Skötselplan. Vramsåns mynning

Relevanta dokument

Beslut om bildande av naturreservatet Vramsåns mynning i Kristianstads kommun, Skåne län

Beslut om bildande av naturreservatet Björshus i Kristianstad kommun, Skåne län

Lustigkulle domänreservat

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

SKÖTSELPLAN Dnr

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Inkomna yttranden och länsstyrelsens bemötande

Bildande av naturreservatet Olarp i Kristianstads kommun

Beslut om ändrad ordningsföreskrift och ny ordningsföreskrift för naturreservatet Knivsås- Borelund i Lunds kommun

Bevarandeplan Natura 2000

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Morakärren SE

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bildande av naturreservatet Åby ängar i Kristianstads kommun

Grönholmarnas naturreservat

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Västkustbanan delen Varberg Hamra

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Strandängsfåglar i Vattenriket

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan Natura 2000

Gävleborgs läns författningssamling

Vägledning om utformning av skötselplan

Gävleborgs läns författningssamling

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Senaste ändringen i allmänna delen Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Församling Susedalen Socken: Asige

Bevarandeplan Natura 2000

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Naturreservatet Hällsö

Angående ansökan om flytt av väg i Horns kungsgård naturreservat, Borgholm kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Gunnarstenarna SE

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

DOM Stockholm

Gävleborgs läns författningssamling

Att formulera bevarandemål

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

FASTIGHETSUTDRAG - TOSSENE-ANNERÖD 1:3

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Gävleborgs läns författningssamling

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Heliga Trefaldighets församling, Kristianstad

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Ändring av gräns för naturreservatet Stämma i Mjölby kommun

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Förfrågan vid direktupphandling av tjänsten Putsning av våtmark vid Brosjön, Säffle kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av fyra alléträd på fastigheten Eslöv 53:4 i Eslövs kommun

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Bildande av naturreservatet Stora Hults strand i Båstads

Ändrad ordningsföreskrift för naturreservatet Västra Kullaberg i Höganäs kommun

Syftet med naturreservatet

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Barkerydssjön. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Gävleborgs läns författningssamling

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag

TANUM KVILLE-VALÖN 1:14

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Gävleborgs läns författningssamling

Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)

Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha)

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Transkript:

511-2695-2012 1290-244 Skötselplan Vramsåns mynning Kristianstads kommun Skåne län Miljöavdelningen Johan Johnmark

Diarienummer 511-2695-2012, 1290-244 Beslutsdatum: 2012-02-09 Titel: Utgiven av Författare: Beställningsadress: Skötselplan för naturreservatet Vramsåns mynning Länsstyrelsen i Skåne län Johan Johnmark Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 http://www.lansstyrelsen.se/skane Copyright: Layout: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan Länsstyrelsen i Skåne län Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Omslagsbild: Vramsån i maj 2011, Johan Johnmark 2

Vramsåns mynning Översiktskarta med kommungränser och områdets läge. Skala cirka 1:1000 000. 3

Innehållsförteckning 1 Syftet med naturreservatet... 5 2 Beskrivning av området... 6 2.1 Administrativa data... 6 2.2Markhistorisk beskrivning och nuvarande markanvändning... 6 2.3 Områdets bevarandevärden... 9 2.3.1 Biologiska bevarandevärden...10 2.3.2 Kulturhistoriska bevarandevärden...10 2.3.3 Intressen för friluftslivet...10 3 Planerad markanvändning och skötsel... 10 3.1 Övergripande bevarandemål... 10 3.2 Generella åtgärder... 11 3.3 Naturreservatet och olika former av lantbruksstöd... 11 3.4 Specifika åtgärder... 11 3.4.1 Åtgärder för Mal (EN)...11 3.5 Skötselområden... 11 4 Mål och åtgärder för skötselområden... 11 4.1 Skötselområde Strandäng, 82,5 hektar.... 11 4.1.1 Beskrivning...11 4.1.2 Bevarande mål...12 4.1.3 Skötselåtgärder...12 4.2 Skötselområde Sjöstrand- och sumpskog 9,9 hektar... 13 4.2.1 Beskrivning...13 4.2.2 Bevarande mål...13 4.2.3 Skötselåtgärder...13 4.3 Skötselområde Helgeån och Vramsån 4,9 hektar... 13 4.3.1 Beskrivning...13 4.3.2 Bevarandemål...13 4.3.3 Skötselåtgärder...14 4.4 Skötselområde Åker 4,1 hektar... 14 4.4.1 Beskrivning...14 4.4.2 Skötselåtgärder...14 5 Friluftsliv och turism... 14 5.1 Allmän inledning... 14 5.2 Utmärkning av naturreservatets gräns... 14 5.3 Parkeringsmöjligheter och information... 14 5.4 Renhållning... 15 6 Jakt... 15 7 Tillsyn... 15 8 Dokumentation och uppföljning... 15 8.1 Uppföljning av skötselmål... 15 8.2 Dokumentation av skötselåtgärder... 15 8.3 Uppföljning av kostnader... 15 9 Revidering av skötselplanen... 15 10 Kostnader och finansiering... 16 10.1 Ekonomisk utredning... 16 10.2 Finansiering av förvaltningen... 16 11 Rödlistade arter enligt Artdatabanken 2010... 16 12 Källor... 17 12.1 Kartor... 18 13 Utdrag ur fastighetsregistret... 18 BILAGA 1. Skötselområden och anläggningar 4

