DITT NAMN: Anahí För att genomföra denna hemtentamen behöver du ha tillgång till: Arvidsson, Johansson & Persson (2002) Säker arbetsmiljö i textilslöjd och textila utbildningar Arvidsson & Johansson (2002) Säker arbetsmiljö i trä- och metallslöjd och trätekniska utbildningar + En förutsättning är också att du har tagit del av föreläsningen Säkerhet framförallt! eller har motsvarande erfarenheter av lämpliga säkerhetsrutiner och tänk i samband med slöjdundervisning i grundskolan. Spara denna wordfil med säkerhet +ditt namn och skriv därefter dina svar i dokumentet. Mejla din fil till jenny.frohagen@konstfack.se senast den 21 september. Om du väljer annan redovisningsform måste både fråga och svar framgå. Lycka till! Scenario: Du kommer som ny lärare till en trä- och metallslöjdsal där det under längre tid har varit obehöriga lärare och många lärarbyten. Du får en känsla av att maskiner, bänkar och verktyg inte är helt korrekt placerade och har all nödvändig utrustning. Det ligger lådor med virke och verktyg lite här och där och luften känns dammig. Det finns en bandsåg, en pelarbollmaskin, en svarv, en skivputs och på golvet i ett hörn står en elektrisk kontursåg som inte är inkopplad. I ett skåp ligger det fyra skruvdragare. Fråga 1: Vad kommer du inspektera vid varje maskin och vilka åtgärder kommer du vidta? (svara kortfattat, gärna i punktform) Till att börja med kommer jag att kontrollera att alla stationära maskiner samt eluttag för handhållna maskiner är kopplade till nödstoppet. Jag kommer också at kontrollera att nollspänningsutlösare är installerad på alla stationära maskiner, så att de inte startar automatiskt efter ett eventuellt strömavbrott. Överströmsskydd bör också finnas på alla maskiner, för att säkerställa att maskinen stängs av vid kortslutning. Dessutom kommer jag att kontrollera att maskinerna är kopplade till processventilationen (spånutsug). Om
dessa säkerhetsåtgärder inte är installerade kommer jag se till att det åtgärdas innan undervisning kan påbörjas i salen. Bandsåg: Vid bandsågen kommer jag att kontrollera följande: Att bandsågen har en av- och påknapp (låsbar kontaktorbrytare, nödstopp). Att bandsågen är ordentligt förankrad i golvet och att maskinens alla fasta och lösa skydd finns och att de är i gott skick (skydd för hjul och blad, sågbladsskydd, distansskydd). Annars skickar jag efter nya från tillverkaren. Bandsågens placering: nära virkesförrådet, annars flyttar jag maskinen ditåt. Detta för att minimera att behöva släpa långa brädor genom slöjdsalen. Att erfordligt luftutrymme runt maskinen stämmer och är markerat med tejp på golvet. Att väggar och övrigt utrymme runt maskinen är rena och bidrar till att användaren av maskinen kan hitta och fokusera på varningsskyltar och lätt kunna hitta de lösa tillbehör som behövs till maskinen (tex skyddsglasögon). Att golvet är rent och fritt från träspill, damm och annat skräp. Golvet bör också vara halkskyddat. Annars köper jag in halkskydd (remsor). Att tillbehör för att underlätta och göra arbetet säkert finns: arbetslampa, påskjutare och rullstöd. Jag ser till att nödvändiga skyltar (påbudsskyltar, varningsskyltar och förbudsskyltar)och användarinstruktioner är uppsatta på det närmast lämpliga utrymmet. Saknas skyltar och/eller instruktioner beställer jag dessa. Att hörselkåpor och skyddsglasögon har en given plats som är synlig och nära maskinen. Där finns också en låda att samla upp småbitar/skräp. Pelarborrmaskin: Vid borrmaskinen kommer jag att kontrollera följande: Att borrmaskinen har en av- och påknapp (låsbar kontaktorbrytare, nödstopp). Att borrmaskinen står stabilt på golvet som är rent och försett med halkskydd. Att borrmaskinen är försedd med nödvändiga skydd och att de är i gott skick.
