Svensk Matlab-terminologi

Relevanta dokument
Motivering för programmering. F1: Introduktion, Matlabrepetition (kap. 1 2) Att kunna programmera. Interpreterat/kompilerat

Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kortfattad programmerings- och Pythonordlista

Introduktion till MATLAB

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

Kursuppläggning. F1: Introduktion, Matlabrepetition (kap. 1 2) Motivering för programmering. Att kunna programmera

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Kortfattad programmerings- och Pythonordlista < <= > >= && () + - * / adress algoritm array assignment avlusa bibliotek

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

F1: Introduktion, Matlabrepetition (kap. 1 2)

Programmering A. Johan Eliasson

Programmeringsteknik med C och Matlab

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner

Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.

Beräkningsvetenskap föreläsning 2

Motivering för programmering. F1: Introduktion, Matlabrepetition (kap. 1 2) Att kunna programmera. Interpreterat/kompilerat

Variabler och konstanter

F4. programmeringsteknik och Matlab

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

F1: Introduktion, Matlab (kap. 1 2)

TDDC77 Objektorienterad Programmering

Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering för P1, VT2014

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 2 22 sept 2014

Datastrukturer. Erik Forslin. Rum 1445, plan 4 på Nada

Parameteröverföring. Exempel. Exempel. Metodkropp

Funktioner forts. F3: Funktioner (kap. 5) Parametrar. findgear.m forts

Föreläsning 2 Programmeringsteknik och C DD1316. Mikael Djurfeldt

Exempel att testa. Stora problem och m-filer. Grundläggande programmering 4. Informationsteknologi. Informationsteknologi.

MATLAB the Matrix Laboratory. Introduktion till MATLAB. Martin Nilsson. Enkel användning: Variabler i MATLAB. utvecklat av MathWorks, Inc.

F1: Introduktion, Matlab (kap. 1 2)

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Villkor if, switch. F2: Styrstrukturer, programmeringsteknik (kap. 3 4) If-kommando forts. If-kommando forts.

SMD 134 Objektorienterad programmering

Användarhandledning Version 1.2

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C.

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java

F2: Styrstrukturer, programmeringsteknik (kap. 3 4)

DD1314 Programmeringsteknik

Repetition C-programmering

Objektorienterad programmering i Java I. Uppgifter: 2 Beräknad tid: 5-8 timmar (OBS! Endast ett labbtillfälle) Att läsa: kapitel 5 6

Villkor, if, switch. F2: Styrstrukturer, programmeringsteknik (kap. 3 4) If-kommando forts. If-kommando forts.

TDDC77 Objektorienterad Programmering

Sanningar om programmering

1 Funktioner och procedurell abstraktion

Introduktion C-programmering

Villkor if, switch. F2: Styrstrukturer, programmeringsteknik (kap. 3 4) If-kommando forts. If-kommando forts.

E02 "The Review" Föreläsning 2, HT2013 Grunderna, repetition. Johan Leitet. Kurs: 1dv403 Webbteknik I

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod

F5 Selektion och iteration. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Introduktion till Matlab

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Strukturdiagram. Styra. Algoritmer. Val

Komponentvisa operationer,.-notation Multiplikation (*), division (/) och upphöj till (ˆ) av vektorer följer vanliga vektoralgebraiska

Föreläsning 3-4 Innehåll

Introduktion till Matlab Föreläsning 1. Ingenjörsvetenskap

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Introduktion till MATLAB Föreläsning 1

Introduktion till Matlab

Introduktion & MATLABrepetition. (Kap. 1 2 i MATLAB Programming for Engineers, S. Chapman)

Översikt över Visual Basic

Inledande programmering med C# (1DV402) 27+15=42 1 (22)

Classes och Interfaces, Objects och References, Initialization

Programmering för språkteknologer I, VT2012. Rum

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Visual Basic, en snabbgenomgång

C++ - En introduktion

Laboration: Grunderna i MATLAB

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2)

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll.

