8/2012 EFTERFRÅGAN PÅ VINDKRAFT KOMMER ATT ÖKA RADIKALT GLADA MINER PÅ VINDKRAFTSKONFERENSEN VIND 2012 VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

8/2012 EFTERFRÅGAN PÅ VINDKRAFT KOMMER ATT ÖKA RADIKALT GLADA MINER PÅ VINDKRAFTSKONFERENSEN VIND 2012 VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

VINDKRAFT 8/2012 notiser siemens levererar till Mullbergsparken Upphandlingen av turbinleverantör till Mullbergs Vindpark i Rätan är avslutad. Vindkraftverken kommer att levereras av Siemens. Jämtkraft och Skanska Infrastructure Development investerar tillsammans i vindkraftsanläggningen Mullbergs Vindpark, en totalkostnad på cirka 1,2 miljarder kronor. Anläggningen omfattar 26 vindkraftverk och Skanskas och Jämtkrafts ägarandel uppgår till 50 procent vardera. Vindkraftverken levereras av Siemens och kommer att ha en sammanlagd effekt på 78 MW och en total höjd på 180 meter. Tesla fick stora Förnybarhetspriset Elbilsproducenten Tesla Motors är vinnare av Stora Förnybarhetspriset 2012. Priset delades ut på Svensk Vindenergis konferens, Vind Förnybar framtid, och pristagaren körde elbil ända fram till scenen. Teslas mål är att påskynda världens övergång till elektrisk mobilitet med ett komplett utbud av prisvärda elbilar och vi är mycket stolta över att få Stora Förnybarhetspriset. Detta viktiga pris bekräftar att vår teknik är marknadsledande även när det gäller förnybarhet. Det säger Esben Pedersen försäljnings- och marknadsdirektör för Tesla Nordic, som åkte in i kongresshallen i en Tesla Roadster för att ta emot priset. Stora Förnybarhetspriset delades ut av IToch energiminister Anna-Karin Hatt. Det instiftades 2011, med syfte att lyfta fram förebilder inom näringslivet med insikt om behovet av att använda förnybar el och näringslivets viktiga roll i denna omställning. Ikea var första pristagaren och följs nu av Tesla Motors. Tesla har gjort det attraktivt att välja elbilar, de tar ansvar för hur bilarna laddas och med sin nya Model S blir avgasfri bilism intressant för fler kundgrupper. Det inspirerar långt utanför bilmarknaden, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Det vackra priset i återvunnet glas har formgivits av återvinningskonstnären Jonas Torstensson och ska få betraktaren att associera till vind i kombination med sol och vatten. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. Omslagsfoto: www.falovind.se 58 VIND 8/2012 Tveka inte använd naturens resurser! u År 2010 var det kommunala vetot nytt och det mest hotande. Det är fortfarande ett problem och skapar rättsosäkerhet. Idag är värsta motståndaren Förvarsmakt och flygvapen. Jag brukar säga när jag får tillfälle i bygdegårdar, på seminarier och i möten på regeringskansliet, att det svenska försvaret tycks ha två uppdrag kvar efter alla neddragningar: Afghanistan och att försvara Sverige mot vindkraft! Försvarsmakten spärrar enbart i södra Sverige en yta motsvarande Danmark genom en spärrzon på 40 kilometer runt alla militära flygplatser. Högkvarteret har utvidgat detta område med hänvisning till den så kallade MSA-ytan. Märkligt och smak av 1800-talets militära logik. I Danmark finns 5 000 vindmöllor. I Tyskland 20 000. Försvarsmakten måste nog anpassa sig till vårt tidevarv. Piloter i Jas och helikoptrar måste lära att manövrera i ett luftrum av idag. För övrigt skyddar inte Jas mot miljö- och klimathoten, men det gör vindkraft. Det kommunala vetot skapar rättsosäkerhet, projektören drar igång, lägger tid och pengar och har hela tiden god kontakt med kommunala handläggare och länsstyrelsen. När projektet är klart ska den politiska nivån ta ställning; då dyker insändare upp, namninsamlingar och Svenskt Landskapsskydd med ett batteri argument mest osakliga. Resultat: