsutbildning. Detta var dessutom en minskning med 17,3% sedan motsvarande vecka förra året. I rättvisans namn ska sägas att det kan finnas arbetssökande i utbildning inom de övriga programmen och i särskilda projekt också. Men det är inga stora volymer. Kompetenströsklarna på arbetsmarknaden höjs successivt, och särskilt i spåren efter strukturomvandlingen av länets industri. Det innebär bland annat att många fler måste ta ett större eller flera mindre steg i motsvarande utsträckning, för att överhuvudtaget kunna vara med i konkurrensen om jobben på länets arbetsmarknad. I detta sammanhang behöver individernas och företagens ambitioner mötas upp av samhällets utbud av ändamålsenliga utbildningar. Arbetsförmedlingens veckostatistik sökande. Endast 2,3% av samtliga arbetslösa i Gävleborgs län deltar i Arbetsmarknadsutbildning. Antalet arbetslösa i Arbetsmarknadsutbildning har dessutom minskat med 17,3% sedan år 2010. Sökande Vecka 2011-46 Vecka 2011-45 Differens Differens motsv. vecka föreg. år ÖPPET ARBETSLÖSA OCH 15 539 15 454 85-1 057 SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE 26 289 26 220 69-889 TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA 7 134 7 088 46-295 SÖKANDE I PROGRAM MED 8 405 8 366 39-762 AKTIVITETSSTÖD Arbetsmarknadsutbildning 353 351 2-74 Arbetspraktik 322 318 4-566
12 (19) Stöd till start av näringsverksamhet 75 76-1 -62 Ungdomsinsatser 2 033 2 007 26-221 Förberedande insatser 1 221 1 211 10 7 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin - därav Jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD 13 15-2 13 4 388 4 388 0 141 1 532 1 527 5 179 4 339 4 367-28 -305 Deltidsarbetslösa 713 712 1-64 Tillfällig timanställning 2 110 2 105 5 161 Sökande med tillfälligt arbete 703 734-31 -25 Ombytessökande 813 816-3 -377 SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD 3 225 3 224 1 369 Anställningsstöd 255 254 1 37 Särskilda insatser för funktionshindrade ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN 2 970 2 970 0 332 1 442 1 423 19-11 NYSTARTSJOBB 1 744 1 752-8 115 Temafråga 3 berör frågeställningen om vilken volym Arbetsmarknadsutbildning som behövs för att Arbetsförmedlingen ska klara sitt matchningsuppdrag och för att Gävleborgs arbetslösa ska klara av de allt högre trösklarna på länets arbetsmarknad?
13 (19) Arbetslöshetsprognos arbetslösheten ökar nu i linje med prognosen Arbetsmarknadsutvecklingen de senaste veckorna följer den tendens som beskrivs i den senast reviderade prognosen, d v s en utvecklingskurva mot ökad arbetslöshet under nästa år. Skillnaden i arbetslöshet i jämförelse med förra året fortsätter minska på det sätt som vi beskrivit i den nya prognosen. Arbetslöshetsprognosens procentsatser beskrivs i relation till befolkningen 16-64 år. I relation till den registerbaserade arbetskraften (där bland annat de flesta studerande inte ingår) blir arbetslöshetsprocenten i Gävleborg ungefär 2,5 procentenheter högre. I relation till den registerbaserade arbetslösheten hamnar arbetslösheten per den sista januari år 2012 på 12,1% och år 2013 på hela 12,5%. En mycket hög arbetslöshetsnivå jämfört med såväl svenska som europeiska nivåer. Då riskerar länets ungdomsarbetslöshet att ligga över 30% av arbetskraften och exempelvis arbetslösheten för utrikesfödda på nivåer över 40%! Om det blir en mild vinter ovanpå nuvarande konjunkturavmattning riskerar arbetslösheten att öka än mer än i föreliggande prognos, då de senaste snörika vintrarna innebar många säsongsanställningar inom snöröjning och på vintersportanläggningar med tillhörande besöknäringar. Månad/datum Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef 16-64 år aug-08 5684 3168 8852 5,10% jan-09 8427 4575 13002 7,50% aug-09 9297 6017 15314 8,80% jan-10. 9877 8333 18210 10,50% aug-10 8359 8063 16422 9,50% jan-11 7892 9183 17075 9,90% aug-11 7434 7304 14738 8,60% 2011-11-20 7134 8405 15539 9,10% Prognos jan-12. 7507 8993 16500 9,60% aug-12 7143 8557 15700 9,10% jan-13 7734 9266 17000 9,90% jan-14. 7643 9157 16800 9,80%
