25 1930-1940 Lågkonjunktur rådde på 1930-talets början men mot decenniets slut var det åter goda konjunkturer. Folkmängden ökade med 25 % från 30 000 till 38 000 personer. Flerbostadshus i form av lamellhus byggdes vid Herrgärdet, Karlsdal och Sandgärdet. En vanlig typ hade två våningar och ett trapphus och var format med karaktär av villa.. Arkrtekturstilen inom detta decennium var funktionalismen. Byggnaderna skulle bara vara ett enkelt skyddande skal kring de utrymmen som funktionen krävde. De stränga, geometriska formerna var från begynnelsen kännetecknande väl så mycket som själva funktionsanpassningen. 1940-1950 Under 1940-talet ökade folkmängden med 60 % från ca 40 000 till ca 60 000 personer. Bostadsbyggandet under denna period var främst trevånings lamellhus och gruppbyggda små typhus. Typiska flerfamiljshusområden från denna tid är Vega, Skallberget, ASEA-staden och södra Gideonsberg. Vad som k,ännetecknar mycket av stadsplaneinsatserna under 1940-talet var grannskapsplaneringen. Den innebar att staden och stadsdelarna skulle delas upp i begränsade bostadsområden där vart och ett skulle vara tillräckligt stort för att få ett eget centrum med skola, samlingslokal och butik. Under detta decennium hade funktionalismens estetiska ambitioner försvunnit. Nu dominerade ett socialt, byggekonomiskt och rationellt flerbostadshusbyggande av två eller tre våningslameller i enkla planmönster. Radhuset blev på modet under 1940-talet.
26 1950-1960 Under denna tidsperiod ökade Västerås befolkning med 30 % från ca 60 000 till närmare 80 000 personer. Byggandet under 1950-talet skedde i stadens ytterområden. Större områden med flerbostadshus tillkom inom Skiljebo, Malmaberg, Haga Norra, Gideonsberg, Skallberget, Jakobsberg och Vetterstorp. Punkthus tillkom vid Folkets park, Vitmåragatan och Bergslagsvägen. En genomgripande förnyelse av Västerås centrum påbörjades också. Kvarteren mellan Stora Gatan) Köpmangatan, Smedj egatan och Kopparbergsvägen fö rbereddes för totalsanering. Den stadsplaneide som satte djupast spår var trafikseparering. De första områden där dett~ har tillämpats är Krumeluren på väster samt Östra Malmaberg och Norra Skiljebo på öster. Bebyggelsen på 1950-talet blev mer variationsrik än på 1940- talet. Byggnadsvolymerna behandlades som skulpturer i land-. skapet.
27 3. URVALS- OCH REDOVISNINGS- GRUNDER 3.1 MÅLSÄTTNING OCH URVALSKRITERIER En strävan har varit att åstadkomma en inventering på så objektiva grunder som möjligt. Den bör kunna stå sig som bedömningsunderlag under lång tid. Eftersom värderingarna skiftar med tidsandan skall något bevarandemål inte utläsas ur själva inventeringen. Bevarandemålen formuleras i det kommande bevarandeprogrammet under hänsynstagande till även andra faktorer (t ex ekonomiska och planpolitiska). Uppfattningen av vad som är kulturhistoriskt intressant skiftar under tidens lopp. Stora grupper av byggnader och bebyggelsemiljöer från 1800-talets slut och 1900-talets början, som idag anses ha ett betydande kulturhistoriskt värde, ägnades för bara några årtionden sedan inget eller mycket litet intresse. Redan nu har man börjat uppmärksamma den tidiga funktionalismens och 1940- och 1950-talens bebyggelse. Ju närmare i tiden ju svårare avgöranden. För att kunna bedöma en byggnad bör den ha en sådan ålder att ett kulturhistoriskt perspektiv kan anläggas. Vår tids förändringar och snabba utveckling gör att den tid som krävs för att man skall kunna anlägga ett sådant perspektiv blir allt kortare. 1960 har satts som gräns för vad som behandlats i denna utredning. Vad menar man då med kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer? Byggnadsvårdskommitten definierade 1979 "kulturhistoriskt värde" som de värden, uppfattbara för ett samhälles medborgare, som kan tillmätas en byggnad utöver dess nyttovärde. Detta är en mycket vid dimension och måste därför preciseras. Följande objektiva kriterier har legat till grund för denna inventering. Sällsynthet o alla byggnader uppförda före 1850 o byggnader av vilka endast ett fåtal exemplar återstår (t ex arbetarbostäder från industrialismens genombrotts~r)