Att förstå hur man konstruerar modulära program Att kunna skapa nya funktioner Att förstå hur data skickas mellan funktioner

1 Texthantering. 1.1 Typen char. Exempel, skriv ut alfabetet

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Exempelduggan. Luffarschack. Koda spel

Typkonvertering. Java versus C

Grunderna i C++ T A. Skapad av Matz Johansson BergströmLIMY

Design av interaktiv multimedia. Läs i förväg om det som övningarna kommer att beröra. Träna hemma både före och efter övningarna.

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning

Kort om programmering i Matlab

2D1311 Programmeringsteknik för Bio1 och Bio2, vt 2003 Fiktivt prov På flervalsfrågorna är endast ett svar rätt om inget annat anges i frågan! Det rik

LÖSNINGSFÖRSLAG TENTAMEN

Föreläsning 3: Booleans, if, switch

Objektorienterad programmering i Java

1 Datorn som miniräknare. 1.1 Räkneoperationer. 1.2 Variabler

Programmeringsteknik I

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Föreläsning 3: Typomvandling, villkor och val, samt textsträngar

Introduktionslaboration

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Transkript:

Svensk Matlab-terminologi Den här sidan innehåller förslag till svensk Matlab-terminologi och ger samtidigt en kort översikt av språket Matlab. Alla nyckelord och de viktigaste specialtecknen finns med. I slutet av dokumentet finns också en kort engelsksvensk ordlista. Synpunkter och kommentarer mottages tacksamt. Skicka gärna ett brev till srom@nada.kth.se. Specialtecken ' (apostrof) används för att skriva stränglitteraler. Exempel: 'k','\t' (tabulatortecken), '''' (en sträng med en apostrof), char(x) (en sträng med tecknet med teckenkoden x). Operator för komplexkonjugering av tabell.! (utropstecken) Resten av rad som inleds med! tolkas som operativsystemkommando. % (procenttecken) är kommentartecken som markerar inledningen på en kommentar som sträcker sig till slutet av raden. & (och-tecken) är»och»-operatorn som returnerar sant om både uttrycket till vänster och till höger om operatorn är sant, annars falskt. () (parenteser (runda)) Används kring index, för gruppering av uttryck och kring inparameterlistor. * / (asterisk, snedstreck) Multiplikation och division av kompatibla tabeller., (kommatecken) Åtskiljer index. Konkatenerar horisontellt.. (punkt) Bråktecken. Används före fältnamn i en posttabell..' Transponering utan konjugering..*./.\.^ Komponentvis multiplikation, division, vänsterdivision och exponentiering. Ena operanden måste vara skalär eller båda operanderna ha samma storlek. : (kolon) Följdkonstruktor. ; (semikolon) Utskrift av kommando som avslutas med semikolon undertrycks. Konkatenerar vertikalt. @ (snabel-a) Referensoperatorn. [] (hakparenteser) Används för att konstruera en tabell. \ (omvänt snedstreck) Vänsterdivision dvs. A\b=inv(A)*b. ^ (circumflex) Exponentiering. Ena operanden måste vara skalär. Kan alternativt skrivas med funktionen power. {} (klammerparenteser) Används för att indexera och konstruera celltabeller. (lodstreck) är»eller»-operatorn som returnerar sant om minst ett av uttrycken till vänster och till höger om operatorn är sant, annars falskt. ~ (tilde) är»icke»-operatorn som returnerar sant om uttrycket t.h. är falskt och returnerar falskt om uttrycket är sant. ~x är not(x).