1 Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara och restaurera ett ornitologiskt och botaniskt värdefullt område på ömse sidor om Vramsåns mynning. Bevara Vramsåns hydrologi och bottenstruktur. Syftet nås genom att: bevara, restaurera och utveckla välhävdade strandängar lämpade för häckande strandängsfåglar, skydda de hydrologiska förhållandena och de fluktuerande vattennivåerna, ta bort buskar och träd som bedöms inverka negativt på strandängsfåglarnas häckningsframgångar, hålla ett hårt jakttryck på de icke-fridlysta arter som inverkar negativt på strandängsfåglars reproduktion och fortlevnad inom området, bevara och utveckla sjöstrandskogen närmast Helgeån, gynna de i området förekommande rödlistade arterna. Nya kunskaper om rödlistade arter och hotade naturtyper ska beaktas i den löpande skötseln av naturreservatet. Naturreservatet är avgränsat med heldragen svart linje. Skala 1:10000. 5

2 Beskrivning av området 2.1 Administrativa data Namn Vramsåns mynning Objektnummer 1026731 Skyddsform Naturreservat Beslutsdatum 2012-02-09 Förvaltare Länsstyrelsen i Skåne län Län Skåne Kommun Kristianstad Församling/socken Gärds Köpinge Biogeografisk region Kontinental zon Läge Området är beläget cirka 11 km sydost om Kristianstad Gränser Området är markerat med heldragna linjer på kartan på sidan 5. Koordinater X: 450290 Y: 6198565 (SWEREF 99) Fastigheter och markägare Köpinge 31:20 och del av 39:13, Staten (Naturvårdsverket) och enskild Servitut och nyttjanderätter Servitut och nyttjanderätterna bifogas till denna skötselplan. Arealer Totalt 101,8 hektar Land 96,9 Markslag Vatten 4,9 hektar 2.2 Markhistorisk beskrivning och nuvarande markanvändning Stora delar av markområdet utgörs tidigare av å/sjöbotten. Medelvattennivån avsänktes i hela området då Helgeån bröt sig ett nytt utlopp i havet (vid Gropahålet) våren år 1775. Hammarsjön, som ligger strax uppströms Vramsåns mynning, sänktes då cirka 0,6 till 0,7 meter. På 1940-talet sänktes Hammarsjöns vattenstånd ytterligare med 0.3-0.35 meter i samband med borttagning av en tröskel söder om Hammarsjön i syfte att skynda på våravrinningen och erhålla lägre sommarvattenstånd. Vramsåns mynning har utnyttjats av människan under lång tid. Detta var en av de stora vattenvägarna som nyttjades vid kolonisationen efter istidens upphörande. 6

Rekognosceringskartan från åren 1812-1820. Kartan visar dock förhållandena före sänkningen år 1775. Helgeån var då en mycket bred å. Vramsåns mynning var ett trädlöst landskap. Karta har georefererats. Häradsekonomiska kartan 1910-15. I princip hela området nyttjades för att ta hö. Enbart några mindre åkrar förekom. Träd har etablerat sig i den nordligaste spetsen av området och på kullen ute på den norra strandängen. Kartan har georefererats. 7

Flygbild från år 1939-47. Området nyttjas fortfarande främst för höproduktion. Notera att ön ute i Helgeån i princip är helt trädlös, likaså är södra delen av Vramsåns mynningsområde. Enstaka träd har börjat växa upp i området, främst i ägogränser. Ortofoto från år 2010. Området nyttjas fortfarande till större delen för slåtter och bete, även om hävden har försämrats eller uteblivit i stora delar. Ett mindre område på den södra strandängen används som åker. Trädetableringen har fortskridit både i den nordligaste spetsen, ute på ön i Helgeån och på muddervallen längs Helgeån söder om Vramsåns mynning. Muddervallen har troligen bidragit till att området innanför har försumpats. Föreskrifterna medger att diken får anläggas så att området kan nyttas som strandäng igen. 8