Att erfordligt luftutrymme runt maskinen stämmer och är markerat med tejp på golvet. Att väggar och övrigt utrymme runt maskinen är rena och bidrar till att användaren av maskinen kan hitta och fokusera på varningsskyltar o ch lätt kunna hitta de lösa tillbehör som behövs till maskinen (tex skyddsglasögon). Jag ser till att nödvändiga skyltar (påbudsskyltar, varningsskyltar och förbudsskyltar)och användarinstruktioner är uppsatta på det närmast lämpliga utrymmet. Saknas skyltar och/eller instruktioner beställer jag dessa. Att hörselkåpor, hårnät och skyddsglasögon har en given plats som är synlig och nära maskinen. Att maskinens lösa delar och tillbehör finns tillgängliga (filklove, stiftklove, t- spårbult, borrar samt skyddsutrustning). Svarv: Vid svarven kommer jag att kontrollera följande: Att svarven är ordentligt fast i golvet och placerad längs en vägg. Jag tänker att det är bra att placera svarven ganska nära verktygsväggen, så vi kan undvika att elever måste gå med vassa verktyg genom hela slöjdsalen. I texten (säker arbetsmiljö i trä och metallslöjd) står att det ska finnas skyddskläder. Kan det räcka med ett förkläde som hänger tillgängligt för eleverna? Att svarven är försedd med skyddshuv och skyddsbräda. Att arbetslampa finns och att den fungerar samt att den har ett skyddsglas. Att sugkåpan sitter på plats och fungerar väl. Att erfordligt luftutrymme runt maskinen stämmer och är markerat med tejp på golvet. Att väggar och övrigt utrymme runt maskinen är rena och bidrar till att användaren av maskinen kan hitta och fokusera på varningsskyltar och lätt kunna hitta de lösa tillbehör som behövs till maskinen (tex skyddsglasögon). Jag ser till att nödvändiga skyltar (påbudsskyltar, varningsskyltar och förbudsskyltar)och användarinstruktioner är uppsatta på det närmast lämpliga utrymmet. Saknas skyltar och/eller instruktioner beställer jag dessa. Att hörselkåpor, hårnät och skyddsglasögon har en given plats som är synlig och nära maskinen.
Skivputs: Vid skivputsmaskinen kommer jag att kontrollera följande: Att skivputsen har en av- och påknapp (låsbar kontaktorbrytare, nödstopp). Att skivputsen har en lämplig placering i rummet. Att anhållet är rätt inställt. Att erfordligt luftutrymme runt maskinen stämmer och är markerat med tejp på golvet. Att väggar och övrigt utrymme runt maskinen är rena och bidrar till att användaren av maskinen kan hitta och fokusera på varningsskyltar och lätt kunna hitta de lösa tillbehör som behövs till maskinen (tex skyddsglasögon). Jag ser till att nödvändiga skyltar (påbudsskyltar, varningsskyltar och förbudsskyltar)och användarinstruktioner är uppsatta på det närmast lämpliga utrymmet. Saknas skyltar och/eller instruktioner beställer jag dessa. Att hörselkåpor, hårnät och skyddsglasögon har en given plats som är synlig och nära maskinen. Elektrisk kontursåg: Vid kontursågen kommer jag att kontrollera följande: Att kontursågen har en av- och påknapp (låsbar kontaktorbrytare, nödstopp). Att sågen är placerad mot en vägg och att det finns gott om utrymme runt maskinen. Att ett sågbladsskydd är installerat och att pressarfunktionen (om sådan finns) fungerar. Jag ser till att nödvändiga skyltar (påbudsskyltar, varningsskyltar och förbudsskyltar)och användarinstruktioner är uppsatta på det närmast lämpliga utrymmet. Saknas skyltar och/eller instruktioner beställer jag dessa. Att hörselkåpor, hårnät och skyddsglasögon har en given plats som är synlig och nära maskinen.
