KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2013 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2013 hölls vid Stadshotellet i Västervik den 21 mars 2013. På stämman deltog 11 personer. Luftbroschyren presenterades och delades ut. Årets Luftvärnarpris delades inte ut eftersom styrelsen inte kom fram till något beslut om lämplig representant. Stämman beslutade att mäta svavel- och kvävenedfall på fyra stationer i Kalmar län under 2013 som under föregående år, mäta halten av partiklar PM10 i Västervik över hela året, mäta flyktiga organiska ämnen (VOC) under 20 veckor i två kommuner (Torsås och Borgholm), samt analys av metaller och PAH på befintliga partikelfilter, enligt miljökvalitetsnormernas krav. Stämman beslutade också att anordna en regional luft dag för allmänheten, se under rubriken övrig verksamhet. Stämman beslutade att avsätta ett ekonomiskt bidrag på 50 000 kronor för medlemmar som önskar göra någon luftfrämjande insats. I anslutning till årsmötet föreläste Helena Sabelström från Naturvårdsverket om lagkraven kring luftövervakningen enligt miljökvalitetsnormer. Ordförande Ingemo Fahlstedt delade ut medlemsdiplom till närvarande medlemmar. Årsmötet avslutades med en föreläsning om Gladhammars gruvor av Christer Hermansson, Västerviks kommun. Styrelsens sammanträden Styrelsen har under 2013 sammanträtt fem gånger: 2013:1 111 Linnéuniversitetet, Kalmar 2013-02-07 2013:2 112 Stadshotellet Västervik 2013-03-21 2013:3 113 Mönsterås Metall, Mönsterås 2013-05-21 2013:4 114 DGE Mark & Miljö, Kalmar 2013-09-10 2013:5 115 Oskarshamns Airport, Oskarshamn 2013-11-13 Administration Sekreterare och kassör har varit Annika Andersson. Länsstyrelsen Kalmar län har svarat för förbundets administrationskostnader.
sid 2 Medlemmar Antalet medlemmar var 30 vid utgången av år 2013. Orrefors Kosta Boda AB har gått ur förbundet under 2013. ABB AB Figeholm Borgholms kommun Cementa AB Emmaboda kommun Kalmar Energi Värme AB Gunnebo Industrier AB Hultsfreds kommun Högsby kommun Xylem WSMfg AB Kalmar kommun AB Gustaf Kähr Landstinget i Kalmar län Länsstyrelsen Kalmar län Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Naturskyddsföreningen i Kalmar län Nybro kommun OKG AB Oskarshamn Energi AB Oskarshamns kommun Regionförbundet i Kalmar län Saft AB Scania AB Swedspan Sweden AB Södra Cell AB Torsås kommun Vimmerby Energi AB Vimmerby kommun Trafikverket Västerviks kommun Styrelse, revisorer och valberedning under 2013 Styrelse, ordinarie ledamöter Ingemo Fahlstedt, ordförande Sven-Erik Mattsson Styrelse, suppleanter Xylem WSMfg AB Paul Arvidsson OKG AB Saft AB Eva Vesterberg Scania CV AB Patrick Hernäng Södra Cell Mönsterås Carolin Svensson Kalmar Energi Värme AB Magnus Lanner Mönsterås kommun Göran Borgö Borgholms kommun Marie Jönsson, vice ordförande Kalmar kommun Arvid Lindblad Hultsfreds kommun Marie Lindström Oskarshamns kommun Lars Karlsson Västerviks kommun Johan Wendell Länsstyrelsen Tommy Hammar Länsstyrelsen Revisorer, ordinarie Revisorer, suppleanter Hans Lundgren Emmaboda kommun Emma Birgersson Vimmerby kommun Martin Wolmhed ABB AB Figeholm Maria Almstedt Mörbylånga kommun Valberedning Karen Jensen Regionförbundet i Kalmar län Åke Erlandsson Bodil Liedberg Jönsson Annika Andersson AB Gustaf Kähr Oskarshamns kommun Länsstyrelsen, adjungerad och sammankallande
sid 3 Genomförda undersökningar 2013 Västervik Borgholm Torsås Inledning Inom Krondroppsnätet mäts deposition (nedfall) av bland annat svavel och kväve i nederbörden och krondropp. Utöver nedfallsmätningarna utförs markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter på provytorna. Syftet med undersökningarna är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av surt nedfall. Undersökningarna ska även ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och deras effekter på vegetation, mark och vatten. Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av Naturvårdsverket, luftvårdsförbund, länsstyrelser och kommuner. Den försurning som inte är naturlig beror främst på nedfall av svavel och i viss mån kväve. Svavel kommer i huvudsak från förbränning av olja och stenkol. Kväve i nedfall kommer också från förbränning. Våra skogar och mark belastas av luftföroreningar som till stor del kommer från långväga transporterade luftföroreningar från kontinenten, men även från transporter globalt över hela norra halvklotet. Dessa långväga transporter i kombination med kritiska belastningsgränser avgör hur mycket som kan accepteras vad gäller lokala utsläpp av luftföroreningar. Nederbördsmängden har en stor betydelse för nedfallet av luftföroreningar till skogen. För Kalmar län så ser man att belastningen av luftföroreningar är högst vid kustzonen. Detta beror sannolikt på utsläpp från fartygstrafiken på södra Östersjön. Det har skett en tydlig minskning av svavelnedfallet under de senaste 15-20 åren. När det gäller nitratkväve så ser man inte någon trend. Man ser heller
sid 4 inte någon tydlig trend på att nedfallet av försurande ämnen minskar. De mätningar som görs på markvattnet visar på att det både pågår en försurning och en återhämtning. Vid Risebo visar marken inga tecken på försurning. Vid Alsjö visar marken tecken på en långsam återhämtning. Vid Rockneby och Ottenby fortgår försurningen och ph minskar signifikant. Öppet fält Nedfall av svavel- och kväveföreningar med nederbörd över öppet fält har mätts vid stationerna Rockneby och Ottenby. Under 2011/2012 deponerades 1,2 kg svavel per hektar över öppet fält vid Rockneby och 1,4 kg svavel per hektar över öppet fält vid Ottenby. Om man ser det över en längre tidsperiod så ser man en minskande trend för svavelnedfallet. Figur 1. Nederbördens innehåll av sulfatsvavel (exklusive havssalt) per hydrologiskt år (1 okt 30 sept)1990-2012 vid Rockneby och Ottenby. När det gäller kvävenedfallet visar det inte på någon motsvarande trend. Det oorganiska kvävenedfallet som deponerades under 2011/2012 vid Rockneby uppmättes till 3,4 kg per hektar och vid Ottenby 4,7 kg per hektar, vilket visar på mindre halter jämfört med föregående år. Figur 2. Nederbördens innehåll av oorganiskt kväve per hydrologiskt år (1 okt 30 sept)1990-2012 vid Rockneby och Ottenby.
sid 5 Krondropp Nedfall av svavel- och kväveföreningar med krondropp har mätts vid samtliga stationer. Mätningarna redovisas i IVL-rapport Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige-mätningar och modellering Resultat t.o.m. september 2012, rapport B 2095. Rapporten finns tillgänglig på luftvårdsförbundets webbsida. Resultaten framgår av nedanstående tabell och diagram. Den kritiska belastningsgräns för svavel, d v s den belastning som naturen tål utan att skadas, är 3 kg/ha och år. Vid stationen i Ottenby ligger värdena över den kritiska gränsen. Orsaken till de högre värdena beror sannolikt på en påverkan från fartygstrafiken på Östersjön. Naturens kritiska belastningsgräns för kväve är 4-5 kg/ha och år. Den kritiska gränsen för kväve överskrids vid Ottenbystationen. Återhämtningsprocessen i naturen är långsam. KRONDROPP okt 2011- sept 2012 (inom parentes medelvärde för föregående år) Svavel SO 4 -S ex i krondropp kg per hektar Oorganiskt kväve NO 3 -N + NH 4 - i krondropp kg per hektar Ottenby, Mörbylånga kommun 1,9 (3,4) 3,7 (5,7) Rockneby, Kalmar kommun 1,1 (1,7) 3,3 (3,5) Alsjö, Emmaboda kommun 0,9 (1,8) 1,8 (2,9) Risebo, Västervik 1,1 (1,3) 1,7 (2,3) Markvatten De förändringar som sker av sulfalthalter i markvatten visar inte samma mönster som nedfallet. Eftersom stora mängder av svavel ligger upplagrat i skogsmarken sker en fördröjning av försurningseffekten. Markvatten har analyserats under 2011/2012 vid samtliga stationer. Figur 3. Det man ser i diagrammet nedan är att halterna av sulfat i marken ökade dramatiskt i Rockneby under 2009/2010. Så höga siffror har aldrig tidigare uppmätts vid stationen. Orsaken är hittills okänd.