kommunalråd och fullmäktigeledamöter börjar darra, lägger in nya villkor eller säger blankt nej. Utan motivering. Det kommunala självstyret ger kommunerna planmonopol. Jag stöder självstyret, men det går att skapa regelverk, som ger större rättssäkerhet för REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org projektplanering och därmed ett gott företagsklimat. En tredje flaskhals för vindkraften är nätanslutningen. Det är knepigt att knåpa samman elproduktion i obygder och på helt nya platser med ett elnät baserat på storskalig vattenkraft i norr och storskalig kärnkraft i söder. Det skapar tröskeleffekter på nätet. Lösning finns på näringsdepartementet, men blir det till ett nytt lagförslag? Vi har varit så snabba med utbyggnaden av förnybar el i Sverige att vi gått i mål åtta år för tidigt! Det fjärde problemet är att vi har varit så snabba med utbyggnaden av förnybar el i Sverige kombinationen biobränsle och vindkraft att vi gått i mål åtta år för tidigt! Riksdag och regering måste höja ribban samt se till att vi får kablar för export av grön el till kolsmutsiga Polen och kontinenten. Klimat och miljö är undanträngda av ekonomisk härdsmälta och arbetslöshet. Tveka inte använd naturens resurser! Det ger arbete åt många och en hållbar framtid för alla. TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stockholm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Lennart Värmby Vindkraftssamordnare Sydväst Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 12 400 ex (2011). LJÖMÄRKT MI 341 091 VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB.

VINDKRAFT Energiminister Ann-Karin Hatt i samspråk med Svensk Vindenergis vd Annika Helker Lundström. Glada miner på Vind 2012 Låga el- och certifikatspriser till trots, på Svensk Vindenergis årliga vindkraftsmässa vilade synbarligen inga ledsamheter. Såväl de många utställarna som föredragshållare utstrålade optimism inför framtiden. Det verkade ingen ekonomisk kris kunna ändra på. text och foto: lars magnell u Den förnybara energin växer så det knakar i Sverige och 56 procent av all svensk el kommer från förnybara energikällor, varav vindkraften står för 5 procent. Och det är tack vare framsynta politiska uppgörelser och effektiva styrmedel som Sverige intar tätplatsen i Europa och världen när det gäller förnybar energi. Det framhöll energiminister Anna-Karin Hatt i sitt gästanförande på Svensk Vindenergis vindkraftskonferens Förnybar framtid i Älvsjö nyligen. Inte läge att ändra i stödsystemet Den här utvecklingen har skett tack vare en tydlig politisk färdriktning. Men också tack vare att aktörerna på marknaden bestämt sig för att förnybar energi hör framtiden till, och att det är ekonomiskt rationellt att investera i de förnybara energislagen, underströk Anna-Karin Hatt. Hon sade detta väl medveten om att lönsamhetskalkylerna för vindkraftsindustrin för tillfället inte ser allt för muntra ut mot bakgrund av de låga el- och certifikatspriserna. Jag förstår att många just nu vill ändra villkoren i elcertifikatsystemet. Men det tror jag vore farligt för långsiktigheten. Och egentligen är det ett styrkebesked att certifikaten är billiga nu, det är ett bevis för att systemet fungerar som det marknadsinstrument det är tänkt att vara, sade Anna- Karin Hatt och framhöll att systemet också har gynnat elkunderna. Vi har fått mycket förnybart för pengarna, menade hon och jämförde med Tyskland där elkunderna får betala 50 öre per kilowattimme för stödet till den förnybara elproduktionen mot den 5-öring som tillkommer på en svensk elräkning. Heroisk insats Men tyskarna har ändå banat väg för den enorma expansion av både vindoch solkraft som ansågs osannolik för ett decennium sedan. Det framhöll Tomas Kåberger, Chalmersprofessor med u forts VIND 8/2012 59