~= är»skilt från»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster inte är lika med värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. + (plus, minus) Addition och subtraktion. < är»mindre än»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster är mindre än värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. <= är»mindre än eller lika med»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster är mindre än eller lika med värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. = är tilldelningsoperatorn som ger variabeln till vänster om operatorn värdet av uttrycket till höger. == är»lika med»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster är lika med värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. (När man jämför två referenser så får man veta om referenserna refererar till samma objekt, inte om de objekten är lika.) > är»större än»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster är större än värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. >= är»större än eller lika med»-operatorn som returnerar sant om värdet av uttrycket till vänster är större än eller lika med värdet av uttrycket till höger om operatorn, och annars falskt. (ellips, tre punkter) Anger att ett kommando fortsätter på nästa rad. A En adress är ett unikt tal som representerar en minnesposition i datorns interminne. I Matlab är variabel och referens nära motsvarigheter. En anropsinparameter är ett värde som skickas till en funktion vid ett funktionsanrop. En anropsinparameter är alltid ett uttryck, dvs. en litteral, en variabel eller ett sammansatt uttryck. Uttryckets värde tilldelas motsvarande inparameter. Anropsinparameter kallas ibland aktuell parameter. Anropsutparametrar är de variabler som anges inom hakparenteser i ett funktionsanrop och som tilldelas värdena av funktionens motsvarande utparametrar. Matlab håller reda på de aktuella variablerna. De bildar arbetsplatsen. Det som ibland kallas array benämns här tabell. Matlab kan göra automatisk formelbehandling (eng. symbolic algebra). B Nyckelordet break används för att lämna en slinga (for, while) i förtid. Exekveringen fortsätter efter slingan. C Nyckelordet case används för att ange de olika fallen i en switch-sats. Nyckelordet catch används tillsammans med try för att hantera exekveringsfel. Matlabs redigeringsprogram kan hantera program uppdelade i celler där en cell

inleds med en rad som börjar med %%. En celltabell skiljer sig från en tabell genom att elementen kan ha olika typer och att den konstrueras och indexeras med klammerparenteser, {}. Datatypen char rymmer 16-bitars tecken. Bara de 8 sista bitarna används. Nyckelordet continue används för att avbryta en iteration i en slinga (for, while) i förtid och i stället direkt påbörja nästa iteration. D En tabells dimension är antalet index, dvs. antalet element i storleksvektorn. Kommandot help letar längs sökvägen efter M-filer med de givna namnen och skriver inledande kommentarrader fram till den första rad som ej inleds med %. Kommandot lookfor tittar efter angivna nyckelord i M-filernas första kommentarrad. Man bör därför dokumentera sina program med inledande kommentarrader efter ev. funktionssats och den första kommentarraden bör vara en bra sammanfattning. Datatypen double lagras som 64-bitars flyttal (med storlek upp till 1.7E+308 med 15 signifiknta siffror). E Nyckelordet else används i villkorssatser. Nyckelordet elseif används i villkorssatser när villkor ska undersökas successivt. Nyckelordet end används för att avsluta satser som inleds med if, for, while, switch eller try. Matlab exekverar (utför) ett kommando genom att i ordning exekvera dess satser. Funktionen eval exekverar sitt argument, som ska vara en sträng och förutsätts innehålla Matlab-satser. Funktionen feval exekverar funktionen som anges av den första parametern, som ska vara en funktionsreferens eller en sträng, med övriga parametrar som parametrar. Ett exekveringsfel är en oväntad händelse som inträffar under programkörningen. Man kan antingen fånga felet i en try-sats eller låta Matlab hantera felet. Man kan själv signalera exekveringsfel genom att anropa funktionen error. F Det logiska värdet falskt lagras som 0. I ett figurfönster presenterar Matlab diagram eller bilder. Fönstret representeras av ett figure-objekt. Nyckelordet for används för att skapa en slinga där de styrande variabeln i tur och ordning sätts till kolumnerna i en tabell. Att formatera är att styra hur information ska presenteras. Inparameter kallas ibland formell parameter. Nyckelordet function används i inledningen av en M-fil som är en funktionsdefinition. En funktion är en namngiven följd av satser lagrade i en M-fil med samma namn som funktionen. Vi anropet ger man anropsparametrar vilkas värden tilldelas inparametrarna resp. är de variabler som motsvarar utparametrarna. När funktionen har exekverat färdigt fortsätter exekveringen efter anropet.

