PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

för investeringar som främjar miljövård MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 7/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 70/2011 rd PROPOSITIONS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 104/2015 rd. Det föreslås att Finland ska utträda ur organisationen närmast av ekonomiska orsaker.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 119/2015 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner återkallande av reservationen till internationella

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 130/2007 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd - RP 246 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

RP 276/2006 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden. om temporär ändring av 4 a lagen om utländska värdepappersföretags

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 10/2008 rd. I propositionen föreslås dessutom att lagen om godkännande av en överenskommelse

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 50/ / /2016 rd

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 208/2005 rd. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av uppsägning av överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Finland säger upp den i Helsingfors den 8 mars 1990 ingångna överensko m- melsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård. Riksdagen godkände den 25 maj 1990 vissa bestämmelser i överenskommelsen och republikens president godkände överenskommelsen den 15 juni 1990. De sista projekten i enlighet med överenskommelsen har genomförts och inga nya projekt inom ramen för samarbetet har föreslagits. Därför, och eftersom Polen har anslutit sig till Europeiska unionen, har överenskommelsen blivit onödig. Sålunda föreslås att överenskommelsen sägs upp. Uppsägningen träder i kraft sex månader efter det att den ena parten mottagit underrättelsen om uppsägningen.

2 ALLMÄN MOTIVERING 1. Nuläge Riksdagen godkände den 25 maj 1990 vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård och republikens president godkände överenskommelsen den 15 juni 1990. Skriftväxlingen med anledning av ikraftträdandet av överensko m- melsen ägde rum den 20 juli 1990. Överenskommelsen trädde i kraft för Finlands del den 1 oktober 1990. Under republikens president Mauno Koivistos statsbesök i Polen i april 1989 kom man på finskt initiativ överens om att inleda samarbete mellan länderna i fråga om energisparande och miljövård. En överenskommelse mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård undertecknades den 8 mars 1990 i Helsingfors. Avsikten var att underlätta och stöda geno m- förandet av projekt i fråga om energisparande och miljövård mellan Finland och Polen samt att främja överföringen av energisparande och miljövänlig teknologi och utrustning från Finland till Polen. Målet för samarbetet var att minska utsläppen av luftföroreningar som sprider sig från Polen till Finland, att minska belastningen på Östersjön och att främja energisparande. För samarbetet anvisades i statsbudgeten sammanlagt 15,1 miljoner euro (90 miljoner mark), som användes för amortering av den polska statens skuld till Finland. Polen anvisade ett belopp motsvarande amorteringsbeloppet för de lokala kostnaderna för projekten i Polen. Statsgaranticentralen i Finland (nuvarande Finnvera) kom i detalj överens med Polens Fond för skötsel av utlandsskulden och Polens finansministerium om arrangemangen för betalningen av de lokala kostnaderna och för amorteringen av statsskulden. Av anslagen användes åren 1993-2002 sammanlagt 13,7 miljoner euro. Avsikten var att slutföra arrangemanget före mitten av 1990-talet. Giltighetstiden för arrangemanget förlängdes ändå tre gånger, sista gången år 2000 då man kom överens om att avsluta arrangemanget före utgången av år 2002. Emellertid inkom inga förslag till ekokonversionsprojekt och utgående från miljöministeriets förslag anvisades 1,4 miljoner euro som återstod av det anslag som 1997 frigjordes från ekokonversionssamarbetet med Polen till projekt som främjar miljövård i de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. En gemensam arbetsgrupp mellan Finland och Polen för energisparande och miljövård svarade för de praktiska åtgärderna. Arbetsgruppen höll sitt sista möte i Warszawa den 28 november 2002. De sista samarbetsprojekten genomfördes år 2002. Enligt 8 i överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård kan vardera parten säga upp överenskommelsen när som helst genom att meddela den andra parten härom på diplomatisk väg. Efter ett dylikt meddelande upphör överenskommelsen att gälla sex månader efter mottagandet av meddelandet. 2. Propositionens mål och de viktigaste förslagen Syftet med propositionen är att säga upp överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård. Samarbetet enligt överensko m- melsen har slutförts. Då Polen har anslutit sig till Europeiska unionen avslutas det bilaterala samarbetet, som haft formen av stöd till Polen, och miljövårdssamar betet mellan våra länder utgör en del av det normala arbetet för främjande av miljövården inom Europeiska unionen. 3. Propositionens konsekvenser Av de anslag på 15,1 miljoner euro som reserverats för samarbete i fråga om energisparande och miljövård mellan Finland och Polen har använts 13,7 miljoner euro (15 506 822 US-dollar). Den polska parten har inte lagt fram förslag om nya samarbetsprojekt efter år 2002.