VINDKRAFT Snabb- och massmöte, ett så kallat Speed Meeting, samlade många deltagare. u forts mera, som berömde såväl Tyskland som Spanien och inte minst Kina för denna utveckling. De har alla gjort heroiska insatser för att göra fortsatt global ekonomisk utveckling möjlig. De har betalat för utveckling av industrier som nu kan erbjuda vindkraft och solel till priser långt under vad de flesta har trott är möjligt, sade Tomas Kåberger, vars anförande i huvudsak fokuserade på utvecklingen i Kina. Kina har i dag mest vindkraft av alla länder, de tillverkar flest solceller, de har fler solfångare per invånare än Europa och flest elfordon per invånare av alla länder i världen. I Kina byggs också de effektivaste överföringsledningarna för el över långa avstånd, sammanfattade Kåberger. Utbyggnad för att det lönar sig Det intressanta med denna utveckling är att det inte är främst av klimat- eller miljöskäl som kineserna satsar på den förnybara energin. De gör det av ekonomiska skäl. Den kinesiska analysen är, menade Tomas Kåberger, att den ekonomiska tillväxten i landet är så stor att landet måste minska sitt beroende av fossila bränslen för att inte ytterligare spä på prisökningarna av kol och olja. Som de flesta vet driver högre takt i konsumtionen av olja och kol upp priset. Högre takt i konsumtionen av el från sol och vind har däremot visat sig sänka kostnaderna genom att industriell erfarenhet ger effektivare teknik och lägre tillverkningskostnader. Därför behöver den ekonomiska politiken inte krympa statsbudgetar inom de gränser som tillgången på fossila bränslen sätter för den ekonomiska tillväxten. I stället finns möjligheter att med investeringar skapa en tredje industriell revolution. Det kan med andra ord verkligen löna sig för ett land att satsa resurser på förnybar energi och så kallad grön teknologi. Siemens positiva Måhända var detta resonemang också orsaken till de ganska muntra tongångar som hördes bland företagsföreträdarna i utställningshallen. Åtminstone vilade inga ledsamheter i den stora monter 60 VIND 8/2012

VINDKRAFT Hans Carlsson, divisionschef på Siemens var inte orolig för framtiden. Tvärtom. Annika Helker Lundström i samspråk med Rikard Werneker, Market Math. Tomas Kåberger, Chalmersprofessor med mera, sade sig tro på en tredje industriell revolution grundad på grön teknologi. där Siemens Wind Power höll till, de låga el- och certifikatpriserna och den allt djupare ekonomiska krisen i Europa till trots. Vi är på en lägre nivå än för ett år sedan. Framför allt ser vi att de mindre kunderna har slutat att investera. Men de större beställer fortfarande, som till exempel Statkraft och på sikt förväntar vi oss att marknaden i Sverige kommer att öka ytterligare även med ett elpris som ligger kvar på nuvarande nivå, sade divisionschef Hans Carlsson som inte heller oroade sig för en eventuell överkapacitet som skulle kunna trycka ner elpriset ytterligare. Nya förbindelser Nej, jag är övertygad om att det kommer att byggas nya överföringsförbindelser som ger utrymme för ytterligare expansion. Sen tror jag också att vi kommer att få se högre certifikatpriser. Mera långsiktigt kommer vindkraften att bli så billig att den inte behöver något stöd, sade Hans Carlsson trosvisst. Ett trevligt inslag på mässan var de snabbmöten, eller Speed Meeting, som anordnades. Speed Meeting går ut på att under kort tid presentera sig och argumentera för något slag av frågeställning för en motpart, som kan vara till exempel en potentiell affärskontakt eller någon som man normalt inte skulle träffa i sitt yrkesliv. Efter ett par minuter byter alla plats och får presentera sig för en ny person. Arrangören hoppades att detta snabb- och massmöte skulle bli Sveriges största. Och responsen var överlag mycket god, hallen utanför mässhallen fylldes med en lång rad gestikulerande och diskuterande människor som utbytte tankar kring vindkraft. Utgångspunkten för diskussionerna var frågeställningarna: Vilken är den viktigaste frågan för vindkraften just nu? Vilket är det viktigaste argumentet för utbyggnad av förnybara alternativ? Försöket med Speed Meeting blev så bra att det med all sannolikhet kommer tillbaka på nästa vindkonferens. n VIND 8/2012 61