28 Representativitet o o o bebyggelse som ger en ~u~eqtist belhetsbild av det förflutna, dvs som j väsentlig grad har bevarat en tidstypisk karaktär vad gäller färg, form och materialverkan hos byggnader, markytor och vegetation bebyggelse som levandegör stadens historiska framväxt. Speglar väsentliga avsnitt i de berörda områdenas historia. och samhällsliv bebyggelse som berättar om sin tids samhällsförhållanden eller samhällsideal. (t ex tidig egnahemsrörelse, jugend, funktionalism, grannskapsiden m m). Historisk betydelse Teknikhistorisk betydelse Konstnärlig betydelse o o o objekt som förknippas med en viktig händelse eller person objekt som bär vittnesmål om gången tids byggnads skick eller någon innovation (t ex första huset med hiss, första betonghuset) Objekt med erkänt högt estetiskt egenvärde, eller som haft betydelse för den stilhistoriska utvecklingen. Västerås första betonghus
29 3.2 REDOVISNINGSGRUNDER Enskilda byggnaders egenskaper har redovisats områdesvis på kartor efter följande regler. Kulturhistoriskt intressant bebyggelse Byggnad som är tidstypisk och där dessa egenskaper är relativt välbevarade. Detta innebär att fasaden kan ha undergått en viss förändring. Kulturhist oriskt mär klig bebyggel se - Byggrtad som är tidstypisk och stilmässigt välutvecklad eller säregen och där dessa egenskaper är välbevarade. I princip har någon fasadförändring från ursprungsutformningen inte skett. Märklig byggnad, som haft historisk betydelse eller som besitter sådana kulturhistoriska, tekniska eller estetiska egenskaper som inte kan återskapas. Denna uppdelning utgör sålunda inte något uttömmande uttryck för angelägenheten av ett bevarande. Egenskaper som sällsynthet, representativitet, historisk betydelse, teknikhistorisk betydelse och konstnärlig betydelse har preciserats verbalt i själva byggnadsredovisningen. Den samlade kulturmiljön har analyserats efter samma urvalskriterier som byggnaderna. Avgränsningar av kulturhistoriskt intressanta avsnitt har gjorts på samma kartor efter följande regel. Kulturhistoriskt i ntressanta miljöer D Område inom vilket byggnader, mark och vegetation samspelar på ett sätt som ger det en tidstypisk eller säregen karaktär. Inom dessa områden kan det förekomma enstaka objekt av avvikande karaktär. Redovisningen har strukturerats efter geografiska grunder. Indelningen i områden följer i stort sett statistikområden men är korrigerade på vissa punkter för att få en naturlig avgränsning.
30 Förekomsten av intressanta objekt i olika områden ger inte avledning att i detta sammanhang redovisa varje del av tätorten. Redovisning~n omfattar i ordningsföljd: Område Kulturhistoriskt intressant byggnad ( fast ighet ) Kulturhistoriskt märklig byggnad (fastighet) l. Centrum 2. Kyrkbacken, Domkyrkoområdet 3. Herrgärdet, Ostermalm 4. Lustigkulla, Djäkneberget 5. Blåsbo (Norrmalm, Aroslund) 6. Karlsdal, Kristiansborg 7~ Gåsmyrevreten, Iggebygärdet 8. Stallhagen,Mariaberget, Vasastaden,Annedal 9. Hammarby Stadshage, Hammarby 10. Jakobsberg 11. Västermalm, Almelund 12. Hemdal, Malmaberg, Haga 13. Vega, Skallberget 14. Gideonsberg 15. Klockartorpet 16. Viksäng 17. Skiljebo 18. Biskopsängen 19. Övrigt 47 60 33 15 52 28 4 61 17 25 12 11 8 7 380 17 4 9 2 3 6 41 Denna lista redovisar endast antalet enskilda objekt inom områdena. Inom varje område finns kulturhistoriskt intressanta miljöer som redovisas som ovan nämnts på samma kartor som objekten.