3 I Finland har i främsta hand miljöministeriet tillsammans med Finnvera (Statsgaranticentralen) svarat för samarbetet mellan Finland och Polen i fråga om energisparande och miljövård. Propositionen har inga organisatoriska, personal- eller andra verkningar. 4. Beredningen av propositionen Den finska parten i en arbetsgrupp för energisparande och miljövård mellan Finland och Polen beslutade år 2004 att lägga fram ett förslag om uppsägning av överensko m- melsen mellan Finland och Polen om energisparande och miljövård. Miljöminister Jan- Erik Enestam och Polens miljöminister Jerzy Swaton kom den 25 januari 2005 överens om att säga upp avtalet. Miljöministeriet begärde utlåtanden av handels- och industriministeriet, utrikesministeriet, justitieministeriet, Finnvera och Finlands Näringsliv. De synpunkter som framförts i utlåtandena har såvitt möjligt tagits i beaktande. Regeringens proposition har utarbetats som tjänsteuppdrag vid miljöministeriet. DETALJMOTIVERING 1. Detaljerade grunder för uppsägning av avtalet Finland och Polen kom år 1990 överens om samarbete i fråga om energisparande och miljövård, dvs. om så kallad ekokonversion. Finland var det första landet som tillsammans med Polen tog i bruk detta arrangemang. Enligt avtalet efterskänkte Finland en del av Polens skulder efter att Polen gjort de investeringar för energisparande och miljövård om vilka man kommit överens. Avtalet grundar sig på de västliga långivarländernas s.k. Parisklubbs beslut om ett ekokonversionsarrangemang, där högst 10 procent eller högst 20 miljoner US-dollar av beloppet av den polska statens skuld före utgången av år 1980 efterskänks mot miljövårdsinvesteringar som genomförs i Polen. Det belopp som anvisats för ekokonversionen uppgår till 15,1 miljoner euro (90 miljoner mark). Av summan användes 13,7 miljoner euro (15 506 822 US-dollar) för geno m- förandet av sammanlagt 40 projekt. I arrangemanget deltog 19 finländska företag. Projekten har omfattat bl.a. byggande av avloppsvattenreningsverk, sanering och iståndsättande av avloppsvattennät och modernisering av träförädlings- och gruvindustrin samt av energiproduktionsanläggningar. Som en följd av projekten minskade det kommunala avloppsvattnets belastning på Östersjön märkbart. Energieffektiviteten för kraftverk och industrianläggningar ökade och luftutsläppen minskade. Av anslaget blev 1,4 miljoner euro oanvända. För vissa projekt kunde Polen inte ordna egen finansiering. Dessutom erbjöd Europeiska unionens strukturpolitiska föranslutningsinstrument ISPA gåvohjälp på förmånliga villkor och finländska företag klarade sig inte heller i anbudstävlingarna. Från och med början av år 1997 överfördes de återstående ekokonversionsmedlen tillsammans med miljöministeriets andra anslag för investeringsunderstöd till närområdena till utrikesministeriets huvudtitel. Polens nationella miljöfond (National Fund for Environmental Protection and Water Management) finansierade en del av utgifterna för de investeringsprojekt som godkänts inom ramen för ekokonversionen. Understödet beviljades för att täcka lokala kostnader för projektet i Polen till ett belopp av högst 30 procent av värdet av det finska exportavtalet. Finnvera (Statsgaranticentralen) minskade i sin tur Polens utlandsskuld med ett motsvarande belopp. Finlands ursprungliga fordringar på Polen var 146,2 miljoner US dollar. Genom Parisklubbens stabiliseringsbeslut år 1991 efterskänktes 63,2 miljoner US dollar av skuldbeloppet. Av den resterande skulden på 83 miljoner US dollar efterskänktes 15,5 miljoner US dollar, dvs. 18,7 procent av den resterande skulden, genom ekokonversion. Den ränteförmån som Polen kunde tillgodogöra sig tack vare besluten om efterskänkningar i form av ekokonversion uppgick till 7,7 miljoner US dollar. Avsikten var att slutföra ekokonversionen före mitten av 1990-talet. Giltighetstiden för

