2014 Folkbokföring i Sverige För att du ska kunna ta vara på dina rättigheter i samhället är det viktigt att du är rätt folkbokförd. Du röstar och betalar skatt i den kommun där du bor. Du som är folkbokförd har rätt till sociala förmåner och bidrag. Innehåll Folkbokföring...2 Flytta inom Sverige...3 Flytta till Sverige...4 Flytta från Sverige...5 Att få barn...6 Namn...7 Att gifta sig...8 Dödsfall...9 Personnummer... 10 Samordningsnummer... 11
Folkbokföring Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. Det är Skatteverket som sköter folkbokföringen. Du kan vända dig till Skatteverket om du t.ex. vill anmäla flyttning, byta namn eller om du ska gifta dig. Ett fler tal av dina ärenden kan du sköta via Skatte verkets webbplats med hjälp av e-legitimation. På så sätt kan du t.ex. anmäla flyttning utan att behöva skicka in några papper. De flesta personer som föds eller flyttar till Sverige blir folkbokförda i Sverige. I samband med att en person blir folkbokförd för första gången i Sverige så får personen ett personnummer. Personnumret är personligt och du behåller det livet ut. Du är folkbokförd i Sverige fram till den dag som du flyttar utomlands eller avlider. Rätt folkbokföring är viktigt Många rättigheter och skyldigheter som du har som privatperson är beroende av att du är och var du är folkbokförd. Till exempel är rätten till barnbidrag och bostadsbidrag beroende av att du är folkbokförd. Var du ska betala din skatt och rösta beror på var du är folkbokförd. Folkbokföringen sprider även uppgifter om befolkningen till myndigheter och övriga delar av samhället. Rätt adress i folkbokföringen innebär därför att andra har tillgång till din rätta adress och att du själv slipper meddela att du har flyttat. Hur kommer uppgifterna in? Skatteverket får de flesta uppgifter som registreras i folk bokföringen från andra myndigheter. Vissa saker måste du som privatperson dock själv anmäla till Skatteverket. Det gäller främst när du har flyttat eller om du vill byta namn. Vilka uppgifter registreras i folkbokföringen? De uppgifter som får registreras i folkbokföringen är bland annat namn adress personnummer och samordningsnummer födelsehemort medborgarskap make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption flyttning till och från Sverige adress i utlandet dödsfall och plats för begravning. Dessutom registreras datum för uppgifterna i folkbokföringen, exempelvis vigseldatum. Hur sprids folkbokföringsuppgifterna? Genom folkbokföringen får hela samhället tillgång till uppgifter om befolkningen. Uppgifter från folkbokföringen om befolkningen sprids till myndigheter och övriga delar av samhället genom Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället) och SPAR (Statens personadressregister). Det innebär att myndigheter och kunder hos SPAR får uppgift om exempelvis din nya adress när du har flyttat eller ditt nya namn om du har bytt namn. Du behöver alltså inte som privatperson meddela dessa att du har flyttat eller bytt namn. Det sker i stället automatiskt. Navet Navet är Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter. Via Navet sprider Skatteverket folkbokföringsuppgifter till andra myndig heter. De uppgifter i Navet som ändras överförs varje dag till andra myndigheter som bl.a. Försäkringskassan Migrationsverket Lantmäteriet Centrala studiestödsnämnden (CSN) Transportstyrelsen med bl.a. bil- och körkortsregister Pensionsmyndigheten. Uppgifterna överförs veckovis till bl.a. kommunernas olika förvaltningar landstingens sjukvårdsförvaltningar (några landsting har daglig uppdatering). SPAR SPAR är ett offentligt register som omfattar alla per soner som är folkbokförda. I registret finns även upp gifter om personer med samordningsnummer vars identitet är fastställd. SPAR uppdateras varje dag med nya uppgifter från folkbokföringen. För att man ska kunna ta del av uppgifterna från folkbokföringen genom SPAR krävs att man är kund hos SPAR. Kunder hos SPAR är exempelvis banker, försäkringsbolag och postorderföretag. Offentlighet och sekretess Uppgifter i folkbokföringen är offentliga vilket betyder att alla har rätt att få del av de uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen. Skatteverket lämnar inte ut uppgifter om det finns särskild anledning att anta att den som uppgifterna gäller, eller någon närstående till personen, kan ta skada av det. Då är uppgifterna sekretessbelagda. 2