VINDKRAFT Lars Thomsson är en av Sveriges fyra vindkraftsamordnare. Ett av målen är att driva på nya större vindkraftsprojekt ute i landet. Vindkraftsamordnarna rapporterar till energiminister Anna-Karin Hatt. KLIMATHOTET GYNNAR VINDKRAFTEN Efterfrågan på vindkraft kommer att öka radikalt. Vindkraften befinner sig i en extremt positiv utveckling just nu. En starkt pådrivande faktor är klimathotet, säger vindkraftsamordnare Lars Thomsson. text och foto: torsten blomquist u Lars Thomsson är en av statens fyra nationella vindkraftsamordnare. Han är ansvarig för Region Mitt som omfattar åtta län och 96 av landets 290 kommuner. Det är Näringsdepartementet som utser vindkraftsamordnarna och uppgiften är att underlätta samspelet mellan vindkraftsprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. En huvuduppgift är framförallt att lotsa fram stora anläggningar. Ett stort avlångt land. Hur samordnade är ni fyra samordnare? Vi jobbar ganska mycket individuellt, den största samordningen sker genom månatliga avstämningar på Näringsdepartementet, där kunskapsöverföring sker åt alla håll. Uppdraget är löst formulerat, vilket ger stor frihet att välja arbetssätt, säger Lars Thomsson. Lars Thomsson lade jordbruket åt sidan för några år sedan och ägnar nu dagarna åt vindkraft på fastlandet och politik på Gotland. Han är gruppledare för Centerpartiet i regionfullmäktige och har dessutom ett uppdrag på 50 procent som regional vindkraftsamordnare på Gotland. Jobbet som nationell vindkraftsamordnare är på deltid, 30 procent. Men man hinner ändå göra nytta. Det går att påverka, det har jag flera bevis på. Det handlar inte bara om tålmodiga möten hos länsstyrelser och i kommunhus. Det handlar också om att följa teknikutveckling, att delta i livfulla medborgarmöten och genomföra akuta insatser för att avstyra onödiga folkomröstningar. Det är ett roligt jobb, understryker Lars Thomsson. Hans politiska och samhälleliga karriär tog fart parallellt med ett ökande miljöengagemang un- 62 VIND 8/2012

VINDKRAFT der 1990-talet. Under perioden 2007 2010 var han kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor och byggnadsnämndens ordförande med ansvar för bygglov och planering av bland annat vindkraft. Och det råkar vara under de åren vindkraften tog riktig fart på Gotland, säger Lars Thomsson. Efter valet 2010 fick han dock lämna kommunalrådsposten. På Gotland verkar det vara regel att den politiska majoriteten byts vart fjärde år. Just nu har ön en rödgrön majoritet med socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. Mer kunskap behövs Som nationell vindkraftsamordnare bearbetar jag i princip fyra målgrupper/målområden: länsstyrelser, kommunledningar, exploatörer och allmänheten. Jag lär mig hur de tänker och agerar och jag försöker förklara våra budskap och motiv för en utökad vindkraftsanvändning. Vindkraftsbranschen är relativt ny och det finns mycket okunskap om vår bransch och våra mål. Såväl politiker som tjänstemän behöver höja nivåerna, säger Lars Thomsson. Olika mognadsgrad Runt 80 till 90 procent av kommunerna har en översiktsplan som också innefattar vindkraft. Men vad framtida projekt innebär och till vilken nytta