Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric
Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan är fördelad i befolkningen. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, utan även att skillnaderna mellan olika grupper bör vara så liten som möjligt. De faktorer som påverkar folkhälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer. Dessa faktorer kan till exempel vara individuella faktorer, livsstilsfaktorer och levnadsvanor, men även sådant som ligger utanför individens kontroll, till exempel livsvillkor, den fysiska och sociala miljön och samhällets struktur. Oftast är det inte bara en faktor som gör en person sjuk eller frisk, utan hälsan påverkas av flera faktorer. Varför ska vi arbeta med folkhälsa? Folkhälsa har under en längre tid varit ett prioriterat område på ett nationellt plan. År 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt folkhälsomål - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bakgrunden var att man kunde se skillnader i hälsotillstånd och livsvillkor mellan olika grupper i samhället. Det finns ett samband mellan hälsonivå och socioekonomiska förutsättningar, och de ekonomiska skillnaderna i samhället har även medfört hälsoskillnader mellan olika grupper. För att kunna uppnå det nationella folkhälsomålet fattade man även beslut om elva nationella övergripande mål för folkhälsa som utgör grunden för en målbaserad folkhälsopolitik: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Olika verksamheter arbetar mer eller mindre med dessa målområden, och alla områden är lika viktiga.
Foto: Elvira Gligoric
Förutom de nationella folkhälsomålen finns prioriterade områden på regional nivå, och de har fastställts i den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Det öppna Skåne 2030. Dessa områden är: 1. En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar 2. En mer jämlik och socialt hållbar samhällsutveckling 3. En bra start i livet för barn och unga ur ett livsförloppsperspektiv Dessa målområden avser främst Region Skånes folkhälsoarbete, men påverkar även stadens lokala arbete. Syfte Folkhälsostrategin ska vara vägledande för samtliga nämnder och kommunala verksamheter och syftar till att ge en gemensam och tydlig riktning för Landskrona stads folkhälsoarbete. En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i hälsa hos Landskrona stads invånare, skapar folkhälsoarbetet bättre förutsättningar för att de mål som antagits avseende stadens politiskt prioriterade områden ska uppnås. Samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att i bred samverkan skapa förutsättningar för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa hos stadens invånare. Uppdrag Folkhälsostrategin är en revidering av Folkhälsostrategi 2012-2015, som i sin tur var en revidering av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Strategin är ett tvärpolitiskt styrdokument som sträcker sig över en fyraårsperiod och tar sin utgångspunkt ur statistik från stadens folkhälsorapport samt regionala och nationella undersökningar. Vision Folkhälsoarbetet i Landskrona stad ska aktivt främja en god folkhälsa ur ett livsperspektiv. Alla landskronabor ska ha rätt till såväl en hälsosam uppväxt som ett hälsosamt åldrande en god hälsa under hela livet. Det övergripande folkhälsomålet i Landskrona stad har sin grund i det nationella folkhälsomålet, och lyder som följer: Att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Landskronas invånare Folkhälsan påverkas av hela samhället och folkhälsoarbetet är därför allas ansvar och uppgift. För att nå visionen behövs agerande över alla samhällsektorer och politiska områden. Att förverkliga detta är ett långsiktigt arbete som innebär stora utmaningar och förutsätter att olika aktörer tar sin del av ansvaret.
Foto: Thomas H Johnsson
Prioriterade områden och mål Folkhälsoarbetet i Landskrona ska utgå från ett hälsofokus, vilket innebär att man fokuserar på frisktal snarare än på sjuktal. De folkhälsoområden som prioriteras på lokal nivå har sin grund i de områden som prioriteras på nationell och regional nivå, och baseras på det som framkommit i Landskronas Folkhälsorapport 2014, samt på Landskrona stads prioriterade politiska områden (boende, näringsliv, skola, trygghet och sysselsättning). De områden som lyfts fram inom folkhälsoarbetet och deras tillhörande mål är inte prioriterade sinsemellan. Alla målområden berör inte nödvändigtvis alla förvaltningar och verksamheter i staden, och de olika aktörerna kan välja att fokusera på de folkhälsomål som har en koppling till den egna verksamheten. Aktörerna får själva utifrån sina respektive verksamheter fatta beslut om vilka specifika aktiviteter som ska användas som verktyg för att fastställa att målen uppfylls. 1. Hälsosamma val och hälsofrämjande levnadsvanor Andelen personer med goda matvanor ska öka Andelen personer som är fysiskt aktiva ska öka Andelen personer med fetma eller övervikt ska minska 2. Arbete och utbildning Andelen personer som arbetar eller studerar ska öka Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka Andelen personer som är långtidsarbetslösa ska minska 3. Anknytning till samhället Andelen personer som känner tillit till andra ska öka Förtroendet för samhällsinstitutioner ska öka Det sociala deltagandet ska öka Den psykosociala hälsan ska förbättras Det finns många aspekter av stadens befintliga arbete som kan knytas till området folkhälsa. Några av dessa andra områden regleras i andra styrdokument, exempelvis det brottsförebyggande arbetet och arbetet med ANDT-frågor (alkohol, narkotika, doping och tobak). För att undvika överlappning hänvisas därför till styrdokument för specifika målsättningar inom dessa områden.