31 4.01 CENTRUM,0-' --- ~ :;2' -:;...
KULTURHISTORISKT INTRESSANT BEBYGGELSE Omrllde Inom vilket I huvudsa k byggnader, mark oc h vegetation samspelar pli ett sätt som ger det tid ~ typiskt eller säregen k llraktär. I nom dessa omrnd en kan silledes forekomma enstaka obj ekt av avvikande karaktär. Byggnad vars välbevarade. tidstypiska egenskaper är relativt J Byggnad som är tidstypisk och stilmässigt välutvecklad eller säregen och dar dessa egenska~ e r är volbevarade. Märklig byggnad, som haft historisk betydelse eller so;n besitter slidaria kulturhis toriska, tekniska eller estetiska egenskaper som Inte kan Merskopas.
33 KVARTER/FASTIGHET Centralstationen stg 38 ADRESS Södra Ringvägen TYP Järnvägsstation BYGGNADSÅR 1876 ARKITEKT Axel och Hjalmar Kumlien BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings träbyggnad under valmat sadeltak. Byggnaden är tillbyggd vid ett flertal tillfällen. År 1884 gjorde S F Melling ritning till den utvändiga orneringen och brädfodring. KVARTER/FASTIGHET Ingrid 2 ADRESS Biskopsgatan 7 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1913 ARKITEKT Viktor Segerstedt BOSTADSYTA l 101 m 2 254 m2 KARAKTÄRISTIK Västerås första betonghus. Två våningar med inredd vind under ett brant brutet tak. Fasaden putsad i grå färg. KVARTER/FASTIGHET Ingrid 3 ADRESS Biskopsgatan 5 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1901 ARKITEKT BOSTADSYTA 180 m2 308 m 2 KARAKTÄRISTIK Litet flerfamiljshus i två våningar. Fasaden har drag av empir med klassicistiska frontespiser.
34 KVARTER/FASTIGHET Ingrid 4 ADRESS Biskopsgatan 3 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSAR 1904 ARKITEKT BOSTADSYTA 385 m2 l 035 m2 KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad hörnbyggnad under sadeltak. Fasaderna är krönta med ett flertal frontespiser. KVARTER/FASTIGHET Ingrid 7 ADRESS Kristinagatan 4 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1912 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA 668 m 2 107 m 2 KARAKTÄRISTIK Gul putsad vinkelbyggnad med säteritak. på tomten finns ett mindre hus för gårdskarl och tjänstefolk. KVARTER FASTIGHET Ingrid 8 ADRESS Kristinagatan 6 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSAR 1901 ARKITEKT BOSTADSYTA 512 m2 KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad under ett falsat sadeltak.
35 KVARTER/FASTIGHET Ingrid 9 ADRESS Kristinagatan 8 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1901 ARKITEKT BOSTADSYTA 661 m 2 50 m 2 KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad under ett falsat plåtklätt sadeltak. En tredje takvåning är inredd senare. Drag av nationalromantik. KVARTER/FASTIGHET Ingrid 12 ADRESS Biskopsgatan 9 TYP Fd semlnarluffi BYGGNADSÅR 1901 ARKITEKT Arvid Grane BOSTADSYTA 477 m2 KARAKTÄRISTIK Tvåvånings tegelbyggnad i holländsk renässansstil. Över långsidorna och gavlarna finns trappstegsformade frontespiser. KVARTER/FASTIGHET Irma l ADRESS Källgatan 26 TYP Bostadshus tidigare barnhem BYGGNADSÅR före 1898 ARKITEKT Edward Karlsson BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Envånings vinkelbyggnad, putsade fasader med pilastrar.
