1 (25) 2014-08-22 Efter uppdrag; Leif Jansson Vecka 34, år 2014 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Nyanmälda lediga platser 303 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till 14 709 under förra veckan, vilket var 2 336 fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns 45 943 kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var 7 725 fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 303 under veckan, vilket var 71 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns 1 004 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 149 fler än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,2% i Gävleborgs län. Hittills under 2014 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 12,4%, jämfört med år 2013. I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben sammanlagt ökat med 12,7% hittills under 2014. Arbetslösheten 14 349 personer 8,6% av befolkningen och 10,4% av arbetskraften 16-64 år i Gävleborg I landet som helhet var totalt 368 047 personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 8,2% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,1% av befolkningen och 7,8% av arbetskraften 16-64 år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 45,7% kvinnor och 54,3% män.
2 (25) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till 6 714 personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till 7 635 personer. Totalt var alltså 14 349 personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 1 184 personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 16-64 år uppgick den totala arbetslösheten till 8,6% i Gävleborg. Andelen arbetslösa av arbetskraften uppgick till 10,4% i förra veckan. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 6 628 eller 46,2% kvinnor och 7 721 eller 53,8% män. Ungdomsarbetslösheten 3 850 unga arbetslösa 15,2% av befolkningen och 23,1% av arbetskraften 18-24 år i Gävleborg För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till 81673 i förra veckan, vilket är en minskning med 13,6% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen 18-24 år motsvarar detta 9,0%. Andelen arbetslösa ungdomar av arbetskraften uppgick till 15,0% i förra veckan. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 40,1% kvinnor och 59,9% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till 3 850 personer förra veckan. Detta var en minskning med 560 personer eller 12,7% sedan förra året och motsvarar 15,2% av länets befolkning och 23,1% av arbetskraften i åldern 18-24 år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var 1 600 eller 41,6% kvinnor och 2 250 eller 58,4% män.
3 (25) Tredje månaden i rad med svagt nyföretagande, då minskade antalet företag i länet för första gången på sex år Gävleborg har upplevt en ökning av antalet företag i länet varje månad hela sex år i rad. Efter tre relativt svaga nyföretagarmånader minskade emellertid i juli det totala antalet företag i Gävleborg för första gången sedan juni 2008. Under juli månad i år avslutades lika många företag som nyregistrerades. Å andra sidan fanns det i juli i år 2 978 fler företag i länet jämfört med juni 2008. Detta innebär att juni 2014 är den månad då den senaste historiska toppnoteringen gjordes med 27 424 företag totalt i Gävleborgs län, varav 10 101 aktiebolag. Samtidigt kan kommande månader mycket väl innebära att såväl nyföretagandet som det totala antalet företag börjar öka igen i vårt län, eller så är nuvarande stagnation av företagandet i länet ett trendbrott. Nyregistrerade företag i Gävleborgs län resp månad År Månad AB E HB KB Total 2013 jun 61 33 4 98 2013 jul 40 16 7 1 64 2013 aug 71 24 14 109 2013 sep 48 23 5 76 2013 okt 67 28 12 107 2013 nov 55 23 8 1 87 2013 dec 76 26 3 105 2014 jan 98 26 3 127 2014 feb 63 36 11 1 111 2014 mar 70 38 5 1 114 2014 apr 87 33 6 126 2014 maj 55 24 6 85 2014 jun 50 20 9 79 2014 jul 33 29 1 63
4 (25) Befintligt antal företag (de fyra vanligaste företagsformerna) i Gävleborgs län respektive år År Månad AB E HB KB Total 2013 jun 9 715 15 479 1 510 359 27 063 2013 jul 9 728 15 488 1 508 359 27 083 2013 aug 9 761 15 497 1 516 359 27 133 2013 sep 9 781 15 502 1 509 357 27 149 2013 okt 9 808 15 502 1 511 355 27 176 2013 nov 9 828 15 505 1 508 353 27 194 2013 dec 9 870 15 496 1 492 350 27 208 2014 jan 9 936 15 500 1 454 346 27 236 2014 feb 9 978 15 516 1 462 347 27 303 2014 mar 10 029 15 533 1 455 348 27 365 2014 apr 10 066 15 539 1 452 346 27 403 2014 maj 10 083 15 541 1 440 346 27 410 2014 jun 10 101 15 544 1 434 345 27 424 2014 jul 10 099 15 553 1 421 344 27 417 http://www.bolagsverket.se/om/oss/etjanster/statistik/statistik-1.3538 Företagskonkurserna