Predikotext: Mark 9:2-9 (en strålkastare riktas mot församlingen) Blir vi förvånade över att Petrus, Jakob och Johannes blir skrämda när det himmelska ljuset plötsligt träffar dem mitt i ansiktet? Det är en ganska naturlig reaktion, att skydda ögonen, vända bort blicken och kanske blunda och om möjligt gömma sig. Att plötsligt och oväntat möta ett starkt ljud eller ljus får hela vår varelse att reagera. Krypa ihop och/eller kasta oss ner på marken och försöka gömma oss för att sedan försiktigt kika fram och kolla vad som hänt. Jag såg häromkvällen en dokumentär om japanen som överlevde två atombomber hans reaktioner var precis sådana. Det är också detta som händer på det s.k. förklaringsberget dit Jesus och de tre lärjungarna gick upp en dag. Ljuset som slår emot dem från Jesus är bländande vitt och strakt. När de vågar kika fram under mantelkanten ser de till sin häpnad Mose och Elia stå och samtala med Jesus. De två som är gamla förbundets centralgestalter och representerar den heliga Lagen och profeterna. I tillägg till detta oerhörda kommer den himmelska rösten ur molnet som sveper in dem: Detta är min älskade son. Lyssna till honom. Utifrån den här berättelsen och den om Mose på Sinai som vi hörde nyss och några andra texter i bibeln tänkte jag dela några reflektioner med er över vad som händer när en människa 1 / 8
möter och konfronteras med Gud och det heliga så där ansikte mot ansikte. Vad som händer och vad det gör med en människa. En utgångspunkt i bibeln är Guds eget påstående i 2 Mos 33:20: "Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva." och Johannes noterar i början av sitt evangelium att ingen har någonsin sett Gud eller som Paulus konstaterar i 1 Tim 6:15c-16: han som är alla konungars konung och alla herrars herre, som ensam är odödlig, som bor i ett ljus som ingen kan nalkas, han som ingen människa har sett eller kan se. Hans är äran och den eviga makten, amen. Trots detta har människor i alla tider sett strålglansen från Gud värld. Hört ord som inte kan förklaras och haft syner utöver all mänsklig föreställning. Bibeln berättar vid många tillfällen om människors möte framförallt med Guds speciella sändebud, änglarna, som är en grad av de här upplevelserna. Två exempel: Den starke Simsons föräldrar får besök av en ängel som lovar dem en son och ger lite instruktioner om hur han ska uppfostras. Deras sista möte beskrivs så här i Dom 13:16c-23: Herrens ängel svarade: "Även om du ber mig stanna, kommer jag inte att äta av maten. Men om du frambär ett brännoffer, skall du offra det åt Herren." Manoach visste inte att det var Herrens ängel och frågade: "Vad heter du? Vi vill hedra dig när dina ord går i uppfyllelse." Herrens ängel sade: "Varför frågar du vad jag heter? Mitt namn är ofattbart." 2 / 8
Manoach tog killingen och matoffret och offrade det på en klippa som ett brännoffer till Herren, han som gör det ofattbara. Då lågorna steg från altaret upp mot himlen, steg Herrens ängel upp i altarlågorna. Manoach och hans hustru såg det, och de föll ner med ansiktet mot marken. Herrens ängel visade sig sedan inte mer för Manoach och hans hustru. Manoach förstod nu att det varit Herrens ängel, och han sade till sin hustru: "Nu måste vi dö, vi har sett Gud." Men hans hustru sade: "Om Herren velat döda oss, hade han inte tagit emot vårt brännoffer och matoffer, och inte heller hade han låtit oss se allt detta och höra något sådant." Det andra exemplet hämtar vi från NT i samband med Jesu uppståndelse. För det är oftast vid viktiga skeden i frälsningshistorien som änglarna tillåts att visa sig och komma med budskap direkt till oss. Luk 24:1-6a: dagen efter sabbaten gick [kvinnorna] i gryningen till graven med kryddorna som de hade gjort i ordning. De fann att stenen var bortrullad från graven, och när de gick in kunde de inte finna herren Jesu kropp. De visste inte vad de skulle tro, men då stod där två män i skinande kläder framför dem. Kvinnorna blev förskräckta och sänkte blicken mot marken, men männen sade till dem: "Varför söker ni den levande här bland de döda? Han är inte här, han har uppstått. Den första reaktionen vid mötet med änglar är oftast överraskning. Ibland rädsla och viss förvirring. Varför? Jag tror det beror på upplevelsen av deras renhet i kontrast till vår relativa orenhet. Därför är det en sund första reaktion vid möten av det här slaget. Samtidigt är fortsättningen viktig. Änglarna säger ofta: Var inte rädd! Jag kommer med ett gott budskap. Då kan och ska människan trots sin orenhet krypa fram ur sitt gömställe i tron att Gud vill oss väl. 3 / 8
