Cybergymnasiet Malmö AB per.hasselgren@cybergymnasiet.se Rektorn för Cybergymnasiet Malmö johan.wingren@malmo.cybergymnasiet.se 1 (6) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Cybergymnasiet Malmö AB har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheten har avhjälpts. Skolinspektionen avslutar därmed tillsynsärendet. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i den fristående gymnasieskolan Cybergymnasiet Malmö i Malmö kommun. Tillsynen genomfördes under våren 2011. Skolinspektionen konstaterade efter genomförd tillsyn av Cybergymnasiet Malmö den 6 juli 2011 (dnr 44-2010:3766) brister i verksamheten. Skolinspektionen har därför förelagt huvudmannen att vidta åtgärder avseende Måluppfyllelse och resultat, Pedagogisk ledning och utveckling av skolan, Skolans lärandemiljö samt Enskild elevs rätt. Skolinspektionen har begärt att Cybergymnasiet Malmö AB senast den 6 december 2011 ska redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits på ovanstående områden. En sådan redogörelse har inkommit den 5 december 2011. Den 9-10 maj 2012 genomfördes även ett uppföljande besök på skolan. De påtalade bristerna var följande: Föreläggande: - Alla elever ges inte möjligheter att lägst nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna, 1 kap. 6 gymnasieförordningen, Kursplanerna). - Rektor och huvudman tar inte tillräckligt ansvar för att alla elever ska få en arbetsplatsförlagd utbildning utformad i enlighet med författningarnas krav (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar, 1 kap. 2 och 5 kap. 15 och 16 gymnasieförordningen).
SKOLINSPEKTIONEN 2 (6) - Skolans pedagogiska personal har inte alltid utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver (9 kap. 8 första stycket 4 p, 16 b första stycket och 2 kap. 4 och 5 1985 års skollag). - Alla elever ges inte i tillräckligt hög grad fortlöpande information om sin kunskapsutveckling i relation till kursplanernas krav (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 2.5 Bedömning och betyg, Riktlinjer, 7 kap. 19 gymnasieförordningen, Kursplanerna). - Alla rektorer tar inte i tillräckligt hög grad ansvar för att skolans resultat används som underlag i kvalitetsarbetet (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 1.2 Skolans värdegrund och uppgifter, Den enskilda skolans utveckling och 2.6 Rektors ansvar). - Undervisningen utgår inte på alla program i tillräcklig omfattning från programmålen och kursplanernas krav (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper). - Undervisningen anpassas inte i tillräcklig utsträckning till enskilda elevers förutsättningar och behov (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 6 kap. 14 och 8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Skolan arbetar inte tillräckligt aktivt med elevernas inflytande (9 kap. 8 1985 års skollag, Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 5, 6 och 8 kap. gymnasieförordningen). - Det förebyggande värdegrundsarbetet utgår inte i tillräcklig utsträckning från en gemensam grundsyn och är inte tillräckligt förankrat i skolans plan mot kränkande behandling (9 kap. 8, 1 kap. 2 och 14 a kap. 8 1985 års skollag). - Alla elever får inte det stöd de behöver i skolarbetet (1 kap. 2 1985 års skollag, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, 8 kap. gymnasieförordningen).
SKOLINSPEKTIONEN Beslut 3 (6) Huvudmannens åtgärder Huvudmannen har i skrivelse som inkom till Skolinspektionen den 5 december 2011 redovisat följande åtgärder: - Eleverna kan ta del av stödundervisning i svenska, matematik och engelska vid sex pass i veckan, två lektioner per ämne. Utöver möjligheten att läsa om en IG-bedömd kurs kan de efter behovsprövning få individuellt stöd av speciallärare/specialpedagog, kurator och eller skolpsykolog. Timplanen i svenska och matematik har utökats i årskurs 1 med cirka tjugo procent. För att komma tillrätta med frånvaron, har skolan anställt en administratör. Skolan har arbetat med att reducera gruppstorlekarna i respektive kurstillfälle. - Under föregående såväl som innevarande år har arbetet med platsinförskaffning fortsatt. Skolan har startat upp kontakter med såväl arbetsgivare som fackförbund för att få till stånd arbetsplatser som vi kan använda. Samtliga elever i såväl årskurs fyra som tre har fått platser inför vårens (2012) arbetsplatsförlagda lärande. - Skolan har en relativt ung personal men har haft en del föräldraledighet bland de behöriga lärarna. Alla tjänster har inte lyckats tillsättas med behöriga vikarier. Det stora flertalet av dem, som inte har formell lärarbehörighet, har mycket goda ämneskunskaper. Vi har