de kommer att vara och hur planeringen fram ser ut där brister det i svaren. Särskilt när det gäller processerna befinner sig kommunerna i olika mognadsgrad. Tyvärr är den relativt låg i många fall. Och javisst! Tillståndsprocesserna kan vara frustrerande. Långa handläggningstider och överklagningar är mera regel än undantag. En del har bra rutiner, andra är ovana och då tar de kniviga avvägningarna längre tid. Det är inte enbart bra vindlägen och låga anslutningsavgifter som bestämmer hur mycket vi kommer att bygga. Även tillståndsprocesserna avgör, menar Lars Thomsson. Riksintressen krockar Många intressen står mot varandra och många enskilda eller organisationer har givetvis sina rättmätiga skäl att föra fram och slåss för sina synpunkter. Det kan vara naturvärnare, samer, fritidsboende, militärer, skogsbönder, fritidsboende och andra. De flesta har goda skäl att skydda sina intressen. Min inställning är dock att finns det bara vilja så finns det alltid en möjlighet att kompromissa. Ofta är det faktiskt ett eller flera av statens egna utpekade riksintressen som krockar med riksintresset att bygga ut förnybar energi. Ur Lars Thomssons blogg: Spanien har till exempel en lagstadgad nivå på en bygdepeng. Människor blir mer och mer engagerade för sin närmiljö, vilket är bra. För att exploateringar ska vara möjligt framöver tror jag det blir nödvändigt med en större lokal återbäring av intäkterna än i dag. Jag är rätt säker på att om det gick tillbaka ett antal kronor per ton bruten kalksten till bygden/kommunen så skulle till exempel acceptansen för Nordkalks nya brott i Ojnareskogen på norra Gotland öka radikalt. Här tror jag Sverige behöver tänka i nya banor! Vindkraften skapar känslor, lika starka som dem i vargdebatten, säger Lars Thomsson. Rennäringen är nära nog alltid emot vindkraft inom samelandet och dess renbetesområden, som råkar omfatta mer än tredjedel av landets yta. Samernas argument mot vindkraftsetableringar lutar sig oftast mot hävdrätter och ger utrymme för mycket begränsad kompromissvilja, säger Lars Thomsson. Många anför bekymmer mot buller och framför allt visuell påverkan på landskapsbilden när vindkraft etableras. Föreningen Svenskt Landskapsskydd rycker snabbt ut i debatterna. Föreningen har stor lokal påverkan. Tyvärr är deras argument osakliga, menar Lars Thomsson. Försvarsmakten inför sina egna regler för att skapa hindersfrihet för flyg och radar. Militärerna har alltid något på gång som påverkar vindkraftsbranschen. Det gäller för oss att ha en tät dialog så vi inte blir överrumplade, säger Lars Thomsson. Klimathotet gynnar Men enligt Thomsson blåser den svenska vindkraften i det stora hela i rätt riktning. Efterfrågan på vindkraft kommer att öka radikalt. I grund och botten befinner sig vindkraften i en extremt positivt utveckling just nu. En starkt pådrivande faktor är klimathotet. Den allvarliga frågan är ytterst gynnsam för vindkraftsbranschen. forts u FAKTA Elanvändningen i Sverige 2011 TWh Vattenkraft jmf med 2010 % 66,0-1,2 Vindkraft 6,1 +74,3 Kärnkraft 58,0 +4,3 Övrig värmekraft 16,8-11,9 Total elproduktion 146,9 +1,4 Elanvändning 139,7-5,0 Källa: Svensk Energi och SCB VIND 8/2012 63