36 KVARTER/FASTIGHET Irma 3 ADRESS Källgatan 24 TYP Bostadshus BYGGNADSAR 1900-1910 ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Envånings putsad byggnad under ett brant brutet sadeltak. Klassicistiska drag i fasaden. KVARTER/FASTIGHET Jarl l ADRESS Västra Kyrkogatan 5 TYP Kontor Riksbank, post och telegraf BYGGNADSAR 1911 ARKITEKT Erik Lallerstedt BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Stenhus i två våningar. Mot Västra Kyrkogatan krönt med en långsträckt frontespis. Nationalromantik. KVARTER/FASTIGHET Jarl 2 ADRESS Västra Kyrkogatan 3 TYP Domprostgård BYGGNADSAR 1780-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Stenhus i två våningar under ett valmat sadeltak. Våningarna är delade med en gördellist. Över långfasaden reser sig en tympanon. Byggnaden härstammar från 1600-talet och källaren från medeltiden.
37 KVARTER/FASTIGHET Joakim l ADRESS Badhusgatan TYP Loftbod BYGGNADSÄR 1860- talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings träbyggnad under ett sadeltak. Fasaden är klädd med träpanel. Intressant entreparti med två utvändiga trappor till ett på övre våningen liggande loft. KVARTER/FASTIGHET Joakim l ADRESS Badhusgatan TYP Bostads- och uthus (natthärbärge) BYGGNADSÄR 1800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse. Rest av Västerås stadskärna från 1800-talet. Väl bevarade exteriörer. KVARTER/FASTIGHET Johan 4 ADRESS Stora Torget l TYP "Zimmermanska gården" BYGGNADSÅR 1810-1830 ARKITEKT BOSTADSYTA 7 900 m2 KARAKTÄRISTIK Samlad träbebyggelse. Huvudbyggnad l Karl-Johan stil, efter ombyggnad på 1800-talet av C M Zimmerman.
38 KVARTER/FASTIGHET Johannes l ADRESS Stora Torget 6 TYP Handels- och hantverks gård BYGGNADSÅR 1850 ARKITEKT C M Zimmerman BOSTADSYTA LOKAL Y TA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings träbyggnad under ett brutet sadeltak. Nyuppfört efter gammal förebild. KVARTER/FASTIGHET Johannes l ADRESS Stora Torget 6 TYP Handels- och hantverks gård BYGGNADSÅR 1800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse i två våningar. Rest av Västerås stadskärna från 1800-talet. Väl bevarade exteriörer. KVARTER/FASTIGHET Karl l ADRESS Stora Torget 3 TYP Handels- och hantverkshus BYGGNADSÅR 1800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse i en och två våningar. Rest av Västerås stadskärna från 1800-talet.
39 KVARTER/FASTIGHET Karl l ADRESS Köpmangatan 5 TYP Bostads- och handelshus BYGGNADSÅR 1889 ARKITEKT G Gewalt BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad i nyrenässans. Övervåningens fasad är relativt bevarad. KVARTER/FASTIGHET Kar13AADRESS Köpmangatan lb TYP Kontor BYGGNADSÅR 1800- talet, ombyggt 1927 ARKITEKT Eskil Sundahl, Gösta Hedström BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad träbyggnad. Helt förändrad efter en ombyggnad 1927 för Kooperativa Förbundets räkning. Byggnaden erhöll en rätlinjig horisontalbetonad putsfasad. KVARTER/FASTIGHET Karl 4 ADRESS Köpmangatan 3 TYP Bostads- och handelshus BYGGNADSÅR 1900-1910 ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad med enkel fasad. Bottenvåningen är helt förändrad. Relativt välbevarade interiörer.
KVARTER/FASTIGHET Karl 5 ADRESS Köpmangatan l A TYP Bostads- och handelshus BYGGNADSÅR l800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad träbyggnad under ett brutet sadeltak. Bottenvåningen är helt förändrad. KVARTER/FASTIGHET Karl 6 ADRESS Stora Gatan 40 TYP Bostads- och handelshus BYGGNADSÅR 1895 ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsat trähus i nybarock. Fasaden är klädd med pilastrar och bågformade fönsteröverstycken i övervåningen. Bottenvåningen är starkt förändrad. KVARTER/FASTIGHET Katarina l ADRESS Kungsgatan 2 TYP Handels- och hantverksgård BYGGNADSÅR tidigt l800-tal ARKITEKT BOSTADSYTA 580 m2 KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse i en och två våningar. Rest av den samlade bebyggelsen som på l800-talet utgjorde Västerås stadskärna. Exteriörerna är väl bevarade.