Vid ett funktionsanrop utförs den kod som finns i funktionens definition. Anropsinparametrarna används för att förse funktionen med indata. Funktionen kan också vidarebefordra utdata till den anropande koden genom att ha utparametrar. I en funktionsdefinition anger man den kod som skall exekveras när funktionen anropas. Funktionsdefinitionen innefattar funktionens namn, ut- och inparameterlistor (som kan vara tomma) och funktionens satser. Datatypen function_handle är funktionsreferens. Elementen i en posttabell har i sin tur namngivna element som kallas fält. G I många situationer är det naturligt att tänka sig data lagrade i en tabell. Om många element är ointressanta kallas tabellen gles. Då är det oekonomiskt att lagra alla element. Istället kan man lagra som en gles tabell dvs. som en lista över de intressanta elementen med index och värden. Globala variabler är åtkomliga i de M-filer där de är globaldeklarerade med nyckelordet global. Med ett grafiskt gränssnitt kan man göra ett program lättanvänt och intuitivt. Vid programmeringen anger man bl.a. vad som ska hända när olika händelser inträffar (t.ex. att användaren trycker på en knapp på skärmen). H Ett handtag är en referens till ett objekt eller en funktion. Matlabs hjälp kan nås med kommandona help, lookfor, doc, hthelp, demo, info, whatsnew, support och why. I En identifierare är namnet på en variabel eller en funktion. Nyckelordet if används med end och ev. else och elseif i villkorssatser. Koden som står före else utförs endast om det logiska uttrycket är sant, om det är falskt utförs satsgruppen efter else. Med index med heltalsvärden väljer man ut element ur en tabell. Värdet Inf är resultatet av operationer av typen x/0 när x ej är 0. Att initiera en variabel innebär att ge den ett startvärde. Variabler måste initieras explicit av programmeraren. Om en oinitierad variabels värde används ger det ett felmeddelande En inparameter är en lokal variabel i en funktion som finns med i inparameterlistan. Den får sitt startvärde från motsvarande anropsinparameter vid funktionsanropet. Detta sker på samma sätt som vid en tilldelningssats. Funktionener kan ha variabelt antal parametrar och man kan skriva kod som tar reda på antalet anropsinparametrar och vad dessa heter. Datatypen int8 lagras som 8-bitars heltal ( 128..127). Datatypen int16 lagras som 16-bitars heltal ( 32 768..32 767). Datatypen int32 lagras som 32-bitars heltal ( 2 147 483 648..2 147 483 647). J

En Matlab-tolk är ett program som kan tolka och exekvera ett Matlab-program i P-kodsformat. K I katalogfönstret visas aktuell katalog. Man kan byta aktuell katalog, öppna filer m.m. En klass i Matlab liknar en post men en klass har en konstruktor och kan ha ett antal metoder (funktioner). Se help class. En kommandofil innehåller Matlab-satser. När kommandofilens namn exekveras utförs kommandofilens satser som om de stog på namnets plats. I kommandofönstret för man dialog med Matlab. Användaren skriver kommandon och Matlab skriver sina svar. En kompilator översätter ett program från ett format till ett annat. När en M-fil hämtas för att exekveras kompileras den till P-kod som sparas och återanvänds om samma M-fil ska exekveras igen. Man kan spara P-koden i en P-fil. Med kommandot inmem tar man reda på vilka kompilerade filer som finns i minnet. Kompilatorn i Matlab heter mex. Funktioner skrivna i Matlab kan anropa och anropas av funktioner skrivna i Fortran, C och Java. En konstant är en variabel vars värde inte kan ändras efter initieringen. Konstanter finns inte i Matlab. Ett utskrivet värde kallas litteral. M-filer innehåller källkod. En M-fil kan vara en kommandofil. Dess kommandon utförs med kommandot filnamn. En M-fil kan vara en funktionsfil. Den innehåller då en funktionsdefinition. L En litteral är källkodsrepresentationen av ett värde. I loggfönstret lagras de kommandon som man skriver i kommandofönstret. Med logical(x) anger man att x är en logisk tabell dvs. att elementen är 0 eller 1 som tolkas som falskt resp. sant. Ett logisk mask är en logisk tabell som används för att välja ut de element som motsvarar sant eller utföra en operation på de element som motsvarar sant men lämna övriga element orörda. a=[1 2 3;4 5 6;7 8 9]; e=logical(eye(3)); a(e)=sqrt(a(e)); sätter diagonalelementen i a till sina kvadratrötter. En lokal variabel är en variabel som används inuti en funktionsdefinition. Den lokala variabeln har begränsad livslängd. Den skapas när man börjar exekvera funktionen och den är inte längre åtkomlig när man lämnat den. Globala variabler är åtkomliga utanför funktionen i de M-filer där de är globaldeklarerade och persistenta variabler sparas när man lämnar funktionen och blir tillgängliga när man återvänder till funktionen. Variablerna i kommandofiler är inte lokala. Med en tabells längd kan man mena dess storlek (size(x)), antalet element i en viss dimension (size(x,dim)), det största antalet element i någon dimension (length(x)) eller totalt antal element (numel(x)). M Mask, se logisk mask. Matris är en tabell med dimension 2.