ökade under juli månad i landet som helhet men minskade i Gävleborg Företagskonkurserna i landet som helhet ökade i juli månad med 3 % jämfört med samma månad 2013. För årets första sju månader kvarstår dock den positiva utvecklingen med minskande konkurser jämfört med förra året då minskningen var 6 %. UC:s statistik omfattar aktiebolag, handelsoch kommanditbolag samt övriga juridiska personer. I Gävleborg minskade antalet företagskonkurser med 27% under juli månad men har upplevt en ökning på 1% sammanlagt hittills i år. Antalet företagskonkurser i juli månad ökade med 3 % i landet som helhet. Totalt gick 471 företag i konkurs under månaden jämfört med juli månad 2013 då 457 företag gick i konkurs. Under årets första sju månader gick 4 011 företag i konkurs jämfört med samma period 2013 då 4 266 företag gick i konkurs. Den senaste tiden har varit tuff för den svenska exportindustrin vilket även
5 (25) påverkat många underleverantörer, varför kronförsvagningen nu gynnar många företag positivt. Handeln och transportsektorn går starkt Många av de större branscherna upplever nu konkursminskningar. Störst är minskningarna inom detaljhandeln, transportsektorn och information/kommunikation där konkurserna har minskat med 24 %, 25 % respektive 32 %. Efterfrågan på produkter och tjänster från dessa branscher bidrar starkt till återhämtningen för den svenska ekonomin, men den positiva utvecklingen smittar även av sig på exempelvis privata tjänsteföretag och byggindustrin. Spridd geografisk utveckling Konkursutvecklingen i de olika länen skiljer sig dock. Företagskonkurserna i Stockholm ökade med 11 % under juli jämfört med samma månad föregående år, vilken innebär att minskningen för årets första sju månader endast är -1 %. Det är framför allt konkurserna inom byggbranschen som ligger kvar på samma relativt höga nivå som 2013, medan övriga branscher minskar. Även i Skåne noteras en ökning i juli med hela 30 % vilket även här beror på många konkurser inom byggbranschen samt inom restaurangbranschen. Bäst utveckling under juli bland storstadsregionerna hade Västra Götaland där konkursökningen endast var 1 % för månaden vilket innebär att det är en minskning med 11 % för årets första sju månader jämfört med föregående år. Gävleborg upplevde en minskning av företagskonkurserna under juli månad med de har ökat med 1% sammantaget hittills i år På månadsbasis har företagskonkurserna i Gävleborg varierat kraftigt i jämförelse med motsvarande månader förra året. Men sammantaget hittills i år (jan-juli) har antalet företagskonkurser i Gävleborg enbart ökat från 103 till 104, d v s i det närmaste en oförändrad situation. Till bilden hör samtidigt att antalet företag i länet ökat med 334 under det senaste året, vilket betyder att företagsamheten i länet ökat utan att det påverkat konkursutvecklingen. Den fortsatta konkursutvecklingen Många konjunktursignaler är positiva vilket bör innebära ökad orderingång, förbättrad lönsamhet och att allt fler företag överlever. Dock är den internationella efterfrågan relativt svag och osäkerheten avseende relationen
6 (25) mellan EU och Ryssland hämmar till viss del även den europeiska industrin och skapar en osäkerhet hos många företag. https://www.uc.se/statistik/konkursstatistik.html
7 (25) Antalet nya inkommande varsel i Gävleborg ökade kraftigt i juli Antalet nya inkommande varsel uppsägningar ökade kraftigt mellan juni och juli, från 68 personer till 193 personer. I juli utgjorde varslen i Gävleborg 8,4% av samtliga varsel i landet som helhet, att jämföra med 1,6% i juni och 2,5% i juli förra året. Antal personer berörda av nya inkommande varsel om uppsägning Antal personer berörda av varsel om uppsägning 2014-07 2014-06 2013-07 AB Stockholms län 618 1344 918 C Uppsala län 64 315 29 D Södermanlands län 80 48 29 E Östergötlands län 104 152 86 F Jönköpings län 24 79 14 G Kronobergs län 32 135 62 H Kalmar län 26 35 31 I Gotlands län 6 0 0 K Blekinge län 40 82 0 M Skåne län 313 380 183 N Hallands län 27 105 18 O Västra Götalands län 279 951 774 S Värmlands län 57 155 41 T Örebro län 117 122 47 U Västmanlands län 87 78 108 W Dalarnas län 87 62 170 X Gävleborgs län 193 68 73 Y Västernorrlands län 30 78 36 Z Jämtlands län 7 30 36 AC Västerbottens län 16 143 73 BD Norrbottens län 90 5 168 Riket 2297 4367 2896 Källa: Arbetsförmedlingen