u forts Basindustrin pratar kärnkraft men bygger vindkraft, konstaterar Lars Thomsson. Framtiden är ypperlig även om vi har en tillfällig avmattning på grund av ekonomin. Det kommer att vara kärvt några år, men på längre sikt ser det lysande ut, säger Lars Thomsson. Just nu tvingas många mindre exploatörer lägga sina projekt i malpåse. Det är de stora bolagen som sitter på pengarna och driver på utvecklingen. De har egna pengar och är därför mindre konjunkturkänsliga. Basindustrin pratar kärnkraft men bygger vindkraft, konstaterar Thomsson. Sammantaget är alla pågående vindkraftsplaner som en stor flod som vi inte vet hur den mynnar. Det är de politiska ambitionerna som styr hur framgångsrika vi ska bli, säger Lars Thomsson. Flaskhalsen ligger i nätanslutningar och i nätutbyggnad. Svenska Kraftnät har sju år i ledtid för varje större projekt. Det finns ingen plan idag för att hantera alla vindkraftsförfrågningar i Sverige, de är helt beroende av politiska beslut. I mitt område, de åtta länen, finns färdiga tillstånd motsvarande 8 TWh, och i tillståndspro- FAKTA Vindkraftsamordnare län (kommuner) Vindkraftsamordnare Nord Stefan Lundberg, Piteå Västerbotten (15), Norrbotten (14) Vindkraftsamordnare Mitt Lars Thomsson, Vänge, Gotland Stockholm (26), Uppsala (8), Västmanland (10), Örebro (12), Dalarna (15), Gävleborg (10), Västernorrland (7), Jämtland (8). Sydväst: Värmland (16), Västra Götland (49), Jönköping (13), Kronoberg (8), Halland (6), Skåne (33) Vindkraftsamordnare Sydost Agne Hansson, Gamleby Södermanland (9), Östergötland (13), Kalmar (12), Gotland (1), Blekinge (5) Kommuner, Nord: Västerbotten (15), Norrbotten (14) cesserna finns det ytterligare 20 TWh, säger Lars Thomsson. Bygger i skogen Trenden just nu pekar mot etableringar i skogsterräng. Med ny teknik kan man bygga högre och bättre verk och i glesare bebyggda trakter uppstår färre konflikter med boende och andra verksamheter. Men även antalet vindkraftverk offshore ökar, trots större komplexitet vid etableringarna. I till exempel Gävleborg planeras flera offshoreparker, fast det är svårt att exakt summera antalet verk eftersom länsstyrelsen nu sagt nej till Finngrunden. Men det rör sig om cirka 1 300 verk på land och till havs. I det befolkningstäta Stockholmsområdet händer det dock väldigt lite på vindkraftssidan. Kommunerna har sagt nej till en stor havsetablering vilket jag beklagar, säger Lars Thomsson. Som gotlänning gläder sig Lars Thomsson åt att ön som kommun är landets främsta vindkraftsleverantör. Gotland är till nära 40 procent självförsörjande på vindel men kommunen siktar på 300 procent. När de två nya elkablarna till fastlandet (nätanslutning vid kärnkraftverket i Oskarshamn) är byggda 2017 och 2021 kommer vi att ha en rejäl export av vindel, säger Lars Thomsson. Och lite tar han åt sig äran att ha påverkat utvecklingen. Den lyckade förhandlingen med Svenska Kraftnät om nya länkar och en ny offensiv översiktsplan ger grunden för en väldigt positiv vindkraftsutveckling på Gotland. I båda de processerna har jag varit drivande, säger Lars Thomsson. n Efterlyser bred klimatuppgörelse av dansk modell Gärna en dansk överenskommelse om klimatet även i Sverige. Det efterlyser vindkraftsamordnare Lars Thomsson. text: torsten blomquist u I det stora hela finns ju en politisk samsyn kring den svenska energipolitiken, inklusive vindkraften. Det förenklar processerna och den fortsatta utbyggnaden. Det är väl möjligen takten i utbyggnaden som det råder delade meningar om, säger Lars Thomsson. En bred politisk överenskommelse om hur vi ska tackla klimatfrågan är nästa steg. Jag ser gärna en modell som liknar den uppgörelse som det danska Folketinget tog i våras. Både företag och enskilda konsumenter drabbas av mindre kostnadsökningar, men överenskommelsen säkrar stabila villkor för såväl näringslivet som energibolagen. Enligt avtalet mellan den danska regeringen och oppositionspartierna ska de danska utsläppen av koldioxid vara 34 procent mindre år 2020 jämfört med 1990. Energikonsumtionen ska vid samma tid ha minskat med 12 procent jämfört med förbrukningen år 2006. Drygt 35 procent av den energi som förbrukas i Danmark ska komma från förnybara källor och närmare hälften av elenergitillförseln ska produceras via vindkraft. n