Flytta inom Sverige Anmäl din flyttning inom en vecka När du flyttar inom Sverige ska du inom en vecka från att du har flyttat anmäla det till Skatteverket. Kommer din anmälan in före eller inom en vecka från den dagen du har flyttat kommer din adress i folkbokföringen att ändras från och med den dagen du flyttar. Kommer anmälan in senare än en vecka efter att du flyttat kommer din adress att ändras från och med den dagen som anmälan kom in. Att anmäla flyttning är gratis och du som har e legitima tion kan göra det direkt på Skatteverkets webbplats, www.skatteverket.se. Du ska vara folkbokförd där du bor Huvudregeln är att du ska vara folkbokförd där du bor. Du bor där du tillbringar din nattvila, eller motsvarande vila, minst en sjundedel av tiden, t.ex. en gång i veckan, två gånger varannan vecka, tre månader om året eller liknande. Om du bor i mer än en bostad har du normalt sett dubbel bosättning. Var du i så fall ska vara folkbokförd beror på flera omständigheter, till exempel om du bor tillsammans med din familj i någon av bostäderna, var din arbetsplats finns eller hur mycket tid du tillbringar i de olika bostäderna. Folkbokföring för barn En flyttningsanmälan för ett barn (d.v.s. en person under 18 år) ska vara underskriven av vårdnadshavaren. Har barnet två vårdnadshavare ska båda skriva under anmälan. Barn som fyllt 16 år har rätt att själv anmäla flyttning. Detta innebär att om barnet är mellan 16 och 18 år kan antingen barnet själv eller vårdnadshavaren/vårdnadshavarna skriva under flyttningsanmälan. Barn ska folkbokföras enligt samma regler som vuxna och ska med andra ord vara folkbokförda där de bor. Barn som har dubbel bosättning därför att föräldrarna inte bor tillsammans folkbokförs enligt samma regler som vuxna personer. Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare som inte bor tillsammans får barnet folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda kommer överens om, under förutsättning att barnet bor ungefär lika mycket hos båda. Var ett barn är folkbokfört påverkar inte frågor om vårdnad, umgängesrätt eller avtal om boende. Ska du studera på annan ort i Sverige? Om du är över 18 år och flyttar till en annan ort för att studera vid högskola eller universitet ska du anmäla flyttning till din studieort. Är du under 18 år och på grund av studier måste bo på annan ort än hos dina föräldrar ska du ändå vara folkbokförd hos dem. Detta gäller så länge du fortsätter i grund- eller gym nasieskola eller motsvarande ut bildning som du på börjat innan du fyllt 18 år, dock längst till dess du fyller 21 år. Rätt folkbokföring är viktigt för dig! För att du ska få den sociala service som du har rätt till. Det kan vara t.ex. bostadsbidrag, föreningsbidrag eller hemtjänst. För att din folkbokföringsadress sprids i samhället. Rätt adress i folkbokföringen innebär att myndigheter och andra viktiga aktörer i samhället har tillgång till din adress. För att din post ska komma rätt. Det är viktigt att du får samhällsinformation, utbetalningskort och räkningar i tid. För att du ska få rösta där du bor. Du ska kunna påverka i den kommun där du bor. Är du politiskt aktiv? Tänk på att du bara kan bli vald i den kommun där du bor. För att du ska få ut försäkringsersättning. De flesta försäkringsbolag kräver att du är folkbokförd i den bostad där du vill ha ut ersättning för skador och förlust vid t.ex. inbrott eller brand. För att du ska betala rätt skatt. Den skatt du måste betala varierar mellan kommunerna. 3