8 (25) Arbetsmarknaden i Gävleborg krymper med minskad befolkning i arbetsför ålder, vilket bland annat ökar fokus på omställning och utbildning eftersom arbetslösheten nu minskar och de lediga jobben ökar Arbetslösheten i Gävleborg uppvisar en försiktigt minskande trend, men bakom dessa siffror ligger en fortsatt krympande befolkning i arbetsför ålder. Samtidigt som Gävleborgs befolkning i alla åldrar ökat med +2 062 personer mellan år 2008 och 2013 har länets befolkning i åldrarna 16-64 år minskat med -5 872 personer under samma period. Detta innebär också att antalet i icke arbetsför ålder inom befolkningen i Gävleborg ökat med +7 934 personer den senaste femårsperioden. Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl feriejobb) i Gävleborg har hittills i år ökat med 12,7% i jämförelse med motsvarande period förra året. Antalet nyanmälda lediga jobb uppgår hittills i år till ungefär samma antal som under högkonjunkturåret 2006. Till bilden hör också att Arbetsförmedlingens andel av det faktiska antalet lediga jobb brukar ligga kring 25-30% i en normal konjunktur (enligt genomförda studier av af:s marknadsandelar av lediga jobb). En delförklaring till nuvarande situation är att det arbetskraftsbehov som nu växer allt snabbare till stor del beror på ökade pensionsavgångar, som samtidigt innebär att allt färre i arbetsför ålder ska klara att täcka de nya jobben framförallt i offentlig sektor som följer av en ökande befolkning i icke arbetsför ålder. Förändring av antal arbetslösa totalt 16-64 år i Gävleborgs län resp vecka år 2014 i jämförelse med motsvarande vecka föregående år 0 v 1 v 3 v 5 v 7 v 9 v 11 v 13 v 15 v 17 v 19 v 21 v 23 v 25 v27 v29 v31 v33-200 -400-600 -800-1000 -1200-1400 Källa: Arbetsförmedlingen
9 (25) Folkmängd totalt alla åldrar i Gävleborgs län 2008-2013 (källa: SCB) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 275908 276220 276508 276130 276637 277970 +2 062 Folkmängd 16-64 år i Gävleborgs län 2008-2013 (källa: SCB) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 173441 172649 171642 169835 168546 167569-5 872 Nettominskningen av personer i arbetsför ålder kommer att fortsätta i flera år framöver, och även om fler jobbar längre så är det ännu inte av den omfattningen att det påverkar helheten på något avgörande sätt eftersom det fortfarande är en hel del personer som inte kan jobba till pensionsåldern. Nuvarande volymer invandring räcker antalsmässigt inte till för att kompensera för den minskande befolkningen i arbetsför ålder i Gävleborg. Detta sätter ökat fokus på matchningen mellan kompetenstillskott och efterfrågan på kompetens inom olika samhällssektorer. Efter den inledande kraftiga ökningen under finanskrisens inledning 2008/2009 har arbetslösheten minskat med -1 643 personer från den högsta januari/februari nivån 18 210 arbetslösa år 2010 till 16 567 arbetslösa januari/februari 2014. I föreliggande prognos beräknas antalet arbetslösa i Gävleborg att minska med ytterligare ca 1 250 till januari/februari 2015. Jämförs antalet arbetslösa i jan/feb 2009 med motsvarande antal 2014 har antalet arbetslösa i Gävleborg ökat med +3 565 personer trots att antalet personer i arbetsför ålder minskat med -5 872 personer under denna period. Förklaringen till detta återfinns delvis i att antalet arbetstillfällen minskat kraftigt sedan finanskrisens början, men också i en allt mer bristande överensstämmelse och matchning mellan kompetensutbud och arbetskraftsefterfrågans kompetensprofil. Den sen senaste kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för andra kvartalet
10 (25) i år visar flera positiva trendbrott trots att antalet anställda i Gävleborg totalt sett har minskat sedan motsvarande tidpunkt förra året. En för arbetsmarknadsutvecklingen klart positiv trend är, vilket kunnat konstateras även tidigare kvartal, är att den offentliga sektorn börjat nettorekrytera igen. Jämförelser med andra regioner, som exempelvis Uppsala och Dalarna, visar på betydelsen av sysselsättningen inom den offentliga sektorn som konjunkturregulator på arbetsmarknaden. För Gävleborg har den tidigare sysselsättningsminskningen inom den offentliga sektorn haft större inverkan på arbetsmarknadsutvecklingen sedan finanskrisens början än motsvarande utveckling totalt sett inom den privata sektorn. Detta tack vare att tjänstenäringarna och övriga privata sektorer till stor del uppvägt den mycket kraftiga minskningen av antalet anställda inom länets industri. Denna tyngdpunktsförflyttning mellan tillverkningsarbete och tjänster är dock något som gäller sektorsnivå och i mindre utsträckning på individnivå, vilket inneburit högre arbetslöshet och klart ökade omställningsbehov. Ett annat positivt trendbrott är att minskningen av antalet anställda inom länets industrisektor stannade upp under andra kvartalet i år. Under första kvartalet i år noterades mindre än 19 000 anställda inom länets industri för första gången i modern tid. Nu är antalet industrianställda uppe över 20 000 