Fråga 2: Hyvelbänkarna står väldigt tätt på några ställen. Vilka risker medför detta? Vilka alternativa lösningar kan du föra fram till rektor och skyddsombud? Risker: Dåligt svängrum för armar och ben Risk för skador vid arbete med skrymmande material tex järntråd, större träskivor osv Elever berättar en anekdot, ska beskriva en händelse, glömmer sig och vänder sig om med en kniv i handen och råkar sticka/skära grannen som sitter bakom. Svårt för gruppen att kunna samlas för gemensamma genomgångar om läraren ska visa ett specifikt moment på ett elevarbete. Svårt för läraren att komma emellan bänkarna då hen går runt och hjälper till. Incidenter kan lättare inträffa under och emellan borden, som tex tafsande eller tjuvnyp. Lärarens överblick försämras. Otrygghet skapas. Elever med rörelsehinder får svårt att ta sig fram i salen, salen blir exkluderande. Lösningar: 1. Se över möjlig ommöblering. Inkludera förvaringsskåp, stationära maskiner och andra inventarier i ommöbleringen för att öka möjligheterna till lösning. 2. För att frigöra mer utrymme, se över möjligheterna att flytta ut någon/några maskiner till annat rum som är anslutet till salen. Förslagsvis lärarförberedelsemaskiner. 3. Är elevgrupperna för stora, se över möjligheterna att göra dem mindre (tex genom schemaomläggning). 4. Ifall salen är uppdelad så att t. ex. metallarbeten sker i angränsande rum, kanske undervisningen kan planeras så att gruppen delas och några elever arbetar med metall. Eleverna cirkulerar sedan så att alla får prova. (Denna lösning är högst temporär och kräver en till behörig vuxen som närvarar) 5. Eleverna får utomhusslöjda, också en temporär lösning.
Fråga 3: Du oroar dig över luften i salen och ventilationen. Vad kan vara orsaker till problemet? och vad blir ditt nästa steg? Orsaker: Slöjdsalen ska ha tre luftrenande system installerade: allmänventilation, processventilation och luftrenare. Jag börjar med att kontrollera att de fungerar som de ska genom att: Kolla så att allmänventilationen är placerad på ett bra ställe i rummet. Jag kontrollerar när senaste OVK gjordes. Kolla så att processventilationen är kopplad med utsug på alla stationära maskiner, att dammsugarmunstycken kan kopplas till ventilationen och att de räcker över hela salen, både bänkar och golv. Jag utför en kontroll av rören, kopplingarna och att dammsugarfunktionen är effektiv vid tex maskiner. Jag ser också över filter och om säcken är full. Jag ser över luftrenarens filter och kontrollerar att signalsystemet fungerar (filterbytesindikatorn). Jag kollar över gasolens förvaring och vilka säkerhetsrutiner som finns kring gasolflaskorna. Är de rätt placerade finns regulator, manometer och slangbrottsventil monterade? Finns driftsintruktionspärm, varningsskyltar och skriftliga säkerhetsrutiner tydligt placerade i rummet? Vem är föreståndare med ansvar för gasolanläggningen, känner jag till hen vid namn och har jag kontaktuppgifter? Jag tar dit behöriga personer som mäter luftkvaliteten utifrån koldioxidnivå, partikelnivå och Åtgärder: Jag ser till att salen blir ordentligt genomstädad så att den är garanterad fri från damm och partiklar. Jag ser över vilka dokument som finns, när gjordes senaste riskbedömningen. Om jag hittar något fel när jag inspekterar ventilationssystemet så har jag dessa alternativ: Kontakta återförsäljare/installatör för reparation eller inköp av delar