2.3 Områdets bevarandevärden RAMSAR område: Vramsåns mynning ingår i ett större Ramsar-område, Convention on Wetlands, CWO11003. Sverige har förbundit sig att skydda och vårda området framförallt som rastplats för flyttande fåglar. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike: Området ingår i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och är klassat som ett kärnområde. Rikintresse enligt 3 kap 6 Miljöbalken: Området utgör i sin helhet av riksintresse för naturvården (N64, Helgeåns nedre lopp). Intresseaspekterna utgörs främst av ornitologi, limnologi, botanik, miljöövervakning och hydrologi. Natura 2000 SPA område: Vramsåns mynning utgör ett större Natura 2000 SPA område, SE0420144, Vramsåns mynningsområde, som utpekats av EU enligt fågeldirektivet. Natura 2000 SCI område: Området ingår i ett något större Natura 2000 SCI område, SE0420259, Vramsåns mynning, som utpekats av EU enligt art- och habitatdirektivet. Strandskyddat område enligt 7 kap 13-18 MB: Strandskydd ligger utmed 300 från Vramsån och med 100 meter längs med Helgeån. Nationellt särskilt värdefulla vatten: Vramsån (M 2308) och Helgeåns nedre lopp (Ri N64) har utpekats som nationellt särskilt värdefulla vatten (högsta värdefulla klassen). Länets naturvårdsprogram: Vramsåns mynning ingår i ett större område som i Naturvårdsprogrammet utgörs av ett klass 1, högsta naturvärde. Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet: Området ingår i både Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet - Araslöv-Vinnö-Hammarsjön- Helgeåns nedre lopp-norre fälad och bevarandeplan för odlingslandskapet. Våtmarksinventeringen: Våtmarksinventeringen, klass 2 område, (03E0A01). Skogsstyrelsens sumpskogsinventering: Skogsstyrelsen har utpekat sumpskogsobjekt på Kvinneholmen, naturvärdesklass 2, näst högsta klassen och ett mindre område i norra delen av strandängen norr om Vramsån, naturvärdesklass 3, lägsta klassen. Fiskevårdsområden: Helgeån ingår i Nedre Helgeåns fiskevårdsområde. Vramsån ingår i Vramsåns fiskevårdsområde. Äng- och hageinventeringen från år 1980: Delar av området utgör ett klass 3 objekt i Ängs- och hage inventeringen (klass 1 är högsta klassen och klass 4 är lägsta klassen). Ängs- och betesinventeringen från år 2002-2004: Den absoluta merparten av området ingår i ängs- och betesinventeringen. Important Bird Area: Ingår i av Birdlife International utpekade IBA-området (Important Bird Area) SE063. Fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1, för vilka särskilda skyddsområden skall avsättas: Blå kärrhök, Circus cyaneus (A082), brun kärrhök, Circus aeruginosus (A081) födosökande, brushane, Philomachus pugnax (A151) rastande, fiskgjuse, Pandion haliaetus (A094) födosökande, havsörn, Haliaeetus albicilla, (A075) födosökande, kungsfiskare Alcedo atthis (A229) födosökande, röd glada, Milvus milvus (A074) födosökande, stenfalk, Falco 9

columbarius (A098) rastande, sångsvan, Cygnus cygnus (A038) rastande, trana, grus grus (A127) rastande. Rödlistade arter: I området finns bl.a. mal och tjockskalig målarmussla, båda är starkt hotade (EN) samt havsörn och gräshoppsångare, båda är nära hotade (NT). 2.3.1 Biologiska bevarandevärden Sedan några år höst- och vintervandrar årligen både havslevande lax (Natura 2000 art) och öring upp genom Helge å för lek i uppströms liggande vatten. På motsvarande sätt sker en utvandring av smolt genom å- och sjösystemen under våren. Mal (EN) återintroducerades år 1999 på sträckan Torsebro-Gropahålet. Denna återintroduktion har hittills lyckats mycket bra och naturlig reproduktion sker. Vid provfiske år 2011 fångades fyra stycken malar precis vid Vramsåns mynning. Ängarna vid Vramsåns mynning utgör ett värdefullt rast- men även häckningsområde för en mängd våtmarksfåglar. Vår och höst rastar bl.a. en mängd olika småfåglar, gäss, änder, vadarfåglar och rovfåglar i området. Vintertid uppehåller sig ett antal havsörnar, klassade som hänsynskrävande (NT) i området. På strandängarna häckar bl.a. storspov, klassad som sårbar (VU), enkelbeckasin och gulärla. Vattenrika år häckar skedand, kricka och årta (VU) i området. Vattenrika år är ängarna längs Vramsåns mynning en viktig insektslokal. En stor mängd av dessa insekter blir föda för födosökande fågel som olika svalor och andra insektsätande fåglar. Området lockar även till sig födosökande lärkfalk, fiskgjuse och havsörn. Fågellivet har tidigare varit ännu rikare i området. Det finns äldre, före år 1998, observationer av strandpadda (EN) i området gjorda av Boris Berglund. 2.3.2 Kulturhistoriska bevarandevärden Inga fornlämningar har påträffats inom området. 2.3.3 Intressen för friluftslivet Området nyttjas mest för båtburet friluftsliv och fiske, främst i Helgån. Vramsåns mynning har potential att bli en uppskattad fågelskådarlokal. 3 Planerad markanvändning och skötsel 3.1 Övergripande bevarandemål Populationerna och individerna av respektive fågelart ska bibehållas eller öka Livsmiljön för respektive fågelart ska bibehållas Biosfärområde Kristianstad Vattenrikes jaktpolicy bibehålles som för närvarande tillämpas, dvs att jaktfria zoner upprätthålls genom att jakt på våtmarksfåglar inte bedrivs Begränsning av störning från det rörliga friluftslivet 10