N Värdet NaN är resultat av operationer av typen 0/0. Ett nyckelord eller reserverat ord är ett fördefinierat ord i Matlab, till exempel if eller for. Nyckelord kan inte användas som identifierare. Se kommandot iskeyword. O Ett objekt är antingen en instans av en klass eller en vektor. Det finns ett rudiment till klasser i Matlab. En operator är en symbol som representerar en operation i ett programspråk. Additionsoperatorn +, tilldelningsoperatorn = och den logiska operatorn xor är exempel på operatorer i Matlab. I en switch-sats används nyckelordet otherwise för att hantera de värden på det styrande uttrycket som inte tas om hand av något case-fall. P När en M-fil hämtas för att exekveras kompileras den till P-kod som sparas och återanvänds om M-filen ska exekveras igen. Man kan också spara P-koden i en P- fil med funktionen pcode. En variabel i en funktion behåller sitt värde mellan anrop om den är deklarerad med nyckelordet persistent. I en posttabell når man posterna med index som i en vanlig tabell och varje post har ett antal namngivna fält som man når med punktnotation. De primitiva typerna i Matlab är logical, uint8, uint16, uint16, uint32, char, int8, int16, int32, single och double. Funktionsfiler i en katalog med namnet private kan anropas bara i M-filer som ligger i samma katalog som katalogen private. En profil för ett program visar hur många gånger programmets olika delar har exekverats och hur lång tid exekveringen av delarna tagit. R I Matlab kan man skapa en referens till en funktion eller till ett objekt. Ett reserverat ord eller nyckelord är ett fördefinierat ord i Matlab, till exempel if eller for. Nyckelord kan inte användas som identifierare. Nyckelordet return används för att återvända från en funktion till den punkt i programmet där funktionsanropet skedde. Programmet återvänder också efter att M-filens sista sats eller sista sats före ev. underfunktioner har exekverats. Ritområde (axes) S Matlabs sammansatta datatyper är tabell, celltabell, posttabell och objekt. Det logiska värdet sant lagras som 1 och alla värden utom 0 tolkas som sant. En sats är en komplett operation i ett Matlab-program. Vissa satser har ett värde. När en sats med värde avslutas med semikolon skrivs dess värde inte ut. En satsgrupp är en grupp av satser som betraktas som en enhet. En funktionsdefinition är en satsgrupp liksom satserna mellan villkoret och else eller

end i en if-sats och på liknande ställen. Datatypen single lagras som 32-bitars flyttal (storlek upp till 3,4E38 med 7 signifikanta siffror). En slinga är ett antal satser i ett program som utförs för vissa värden eller så länge ett villkor är sant. I Matlab skapar man slingor med for eller while. En tabells storlek (size) är en vektor som anger antalet komponenter längs varje dimension. En sträng är en tabell med tecken (char) som element. Stränglitteraler skrivs med apostrofer: 'hello'. Man kan med indexering eller filtrering/maskning välja ut delar av en tabell, en subtabell. Nyckelordet switch används för att skapa en villkorssats med många alternativ. Matlab har en aktuell en aktuell katalog och en aktuell sökväg med kataloger. När Matlab hittar ett namn i ett program letar Matlab i följande ordning efter: en variabel med detta namn, en inbyggd funktion med detta namn, en M-fil med detta namn längs sökvägen. T Matlabs grundläggande datastruktur är tabell. Tabellens storlek är en vektor som anger antalet komponenter i varje dimension. En skalär ses som en tabell med storleken [1 1], en radvektor har storleken [1 m], en kolumnvektor har storleken [n 1], en godtycklig matris har storleken [m n] och en tabell kan ha godtyckligt många dimensioner t.ex. k, dvs. storleken [m1 m2 m3 mk]. Ett tecken (character) är en symbol (bokstav, siffra, skiljetecken, etc.) och representeras i Matlab av den primitiva datatypen char. Tecken lagras som 16 bitar men normalt avhuggs de till 8 bitar. I testfönstret kan man testköra en M-fil, sätta stoppunkter, exekvera satsvis m.m. Vid en tilldelning ger man en variabel ett värde. En tilldelning kan göras med tilldelningsoperatorn =. Tilldelning sker också vidfunktionsanrop: de inparametrarna tilldelas värdet av motsvarande anropsinparametrar. Med en try-sats kan man upptäcka om ett exekveringsfel inträffar och hantera denna situation. Matlab har två sorters typer, primitiva typer och sammansatta typer. En typkonvertering görs med en funktion med den önskade datatypen som namn. Matlab väljer hur variabler lagras, dvs. dess datatyp. U Datatypen uint8 lagas som 8-bitars heltal utan tecken (0..255). Datatypen uint16 lagras so 16-bitars heltal utan tecken (0..65 535). Datatypen uint32 lagras som 32-bitars heltal utan tecken (0..4 294 967 295). En M-fil kan vara en kommandofil och innehålla kommandon eller vara en funktionsfil som innehåller en huvudfunktion och ev. underfunktioner som bara kan anropas från denna M-fil.