sid 6 Figur 4. Markvattnets ph-värde. Lufthalter Luftföroreningar på landsbygden Luftföroreningar på landsbygden har mätts med diffusionsprovtagare månadsvis på tre av krondroppsstationerna. De höga lufthalterna av svaveldioxid vid Ottenby beror sannolikt på en påverkan från fartygstrafiken på Östersjön. Ozonmätningar genomförs i Ottenby och i Simpevarp genom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Dessa mätningar ingår i Ozonmätnätet i södra Sverige. LUFTHALTER 2010-2011 (inom parentes medelvärde för föregående år) svaveldioxid (okt- sept) µg/m³ kvävedioxid (okt- sept) µg/m 3 ammoniak (apr-sept) µg/m 3 ozon (apr-sept) µg/m 3 Ottenby, Mörbylånga kommun Rockneby, Kalmar kommun Risebo, Västerviks kommun 0,99 (1,1) 4,1 (4,1) 0,4 (0,7) 56 (60) 0,4 (0,5) 2,1 (2,2) 0,4 (0,7) - 0,3 (0,3) 1,3 (1,3) 0,3 (0,4) - Luftföroreningar i tätorter Luftföroreningar i tätorter (urbanmätningar) har mätts under året 2013 i Västervik. Svävande partiklar PM10 har mätts varje dygn. I Torsås och Borgholm har flyktiga organiska ämnen VOC mätt i 20 veckor under 2013. Partikelhalten (PM 10) i Västervik uppgick som medelvärde för 2013 till 9 mikrogram (preliminärt) per kubikmeter. Miljökvalitetsnormen för PM 10 är 40 mikrogram per kubikmeter luft som årsmedelvärde.
sid 7 Figur 5. Uppmätta partikelhalter i Västervik under 2011 och 2013. Mätresultat från VOC mätningar 2013 i Torsås och Borgholm t o m oktober månad visar medelvärden på 0,8 respektive 0,5 µg/m3 luft. Uppmätta värden för 2012 presenteras i nedanstående tabell. Miljökvalitetsnormen (Mkn) är 5 och generationsmålet 1 µg/m3 luft. Värdena gäller för helår. 2012 Nybro Mörbylånga Mönsterås Mkn Generationsmål VOC µg/m3 luft 0,8 0,9 0,7 5 1 Övrig verksamhet Det digitala nyhetsbrevet har getts ut två gånger under 2013. En regional Luftdagen anordnades den 17 oktober vid Kalmar läns Museum. Dagen fokuserade på goda exempel på luft- och klimatvårdande insatser från länet samt en utblick vad som händer med luftarbetet i Europa och Sverige. Dagen avslutades med en guidad visning av museets utställningar. Information om vilka lagkrav som gäller enligt miljökvalitetsnormer för utomhusluft skickades ut till samtliga kommuner under 2013 (Naturvårdsverkets presentationsmaterial). Vid miljönämndernas årliga presidium den 24 maj 2013 uppmärksammade miljöchefen i Emmaboda kommun, Hans Lundgren, kommunernas vikt att engagera sig i Kalmar läns Luftvårdsförbund då ansvarsfrågan för luftkvaliteten är en kommunal angelägenhet. Den framtagna informationsbroschyren Luften i Kalmar län presenterades vid årsmötet. Styrelseprotokoll och annan information från luftvårdsförbundet finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/kalmar/luftvardsforbund Mätresultat från Krondroppsmätningarna finns tillgängliga på IVL:s webbplats www.ivl.se.
sid 8 RESULTATRÄKNING 2013 Intäkter Utfall budgeterat kommentar Medlemsavgifter 30 x 200 6200 5800 a) Utredningsavgifter 28 x 17 800 498 400 480 600 b) Avgifter för tätortsmätprogram 229 632 239 200 c) Räntor 501,64 - summa intäkter 734 733,64 725 600 Kostnader Löpande luft- och nedfallsmätningar på landsbygdsstationer 381 694 397 500 Övriga kostnader 41 926 20 000 d) Drift av tätortsmätprogram. 399 375 319 500 Ytterligare verksamhet för medlemmarna 12 645 50 000 e) Ekonomiskt bidrag 0 50 000 Skatt 143 - summa kostnader 835 783 837 000 Årets resultat - 101 050 Kommentarer till utfallets avvikelse från budget: a) Naturskyddsföreningen betalade 2 ggr, samt felberäkning på antal medlemmar. b) Budgeterat för 27 medlemmar, men i verkligheten var det 28 fullbetalande 2013. c) Mätrabatt för Västerviks kommun. d) I budgeten för 2013 räknades in restbelopp från 2012. e) Kostnader för regional luft dag. BALANSRÄKNING 2013 Tillgångar 2013-01-01 2013-12-31 Företagskonto 222 049,91 220 498,66 E-sparkonto 170 609 71 110,71* Summa tillgångar 392 658,91 291 609,37 *överfört 100 000 kronor 2013-03-15 till företagskontot p.g.a. fakturor. Skulder och eget kapital Eget kapital 392 658,91 291 609,37 Skulder - - Summa skulder och eget kapital 392 658,91 291 609,37 Kalmar den 29 januari 2014
sid 9 Ingemo Fahlstedt Sven-Erik Mattson Magnus Lanner Ersättare Christine Dahlgren Marie Jönsson Johan Wendell Patrick Hernäng Marie Lindström Annika Andersson