igen och har ökat något sedan förra året. Däremot har antalet anställda inom övriga privata sektorer, d v s byggsektorn liksom inom jord- och skogsbrukssektorerna, minskat kraftigt det senaste året, från den tidigare kraftiga ökningen och toppnoteringen under 2013. Gävleborgs arbetsmarknad har krympt med den minskande befolkningen i arbetsför ålder. I länet finns just nu ca 4 000 färre anställda än år 2008 och ungefär 1 500 färre anställda än förra året vid motsvarande tidpunkt. Men i relation till befolkningsförändringarna och generationsväxlingarna skulle detta kunna betraktas som ett status quo läge totalt sett på arbetsmarknaden, som emellertid innehåller stora bruttoströmmar i olika riktningar. En viktig frågeställning som väcks i detta sammanhang är i vilken utsträckning länets arbetsmarknad krympt på grund av att via pension avgången kompetens inte kunnat ersättas med nytillkommen kompetens? Optimalt och önskvärt vore dock självklart att jobben ökade i antal även om befolkningen nu minskar i yrkesverksamma åldrar. Och goda förutsättningar finns att så kommer att ske eftersom nuvarande utveckling sedan år 2008
11 (25) ska ses i ljuset av en långdragen och kärv internationell konjunktur. När väl industrikonjunkturen vänder finns trots allt förutsättningar för en snabbt ökad arbetskraftsefterfrågan både inom tillverkning och tjänster. Den offentliga sektorn kommer att behöva fortsätta att öka nyrekryteringen mot bakgrund av ökade behov såväl för barn och unga som för ett påtagligt ökande antal äldre i länet. Antal anställda i Gävleborgs län efter sektor, 2:a kvartalet respektive år (Källa: SCB) Kommunal Landsting Statlig SUMMA Industrin Tjänste- Övriga SUMMA TOTALT Offentlig näringarna Privat 2008 28 907 7 971 5 051 41 929 28 572 40 639 6 030 75 241 117 170 2013 26 330 7 020 5 166 38 516 19 752 46 189 10 241 76 182 114 698 2014 26 571 7 123 5 199 38 893 20 074 46 828 7 373 74 275 113 168 Föränd -2 336-848 148-3 036-8 498 6 189 1 343-966 -4 002 jmf -08 Föränd 241 103 33 377 322 639-2 868-1 907-1 530 jmf -13 I jämförelse med motsvarande vecka förra året har antalet arbetslösa inrikes födda minskat med -1 964 personer (-18,3%) medan antalet arbetslösa utrikes födda ökat med 780 personer (+16,2%). Tabellen nedan visar att den stora majoriteten, nästan 70%, av de arbetslösa utrikes födda är i åldrarna 25-49 år. Motsvarande siffra för inrikes födda är 42%. Eftersom huvuddelen av de utrikes födda inte genomgått flerårig yrkesinriktad utbildning i det svenska utbildningssystemet blir framförallt det reguljära utbildningsväsendet den avgörande matchningsfrågan för etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden i vårt län. Samtidigt som det finns många obesatta lediga jobb i länet finns många arbetslösa i de åldersgrupper som annars har den högsta förvärvsfrekvensen. Just nu finns över 1 000 kvarstående lediga jobb anmälda till arbetsförmedlingarna i länet och kanske 2 000-3 000 ytterligare jobb på
12 (25) länets arbetsmarknad som inte är anmälda till af (mot bakgrund av tidigare uppföljningar av af:s andel av de lediga jobben). Antal arbetslösa i Gävleborg, totalt samt inrikes födda och utrikes födda v 33 år 2014 Totalt Inrikes födda Utrikes födda Ålder Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % -24 3 850 26,8 2 928 33,4 922 16,5 25-29 1 784 12,4 926 10,6 858 15,4 30-39 2 793 19,5 1 229 14,0 1 564 28,0 40-49 2 816 19,6 1 516 17,3 1 300 23,3 50-54 2 258 15,7 1 515 17,3 743 13,3 60-848 5,9 656 7,5 192 3,4 Totalt 14 349 100,0 8 770 100,0 5 579 100,0 Summa 25-49 år 3 671 41,9% 3 722 66,7% Källa: Arbetsförmedlingen Från beslut om utökad utbildningsinfrastruktur måste det tillföras ett antal år för rekrytering av lärare och studerande samt tillika utbildningstiden, innan det finns nödvändig kompetens på arbetsmarknaden att tillföra företag och offentlig sektor. Därför behövs ett framåtsyftande 3-5 års perspektiv i detta sammanhang. Åren 2018-2020 kan vi mycket väl ha en situation med kraftigt ökad kompetensbrist inom en rad yrkesområden i Gävleborg. Om vi får en längre sammanhängande god konjunkturutveckling, liknande den mellan andra halvan av år 2004 till första halvan av år 2008, kommer arbetskraftsefterfrågan att påtagligt förstärkas inte bara för att täcka pensionsavgångar utan även genom tillkommande ökat nyrekryteringsbehov inom så gott som samtliga branscher i Gävleborg. I ett sådant läge kommer många, främst arbetsgivare som inte kan få nödvändig kompetens och arbetslösa som saknar efterfrågad kompetens, att fråga varför det inte gjordes mer år 2014 och 2015 när det fanns många tusentals fler arbetslösa med behov av omskolnings- och utbildningsbehov?