41 KVARTER/FASTIGHET Klara 3 ADRESS Kristinagatan 7 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1903 ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad. Klassicistiska drag i fasaden. KVARTER/FASTIGHET Klara 4 ADRESS Källgatan 21 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1906 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA 856 m2 463 m 2 KARAKTÄRISTIK Ett putsat trähus i två våningar med ett trevånings parti i hörnet. Byggnaden har drag av jugend. KVARTER/FASTIGHET Klara 5 ADRESS Källgatan 19 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1898 ARKITEKT L Kellman BOSTADSYTA 220 m 2 297 m 2 KARAKTÄRSTIK Ett tvåvånings putsat hus med drag av fransk renässans.
42 KVARTER/FASTIGHET Kraka 4 ADRESS Kungsgatan 4 TYP Hotell BYGGNADSÅR 1882 ARKITEKT BOSTADSYTA 2 860 m2 KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse i två våningar. Rest av Västerås stadskärna från l800-talet. Väl bevarad exteriör. KVARTER/FASTIGHET Linnea 7 ADRESS Kungsgatan 5 TYP Handels- och bostadshus BYGGNADSÅR l800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsade trähus under brutna sadeltak. KVARTER/FASTIGHET Livia 14 ADRESS Stora Gatan 44 TYP Kontor VLT-huset BYGGNADSÅR 1928 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Empirekaraktär. Smala tunna lister markerar våningsdelarna. Kortsidans gavelspets påminner om ett doriskt tempel.
43 KVARTER/FASTIGHET Loke 20 ADRESS Sturegatan 14 TYP Handels- och bostadshus BYGGNADSÅR 1910-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsat trähus under ett sadeltak. KVARTER/FASTIGHET Lovisa l ADRESS Kungsgatan l TYP Handels- och hantverksgård BYGGNADSÅR 1850-talet ARKITEKT BOSTADSYTA 390 m 2 KARAKTÄRISTIK Träbebyggelse. Res,t av Västerås stadskärna från 1800-talet. Medeltida källarvalv med spiraltrappa inbyggd i pelare. KVARTER/FASTIGHET Lovisa 2 ADRESS Slottsgatan 6 TYP Korsvirkeshus m m BYGGNADSÅR 1800-talet ARKITEKT BOSTADSYTA l 020 m2 980 m2 KARAKTÄRISTIK Korsvirkeshus i två våningar. Rest av Västerås stadskärna från 1800-talet.
44 KVARTER/FASTIGHET Lovisa 3 ADRESS Stora Gatan 42 TYP Bostad och kontor "Sundinska huset" BYGGNADSÅR 1850 ARKITEKT Per Axel Nyström (PJ Ekman) BOSTADSYTA 2 050 m2 KARAKTÄRISTIK Herrgårds corps-de-logi i Karl Johans stil. Putsad tegelbyggnad på en grund med likaledes putsad sockel av huggen granit. KVARTER/FASTIGHET Manfred 6 ADRESS Munkgatan 20 TYP Flerfamiljshus, kontor BYGGNADSÅR 1888 ARKITEKT A G Forsberg BOSTADSYTA l 393 m2 2 492 m 2 KARAKTÄRISTIK Tegelbyggnad i tre våningar putsat. Det första centraluppvärmda huset i Västerås. Stilelement från romersk högrenässans och tysk barock. KVARTER/FASTIGHET Mina l ADRESS Stora Gatan 55 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1916 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA l 039 m 2 451 m 2 KARAKTÄRISTIK Nationalromantisk byggnad. Stort valmat tak och putsade fasader.