4 arrangemanget förlängdes flera gånger, ända fram till år 2004. Polen förelades olika alternativ för det återstående anslagets användning. I slutet av 1990-talet föreslog Finland att anslaget skulle användas till finansiering av projekt med anknytning till Kyotoprotokollet som skulle genomföras gemensamt, men Polen avvisade förslaget. År 2002 kom man överens om att använda de återstående anslagen till skydd av Östersjön, men de projekt gällande avloppsvattenreningsverk och oljebekämpningsutrustning som då var aktuella förföll. Ekokonversionen var på sin tid ett innovativt arrangemang, med vilket tillträdet för finländska företag inom miljöteknologin till den polska marknaden främjades. Efter att Polen anslutit sig till Europeiska unionen utgör EU:s finansieringsinstrument den viktigas te externa hjälpen för polska miljöskyddsinvesteringar när det gäller att genomföra EU:s miljölagstiftning. 2. Ikraftträdande Enligt 8 i överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård kan vardera parten säga upp överenskommelsen när som helst genom att meddela den andra parten härom på diplomatisk väg. Efter ett dylikt meddelande upphör överenskommelsen att gälla sex månader efter mottagandet av meddelandet. 3. Behovet av riksdagens samtycke och behandlingsordning Riksdagen godkände vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Republikens Polens regering om samarbete i fråga om energisparande och miljövård den 25 maj 1990. I regeringens proposition (RP 43/90 rd.) konstaterades att genomförandet av överenskommelsen förorsakar staten årligen återkommande utgifter, varför riksdagens samtycke behövs. I enlighet med 94 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Riksdagens godkännande krävs också för uppsägning av en sådan förpliktelse. I motiveringen till lagförslaget (RP 1/1998 rd.) konstaterades att eftersom uppsägningen av en internationell förpliktelse i många fall inverkar också på inomstatlig rätt och eftersom uppsägningen även i övrigt kan vara av stor betydelse för Finland, är de t motiverat att riksdagens godkännande krävs för uppsägning av en förpliktelse som faller inom området för dess behörighet. Dessutom konstaterades i motiveringen till lagsförslaget att riksdagens ställning som det högsta statsorganet förutsätter även i vidare bemärkelse att internationella förpliktelser som faller inom området för riksdagens behörighet inte kan uppsägas utan riksdagens godkännande. Grundlagsutskottet har i sitt betänkande (GrUB 10/1998 rd.) konstaterat att grundlagens 94 skall tolkas så, att riksdagens godkännande krävs för uppsägning också av internationella förpliktelser som riksdagen godkänt innan den nya grundlagen trädde i kraft. Grundlagsutskottet har enligt sin utlåtandepraxis också fastställt att uppsägning av sådana avtal för vilka riksdagen godkänt vissa bestämmelser kräver riksdagens godkännande. Utskottet har ansett att detta gäller även i fall där beslut om att förbinda sig till en överenskommelse skett med riksdagens samtycke endast med anledning av de ekonomiska verkningarna (GrUU 18/2002 rd). Därför krävs riksdagens godkännande för uppsägning av överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård. Beslutet om godkännande av överensko m- melsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård fattades med enkel majoritet. I enlighet med 94 2 mom. i grundlagen fattas även beslut om uppsägning av en internationell förpliktelse med enkel majoritet. Uppsägningen av överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård gäller inte grundlagen på det sätt som avses i andra meningen i dess 94 2 mom. Uppsägningen av överenskommelsen mellan Finland och Polen om samarbete i fråga

5 om energisparande och miljövård kräver med stöd av vad som sagts ovan riksdagens godkännande och beslut om godkännande kan fattas med enkel majoritet. Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 i grundlagen föreslås att Riksdagen godkänner uppsägningen av den överenskommelse mellan Finland och Polen om samarbete i fråga om energisparande och miljövård (FördrS 55/90) som ingicks den 8 mars 1990. Helsingfors den 13 maj 2005 Republikens President TARJA HALONEN Miljöminister Jan-Erik Enestam