som kan saknas. Kontakta skyddsombud/rektor för större åtgärder, ifall systemet till exempel behöver byggas ut eller bytas ut. Ingen undervisning sker i salen ifall jag märker att luften är ohälsosam. Kontrollera vem som är ansvarig för gasolen och kontakta hen om jag misstänker läckage. Om ansvarig inte finns, kontakta skyddsombud/rektor. Fråga 4: En del virke och handverktyg ligger i lådor på golvet och löst uppe på skåp. Vad är problematiskt med det? Vad bör du göra åt det? Risker: En rörig sal ger läraren sämre överblick över elevernas arbete och eleverna får sämre studiero. En rörig sal bidrar även till sämre framkomlighet för rörelsehindrade. I kursplanen för slöjden kan en läsa följande: Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor Hur ska de kunna lära sig om arbetsmiljö och säkerhet ifall inte läraren själv kan bidra till en god arbetsmiljö? Att ha handverktyg löst liggande är direkt farligt. De kan vara vassa. De kan vara elektriska (tex en borrmaskin) och när nån famlar efter den kan den gå igång och sedan råka skada nån. De kan vara tunga och skada någon ifall de ramlar ner från skåpet. Handverktygen kan dessutom gå sönder och/eller slitas på vid oaktsam hantering/förvaring. Trästycken som ligger utspridda i salen kan ramla ner och skada elever. Flisor kan fasta i händerna. Träbitarna kan bidra till damm och flisor, vilket i sin tur leder till dålig luft i salen. Lösningar: Jag börjar med att städa salen. Jag ser över rutinerna vid lektionssluten och utformar sådana ifall de inte finns. Jag gör det tydligt för eleverna att ingen lektion är slut förrän salen är återställd i det skick den ska vara mellan lektionerna (vi kan kalla det för rastskick ). Jag
kanske delar in grupperna i ansvarsgrupper, eller gör ett löpande schema med veckovist ansvar. Jag ser till att tydliga instruktioner och skyltar finns så att alla elever och andra som besöker salen vet var verktyg ska förvaras, hur vi sorterar skräp, hur vi hanterar dammsugare och så vidare. Jag inför rutiner för utbildning av eleverna i säkerhet i slöjdsalen. Detta både för att lära eleverna konkret men också för att tydligt signalera nödvändigheten av detta. Fråga 5: Författarna delar upp maskiner i trä- och metallslöjd under grupperna lärarförberedelsemaskin, demonstrationsmaskin och elevarbetsmaskin. 5A: Vilka maskiner är lärarförberedelsemaskiner? Bandsåg Rikt/planhyvel Cirkelsåg Slipmaskin/smärgel Bordsfräs Byggsåg Minisågverk Handcirkelsåg Handöverfräs 5B: Vilka maskiner är demonstrationsmaskiner? Slipmaskin/smärgel Sticksåg/tigersåg Handcirkelsåg Handelhyvel Kap- och geringssåg 5C: Vilka maskiner är elevarbetsmaskiner? Borrmaskin Slipsten
Träsvarv (grundskolans senare år) Metallsvarv (grundskolans senare år) Kontursåg Skivputsmaskin Bandslip (grundskolans senare år) Skruvdragare Handborrmaskin Handslipmaskin Multislipmaskin 5D: Vilka risker finns vid respektive elevarbetsmaskin? Borrmaskin: Löst hängande kläder, smycken, halsdukar och långt hår kan fastna. Spån som är vassa och varma kan sprätta upp i ansiktet och ögonen. Slipsten: Slip- och klämskador kan uppstå. Det kan stänka små metallpartiklar från verktygen som slipas. Träsvarv: Löst hängande kläder, smycken, halsdukar och långt hår kan fastna. Ögonskada och klämskada kan inträffa. Metallsvarv: Se träsvarv Kontursåg: Sågspån i ögonen. Sår i armarna vid ovarsamhet. Skivputsmaskin: Slip- och klämskador. Att arbetet flyger iväg vid fel arbetsställning. Bandslip: Slip- och klämskador. Att arbetet flyger iväg vid fel arbetsställning och vid för ostadigt grepp. Skruvdragare: Kan ge handledsskada vid för hög effekt. Handborrmaskin: Kan ge handledsskada vid för hög effekt. Spån kan sprätta upp i ögonen. Smycken, kläder och hår kan fastna i borret eller chucken. Handslipmaskin: Damm kan uppstå vid dålig ventilation. Kan ge vibrationsskador vi för långt användande. Multislipmaskin: Kan ge slipskador på händerna. 5E: Hur kan man motverka risker vid respektive elevarbetsmaskin?