45 KVARTER/FASTIGHET Mina 2 ADRESS Stora Gatan 53 TYP Affärs- och bostadshus BYGGNADSÅR 1920 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Byggnad i tre våningar under ett brutet sadeltak. Fasaden är putsad med rustiserade hörn. Fönstren ligger i fasadliv. Klassicistisk stil. KVARTER/FASTIGHET Märta 7 ADRESS Slottsgatan 17 TYP Sparbank BYGGNADSÅR 1916 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA l 709 m 2 2 195 m2 KARAKTÄRISTIK Slammad tegelbyggand i ljusgrå färg. Det stora, pittoreskt grupperade byggnadskomplexet hålles samman av de mäktiga, tegeltäckta och valmade sadeltaken. KVARTER/FASTIGHET Märta 22 ADRESS Slottsgatan 19 "Scherdins" TYP Bostadshus BYGGNADSÅR 1895 ARKITEKT I W Kajerdt BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsat trähus. Huset är influerat av barock och fransk renässans. Fin representant på storborgarhus.
46 KVARTER/FASTIGHET Naima 9 ADRESS Skepparbacken 18 TYP Tvåfamiljshus BYGGNADSÅR Sekelskiftet ARKITEKT BOSTADSYTA 300 m2 KARAKTÄRISTIK Putsad träbyggnad under ett brutet sadeltak. Relativt stor träbalkong i Sweizerstil. KVARTER/FASTIGHET Naima 10 ADRESS Skepparbacken 20 TYP Enfamiljshus BYGGNADSÅR Sekelskiftet ARKITEKT BOSTADSYTA 300 m2 KARAKTÄRISTIK Putsad träbyggnad i engelsk Tudorstil. Byggnadens ena hörn är markerat i ett tresidigt burspråk krönt med ett torn. KVARTER/FASTIGHET Naima Il ADRESS Hållgatan 6 TYP Skola BYGGNADSÅR 1870 ARKITEKT J F Lindberg (Murare) BOSTADSYTA K~RAKTÄRISTIK Lång rektangulär putsad envåningsbyggnad. Enkel nyrenässans. Västerås första folkskola.
47 KVARTER/FASTIGHET Norna 4 ADRESS Slottsgatan Il TYP Teater BYGGNADSÅR 1915 ARKITEKT Erik Hahr "BOSTADSYTA l 344 m2 KARAKTÄRISTIK Enligt Brunius: Epokgörande i fråga om monumentalitet i liten skala. Byggnaden är uppförd i tegel som sedan slammats. Detaljer i granit. Kassettak i ridå målade av Filip Månsson. KVARTER/FASTIGHET Norna 6, 7 ADRESS Slottsgatan 7-9 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR 1800-talet ARKITEKT ombyggt 1914 Erik Hahr BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsat trähus i två våningar med ett kraftigt valmat tak. KVARTER/FASTIGHET Norna 18 ADRESS Slottsgatan l TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR tidigt 1800-tal ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsat trähus l två våningar under ett sadeltak. Drag av italiensk renässans.
48 KVARTER/FASTIGHET Norna 24 ADRESS Slottsgatan 5 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSÅR tidigt 1800-tal ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsat trähus l en våning under ett sadeltak. KVARTER/FASTIGHET Norna 25 ADRESS Slottsgatan 3 TYP Flerfamiljshus BYGGNADSAR tidigt 1800-tal ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsat trähus i två våningar under ett brutet sadeltak. Knuttimringen har i fasaden markerats som bärande pilastrar. KVARTER/FASTIGHET Oden l ADRESS Fiskartorget 2 TYP Rådhus BYGGNADSAR 1860 ARKITEKT Per Johan Ekman BOSTADSYTA 939 m 2 KARAKTÄRISTIK Putsad tegelbyggnad. Bottenv har putsrustik och överv har pilastrar och markerade fönsteromfattningar. Interiört märks festsal och en jugendtrappa i trä från 1910. Rådhuset är det första och renaste ex på nyrenässans i Västerås.