Bevarandemålen är långsiktiga och det som gäller när området har gynnsam bevarandestatus. Det är viktigt att påpeka att de måste revideras allt eftersom ny kunskap kommer fram. 3.2 Generella åtgärder Hävd av strandängen genom slåtter och/eller bete. 3.3 Naturreservatet och olika former av lantbruksstöd För närvarande finns ett antal olika stöd att söka för betesdjurs- och slåtterverksamhet, däribland det sk. gårdsstödet och miljöstödet. Dessa stöd ska användas så långt möjligt där det är möjligt. Om stödregler står i konflikt med naturvårdsintressen inom naturreservatet så ska naturvårdsintressena alltid prioriteras framför att inhämta stödet. 3.4 Specifika åtgärder Nedan nämns specifika åtgärder för några arter som finns eller har funnits inom Vramsåns mynning. Förvaltaren har möjlighet att inom naturreservatet inplantera av länsstyrelsen ansedda lämpliga arter och utföra specifika åtgärder även för dessa arter. 3.4.1 Åtgärder för Mal (EN) Malen är för sin reproduktion beroende av varma vatten med rikligt med trädrötter och nedhängande grenar. Träd som växer längs med Helgeån lämnas för att gynna malen. 3.5 Skötselområden Naturreservatet består av fyra skötselområden. 4 Mål och åtgärder för skötselområden 4.1 Skötselområde Strandäng, 82,5 hektar. 4.1.1 Beskrivning Merparten av naturreservatet utgörs av betad och eller slåttrad strandäng. Marken är mycket låglänt och vattennivån fluktuerar mycket mellan olika år. I områdets västra del passerar två kraftledningsgator. Dessa kraftledningar inverkar negativt på landskapsbilden och är störande på fåglars häckning, både med sin fysiska närvaro och som utsiktspunkt för predatorer. Vegetationen på strandängen utgörs främst av olika starrarter, tuvtåtel, ängskavle, kråkklöver och kabbeleka. De igenväxta delarna domineras av en allt tätare bladvass. Fågellivet karaktäriseras av ängspiplärkor, tornfalkar, enkelbeckasiner och tofsvipor samt tranor. Delar av området restaurerades i början av 1990-talet. Dessvärre har dessa restaurerade områden återfallit i ohävd. 11

Välhävdat område norr om Vramsån Ohävdat område söder om Vramsån 4.1.2 Bevarandemål Utbredningen av välhävdad öppen strandäng, utan träd eller buskar, ska vara cirka 82 hektar (riktvärde). Strandängarnas fuktigare delar ska fungera som fina häckningsområden för arter som rödspov, brushane och årta. Målbild: Det blå glittret ska synas mellan grästuvorna. Det är denna miljö som flera hotade strandängsfåglar behöver under häckningstiden 4.1.3 Skötselåtgärder Slåtter (med efterbete) ska bedrivas på så stor areal som möjligt, i synnerhet den mest blöta delen. Med hänsyn till fågellivet får slåtter ej bedrivas före den 1 juli. Vid slåtter ska skärande eller klippande slåtterredskap användas och höet fraktas bort från naturreservatet. Om slåtter ej skulle vara möjligt pga högt vattenstånd ska markerna betas i så hög utsträckning som möjligt av nöt eller häst. Betesdriften bör ske så att all vegetation är väl avbetad vid vegetationsperiodens slut. Enstaka år kan vattensituationen omöjliggöra både slåtter och bete. Strandängarnas växtartssammansättning ska bestå av hävdgynnade arter. Det ska finnas en öppen strandkontakt, utan träd, buskar eller vass, mellan betesmarkerna och Vramsån. Stängsel bör ej uppföras mot ån. På den södra sidan av Vramsån kan stängsel möjligen vara nödvändigt då slänten är brantare här. Om stängsel uppförs utmed Vramsån ska annan hävd vidtas av området så att träd, buskar och bladvass ej uppkommer. Igenväxningsvegetation (vide och aluppslag) ska röjas bort årligen. Om det skulle behövas för att uppnå syftet med naturreservatet, får delar av strandängen brännas eller putsas. Grunda skålformade diken får anläggas och underhållas i syfte att kunna bedriva slåtter eller bete på hela arealen. I anslutning till Helgeån lämnas träd och buskar för att gynna malen. På den norra strandängen finns ett mindre albestånd och ett betydande uppslag av 12

hagtorn. När strandängen har restaurerats och bedöms vara tillfredsställande för strandängsfåglar ska dessa träd och buskar avverkas. Träd, buskar och vass behöver omgående tas bort området mellan betesmarkerna och Vramsån Så här ska det se ut inom strandängsdelarna! Norra delen av Vramsåns mynning 4.2 Skötselområde Sjöstrand- och sumpskog 9,9 hektar 4.2.1 Beskrivning Alluvial strandskog av främst al och björk som uppkommit på tidigare sjö-/åbotten. Strandskogen utgör en lämplig födosöks- och bomiljö för mindre hackspett. 4.2.2 Bevarandemål Olikåldrig strandskog med al och björk. Mängden död och döende ved bör vara mycket stor. 4.2.3 Skötselåtgärder Inga skötselåtgärder. Området ska lämnas för fri utveckling. 4.3 Skötselområde Helgeån och Vramsån 4,9 hektar 4.3.1 Beskrivning Skötselområdet utgörs av del av Helgeån och del av Vramsån. Helgeån och Vramsån utgör en viktig reproduktions- och födosökslokal för mal. Malens reporoduktions- och födosöksområde är främst under grenar och trädrötter som sträcker sig ut i åarna. Inom Vramsåns mynning återfinns malens bästa område utmed trädridån bestående av knäckepil, längs med Helgeån, på den södra strandängen. I Helgeån vid Vramsåns mynning har en musselbank med tjockskalig målarmussla påträffats. Området är dessutom mycket viktigt som födosöksområde för havsörn, brun kärrhök, fiskgjuse och kungsfiskare. I synnerhet Helgeån är vältrafikerad med båtar, såväl för genomfart som för fiske. Helgeån omfattas av ett regleringsföretag. Ett dikningsföretag går genom de södra ängarna och mynnar i Vramsån. Ett dikningsföretag ligger i fastighetsgränsen i norr och mynnar i Helgeån. 4.3.2 Bevarandemål Vattenområde lämpat för reproduktion och uppväxtmiljö i synnerhet för mal och tjockskalig målarmussla. 13