14 (19) Kortfattat v 47-11 De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills under året ökat med 19,9%. För riket som helhet är motsvarande ökning 28,4%. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 323 personer, vilket var 3,6% av samtliga arbetssökande som fick arbete i hela landet. Arbetslösheten uppgår till 9,1% av befolkningen 16-64 år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,3%. Totalt 15 539 arbetslösa i länet, vilket är 1 057 färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 16,8% av befolkningen 18-24 år, riksgenomsnittet ligger på 10,3%. Totalt 4 302 unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 3,4% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos av befolkningen 16-64 år, per sista januari respektiver år: jan -10 10,6% (18 210 personer) jan -11 9,90% (17 075 personer) jan -12 9,60% (16 500 personer) jan -13 9,90% (17 000 personer) jan -14 9,80% (16 800 personer) jan -15 8,70% (14 900 personer) jan -16 7,60% (13 000 personer)
15 (19) Kommentar Skillnaden i arbetslöshet sedan förra året fortsätter att krympa i den riktning som prognosen pekar ut. Med nuvarande utveckling kommer skillnaden till förra året att vara mindre än 1 000 arbetslösa i nästa vecka, vilket betyder att arbetslöshetsminskningen i Gävleborg halverats sedan början på sommaren. Detta betyder i sin tur att arbetslösheten sannolikt börjar öka igen tidigt under nästa år. Förra lägesrapporten belyste en del av de strukturella problem som finns på arbetsmarknaden i Gävleborg, mot bakgrund av att arbetslösheten nu sannolikt kommer att öka under nästa år från den högsta nivån i landet. I föreliggande lägesrapport redovisas några frågställningar på detta tema, med fokus på möjliga strukturella åtgärder. Den första temafrågan gäller om och när det är motiverat att tilldela hela Gävleborgs län, d v s även Gävle och Sandviken, möjligheten till regionalt investeringsstöd som ett viktigt verktyg för strukturell utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. En fråga som tidsmässigt ansluter till EU:s nya programperiod. Rena fakta relativt sett övriga kommuner i stödområdet sätter fokus på denna frågeställning. Temafråga 2 gäller kompetens och vuxenutbildning som strukturell påverkansfaktor. Den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg har minskat sin volym från drygt 9 000 studerande år 2000, då Kunskapslyftet verkade, till drygt 3 000 år 2009. Även om satsningen på yrkesvux återtagit en del volymer under år 2010 och år 2011 (redovisningen från SCB om studiedeltagandet för år 2010 kommer preliminärt i december 2011) så är nedgången mycket stor under 10-årsperioden. Tidigare mer omfattande kommunal vuxenutbildning medförde även påtagligt fler personer i grundläggande högskoleutbildning åren därefter. I detta sammanhang är temafrågan vilka volymer vuxenutbildning (inklusive yrkesutbildning och kompletterande utbildning) som behövs för att möta de strukturella behoven bland de arbetssökande i Gävleborg? Arbetsmarknadsutbildning har historiskt varit ett klassiskt och många gånger framgångsrikt verktyg i strukturförändringar på den regionala och nationella arbetsmarknaden. Därför belyses Arbetsförmedlingens resursinsatser i form av Arbetsmarknadsutbildning i temafråga 3, mot bakgrund av de stora behov av kompetenskompletteringar och kompetenshöjning som finns inte minst bland arbetslösa ungdomar och arbetslösa utrikesfödda i Gävleborgs län. Av 15 539 arbetslösa under förra veckan i Gävleborgs deltog endast 353 (trehundrafemtiotre) i Arbetsmarknadsutbildning, vilket är 2,3% av samtliga arbetslösa. Detta är dessutom 17,3% färre i Arbetsmarknadsutbildning än för ett år sedan. Samtidigt finns flera kartläggningar gällande exempelvis arbetslösa ungdomar i länet som visar att merparten av dessa saknar komplett eller adekvat utbildning. Temafrågan i detta sammanhang är hur Arbetsförmedlingen ska klara sitt matchningsuppdrag och hur de arbetssökande ska klara av de allt högre trösklarna på arbetsmarknaden utan en rejäl satsning på Arbetsmarknadsutbildning? Detta är temafrågor som kan behöva diskuteras och bearbetas inom näringsliv, politik och offentlig sektor på flera nivåer. Strukturförändringarna på Gävleborgs arbetsmarknad låter inte vänta på sig, utan de tenderar snarare att växa till sig