Flytta till Sverige Anmälan Flyttar du till Sverige från utlandet och planerar att bo här i ett år eller mer, ska du i de flesta fall vara folk bokförd här. Du måste då anmäla det till Skatteverket vid ett personligt besök på ett servicekontor. Ta med följande handlingar när du går till servicekontoret: Pass, om du är medborgare i ett EES-land och Schweiz gäller även ett nationellt id-kort. Uppehållstillstånd om du är statslös eller medborgare i ett land utanför EES-området. Registreringsbevis från Migrationsverket samt handlingar som visar att du har uppehållsrätt (om du är EES-medborgare). Vigselbevis, födelsebevis eller ett uppehållskort från Migrationsverket om du är familjemedlem till en EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige. Handlingar som styrker ditt civilstånd. Födelsebevis för dina eventuella barn. Uppehållstillstånd Om du är statslös eller medborgare i ett land utanför EES-området måste du ha uppehållstillstånd i Sverige för att kunna bosätta dig här. Du kan söka uppehållstillstånd på en svensk ambassad eller ett svenskt kon sulat i det land du tänker flytta ifrån. Kravet på uppehållstillstånd gäller även medborgare i Schweiz. Om du är EES-medborgare men inte har uppehållsrätt kan du ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Uppehållsrätt Om du är EES-medborgare kan du ha uppehållsrätt i Sverige. Den som har uppehållsrätt får bo här utan uppehållstillstånd. Avsikten är att underlätta den fria rörligheten inom EU. Du har uppehållsrätt och kan bli folkbokförd om du förutom att var EES-medborgare uppfyller något av följande villkor: Du arbetar, tillhandahåller tjänster eller har eget företag i Sverige. Du är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och har en heltäckande sjukförsäkring. Du har tillräckliga tillgångar för att försörja dig och din familj samt en heltäckande sjukförsäkring som gäller för bosättning i Sverige för dig och dina familjemedlemmar. En EES-medborgare som är arbetssökande kan ha uppehållsrätt i Sverige men kan däremot inte bli folkbokförd i Sverige på den grunden. Det beror på att en EES-medborgare som är arbetssökande endast har en absolut rätt att vistas i Sverige under sex månader. Även familjemedlemmar till en EES-medborgare som har uppehållsrätt kan själva ha uppehållsrätt och behöver i sådana fall inte ha uppehållstillstånd. Ska du bo i Sverige kortare tid än ett år? Om du har för avsikt att bo i Sverige kortare tid än ett år ska du ta kontakt med Skatteverket för att få reda på vilka skatteregler som gäller för dig och om du behöver ett samordningsnummer. Du kan läsa mer om samordningsnummer på sidan 11. 4
Flytta från Sverige När du ska flytta utomlands Om du flyttar utomlands och planerar att vara borta i ett år eller mer ska du inte längre vara folkbokförd i Sverige. Du ska då anmäla till Skatteverket att du flyttar utomlands senast en vecka före avresan. Du kan beställa blankett SKV 7665 via www.skatteverket.se Skatteverkets servicetelefon: 020-567 000 (direktval 1305). Blanketten finns både på svenska och engelska. Har du från början planerat att vara borta kortare tid än ett år, men förlänger din vistelse utomlands? Då ska du anmäla flyttning till utlandet så snart du bestämt dig för att din vistelse utomlands kommer att vara över ett år. När du sedan flyttar tillbaka till Sverige ska du anmäla det till Skatteverket som då folkbokför dig i Sverige igen. Medborgarskap Du förlorar inte ditt svenska medborgarskap för att du flyttar utomlands och inte längre är folkbokförd i Sverige. Om du flyttar till ett annat nordiskt land Om du flyttar till ett annat nordiskt land (Danmark, Finland, Island eller Norge) är det reglerna i det landet som avgör om du blir folkbokförd där eller inte. Du ska anmäla inflyttning i det andra nordiska landet och utflyttning från Sverige till Skatteverket. Du blir inte avregistrerad från folkbokföringen förrän det andra nordiska landet har beslutat att du ska vara folkbokförd där. Bor du både i Sverige och utomlands? Om du bor både i Sverige och utomlands kan det vara fråga om så kallad dubbel bosättning. Dubbel bosättning innebär att du tillbringar minst en sjundedel av ett år i Sverige och minst en sjundedel utomlands, till exempel en gång i veckan, två gånger varannan vecka, tre månader om året eller liknande. Vilket land som du anses vara bosatt i avgörs i så fall av hur din boendesituation ser ut, t.ex. om du bor tillsammans med din familj eller arbetar i något av länderna. Heltidsstudier vid