I denna miljö med nedhängande grenar och rötter trivs malen. 4.3.3 Skötselåtgärder De omvärldsfaktorer som påverkar Helgeån och Vramsån genom vattenkemi och invasiva arter, eventuella skötselinsatser inom naturreservatet till trots, kommer att vara helt avgörande för utformningen av de akvatiska naturvärdena i naturreservatet. De skötselinsatser som krävs för att uppnå bevarandemålen får vidtas. Exempel på sådana skötselinsatser kan vara klippning, bekämpning av invasiva- eller expanderande arter. Utplantering av arter. 4.4 Skötselområde Åker 4,1 hektar 4.4.1 Beskrivning Åkermark som främst nyttjas som vall. Området är viktigt att ha med i naturreservatet pga bibehålla ett öppet landskap vilket gynnar strandängshäckande fåglar. 4.4.2 Skötselåtgärder Sedvanligt åkerbruk. Det föreligger inga restriktioner för åkerbruk på detta område. Det är angeläget att området, som ligger som en kil in i den södra strandängen, ingår i naturreservatet, då träd eller anläggningar inom detta område skulle kunna vara förödande för strandängsfåglarnas häckningsframgångar. 5 Friluftsliv och turism 5.1 Allmän inledning Vramsåns mynning har potential att bli en uppskattad fågelskådarlokal. 5.2 Utmärkning av naturreservatets gräns Gränsutmärkning ska utföras enligt anvisningar från Naturvårdsverket. 5.3 Parkeringsmöjligheter och Information En enkel parkeringsplats finns för 3-4 bilar vid X449430, Y6198568 (SWEREF 99). Vid parkeringsplatsen bör en informationsskylt uppsättas år 2013. En informationsskylt bör även sättas upp på södra stranden av Vramsåns mynning i Helgeån vid X450805, Y6198628 (SWEREF 99). 14

5.4 Renhållning I dagsläget bedöms det inte föreligga något behov av soptunnor. 6 Jakt Föreskrifterna (med undantag av fastigheten Köpinge 39:13) tillåter ej att jakt bedrivs på änder och gäss, med undantag av förvaltaren påkallad skyddsjakt. Jakt på predatorer (tex vildsvin, grävling, räv, gråkråka, mink) av strandängsfåglar, deras ägg och ungar, bör vara mycket hård (gäller ej på fastigheten Köpinge 39:13). Jakten bör bedrivas både med fällor och genom avskjutning. Jakt och fångst ska ske i enlighet med jaktlagsstiftningens bestämmelser. 7 Tillsyn Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för området. 8 Dokumentation och uppföljning 8.1 Uppföljning av skötselmål Vart 10:e år: Översyn av gränsmarkeringen. Vart 6:e år: Uppföljning av Natura 2000 områdets bevarandemål. Följa upp strandängsfåglarnas häckningsframgångar inom området En gång per år: Tillse att skyltarna är hela och rena samt aktuella. Tillse att parkeringsplatsen och strandängen är ren från skräp o dylikt. Tillse att eventuella anläggningar uppfyller sitt syfte. Tillse att strandängen sköts optimalt utifrån ett strandängsfågelperspektiv. 8.2 Dokumentation av skötselåtgärder Uppsättning och underhåll av gränsmarkering och skyltar. Skötselåtgärder inom respektive skötselområde. Underhåll av parkeringsplats. 8.3 Uppföljning av kostnader Förvaltarna ansvarar för detta. 9 Revidering av skötselplanen Skötselplanen gäller tills vidare vad gäller i planen angivna mål och skötselåtgärder. De skötselåtgärder som anges i skötselplanen ska ses över om uppföljningen av kvalitetsmålen visar att en översyn är nödvändig eller i övrigt när det är påkallat. 15