Vid alla elevarbetsmaskiner ska det finnas tydliga regler och synliga användarinstruktioner som eleverna är väl införtrodda med. Eleverna får ta körkort i vissa av maskinerna. Innan användning av en maskin måste eleven anmäla till mig så att jag vet vem som är var och vad hen gör. Endast en elev per maskin. Om eleven behöver hjälp av en kamrat med t. ex. handräckning ska de fråga mig först. Mitt ansvar är att sköta underhåll av maskinerna, regelbundet kontrollera nödstoppsfunktioner, skyddskåpor osv (se fråga 1). Borrmaskin: Bära hårnät/noga uppsatt hår. Ha tröja med korta/ snäva ärmar. Ta av smycken, sjalar osv. Bära skyddsglasögon. Körkort för borrmaskin. Slipsten: lära eleverna rätt sätt att arbeta vid maskinen. Skyddsglasögon och eventuella arbetshandskar behövs, samt gärna oömma kläder (skyddskläder) ifall det stänker eftersom slipmaskinen är fuktig. Träsvarv: Kan börja användas i grundskolans senare år. Bära hårnät/noga uppsatt hår. Ha tröja med korta/ snäva ärmar. Ta av smycken, sjalar osv. Bära skyddsglasögon och skyddskläder. Metallsvarv: Se träsvarv Kontursåg: Skyddsglasögon, hårskydd, oömma kläder. Skivputsmaskin: Skyddsglasögon, hårskydd. Påminna eleven innan arbetet påbörjas om att iaktta försiktighet och att vara koncentrerad under arbetsmomentet. Bandslip: Kan börja användas i grundskolans senare år då eleverna har större möjlighet till ett bra grepp. Skyddsglasögon, hårskydd och skyddskläder. Skruvdragare: Yngre elever bör endast använda skruvdragaren med låg effekt. Större elever uppmanas iaktta varsamhet. Handborrmaskin: Yngre elever bör endast använda skruvdragaren med låg effekt. Större elever uppmanas iaktta varsamhet. Skyddsglasögon, hårnät/ ordentligt uppsatt hår samt lämplig klädsel krävs. Handslipmaskin: Koppla maskinen till processventilationen/spånsugen. Se till att eleven inte slipar hela lektionen utan bara en liten stund. Multislipmaskin: Endast för se senare skolåren.
5F: Hur kan man motverka risker vid lärarförberedelsemaskiner och demonstrationsmaskiner? Tydliga rutiner vad gäller skötsel och kontroll av säkerhetsinstallationer såsom nödstopp och skyddshuvar. Maskinerna ska kunna låsas (stationära maskiner) eller förvaras inlåsta (handhållna maskiner) då de inte används. Skydd ska även finnas monterade vid lösa/ vassa delar på maskiner t. ex bör inte sågbladet på bandsågen vara åtkomligt för nyfikna fingrar. Alla lärare och vikarier som använder eller har tillgång till maskinerna ska ha adekvat utbildning eller erfarenhetsbaserad kunskap angående hanteringen av maskiner i en slöjdsal (dvs ha koll på relationen maskin- elevgrupp). Spånsug ska vara kopplad till de stationära maskinerna, och processventilationen ska finnas tillgänglig för alla maskiner i salen. De maskiner som används som demonstrationsmaskiner ska vara placerade så att en elevgrupp kan stå runt om utan att det blir trångt. En tydlig markering på golvet visar eleverna hur nära maskinen de får gå, detta gäller även när maskinen är avstängd. En del maskiner, tex bandsågen kan med fördel förses med ett staket. En del maskiner ska inte användas alls under undervisning eller då elever vistas i lokalen. Detta gäller cirkelsåg, bandsåg, bordsfräs, byggsåg och rikt-/planhyveln. Jag föreslår att de maskinerna placeras i ett separat lärarförberedelserum om sådant finns att tillgå. Annars att lokalen möbleras på så sätt att maskinerna står i ett hörn dit eleverna sällan går.