högskola eller universitet jämställs med arbete. När slutar du vara folkbokförd i Sverige? När du flyttar utomlands upphör du att vara folkbokförd i Sverige från och med den dag du flyttar om du anmält flyttning senast den dagen. Om anmälan kommer in till Skatteverket senare så upphör du att vara folkbokförd i Sverige från och med den dagen anmälan kom in till Skatteverket. Ska du studera utomlands? Reglerna om folkbokföring vid utlandsvistelse gäller även dig som studerar. Om du studerar utomlands i ett år eller mer måste du anmäla flyttning till utlandet. Behåll din möjlighet att rösta Är du svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen blir du automatiskt införd i röst längden vilket innebär att du har möjlighet att rösta i allmänna val. Du finns kvar i röstlängden i tio år från den dagen du flyttar från Sverige vilket gör att du kan rösta i allmänna val även om du bor utomlands. Om du efter tio år vill vara kvar i röstlängden så kan du anmäla det. Anmäler du en ny adress i utlandet till Skatteverket blir du automatiskt kvar i röstlängden i ytterligare tio år. 5
Att få barn Födelse När ett barn föds anmäler sjukhuset eller barnmorskan födelsen till Skatteverket som registrerar födelsen i folkbokföringsregistret. Barnet blir då folkbokfört och får ett personnummer. I samband med detta registrerar Skatteverket medborgarskap för barnet och eventuellt efternamn. Faderskap Om ni är gifta när barnet föds antas mannen vara far till barnet. Om ni inte är gifta måste faderskapet fastställas särskilt. Normalt sker det genom att ni som föräldrar skriver under en bekräftelse av faderskapet hos socialnämnden. I samband med det kan ni också anmäla att ni vill ha gemensam vårdnad. Om faderskapet fastställs genom en dom underrättar domstolen Skatteverket. Föräldraskap Förälder kan en kvinna vara som är gift, registrerad partner eller sambo med barnets mamma. Kvinnan registreras som förälder, inte som mamma, i folkbokföringen. Föräldraskap fastställs genom bekräftelse eller dom enligt samma regler som gäller för faderskap. Vårdnad Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om ett barn bestämmer i frågor som rör barnet, t.ex. var barnet ska bo. Vårdnad ska inte förväxlas med daglig omvårdnad. Ett barn står under någons vårdnad tills det fyller 18 år. Gemensam eller ensam vårdnad Om ni som är föräldrar är gifta med varandra får ni automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Om ni inte är gifta får mamman ensam vårdnad om barnet när det föds. I samband med att faderskapet fast ställs hos socialnämnden kan ni anmäla att ni vill ha gemensam vårdnad. Ni kan också anmäla gemensam vårdnad senare, men då direkt till Skatteverket. För att det ska vara möjligt får inget tidigare beslut ha fattats om vårdnaden. Vårdnad genom avtal Om ni som är föräldrar vill ändra ett tidigare beslut om vårdnad kan ni skriva ett avtal om vårdnaden. Avtalet måste godkännas av socialnämnden som sedan under rättar Skatteverket. Namn Har ni som är föräldrar olika efternamn ska ni an mäla till Skatteverket vilket efternamn barnet ska ha och om barnet ska ha ett mellannamn. Ni ska även välja vilket eller vilka förnamn barnet ska ha. Senast tre månader efter barnets födsel ska ni (barnets vårdnads havare) anmäla barnets för- och efternamn. Skatte verket skickar ut blanketter för att anmäla namn i sam band med registreringen av barnets födelse. Medborgarskap När barnet registreras i folkbokföringen bedömer och registrerar Skatteverket barnets medborgarskap enligt följande regler: Ett barn till en svensk mamma blir svensk medborgare, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands. Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa som är gifta med varandra blir svensk medborgare, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands. Ett barn till en utländsk mamma och en svensk pappa som inte är gifta med varandra blir svensk medborgare om det föds i Sverige. Ett barn till en utländsk mamma och en utländsk pappa får sitt medborgarskap enligt föräldrarnas hemländers lagar. Om barnet har dubbla medborgarskap och det ena är svenskt registreras enbart det svenska i folkbokföringen. Adoption En adoption registreras i folkbokföringen för barnet, adoptivföräldrarna och de biologiska föräldrarna. Om det är en svensk domstol som har beslutat om adoptionen så underrättar domstolen Skatteverket. Har adoptionen ägt rum utomlands ska ni som är adoptivföräldrar anmäla flyttning till Sverige för barnet till Skatteverket. I samband med anmälan är det viktigt att ni tar med alla handlingar som styrker adoptionen. 6