10 Kostnader och finansiering 10.1 Ekonomisk utredning Förvaltaren gör en ekonomisk utredning avseende kostnader och intäkter för förvaltningen. 10.2 Finansiering av förvaltningen Förvaltaren ansvarar för (ev. bekostar): upprättande och revidering av skötselplan, utmärkning och underhåll av naturreservatets gränsutmärkning, tillverkning och underhåll av vägskylt 1 styck, informationsskyltar 2 stycken, underhåll av parkeringsplats för 3-4 bilar, att parkeringsplatsen är ren från skräp o dylikt, genomförande av skötselplanens mål, uppföljning av bevarandemål, uppföljning av skötselåtgärder, övervakning av florans och faunans utveckling, inplantering av förvaltaren beslutade arter, jakt på arter som är predatorer på strandängsfåglar, att strandängen är ren från skräp o dylikt, tillsyn av naturreservatet, Arrendatorn ansvarar för (ev. bekostar): slåtter, sina betesdjur, underhåll och tillsyn av hägnader kring betesdjur, inkl löpande kostnader för elektricitet, Ägarna till fastigheten 39:13 ansvarar för (ev. bekostar): Sedvanligt åkerbruk inom område benämnt åkermark i denna skötselplan. Förvaltaren kan genom skötselavtal överföra ansvaret för vissa av ovanstående punkter. 16

11 Rödlistade arter enligt Artdatabanken 2010 Funnen år Fyndplats Blötdjur: Tjockskalig målarmussla, Unio crassus EN 2011 Musselbank i Helgeån Fiskar: Mal, Silurus glanis EN 2011 4 ex Helgeån vid Vramsåns mynnin Fåglar: Pungmes, Remiz pendulinus EN 1998 Häckande Kungsfiskare, Alcedo atthis VU 2010 Födosökande Gräshoppsångare, Locustella naevia NT 2010 Havsörn, Haliaeetus albicilla NT 2011 Rastande Groddjur: Strandpadda, Bufo calamita, EN Gammal lokal, på ängarna norr om Vramsån Insekter: guldgrön sammetslöpare, Chlaenius nigricornis NT 1995 Norr och söder om Vramsån Andra arter av intresse: Brun kärrhök, Circus aeruginosus Lärkfalk, Falco subbuteo subbuteo Fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1, för vilka särskilda skyddsområden skall avsättas: kod art förekomstform A038 Sångsvan Cygnus cygnus, Regelbunden rastare och övervintrare, max 100 stycken A074 Röd glada Milvus milvus, Häckare 0-1 par, rastar och födosöker inom området A081 Brun kärrhök Circus aeruginosus, Häckare 1 par A082 Blå kärrhök Circus cyaneus, Regelbunden rastare, ungefär 3 stycken A094 Fiskgjuse Pandion haliaetus, Regelbunden rastare A098 Stenfalk Falco columbarius, Regelbunden rastare, ungefär 2 stycken A127 Trana Grus grus, Häckare, 1 par. Upp till 250 övernattar under flyttningsperioder. A151 Brushane Philomachus pugnax, Regelbunden rastare,upp till 100 stycken. Övriga arter som utgjort grund för Natura 2000-utpekandet A039 Sädgås Anser fabalis, Regelbunden rastare, upp till 1000 stycken. 12 Källor Bevarandeplan för Natura 2000-område Vramsåns Mynningsområde, Länsstyrelsen i Skåne län, år 2005. Ljungberg, Håkan. 1995. Jordlöpare och kortvingar på öppna våtmarker längs nedre Helgeån. Länsstyrelsen i Kristianstads län 1995. 17

12.1 Kartor Skånska Rekognosceringskartan, originalet finns på Krigsarkivet Häradsekonomiska kartan 1910-15, Gärds Köpinge J133-3D0J75, Rikets allmänna kartverks arkiv Övriga kartor och bakgrundskartor, Lantmäteriet. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 13 Utdrag ur fastighetsregistret KRISTIANSTAD KÖPINGE 31:20 1 GODKÄND FR 2007-11-22 AKTUALITETSDATUM IR 2011-08-31 3 FÖRS KÖPINGE 4 TIDIGARE BETECKNING DATUM AKTBETECKNING L-KÖPINGE KÖPINGE 31:20 1990-03-07 1180-1180 5 URSPR KRISTIANSTAD KÖPINGE 31:17 8 AREAL OMR SUMMA HA LAND HA VATTEN HA TOT 82,5427 82,5427 EJ AREALREDOVISAT VATTENOMRÅDE I VRAMSÅN (AKT 1180-1130, 1180-1592) 9 KOORD OMR KOORDINATSYSTEM N-KOORD E-KOORD PT KARTA 1 G (SWE99 13 30) 6200999 194631 C KRSTD R (SWE99 TM) 6198567 450894 619_45 2 G (SWE99 13 30) 6201263 194129 C KRSTD R (SWE99 TM) 6198842 450397 619_45 3 G (SWE99 13 30) 6200685 193815 C KRSTD R (SWE99 TM) 6198271 450071 619_45 4 G (SWE99 13 30) 6200951 194238 C KRSTD R (SWE99 TM) 6198528 450500 619_45 ANTAL OMRÅDEN: 4 OMRÅDE REGISTRERAT I LOKALT SYSTEM REDOVISAS ÄVEN I RIKETS (R) SYSTEM 12 ANDEL I GA KRISTIANSTAD KÖPINGE GA:1 13 SKATTETAL 31/128 MTL ERHÅLLIT MANTAL FRÅN KRISTIANSTAD KÖPINGE 21:9, 43:4, 44:7 15 ÅTGÄRD FASTIGHETSRÄTTSLIGA DATUM AKTBETECKNING AVSTYCKNING 1989-10-06 1180-1130 FASTIGHETSREGLERING 1992-03-12 1180-1592 LEDNINGSÅTGÄRD, 2002-06-18 1290K-620 FASTIGHETSREGLERING 17 RÄTTIGHETER SE ÄVEN RÄTTIGHETSREDOVISNINGSSYSTEMET TILLK GM OFFICIELL ÅTG RÄTTIGHET SERV LAST VÄG FÖR KRISTIANSTAD KÖPINGE 11-KÖP-377.1 113:1 LEDN LAST STARKSTRÖM 1270-882.1 LEDNINGSHAVARE:SYDKRAFT ELNÄT SYD AB TELE 1270-882.2 LEDNINGSHAVARE:SYDKRAFT ELNÄT SYD AB TILLK GM UPPL ENL JB,SE ÄVEN S=24 SERV LAST REDOVISAS ÄVEN UNDER INTECKNING MM KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-55/911.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 SERV LAST REDOVISAS ÄVEN UNDER INTECKNING MM KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-75/4129.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-93/4403.1 18