Unicode är en standardiserad 16-bitars teckenkod som innehåller de tecken som behövs för att kunna skriva texter på jordens alla vanligt förekommande språk. Matlabs tecken lagras med 16 bitar men Matlab kan ännu inte hantera Unicode. En funktion kan ha noll, en eller flera utparametrar. När exekveringen av funktionen avslutas tilldelas utparametrarnas värden till motsvarande anropsutparamertrar. Funktionen kan ta reda på hur många anropsutparametrar som angavs vid anropet och vilka namn dessa hade. Ett uttryck är en av beståndsdelarna i en sats. Ett uttryck består av operatorer och operander. Operanderna kan vara variabler, funktionsanrop eller litteraler. Det går att beräkna uttryckets värde. V En variabel är en identifierare i ett program som representerar en minnesposition i vilken variabelns värde lagras under exekveringen av programmet. Matlab håller reda på variabelns och dess komponenters datatyper. En vektor är en tabell med dimension 1 (kolumnvektor) eller dimension 2 med storlek 1 i första dimensionen (radvektor). En villkorssats är en sats som gör det möjligt att välja mellan satser beroende på om ett villkor är uppfyllt eller inte eller på ett uttrycks värde. I Matlab skapar man villkorssatser med if eller switch. W Nyckelordet while används för att skapa en slinga. X Funktionen xor(a,b) utför den logiska operationen exklusivt eller. Å I användargränssnitt anger man vilket återanrop som ska göras när en viss händelse inträffar. Den kod som ska utföras ges i en text som värde på egenskapen callback. Engelska till svenska actual parameter anropsparameter address adress array tabell assignment tilldelning axes ritområde, axlar, koordinatsystem block block cast typkonvertering callback återanrop character tecken class klass command kommando, sats compiler kompilator

conditional statement villkorssats constant konstant debug window testfönster expression uttryck false falskt field fält figure siffra, figurfönster figure window figurfönster formal parameter inparameter format formatera function call funktionanrop function definition funktionsdefinition GUI, graphical user interface grafiskt användargränssnitt handle referens identifier identifierare input parameter inparameter interface gränssnitt interpreter tolk keyword reserverat ord, nyckelord literal litteral local variable lokal variabel loop slinga matrix tabell, matris object objekt operator operator output parameter utparameter parameter parameter path sökväg P-code P-kod P-code interpreter Matlab-tolk plot diagram primitive type primitiv typ property egenskap, attribut reference type referenstyp reference variable referensvariabel reserved word reserverat ord, nyckelord runtime error exekveringsfel scalar skalär

source code källkod sparse gles statement sats string sträng structure array posttabell sub function underfunktion true sant type typ variabel variabel workspace arbetsplats Sidansvarig: Staffan Romberger (Inspirerat av ett liknande dokument för Java av Stefan Nilsson) Senast ändrad 20 december 2004.