13 (25) Föreliggande prognos ligger kvar på nuvarande arbetslöshetsnivåer i närtid. Men mot bakgrund av den senaste utvecklingen revideras arbetslösheten ner i den långsiktiga prognosen. Detta innebär en fortsatt sänkning av arbetslösheten även i januari/februari 2015. De positiva officiella prognoserna, bland annat i form av signalerna från inköpschefsindex, bör trots viss revidering komma att få genomslag i verkligheten framöver även för industrikonjunkturen i Gävleborg. Månad/År Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef 16-64 år % av reg arbetskraften Aug-08 5684 3168 8852 5,10% 6,60% Jan-09 8427 4575 13002 7,50% 9,70% Aug-09 9297 6017 15314 8,80% 11,40% Jan-10. 9877 8333 18210 10,50% 13,50% Aug-10 8359 8063 16422 9,50% 12,20% Jan-11 7892 9183 17075 9,90% 12,60% Aug-11 7434 7304 14738 8,60% 10,90% Jan-12 8247 8829 17076 9,90% 12,40% Aug-12 7853 7721 15574 9,10% 11,30% Jan-13 8240 9083 17323 10,30% 12,60% Aug-13 7795 7611 15406 9,10% 11,20% Jan-14 7806 8761 16567 9,80% 12,10% 2014-08-17 6714 7635 14349 8,60% 10,40% Prognos Aug-14 7300 7300 14600 8,70% 10,60% Jan-15 7100 8200 15300 9,10% 11,10%
14 (25) Kortfattat v 34-14 De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills i år ökat med 12,7%. För riket som helhet har de nyanmälda lediga jobben ökat med 12,4% hittills i år. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 303 personer, vilket var 2,0% av samtliga arbetssökande som fick arbete i hela landet. Arbetslösheten uppgår till 8,6% av befolkningen och 10,4% av arbetskraften 16-64 år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,1% respektive 7,8%. Totalt 14 349 arbetslösa i länet, vilket är 1 184 färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 15,2% av befolkningen och 23,1% av arbetskraften 18-24 år, riksgenomsnittet ligger på 9,0% respektive 15,0%. Totalt 3 850 unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 12,7% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos per sista januari respektive år: Antal Andel av befolkningen Andel av arbetskraften 16-64 år 16-64 år jan -08 10 151 pers 5,9% 7,5% jan -09 13 002 pers 7,5% 9,7% jan -10 18 210 pers 10,5% 13,5% jan -11 17 075 pers 9,9% 12,6% jan -12 17 076 pers 9,9% 12,4% jan -13 17 323 pers 10,1% 12,6% jan -14 16 567 pers 9,8% 12,1% jan -15 15 300 pers 9,1% 11,1% jan -16 13 800 pers 8,2% 10,0% jan -17 11 800 pers 7,0% 8,6% jan -18 9 000 pers 5,4% 6,6%
15 (25) Kommentarer till arbetsmarknadsläge och arbetsmarknadsutveckling vecka 34, 2014; Arbetsmarknaden i Gävleborg har krympt med minskad befolkning i arbetsför ålder, vilket bland annat ökar fokus på omställning och utbildning eftersom de lediga jobben ökar påtagligt Försiktigt minskad arbetslöshet och en påtaglig ökning av de nyanmälda lediga jobben är den rådande trenden på Gävleborgs arbetsmarknad. Även om antalet företag i länet minskade i juli, för första gången på sex år, finns idag nästan 3 000 fler företag i Gävleborg jämfört med juli år 2008. Den senaste sysselsättningsstatistiken visar att arbetsmarknaden i länet krympt i takt med minskad befolkning i yrkesverksamma åldrar. Positivt är att offentlig sektor nettorekryterar, och att den tidigare stadigt minskade industrisysselsättningen nu vänts i och med en ökning av jobben inom industrin under andra kvartalet i år. Länets tjänstenäringar går fortsatt framåt medan bygg-, samt jord- och skogsbrukssektorerna kraftigt tappar sysselsättning. Nuvarande volym invandring till länet räcker antalsmässigt inte till för att balansera minskningen av länets befolkning i arbetsför ålder. Hittills i år har antalet nyanmälda lediga jobb legat på ungefär motsvarande nivå som under högkonjunkturåret 2006. Strukturen på arbetslösheten och den förväntade fortsatta ökningen av lediga jobb, både beroende på stora pensionsavgångar och en successivt förbättrad konjunktur, sätter nu ökat fokus på kompetensmatchning och de stora omställnings- och utbildningsbehoven på länets arbetsmarknad. I detta sammanhang behöver siktet vara inställt på det förväntade läget i länet om 3-6 år, samtidigt som det finns en besvärlig matchningsproblematik inom flera yrkesområden och sektorer redan idag. Arbetslösheten minskar och antalet lediga jobb ökar i Gävleborgs län Den senaste tiden har de officiella tillväxtprognoserna justerats nedåt, och diverse indikatorer pekar i lite olika riktningar. Även om företagandet i Gävleborg börjat mattats av för första gången på sex år och antalet varsel ökat i vårt län till skillnad från riket som helhet, så är den rådande trenden ändå försiktigt minskad arbetslöshet och en påtaglig ökning av antalet nyanmälda lediga jobb. Det fanns i juli i år trots allt 2 963 fler företag totalt (varav 2 428 fler aktiebolag) än i juli år 2008 i Gävleborg, vilket i sig innebär större möjligheter till kommande uppgång av sysselsättningen i länet med förbättrad konjunktur. Förklaringen till den minskade arbetslösheten kan i stor utsträckning återfinnas i den demografiska utvecklingen. Den senaste femårsperioden (2008-2013) har befolkningen i Gävleborg ökat med +2 062 personer. Bakom denna nettoförändring ligger emellertid en minskning med -5 872 personer i arbetsför ålder (16-64 år) och en ökning med +7 934 personer i icke arbetsför ålder under femårsperioden. Mellan 2012 och 2013 minskade antalet 16-64-åringar i länets befolkning med -977 personer.