Foto: Elvira Gligoric
Strategier Med utgångspunkt i Landskronas vision och de prioriterade områdena utgör följande strategier en vägledning i Landskrona stads folkhälsoarbete: Folkhälsoarbetet ska i första hand utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv. De kommunala verksamheterna ska inom befintlig budget och nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, samt ha som mål att vara hälsofrämjande livsmiljöer. Som arbetsgivare ska Landskrona stad särskilt beakta sin egen arbetsmiljö och tjäna som föredöme för andra. Konsekvenserna för landskronabornas hälsa ska beaktas i processer och beslut. Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i ekonomiska analyser för att öka möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av olika slag. Utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn samt med lokala och regionala aktörer. Planering och uppföljning För att satsa resurser rätt och få kunskap om effekterna av satsningar är planering och uppföljning nödvändiga delar i ett systematiskt folkhälsoarbete. En bra uppföljning ska, för att bli så tydlig som möjligt, baseras både på mätningar av indikatorer och på en beskrivning av de insatser som gjorts. Folkhälsostatistik från Region Skåne samt regionala och nationella undersökningar används för att följa upp om målen har uppnåtts. Folkhälsostrategin följs upp enligt punkterna nedan: Folkhälsostrategin beslutas av Kommunfullmäktige. Inför varje mandatperiod ska folkhälsosamordnaren ta fram en kartläggning över hälsoläget. Nämnderna ska beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den årliga verksamhetsplaneringen. Nämndernas arbete med berörda områden ska årligen redovisas i Landskrona stads gemensamma rapporteringssystem i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Folkhälsosamordnaren ska årligen sammanställa en uppföljningsrapport av nämndernas arbete till kommunfullmäktige. Ett förslag till revidering av denna folkhälsostrategi ska vara klar vid utgången av 2019.
Foto: Elvira Gligoric
Organisation och ansvar Alla förvaltningar och alla Landskrona stads verksamheter påverkar invånarnas livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. För att nå visionen behövs ett agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen. Ansvaret att implementera strategin vilar på alla verksamheter i Landskrona stad. Dock finns det några huvudaktörer som har till uppgift att säkerställa inriktningen i folkhälsostrategin. Dessa aktörer är: Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskottet utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Utskottet är ett beredande organ till Fritidsnämnden och har till uppgift att leda arbetet genom att följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och utvärdera. Folkhälsosamordnare Stadens folkhälsosamordnare har en stödjande och samordnande funktion inom staden som helhet. Samordnaren har i uppdrag att kommunicera och följa upp folkhälsostrategin samt att ha en överblick och stötta förvaltningarna i deras arbete med strategin. Tjänstemannagrupp Varje förvaltning utser en ansvarig tjänsteman för folkhälsofrågor som kan samverka med folkhälsosamordnaren gällande uppföljning av folkhälsostrategin och andra folkhälsofrågor som berör respektive förvaltnings ansvarsområde. Andra viktiga aktörer Landskrona stad är beroende av sin omgivning. Viktiga aktörer både för det hälsofrämjande arbetet och förebyggande insatser är hälso- och sjukvården, tandvården, myndigheter, stadens bostadsbolag, ideella organisationer, föreningsliv, näringsliv med flera. Dessa aktörer ska vara en naturlig del av folkhälsoarbetet så att man på bred front kan sprida kunskap och samverka.
Förklaring av viktiga begrepp Hälsotillstånd En persons allmänna hälsa både fysisk, psykisk och social hälsa. Ideella organisationer Organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhällseller medlemsintresset. Verksamheterna är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i icke vinstutdelandeföreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. Individuella faktorer Fasta och förutbestämda faktorer som har påverkan på individens hälsa, till exempel könstillhörighet, gener och ålder. Livsstilsfaktorer Faktorer i livet som individen själv kan påverka, till exempel motion, alkoholbruk, narkotikabruk, tobaksbruk, kostvanor, sex och samlevnad. Livsvillkor Förutsättningar för individens levnadsförhållanden som ofta ligger utanför individens omedelbara kontroll, till exempel arbete, utbildning, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik. Psykosocial hälsa Stöd från familj och vänner, samt möjlighet att prata med och utöva aktiviteter med andra. Samhällets struktur Hur samhället är uppbyggt, representerat genom till exempel lagar, regler och politik. Samhällsinstitution Central del i samhället, till exempel skolan, polisen, sjukvården och olika politiska organ. Sociala hälsofaktorer Faktorer som skapas i utbytet mellan individen och andra i hans/hennes omgivning, till exempel sociala nätverk, familj, släkt, vänner och socialt stöd.
landskrona.se/folkhälsa