HALLANDSBODA 1:82 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-93/4405.1 HALLANDSBODA 1:82 18 PLANER OCH BESTÄMMELSER DATUM AKT/FORNID NVR/ÖVR-ID NATURA 2000-OMRÅDE 1290K-P06/65 2014612 HELGE Å 12NE SE0420307 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN NATURA 2000-OMRÅDE 1290K-P06/68 VRAMSÅN 12NE SE0420310 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN NATURA 2000-OMRÅDE 2002-05-00 1290K-P06/55 VRAMSÅNS MYNNING 12NE SE0420259 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN NATURA 2000-OMRÅDE 2004-04-00 1290K-P06/35 VRAMSÅNS MYNNINGSOMRÅDE 12NE SE0420144 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN 19 TAXERV UPPGIFTSÅR: 2010 21 LAGFART INSKR.DAG AKTNR 202100-1975 STATEN NATURVÅRDSVERKET 1989-06-14 1377 106 48 STOCKHOLM FÅNG:KÖP 1989-06-08 ANM:ANM 89/2828,IDNR KOMPL 05/19393 01 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1955-06-29 911 02 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1975-04-23 4129 03 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1993-03-23 4403 04 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1993-03-23 4405 S:A SÖKTA INT ( ST) SEK 0 ****************************************UTSKRIFT 2011-09-06 SLUT KRISTIANSTAD KÖPINGE 39:13 1 GODKÄND FR 2009-12-22 AKTUALITETSDATUM IR 2011-08-31 3 FÖRS KÖPINGE 5 URSPR KRISTIANSTAD KÖPINGE 31:19,39:8 8 AREAL OMR SUMMA HA LAND HA VATTEN HA TOT 177,5108 176,6598 0,8510 EJ AREALREDOVISAT VATTENOMRÅDE(AKT 1180-663,1180-1793) 9 KOORD OMR KOORDINATSYSTEM N-KOORD E-KOORD PT KARTA 1 G (SWE99 13 30) 6203908 191281 C KRSTD R (SWE99 TM) 6201547 447608 620_44 2 G (SWE99 13 30) 6201702 192382 C KRSTD R (SWE99 TM) 6199319 448661 619_44 3 G (SWE99 13 30) 6200834 193848 C KRSTD R (SWE99 TM) 6198419 450107 619_45 4 G (SWE99 13 30) 6199100 192984 C KRSTD R (SWE99 TM) 6196705 449206 619_44 5 G (SWE99 13 30) 6201458 190475 C KRSTD R (SWE99 TM) 6199116 446750 619_44 6 G (SWE99 13 30) 6199062 191570 C KRSTD R (SWE99 TM) 6196698 447793 619_44 7 G (SWE99 13 30) 6199421 193167 C KRSTD 19

R (SWE99 TM) 6197022 449396 619_44 8 G (SWE99 13 30) 6201770 190530 C KRSTD R (SWE99 TM) 6199427 446812 619_44 9 G (SWE99 13 30) 6203841 190885 C KRSTD R (SWE99 TM) 6201489 447212 620_44 ANTAL OMRÅDEN: 9 OMRÅDE REGISTRERAT I LOKALT SYSTEM REDOVISAS ÄVEN I RIKETS (R) SYSTEM 12 ANDEL I GA KRISTIANSTAD KÖPINGE GA:2 13 SKATTETAL 1 4267/6912 MTL 15 ÅTGÄRD FASTIGHETSRÄTTSLIGA DATUM AKTBETECKNING SAMMANLÄGGNING 1993-06-09 1180-1793 LEDNINGSÅTGÄRD, 2002-06-18 1290K-620 FASTIGHETSREGLERING 17 RÄTTIGHETER SE ÄVEN RÄTTIGHETSREDOVISNINGSSYSTEMET TILLK GM OFFICIELL ÅTG RÄTTIGHET SERV LAST VÄG FÖR KRISTIANSTAD KÖPINGE 11-KRI-1748/79.2 41:4,41:8 VÄG FÖR KRISTIANSTAD KÖPINGE 11-KRI-2085/82.1 21:28,27:28-30 VÄG FÖR KRISTIANSTAD KÖPINGE 11-KÖP-364.1 48:15 LEDN LAST STARKSTRÖM 1270-882.1 LEDNINGSHAVARE:SYDKRAFT ELNÄT SYD AB LEDN LAST TELE 1270-882.2 LEDNINGSHAVARE:SYDKRAFT ELNÄT SYD AB TILLK GM UPPL ENL JB,SE ÄVEN S=24 SERV LAST REDOVISAS ÄVEN UNDER INTECKNING MM KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-47/585.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-54/1371.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-54/1372.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-54/358.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-63/2799.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTR HÄRNÄS 1:94 SERV LAST REDOVISAS ÄVEN UNDER INTECKNING MM KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-74/766.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-77/11633.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 JORDKABEL FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-87/2038.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-87/2343.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 JORDKABEL MM FÖR OLOFSTRÖM 11-IM1-91/24498.1 HALLANDSBODA 1:82 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 12-IM8-00/492.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 1290IM-02/11960.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 SERV LAST REDOVISAS ÄVEN UNDER INTECKNING MM KRAFTLEDNING FÖR OLOFSTRÖM 1290IM-09/19334.1 HALLANDSBODA 1:82,OLOFSTRÖM HÄRNÄS 1:94 REDOVISNING AV RÄTTIGHETER KAN VARA OFULLSTÄNDIG 18 PLANER OCH BESTÄMMELSER DATUM AKT/FORNID NVR/ÖVR-ID NATURA 2000-OMRÅDE 1290K-P06/65 2014612 HELGE Å 12NE SE0420307 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN 20