16 (25) Nuvarande volym invandring räcker antalsmässigt inte till för att kompensera för befolkningsminskningen i arbetsför ålder i Gävleborg Nuvarande volymer invandring räcker antalsmässigt inte till för att kompensera för den minskande befolkningen i arbetsför ålder i Gävleborg. Detta sätter ökat fokus på matchningen mellan kompetenstillskott och efterfrågan på kompetens inom olika samhällssektorer. Nettominskningen av personer i arbetsför ålder kommer att fortsätta i flera år framöver, och även om fler jobbar längre så är det ännu inte av den omfattningen att det påverkar helheten på något avgörande sätt eftersom det fortfarande är en hel del personer som inte kan jobba till pensionsåldern. Antalet nyanmälda lediga jobb (exkl feriejobb) i Gävleborg har hittills i år ökat med 12,7% i jämförelse med motsvarande period förra året. Antalet nyanmälda lediga jobb uppgår hittills i år till ungefär samma nivå som under högkonjunkturåret 2006 vid motsvarande tidpunkt under året. En delförklaring till nuvarande situation är att det arbetskraftsbehov som nu växer allt snabbare till stor del beror på ökade pensionsavgångar, som samtidigt innebär att allt färre i arbetsföra åldrar ska klara att täcka de nya jobben framförallt i offentlig sektor som följer av en ökande befolkning i icke arbetsföra åldrar. Reguljär utbildning är en avgörande matchningsfråga för länets arbetsmarknad Samtidigt som det finns många obesatta lediga jobb i länet finns många arbetslösa i de åldersgrupper som annars har den högsta förvärvsfrekvensen. Just nu finns över 1 000 kvarstående lediga jobb anmälda till arbetsförmedlingarna i länet och kanske 2 000-3 000 ytterligare potentiella lediga platser på länets arbetsmarknad som inte är anmälda till af (mot bakgrund av tidigare uppföljningar av af:s andel av de lediga jobben). I nuläget är nästan 70% av de arbetslösa utrikes födda i länet i åldern 25-49 år, att jämföra med 42 % av de arbetslösa inrikes födda. Eftersom huvuddelen av de utrikes födda inte genomgått flerårig yrkesinriktad utbildning i det svenska utbildningssystemet blir framförallt det reguljära utbildningsväsendet den avgörande matchningsfrågan för etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden i vårt län. Både den offentliga sektorn och industrin ökar nu antalet anställda i Gävleborg Den sen senaste kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för andra kvartalet i år visar flera positiva trendbrott, trots att antalet anställda i Gävleborg totalt sett har minskat sedan motsvarande tidpunkt förra året. En för arbetsmarknadsutvecklingen klart positiv trend är, vilket kunnat konstateras tidigare kvartal, är att den offentliga sektorn börjat nettorekrytera igen. Jämförelser med andra regioner, som exempelvis Uppsala och Dalarna, visar på den stora betydelsen av sysselsättningen inom den offentliga sektorn som konjunkturregulator på arbetsmarknaden. För Gävleborg har sysselsättningstappet inom den offentliga sektorn haft större inverkan på arbetsmarknadsutvecklingen sedan finanskrisens början än motsvarande utveckling totalt sett inom den privata sektorn. Detta tack vare att tjänstenäringarna och övriga privata sektorer till stor del uppvägt den mycket kraftiga minskningen av antalet anställda inom länets industri. Denna tyngdpunktsförflyttning mellan tillverkningsarbete och tjänster är dock något som gäller sektorsnivå och i mindre utsträckning på individnivå, vilket inneburit högre arbetslöshet och klart ökade omställningsbehov. Ett annat positivt trendbrott är att minskningen av antalet anställda inom länets industrisektor stannade upp under andra kvartalet i år. Under första kvartalet i år noterades mindre än 19 000 anställda inom länets industri för första gången i modern tid. Nu är antalet industrianställda över 20 000 igen och har ökat något sedan förra året.