Fråga 6: I textilslöjdsalar finns det som regel många och ibland olika typer av symaskiner. Vilka säkerhetsaspekter tar författarna upp angående symaskin? Jag ser inga säkerhetsaspekter i texten. Författarna diskuterar symaskinernas placering på arbetsbänkarna utifrån en ergonomisk synvinkel. De menar också att et kan vara av godo med samma märke på maskinerna i salen för att motverka förvirring bland eleverna. Jag saknar ett avsnitt som avhandlar vikten av regler för eleverna att förhålla sig till då de använder symaskinerna. Detta utifrån elevernas egen säkerhet och för att undvika onödigt slitage på maskinerna.: 1. Alla elever ska ta symaskinskörkort innan maskinen får användas. 2. När du lyfter maskinen gör du det antingen med handtaget eller under magen på maskinen. Tänk på att inte vrida ryggen, lyft rätt. 3. Håll fingrarna i styr när du syr på maskinen. Det har hänt att elever har sytt sig i fingret. Det finns ingen typ av avståndsspärr i en symaskin utan du förväntas själv kunna styra dina fingrar. 4. Sy inte över knappnålarna, de kan gå av på mitten och sprätta iväg. 5. Om maskinen stannar och börjar tugga, sluta då genast att sy och kontakta läraren. 6. Eluttaget till maskinen ska dras ut försiktigt,, man drar i själva stickkontakten, inte i sladden. När man lyfter upp/ner pedalen från golvet gör man det i pedalen, inte i sladden. FRÅGA 7: Under vilka moment i textilslöjd kan det vara aktuellt med personlig skyddsutrustning eller speciell aktsamhet? 1. Vid pressbordet är det bra att inte vara för många och stå för nära. Brännskador kan uppstå både av själva järnet och av ångan ifall den riktas mot huden. 2. Vid sömnad med symaskin bör eleven vara uppmärksam på risken att sy sig i fingret. 3. Vid eventuell textilfärgning bör skyddshandskar (plasthandskar), skyddsglasögon och förkläden bäras. Kemikalierna måste förvaras inlåst och arbetet ska ske med översyn av läraren. Om färgning som kräver uppvärmning sker, så krävs också en timer till kokplatta samt värmeskydd, typ grytlappar.