49 KVARTER/FASTIGHET Olympia 3 ADRESS Skepparbacken 3 A-B TYP Kontor BYGGNADSÅR 1945 ARKITEKT Edward Lundqvist BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK En lång tvåvåningslänga. Huset är slätputsat i gul färg. Drag av nationalromantik. KVARTER/FASTIGHET Penelope 5 ADRESS Trappgränd 2 TYP Vi lla BYGGNADSAR 1935 ARKITEKT Birger (Codde) Bergström BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Den långa byggnaden består aven rektangulär centralkropp i två våningar över en hög souterrainvåning. Byggnaden är starkt funktionalistisk och har slammad fasad. KVARTER/FASTIGHET Phyllis l ADRESS Hållgatan 4 TYP Kontor BYGGNADSÅR 1950 ARKITEKT Sven Ahlbom BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsad byggnad i två våningar. Valmat sadeltak. Drag av,1700-tal.
50 KVARTER/FASTIGHET Phyllis 2 ADRESS Lantmäteribacken 2 TYP Kontor BYGGNADSAR 1935 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Putsad byggnad med souterrainvåning. Lågt valmat sadeltak. KVARTER/FASTIGHET Proban Jesper l ADRESS Biskopsgatan TYP Djäknefängelse BYGGNADSAR Medeltida ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Stiglucka i bogårdsmur omgivande domkyrkan. Källaren sägs ha används som arrestlokal för djäknarna och "olydiga präster". KVARTER/FASTIGHET Proban Jesper 3 ADRESS Östra Kyrkogatan 5 TYP Komministergård BYGGNADSAR 1600-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK En tvåvånings och ett flertal envåningsbyggnader under sadeltak. Fasaderna är i puts eller liggtimmer. Byggnaderna har haft kyrklig anknytning sedan 1600-talet.
51 KVARTER/FASTIGHET Proban Jesper 4 ADRESS Östra KYrkogatan 3 TYP Borgmästargård BYGGNADSÅR 1850-tal ARKITEKT P M von Unge BOSTADSYTA 360 m 2 KARAKTÄRISTIK Tvåvåningsbyggnad under ett sadeltak. Fasaden är klädd med stående locklistpanel. Byggnaden är flyttad från ursprungligt läge. KVARTER/FASTIGHET Proban Jesper 8 ADRESS Stora Torget 7 TYP Stadshotell BYGGNADSÅR 1907 ARKITEKT Erik Hahr BOSTADSYTA 8 818 m 2 KARAKTÄRISTIK Byggnaden är uppförd i sten och putsad med brun spritputs. Fönsterpartier och vissa detaljer i sandsten. Ett mycket tidstypiskt jugendhus. Interiört är festsal och trapphallar av intresse. KVARTER/FASTIGHET Sig"urd 3 i kv Sigmund ADRESS Sigurdsgatan15 TYP Industribyggnad BYGGNADSÅR 1880-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Rest av Västerås Mekaniska Verkstad grundad 1874. Lägre verkstadshallar med putsade ytterväggar, indelade av tunna lisener och krönta av tandade taklister. Smårutade stickbågigt avrundade fönsteröppningar. De första egentliga hallbyggnaderna efter domkyrkan och klosterkyrkan.
52 KVARTER/FASTIGHET Sigvald l ADRESS Sigurdsgatan 19 TYP Bostadshus BYGGNADSAR 1880-talet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Tvåvånings putsad byggnad under ett sadeltak. Symmetrisk fönsterplacering, klassicistiska drag. KVARTER/FASTIGHET Sigvald 3 ADRESS Sigurdsgatan 3 TYP Enfamiljshus BYGGNADSAR Sekelskiftet ARKITEKT BOSTADSYTA KARAKTÄRISTIK Envånings träbyggnad under ett sadeltak. Fasaden är klädd med locklistpanel. KVARTER/FASTIGHET Sigvald stg 43 ADRESS Sigurdsgatan l TYP Tullhus BYGGNADSAR 1880 ARKITEKT Fredrik Gewalt BOSTADSYTA 790 m2 KARAKTÄRISTIK Byggnad med rött fasadtegel i en våning, sadeltak. Romanskt betonad medeltidsstil.