17 (25) Bygg-, samt jord- och skogbrukssektorerna tappar kraftigt i sysselsättning Däremot har antalet anställda inom övriga privata sektorer, d v s byggsektorn liksom inom jord- och skogsbrukssektorerna, minskat kraftigt det senaste året, från den tidigare kraftiga ökningen och toppnoteringen under 2013. Arbetsmarknadsutvecklingen sätter ökat fokus på utbildning och kompetensmatchning Gävleborgs arbetsmarknad har krympt med den minskande befolkningen i arbetsför ålder. I länet finns just nu ca 4 000 färre anställda än år 2008 och ungefär 1 500 färre anställda än förra året vid motsvarande tidpunkt. Men i relation till befolkningsförändringarna och generationsväxlingarna skulle detta kunna betraktas som ett status quo läge totalt sett på arbetsmarknaden, som emellertid innehåller stora bruttoströmmar i olika riktningar. En viktig frågeställning som väcks i detta sammanhang är i vilken utsträckning länets arbetsmarknad krympt på grund av att via pension avgången kompetens inte kunnat ersättas med nytillkommen kompetens? Optimalt och önskvärt vore självklart att jobben ökade i antal även om befolkningen nu minskar i yrkesverksamma åldrar. Och goda förutsättningar finns att så kommer att ske, eftersom nuvarande utveckling sedan år 2008 ska ses i ljuset av en långdragen och kärv internationell konjunktur. När väl industrikonjunkturen vänder finns trots allt förutsättningar för en snabbt ökad arbetskraftsefterfrågan både inom tillverkning och tjänster. Den offentliga sektorn kommer att behöva fortsätta att öka nyrekryteringen mot bakgrund av ökade behov såväl för barn och unga som för ett påtagligt ökande antal äldre i länet. Från beslut om utökad utbildningsinfrastruktur måste det tillföras ett antal år för rekrytering av lärare och studerande samt tillika utbildningstiden, innan det finns nödvändig kompetens på arbetsmarknaden att tillföra företag och offentlig sektor. Därför behövs ett framåtsyftande 3-5 års perspektiv i detta sammanhang. Vilket svar vill vi leverera om 5 år? Åren 2018-2020 kan vi mycket väl ha en situation med kraftigt ökad kompetensbrist inom en rad yrkesområden i Gävleborg. Om vi får en längre sammanhängande god konjunkturutveckling, liknande den mellan andra halvan av år 2004 till första halvan av år 2008, kommer arbetskraftsefterfrågan att påtagligt förstärkas inte bara för att täcka pensionsavgångar utan även genom tillkommande ökat nyrekryteringsbehov inom så gott som samtliga branscher i Gävleborg. I ett sådant läge kommer många, främst arbetsgivare som inte kan få nödvändig kompetens och arbetslösa som saknar efterfrågad kompetens, att fråga varför det inte gjordes mer år 2014 och 2015 när det fanns många tusentals fler arbetslösa med behov av omskolnings- och utbildningsbehov?
18 (25) Konjunktur och trender Konjunkturbarometern Mars 201 Konjunkturbarometern Juli 2014 Inget högtryck i svensk ekonomi Barometerindikatorn har inte ändrats nämnvärt de senaste fem månaderna, utan har pendlat kring det historiska genomsnittet. I juli backade den 0,9 enheter, från 101,3 i juni till 100,4. Nedgången den här månaden beror främst på att indikatorerna för privata tjänstesektorn och hushållen sjönk, med 2,2 respektive 1,4 enheter. Även indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet minskade något. Indikatorerna för tillverkningsindustri och detaljhandel å andra sidan steg något. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustri steg 0,6 enheter i juli. Den ligger därmed 1 enhet över det historiska genomsnittet. Två av de tre ingående frågorna bidrog till uppgången. Bedömningen av orderstockens storlek var mer positiv och produktionsplanerna justerades upp. Bedömningen av färdigvarulagrens storlek var något mer negativ jämfört med i juni. Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet sjönk 0,7 enheter i juli och ligger nära 5 enheter över det historiska genomsnittet. De två frågorna som ingår bidrog båda negativt. Omdömena om orderstockens storlek blev något mer negativa, medan sysselsättningsplanerna justerades ner en aning jämfört med månaden innan. Konfidensindikatorn för detaljhandeln steg 0,4 enheter i juli och ligger nu hela 10 enheter över det historiska genomsnittet. Två av de tre ingående frågorna bidrog positivt. Försäljningsutfallet var något bättre än tidigare och förväntningarna på försäljningen de närmaste månaderna justerades upp. Bedömningen av varulagren var dock inte lika positiv som månaden innan. Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna minskade 2,2 enheter i juli och den har därmed minskat med cirka 10 enheter sedan senaste högsta noteringen i januari i år. Den ligger nu också under det historiska genomsnittet för första gången på 11 månader. Två av de tre ingående frågorna bidrog negativt. Utfallet för efterfrågan och bedömningen av utvecklingen för företagets