NATURA 2000-OMRÅDE 1290K-P06/68 VRAMSÅN 12NE SE0420310 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN NATURA 2000-OMRÅDE 2004-04-00 1290K-P06/35 VRAMSÅNS MYNNINGSOMRÅDE 12NE SE0420144 OMRÅDET REDOVISAS INTE I REGISTERKARTAN 20 TAX ÄG UPPGIFTSÅR: 2010 556612-2510 BACKAVIND AB HOVBYV 25,SKOGSHEM 291 77 HUS Å GÄRDS KÖPINGE 556305-7263 MR TREND UNLIMITED INCORPORATION AB BOX 177 HUS Å 372 22 RONNEBY 556607-7730 3G INFRASTRUCTURE SERVICES AKTIEBOLA BOX HUS Å 7018 121 07 STOCKHOLM-GLOBEN 21 LAGFART INSKR.DAG AKTNR 560301-3516 TRULSSON,SVEN BERTIL INGVAR 1986-03-26 457 HOVBYVÄGEN 25 291 77 GÄRDS KÖPINGE ANDEL:1/2 FÅNG:KÖP 1984-03-12 ANM:ÖVRIGT FÅNG 92/17312 560713-3567 TRULSSON,ELSE GUNILLA 1986-03-26 458 HOVBYVÄGEN 25 291 77 GÄRDS KÖPINGE ANDEL:1/2 FÅNG:KÖP 1984-03-12 ANM:ÖVRIGT FÅNG 92/17313 01 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1947-04-16 585 02 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1954-03-17 358 03 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1954-09-15 1371 04 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1954-09-15 1372 05 NYTTJANDERÄTT TELE 1956-04-25 743 06 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1963-12-27 2799 07 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1974-02-06 766 08 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1977-11-30 11633 09 AVTALSSERVITUT JORDKABEL 1987-03-11 2038 10 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 1987-03-18 2343 11 AVTALSSERVITUT JORDKABEL M M 1991-10-29 21 AVTALSSERVITUT ELEKTRISK STARKSTRÖMSLEDNING MM 2000-01-20 492 22 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 2002-08-15 24 AVTALSSERVITUT KRAFTLEDNING 2009-11-05 *****************************************UTSKRIFT 2011-09-06 SLUT 21

Bilaga 1 Skötselområden och anläggningar 22

Naturreservatet Vramsåns mynning i Kristianstad kommun består av ett värdefullt strandängsängsområde. En del i länsstyrelsens verksamhet är att skydda värdefull natur genom att bilda naturreservat och upprätta skötselplaner. Skötselplanen innehåller syftet med reservatet, en markhistorisk beskrivning samt planerad markanvändning, mål och skötselåtgärder för området. Den innehåller även information om friluftsliv samt om hur en framtida uppföljning av området är tänkt att ske Östra Boulevarden 62 A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 Epost lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se

BILAGA 2 1(1) 2012-02-09 511-2695-2012 1290-244 HUR MAN ÖVERKLAGAR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Om Ni vill överklaga Länsstyrelsens beslut skall Ni skriva till Regeringen, Miljödepartementet. Överklagandet skall dock skickas till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen, 205 15 MALMÖ. Av överklagandet skall framgå vilket beslut Ni överklagar (ange diarienummer) och hur Ni vill att beslutet skall ändras. Ni bör också tala om varför Ni anser att beslutet skall ändras. Skrivelsen skall undertecknas. Uppge även adress och telefonnummer. Om Ni har handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning, så bör Ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver Ni veta mera om hur Ni skall överklaga kan Ni kontakta Länsstyrelsen tel. 040-25 20 00 (växeln), eller få information på http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/overklaganden/ Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 20 00 vx 6 88 11-9 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 20 00 vx 5050-3739