Personligen anser jag att om textilfärgning ska ske i slöjdundervisningen i grundskolan så bör det vara i form av projektarbete/elevens val/ämnesöverskridande projekt. Då skulle jag se till att få låna en kemisal istället, eller ställa en jättegryta utomhus och köra växtfärgning. Jag menar att det utrymme som en sådan aktivitet kräver knappast kan eller bör få plats i en slöjdsal. 4. Däremot kan textiltryck vara intressant och ett bra sätt för elever att uttrycka sig och att utveckla olika förmågor såsom idéutveckling, formgivning, analysera och tolka osv. Då krävs inte mer skyddsutrustning än ett förkläde och möjligtvis handskar. Färgerna bör vara inlåsta eller förvaras på en säker plats, mest för att undvika kladd och färgspill. FRÅGA 8: Strykjärnet är inte en maskin, men användning innebär vissa risker. Vilka är riskerna och hur kan man motverka dessa? 1. Brännskador kan uppstå både av själva järnet och av ångan ifall den riktas mot huden. Regler kring hur många elever som får arbeta vid strykbordet samtidigt. 2. Överhettning. Timer. FRÅGA 9: Vilka gröna skyltar och första hjälpen utrustning behöver finnas i en slöjdsal? Motivera varför. Gröna skyltar:
Första hjälpen-utrustning: Första hjälpen- tavla som fylls på kontinuerligt med plåster och förband. För att man kan skada sig och behöver stoppa blodet. Plåster går alltid åt. Ögondusch. Ifall en elev får kemikalier, spån, flis, textilfibrer, osv. i ögonen. FRÅGA 10: Om det finns gasol i salen vad behöver du säkerställa? Skylt som anger att gasol finns i rummet. Skyddshandskar, hörselskydd, ögonskydd Nöddusch, ögondusch- med tillhörande skyltar väl synliga. Handdusch (vattenkran) Varningsskyltar och påbudsskyltar, väl synliga. Tydliga regler för elevanvändning. FRÅGA 11: Vad behöver du som lärare göra och säkerställa innan en elev får använda en maskin? 1. Regelbundna säkerhetskontroller av maskinen och dess lösa tillbehör samt ev. nödstoppsfunktioner. 2. Låta eleven genomföra ett prov innan hen får använda maskinen på egen hand. Typ körkort. Fråga 12: Ge förslag på tio lämpliga frågor som kan ingå i ett säkerhetsprov i slöjd och motivera kort varför frågan är viktig. (Frågorna ska vara korta och kräva korta svar.) 1. Hur håller man en sax/kniv i handen när man går genom slöjdsalen? Repetition av det självklara. Alltför ofta glömmer sig eleverna och håller kniven/saxen slarvigt. I värsta fall springer/ joggar/busar de dessutom. 2. Vad är det första du ska göra om det har hänt en olycka? Tog den här frågan från dig. Viktigt att eleverna får tänka kring detta så de är väl förberedda ifall något händer. 3. Vi har två strykjärn, varför får vi bara vara två vid strykbordet samtidigt?
Järnet är varmt, eleverna kan råka komma åt varandras armar. Risken för bus är större ju fler elever som samlas vid ett bord. Läraren tappar överblick. 4. Hur många elever får använda en maskin samtidigt i trä- och metallslöjden? Eleven måste kunna fokusera när hen arbetar vid en maskin, läraren får sämre överblick om de är fler. 5. Markera ut på kartorna var följande grejer finns i respektive sal: a) nödstoppet c) brandsläckaren e) förbandslådan och ögonduschen Viktigt att eleverna får kännedom om var säkerhetsinstallationer finns. Frågan kan fungera som en påminnelse om hur de fungerar. 6. Vad är viktigt att tänka på när det gäller klädsel i trä- och metallslöjdssalen? Eleverna får tänka igenom och testa ifall de kommer ihåg säkerhetsföreskrifterna. Rätt svar: uppsatt hår/hårnät, inga sjalar eller hängande halsband. Tajta/korta ärmar. Ordentliga skor. 7. Vad använder vi för typ av skyddsutrustning när vi använder oss av maskinerna i trä- och metallslöjdssalen? Eleverna får tänka igenom vad de ska bära.
8. Vad betyder följande skyltar? Vilken av dessa är en påbudsskylt, varningsskylt, brandskylt och nödskylt? a) b) c) d) Eleverna får med egna ord beskriva skyltarnas betydelse, jag tror att de då lättare kommer komma ihåg vad skyltarna betyder. Obs, dessa skyltar är bara förslag. 9. Vad används spånsugen till och varför är det så farligt att leka med den? Eleverna får motivera och därmed tänka efter själva. 10. Vilka maskiner får bara användas av läraren? Snodde den här frågan från dig. Den är viktig. 11. Får eleverna hämta material i förråden själva? Motivera ditt svar. Eleverna får inte gå och hämta tyg eller virke själva. De kan skada sig, ta fel material och stöka till.