Ibland måste vi på ett särskilt sätt, som Mose vid den brinnande busken, ta av oss skorna för vi står på helig mark. Alltså bli ödmjuka och visa vår respekt inför det heliga. När den unge Jesaja känner sig ovärdig och syndig i mötet med Guds ängel blir han renad med ett glödande kol från offeraltaret. Den reningsprocessen svider och bränner i skinnet men skapar en frihet som är värd all smärta den åsamkar. För Petrus var det inte första gången han slogs av heligheten hos Jesus. Du kanske minns vad som hände första gången de träffades? Lukas berättar om den enorma fiskfångsten som Jesus ger dem en tidig morgon vid Gennesarets sjö. Så här skriver Lukas: de drog ihop en väldig mängd fisk. Näten var nära att brista, och de vinkade åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom, och man fick så mycket fisk i båda båtarna att de höll på att sjunka. Då kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu knän och sade: "Lämna mig, herre, jag är en syndare." Ty han och de som var med honom greps av bävan när de såg all fisken de hade fångat - likaså Jakob och Johannes, Sebedaios söner, som hörde till samma fiskelag som Simon. Men Jesus sade till Simon: "Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor." Då rodde de i land, lämnade allt och följde honom. (Luk 5:6-11) Det här mötet som börjar i en tråkig vardagssituation övergår i förundran och förskräckelse men slutar i en helt ny livssituation Simon och hans fiskelag blir människofiskare och lärjungar till Jesus! Sedan gör Petrus och de andra många erfarenheter tillsammans med Jesus. De ser och förstår 4 / 8
att han är sin himmelske Fars avbild. Alltså genom att se på Jesus har det plötsligt blivit möjligt att se Gud utan att dö av rädsla. Jesus säger: Den som har sett mig har sett Fadern. (Joh 14:9b) och i Joh 1:14,18 läser vi: Orde t blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss. Men det händer också andra saker med den som kommer i närkontakt med det heliga. Paulus som möter Jesus i en syn- och hörselmani-festation på väg till Damaskus förvandlas från en om vilken man sa rasade av hat och mordlust mot Herrens lärjungar till att bli den som med sitt eget liv som insats, med alla medel och överallt förkunnade evangeliet om att Jesus är den utlovade Messias. Många andra genom kyrkans historia kan vittna om samma erfarenhet: Mötet med Jesus förvandlar livet och ger det en helt ny inriktning. Vid många tillfällen blir människor som upplevt heliga möten väldigt tysta. Vi kan tycka det är lite underligt att Jesus på väg ner från det heliga berget förbjuder lärjungarna att på en gång berätta vad de varit med om. Men den som erfarit något liknande vet att det är så skört och heligt att det är näst intill omöjligt att hitta ord för upplevelsen. Därför måste den få mogna och kanske först om många år lyftas fram i ljuset för andra. Så blev det för japanen som drabbades av de två atombomberna. Han vågade inte berätta om sin mycket obehagliga upplevelse förrän efter nära 60 år för risken att inte bli trodd! 5 / 8
Så är det också för Paulus när han varit i tredje himlen och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala. (2 Kor 12:4b) Ha n dröjde i många år att berätta om sin erfarenhet. Vår son sa vid minnestunden efter deras fyra månader unge Emanuel, att den som fått nåden att se ner i djupet av hans ögon har sett en skymt av himmelriket uttryck det, den som kan, utan att det blir trivialt och söndertrasat!! Den som varit riktigt nära det himmelska ljuset börjar också själv att lysa. Moses erfarenhet är ett exempel på det. Också Petrus bär den här strålningen med sig - Man bar ut sina sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar för att när Petrus gick förbi åtminstone hans skugga skulle falla på någon av dem. (Apg 5:15) Jag vet att det finns människor här som stålar av Andens ljus och värme som ett resultat av ett nära och långvarigt umgänge med Herren. Du kan nog inte få dem själva att bekräfta detta, för det är som för Mose - han visste inte att hans ansikte strålade när han kom ner från berget Sinai med de två lagtavlorna i famnen. Ja, det händer något viktigt och stort vid vårt möte med Gud helighet. Vare sig det är genom en himmelsk vision, när vi läser bibeln eller tar emot Herren själv i nattvarden, vilket vi får möjlighet att göra om en liten stund här idag. 6 / 8
Ibland överraskas vi av det som händer men kanske oftare kommer Herren till oss i mycket vardagliga sammanhang. Rentav främst där vi inte ens väntar oss att han finns! Jag tror att om vi är öppna för att det kan ske så får vi också vara med om det. Någon gång kanske det blir som ett häftigt förklaringsberg men oftare och viktigare, tror jag som ett dagligt mottagande av helig Ande och en nära beröring av Jesus själv. Det kan ske i den personliga andakten och bönen. I gudstjänstens gemenskap och i mötet och tjänsten för våra medmänniskor. Ja,det är tveklöst i vardagen som det viktigaste sker och om Gud är nådig mot oss kanske också vi kan få lysa och ge en glimt till andra av Guds kärlek, härlighet och underbara gemenskap. Ingen har någonsin sett Gud men den ende sonen har uppenbarat honom för oss. Så: Se på Jesus och du ser Gud! Håll dig nära Jesus och låt dig dag för dag uppfyllas av Anden så kommer också andra att se och känna Guds kärlek och härlighet genom 7 / 8
dig. 8 / 8