Namn Namnlagen Förvärv och byte av namn regleras i Sverige av namnlagen och registreras i folkbokföringsregistret. Det finns enligt namnlagen tre typer av namn: förnamn mellannamn efternamn. Namnlagen gäller för alla svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige. Är du inte medborgare i ett nordiskt land kan du ändå anmäla namn och byte av namn till Skatteverket enligt svensk lag om du bor i Sverige. Det är inte säkert att ett namnbyte som du gör i Sverige godkänns i ditt hemland. Vill du undvika problem med ditt hemlands myndigheter bör du därför, innan du byter namn, ta kontakt med ditt hemlands ambassad och ta reda på vad som gäller. Förnamn Senast tre månader efter födseln får alla ett eller flera förnamn. Du kan senare i livet lägga till, byta ut eller stryka förnamn genom en anmälan till Skatteverket. Du kan endast göra det en gång och du måste behålla ett förnamn som du fått när du föddes. Genom anmälan till Skatteverket kan du också ändra ordningen på dina förnamn eller ändra stavningen på namnen om uttalet inte ändras, t.ex. Tomas till Thomas eller Kristina till Christina. En sådan anmälan kan du göra flera gånger. Ett förnamn får inte uppfattas som stötande eller leda till obehag för den som ska bära det. Det får inte heller ha en påtaglig efternamnskaraktär. Mellannamn Mellannamn är ett namn som du kan bära för att visa samhörighet med en förälder eller en make/maka som bär detta namn som efternamn. Du kan också bära ett eget tidigare efternamn som mellannamn om du bytt till din makes/makas eller registrerade partners efternamn. Mellannamnet bär du mellan för- och efternamnet. Du som bär mellanman kan ta bort ditt mellannamn när du inte längre vill bära det. Efternamn Ett efternamn visar på gemenskap inom en familj. Ett nyfött barn får efternamn automatiskt om ni som föräldrar är gifta och har samma efternamn. Barnet får då ert gemensamma efternamn om ni som föräldrar har olika efternamn och dessutom tidigare ett eller flera gemensamma barn som ni båda har vårdnaden om. Barnet får då samma efternamn som det senast födda syskonet. I alla andra fall får barnet det av era efternamn som ni anmäler till Skatteverket. Anmäler ni inte något efternamn inom tre månader från barnets födelse får barnet moderns efternamn. Du kan senare i livet byta det efternamn som du fått när du föddes till ett av dina föräldrars efternamn eller till det namn som en av dina föräldrar burit som ogift. I samband med att ni gifter er ska ni välja vilket eller vilka efternamn ni vill bära efter vigseln. Ni kan då välja att bära antingen den enes efternamn som gemensamt efternamn eller att ni båda behåller era efternamn från tiden innan ni gifte er. 7
Att gifta sig Vigsel I Sverige är äktenskapet könsneutralt, d.v.s. ni som gifter er kan vara antingen en man och en kvinna, två kvinnor eller två män. En svensk vigsel är giltig i de flesta andra länder, men det finns undantag. Den som har anknytning till ett annat land bör därför kontakta sitt hemlands ambassad för närmare upplysningar. I Sverige kan man vigas inom ett trossamfund av en behörig vigselförrättare (religiös vigsel) inför en vigselförrättare som länsstyrelsen har utsett (borgerlig vigsel). Kontakta det aktuella samfundet, t.ex. en församling i Svenska kyrkan, för närmare information om religiös vigsel. Borgerlig vigsel bokar ni hos kommunens kansli. Hindersprövning innan vigseln Om ni ska gifta er i Sverige måste ni ansöka om s.k. hindersprövning hos Skatteverket. Skatteverket prövar då om ni har rätt att gifta er i Sverige. Ni kan gifta er i Sverige även om ingen av er är bosatt här. När hindersprövningen är klar utfärdar Skatteverket två