19 (25) verksamhet var inte lika positiv som i juni, medan förväntningarna på efterfrågan de närmaste tre månaderna var oförändrade. Hushållens konfidensindikator sjönk 1,4 enheter i juli och ligger därmed i stort sett i nivå med det historiska genomsnittet. Det är hushållens syn på sin egen ekonomi som är mer negativ medan man ser något mer positivt på ekonomin i Sverige jämfört med i juni. Bransch Maxvärde Minvärde Maj 2014 Juni 2014 Juli 2014 Förändring Läget Barometerindikatorn 118,0 68,9 99,1 101,3 100,4-0,9 = Konfidensindikatorer Totala näringslivet 119,9 69,0 103,0 103,7 102,7-1,0 + Tillverkningsindustri 119,2 65,5 94,9 100,4 101,0 0,6 + Bygg- och anläggningsverksamhet 122,7 80,2 102,3 105,6 104,9-0,7 + Detaljhandel 125,0 67,8 110,2 109,6 110,0 0,4 ++ Privata tjänstenäringar 119,0 72,4 102,2 100,9 98,7-2,2 - Hushåll 120,2 48,5 101,4 101,3 99,9-1,4 = Makroindex 121,0 71,8 99,6 100,6 101,0 0,4 = Mikroindex 118,3 44,1 101,0 101,7 99,8-1,9 = Läget: ++ Läget är mycket starkt, + Läget är starkt, = Läget är normalt, - Läget är svagt, -- Läget är mycket svagt. Konfidensindikatorn för näringslivet är en sammanvägning av konfidensindikatorerna för bygg-och anläggningsverksamhet, tillverkningsindustri, total handel (detaljhandel + partihandel) och de privata tjänstenäringarna. Som vikt används antalet anställda i populationen. Vikterna är alltså andra än de som används vid beräkning av Barometerindikatorn. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar är skattad 1996-2002 utifrån kvartalsserier för ett begränsat antal tjänstebranscher
20 (25) Barometerindikatorn Tillverkningsindustrin
21 (25) Bygg- och anläggningsverksamhet Detaljhandeln
22 (25) Privata tjänstenäringar Hushåll http://www.konj.se/1079.html
23 (25) Inköpschefsindex PMI PMI steg till 55,2i juli industrikonjunkturen stärks med stöd av stigande produktion PMI-total steg till 55,2 i juli från 54,8 i juni och därmed fortsätter expansionen inom tillverkningsindustrin. Delindex för produktion steg till 59,6 och svarade för det största positivta bidraget medan sysselsättningen, som föll till 51,0, verkade i motsatt riktning. Industriföretagens orderingång och orderstockar fortsatte att stiga men i långsammare takt än i juni. Att båda delindex befunnit sig i tillväxtzonen i tolv på varandra efterföljande månader samt att planerad produktion har ett indextal kring 60 kan indikera en förstärkt industrikonjunktur under kommande halvår. Delindex för sysselsättning sjönk med 1,8 indexenheter och svarade för det största negativa bidraget, -0,4 indexenheter, till PMItotal. Delindex för lager av inköpt material uppgick till 48,5 jämfört med 49,5 månaden innan. Lägre lagernivå sammanfaller med stigande produktion. Delindex för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg till den högsta nivån för i år och noteras i tillväxtzonen för andra gången sedan årsskiftet. Det hänger sannolikt samman med den svagare kronutvecklingen.
24 (25) http://www.swedbank.se/omswedbank/analyser/samhallsekonomi/inkopschefsindex/inde x.htm Inköpschefsindex tjänster PMI tjänster steg till 60,1 i juli: samtliga ingående delindex bidrar till en stärkt tjänstekonjunktur Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg till 60,1 i juli från 54,6 månaden innan. Uppgången bland de ingående delindexen var bred och samtliga noteras i tillväxtzonen. Orderingången gav störst positivt bidrag till totalindex, 3,3 indexenheter, men även stigande affärsvolym förklarar en stor del av uppgången. Delindex för orderingången steg till 65,5 i juli, vilket är den högsta nivån sedan slutet av 2010. Uppgången i orderingång gav avtryck i orderstockarna och affärsvolymen som båda uppvisade högre delindex jämfört med månaden innan. Tecken på en bättre efterfrågan samt en ljusare syn på orderstockarna har sannolikt påverkat tjänsteföretagens produktionsplaner som var mer optimistiska i juli. Delindex för sysselsättning steg med 4,5 indexenheter till 56,6 i juli. Sysselsättningen har därmed stigit sju månader i rad. Att planerad affärsvolym ligger på en bestående god nivå, samtidigt som produktion och orderläge befinner sig i tillväxtzonen, indikerar ett högre personalbehov under kommande halvår. Index för leverantörernas insatsvarupriser föll tillbaka under 50- strecket och noteras till 49,7. Sedan mars i år antar ett tre månaders glidande medelvärde ett indextal kring 50, vilket stärker bilden av ett dämpat pristryck från leverantörsledet.
25 (25) http://www.swedbank.se/om- swedbank/analyser/samhallsekonomi/inkopschefsindex--- tjanster/index.htm