16 (19) Konjunktur och trender Investeringsenkäten, oktober 2011: Industrins investeringar ökar mindre än väntat Industrins investeringar väntas i år uppgå till 53,2 miljarder. Det innebär att investeringsvolymen ökar med 10 procent jämfört med 2010. Ökningen väntas hålla i sig och investeringsvolymen förväntas öka med ytterligare 7 procent under 2012. Industrins investeringsplaner för 2011 har reviderats ned sedan i maj. Då förväntades investeringarna uppgå till 57,5 miljarder, en relativt stor ökning jämfört med 2010. Uppgifterna från oktober tyder dock på att ökningen skrivs ned något och att den totala investeringen hamnar på 53,2 miljarder, en ökning med 10 procent jämfört med 2010. Investeringsplanerna för 2012 visar på en ytterligare ökning. Investeringarna väntas då uppgå till 57,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en volymökning på 7 procent. Flera industribranscher visar på stora revideringar i år. Inom gruvor och mineralutvinningsindustrin beräknas investeringarna öka med 12 procent jämfört med 2010. I löpande priser innebär det att investeringarna förväntas uppgå till 6,8 miljarder. Det är en stor nedskrivning sedan undersökningen i maj, då man bedömde att investeringarna skulle öka med 21 procent jämfört med 2010. Branschen väntas dock öka sina investeringar med 36 procent under 2012. Andra branscher som enligt prognos förväntas öka sina investeringar under 2011 är textilindustrin som förväntas öka med 66 procent samt grafisk produktion som förväntas öka med 47 procent. Båda branscherna förväntas minska sina investeringar under 2012. De branscher som förväntas minska sina investeringar för 2011 är transportmedelsindustrin och träindustrin. Dessa branscher väntas minska sina investeringar med 19 respektive 31 procent. Minskningarna förväntas fortsätta under 2012 för träindustrin, som förväntas minska volymen med 5 procent. Transportmedelsindustrin väntas istället öka volymen med 42 procent.
17 (19) Utfall 1996-2010, planer 2011-2012, Miljarder kronor, 2008 års priser Från och med publiceringen i november har fastprisberäkningen anpassats för att bättre överensstämma med SNI 2007. Detta medför smärre förändringar i redovisningen. Energisektorn ökar investeringarna Energisektorn beräknas investera 35,6 miljarder kronor i år, vilket innebär att branschen har reviderat ned siffrorna sedan undersökningen i maj, då investeringarna förväntades hamna på 38,1 miljarder. Investeringsvolymen väntas öka med 3 procent jämfört med 2010. Under nästa år väntas investeringarna öka med 8 procent. Fastighetsbranschen ökar nybyggnationerna Fastighetsbranschen förväntas i år öka sina investeringar med 6 procent. I löpande priser beräknas de totala investeringarna för branschen hamna på 62,3 miljarder kronor. Under 2012 planeras för ökade investeringar med ytterligare 8 procent. Även inom nyproduktion förväntas en ökning av investeringarna. I år beräknas volymerna öka med 20 procent jämfört med 2010. Det är en revidering nedåt sedan i maj i år, då nyproduktionen väntades öka med 37 procent jämfört med 2010. Nästa år väntas nyproduktionen öka med ytterligare 25 procent.
18 (19) Investeringar inom byggnadsverksamheten Byggindustrin väntas i år minska investeringarna med 3 procent, vilket innebär att totala investeringar för helåret förväntas uppgå till 4,6 miljarder kronor i löpande priser. De planerade investeringarna som har lämnats för 2012 pekar på en volymökning på 7 procent. Investeringar inom övriga branscher Investeringarna inom företagstjänster väntas minska med 21 procent jämfört med 2010. Branschens totala investeringar förväntas uppgå till 6,5 miljarder kronor, vilket är en revidering nedåt sedan undersökningen i maj, då man uppskattade investeringarna till 7,0 miljarder. Investeringarna för 2012 väntas hamna på 6,4 miljarder kronor. Förväntningar om ökad investeringsvolym återfinns inom informations- och kommunikationssektorn, där investeringarna väntas öka med 13 procent i år. Under 2012 förväntas investeringarna minska med 12 procent. Varuhandel samt transport och magasinering förväntas minska sina investeringar med 3 respektive 2 procent. Under 2012 väntas varuhandel öka sina investeringar med 1 procent medan transport och magasinering väntas öka sina investeringar med 3 procent. Banker och försäkringsbolag väntas investera 5,0 miljarder kronor, vilket innebär en volymökning på 6 procent jämfört med 2010. Under 2012 förväntas investeringarna minska med 7 procent.
19 (19) 2011-11-25 Totala investeringar samt procentuell förändring 2011 Miljarder kronor, löpande priser 2011 Industri 53,2 10 Energi 35,6 3 Byggnadsverksamhet 4,6 3 Varuhandel 10,8-3 Transport och magasinering Information och kommunikation 15,4-2 9,0 13 Banker, försäkringsbolag 5,0 6 Fastighetsförvaltning 62,3 6 Företagstjänster 6,5-21 Procentuell förändring 2008 års priser 2011/2010 http://www.scb.se/pages/pressrelease 324143.aspx