intyg som ni ska lämna till vigselförrättaren. Enligt svensk lag finns följande hinder mot att få gifta sig: Ålder du som är under 18 år får endast gifta dig om du har tillstånd från länsstyrelsen. Släktskap du får inte vara nära släkt med den du vill gifta dig med. Du får inte redan vara gift eller registrerad partner. De svenska hindren gäller alltid när man ska gifta sig i Sverige. Alltså även om ingen av er är svensk med borgare eller bor i Sverige. Är någon av er inte bo satt i Sverige måste han eller hon personligen besöka Skatte verket och styrka sin identitet med pass eller, i vissa fall, ett nationellt id-kort där medborgarskapet framgår. I de fall det går ska ni även lämna ett civilståndsintyg från hemlandet. Vigsel i utlandet I utlandet kan ni gifta er hos antingen en svensk eller en utländsk myndighet. Den svenska myndigheten kan vara en svensk ambassad, ett svenskt konsulat eller Svenska kyrkan. Vänd er till Utrikesdepartementet eller Svenska kyrkan i utlandet för att få veta vid vilka ambassader och konsulat och i vilka kyrkor som ni kan gifta er. Ska ni gifta er inför en svensk myndighet tar ni med er ett intyg om hindersprövning. Ska ni i stället gifta er inför en utländsk myndighet kan ni behöva ett äktenskapscertifikat. Gifter ni er i utlandet måste ni själva underrätta Skatteverket om detta, t.ex. genom att visa ett intyg för Skatteverket om att vigseln har ägt rum. Om Skatteverket bedömer att vigseln är giltig i Sverige registreras den i folkbokföringen. Varje land har sina speciella bestämmelser om vigsel. Det är därför viktigt att ni tar reda på vad som behövs genom att fråga på det aktuella landets ambassad. Äktenskapscertifikat vigsel i utlandet Ett äktenskapscertifikat är en individuell handling som visar att du har rätt att gifta dig inför en utländsk myndighet. Äktenskapscertifikatet innehåller uppgifter om dig och din blivande make/maka. Endast du som är svensk medborgare kan få ett äktenskapscertifikat. Om du är folkbokförd i Sverige ska du ansöka om äktenskapscertifikat hos Skatteverket och om du är bosatt i utlandet ska du i stället kontakta närmaste svenska ambassad eller konsulat. Ansökan om hindersprövning och äktenskapscertifikat Ansök om hindersprövning på blankett SKV 7880. Ansök om äktenskapscertifikat på blankett SKV 7881. Skriv ut eller beställ blanketterna på www.skatteverket.se/blanketter eller via Skatteverkets ser vicetelefon 020-567 000 (blankett SKV 7880 på direktval 1303 och blankett 7881 på direktval 1306). Tillsammans med dessa blanketter får ni också blanketten Anmälan om makars namn. Anmälan om efternamn ska lämnas till Skatteverket eller vigselförrättaren senast i samband med vigseln men gärna i samband med hindersprövningen. Skilsmässa För att få skilsmässa i Sverige vänder du dig till tingsrätten. När tingsrätten har beslutat om skilsmässan skickar den ett meddelande om det till Skatteverket som registrerar skilsmässan i folkbokföringen. Skatteverket registrerar skilsmässan i folkbokföringen när den är slutgiltig. Motsvarande gäller när en domstol dömt till upplösning av ett registrerat partnerskap. Om du har skilt dig utomlands ska du ansöka om att få skilsmässan registrerad i folkbok föringsregistret. Det gör du genom att besöka närmaste servicekontor och be om att få skilsmässan registrerad. Vid besöket ska du ta med dig din skilsmässodom. Det är viktigt att det framgår av skilsmässodomen att den är slutgiltig. Motsvarande gäller även för beslut om partnerskapsskillnad från utlandet. 8
Dödsfall Dödsfall i Sverige Om en person dör i Sverige ska en läkare lämna ett döds bevis till Skatteverket. Anhöriga till den avlidne behöver inte anmäla dödsfallet till Skatteverket. Dödsfall utomlands Om en svensk medborgare dör utomlands ska svenska ambassaden eller konsulatet i det landet underrätta Skatteverket så fort som dödsfallet blir känt. Om en utländsk medborgare som bor i Sverige dör utomlands behöver de anhöriga underrätta Skatteverket om dödsfallet. Begravning i Sverige De anhöriga till en avliden person brukar ta hjälp av en begravningsbyrå för att ordna begravningen. Om du har frågor om begravning kan du kontakta pastorsexpeditionen, kyrkogårdsmyndigheten eller aktuellt samfund. Det intyg som behövs för att kunna begrava en avliden utfärdas på beställning av Skatteverket efter att Skatteverket registrerat dödsfallet i folkbokförings registret. Bland annat begravningsbyråer kan via Skatteverkets webbplats skriva ut intygen på sina egna skrivare. En person ska kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet. När den avlidne har kremerats eller gravsatts underrättar kyrkogårdsmyndigheten Skatteverket som registrerar var den avlidne är gravsatt. Bouppteckning När någon avlidit ska ni som ingår i dödsboet (dödsbodelägarna) göra en bouppteckning. Det innebär att ni går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och en eventuell efterlevandes tillgångar och skulder. Som dödsbodelägare kan ni välja att själva göra bouppteckningen eller anlita professionell hjälp av t.ex. en begravningsbyrå eller juridisk byrå. Bouppteckningen ska normalt göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas till Skatteverket senast en månad efter att den är färdig. 9
Personnummer Alla personer som blir folkbokförda i Sverige får ett personnummer. Personnumret är en identitetsbeteckning som du behåller livet ut. Personnumret består av en persons födelsetid, ett födelsenummer och en kontrollsiffra. De enda uppgifter som går att läsa ut ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran som är ojämn för män och jämn för kvinnor. Födelsetid Födelsetiden anges med sex siffror i folkbokföringen i följande ordning år månad dag En person som är född den 23 augusti 1964 har i folkbokföringen födelsetiden 640823. Födelsenummer Födelsenumret består av tre siffror och kommer efter födelsetiden i personnumret. Mellan födelsetiden och födelsenumret finns ett bindestreck (-) som byts ut mot ett plustecken (+) det år en person fyller 100 år. Den tredje siffran i födelsenumret anger personens kön där en ojämn siffra betyder att personen är en man och en jämn siffra att personen är en kvinna. Kontrollsiffra Kontrollsiffran är den sista siffran i personnumret. Den räknas ut automatiskt med hjälp av födelsetiden och födelsenumret. Så här räknar man ut kontrollsiffran. Siffrorna i födelsetiden och födelsenumret multipliceras växelvis med 2 och 1. 6 4 0 8 2 3-3 2 3 2 1 2 1 2 1 2 1 2 12,4,0,8,4,3 6,2,6 Lägg ihop siffrorna i produkterna. Obs! 12 räknas som 1 + 2. 1 + 2 + 4 + 0 + 8 + 4 + 3 + 6 + 2 + 6 = 36. Entalssiffran (6) i siffersumman dras från talet 10. 10-6 = 4. Skillnaden (4) blir kontrollsiffra vilket gör att personnumret i exemplet blir 640823-3234. 10
Samordningsnummer Samordningsnummer en identitetsbeteckning Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige. Skatteverket tilldelar samordningsnummer efter begäran. Samtliga statliga myndigheter och vissa privata högskolor har rätt att begära samordningsnummer: Samordningsnummer tio siffror Samordningsnummer består liksom personnumret av tio siffror. De inledande sex siffrorna utgår från perso nens födelsetid med den skillnaden att man lägger till 60 till födelsedagen. För en person som är född den 23 augusti 1964 så blir de sex första siffrorna i samordningsnumret därför 640883. Samordningsnumret är unikt Ett samordningsnummer följer en person hela livet och det kan aldrig förekomma två likadana samordningsnummer. Om en person som fått ett samordningsnummer senare blir folkbokförd ersätts samordningsnumret av ett personnummer. Adress för personer med samordningsnummer Skatteverket registrerar adress för personer med samordningsnummer. Om identiteten på den som har samordningsnumret är fastställd så uppdaterar Skatteverket även adressen i SPAR (se sidan 2 om SPAR). Om man har ett samordningsnummer och vill anmäla en adress till Skatteverket kan man göra det på blanketten för särskild postadress. 11
Självbetjäning dygnet runt: Webbplats: skatteverket.se Servicetelefon: 020-567 000 Personlig service: Ring Skatteupplysningen, inom Sverige: 0771-567 567 från utlandet: + 46 8 564 851 60 SKV 717 utgåva 6. Utgiven i januari 2014. Denna utgåva finns bara som webbutgåva på www.skatteverket.se.