innevarande år tolv lärare som hösten påbörjat eller fortsatt sin pedagogiska utbildning. - Eleverna erbjuds två samtal varje termin med sin mentor, varav minst ett är tillsammans med målsman. Från och med hösten 2011 har skolan infört rutinen att varje lärare var femte vecka går igenom samtliga av dennes elever och gör en handlingsplan, vilken ges till mentor som kartlägger stödbehov och beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. Eleverna har också haft möjlighet att logga in på Elevportalen och ta del av anteckningar, som mentorn gjort. I år har skolan sjösatt ett s.k. skolnät där både lärare, elever och föräldrar är delaktiga. Eleverna kan där se alla sina kursplaneringar, ladda hem material och ha kontakt med enskilda eller medlemmar i grupper. - Varje programrektor har inom sin tjänstebeskrivning ett auskultationsuppdrag, vilket innebär att de regelbundet besöker såväl klassrum som övriga uppehållsrum på skolan, vilket leder till en ökad insikt i undervisningssituationer samt en ökad synlighet i verksamheten och dialog
SKOLINSPEKTIONEN 4 (6) mellan rektor, personal och elever. Föregående års betygsstatistik diskuteras individuellt mellan programrektorer och lärare. Vidare har skolan sex utvecklingsledare vars uppgift är att i samråd med respektive programrektor stödja berörda lärares pedagogiska, metodiska och didaktiska utveckling i förhållande till dels våra mål och dels till elevernas resultat. - För att skolans utvecklingsarbete ska slå rot i verksamheten så är personalen i största möjliga mån tjänstefördelade så att samma lärare som undervisar inom samma program. Detta för att öka programinfärgningen i ämnena, öka fokus på lärarens arbete och öka samarbetsmöjligheterna mellan ämnena. Lärarna är också indelade i programgrupper, vilka fokuserar på programmålen i relation till alla ämnen. Detta för att även de icketypiska ämnena för programmen ska riktas mot respektive program. - De avhopp som anges i beslutet avser elprogrammet. Den största delen avhopp har berott på att eleverna valt fel inriktning. De har valt elprogrammet och inriktning elektronik i tron att de blev elektriker. En del av dem bytte istället till bl.a. teknikprogrammet på Cybergymnasiet. På elprogrammet hade skolan dessutom den största procentuella frånvaron. Skolan kommer att under nästa verksamhetsår lägga stor vikt vid kompetensutvecklingen på individanpassad undervisning för lärarna. - Skolan har idag en kontinuerlig dialog med elevrådet för att stötta dem i deras arbete för de övriga elever på skolan. Dessutom har vi en levande dialog med elevrådets ordförande som fortlöpande informerar skolledningen om deras förslag på utvecklingsområden. Redan hösten 2011 har skolan tillsammans med elevrådet hunnit skylta om och måla skolans lokaler samt byggt ett elevkafé för att öka trivselfaktorn som ett stort och tydligt exempel på den levande dialogen. Skolans personal har tillsammans med elever på skolan varit drivande i att inreda övriga gemensamma utrymmen. - Hösten 2011 startade terminen med två teambuildningsdagar, som syftade till att stärka samhörigheten dels klassvis och dels programvis. Under hösten har dessutom utvecklingsledarna arbetet fram en planering gällande skolans löpande värdegrundsarbete. Denna ska ge lärarna
SKOLINSPEKTIONEN Beslut 5 (6) en fingervisning om hur värdegrundsarbetet skulle kunna läggas upp i klassen innan resterande läsårsplanering tillsammans med eleverna har gjorts. Detta har implementerats på den schemalagda mentorstiden i årskurs ett som ett försöksprojekt. Arbetet har nyligen utvärderats och visat på synnerligen goda resultat, vilket pekar på att skolan kommer fortsätta med detta arbete i framtiden. - Under läsåret 2011/12 har Cybergymnasiet infört nya rutiner för att säkra att alla elever får det stöd de behöver i skolarbetet. Var femte vecka skriver undervisande lärare handlingsplaner för de elever som riskerar att inte nå målen i kursen. Denna handlingsplan informerar läraren eleven om och den dokumenteras och ges vidare till elevens mentor. Mentorn tar upp handlingsplanen/handlingsplanerna med elev och vårdnadshavare och skriver därefter ett åtgärdsprogram tillsammans med dem. Åtgärdsprogrammet följs upp efter avtalad tid. Räknestugorna fortsätter och finns vid fyra lektionstillfällen per vecka (ökning med ytterligare ett lektionstillfälle jämfört med läsåret 2010/2011). Dessa lektionstillfällen finns med på samtliga elevers schema. På räknestugorna kan eleven få hjälp med matematik, fysik och kemi. Alla elever i årskurs 1 testas vid läsårsstart i språk och matematik och får avsedda stödinsatser. Skolan har anställt ytterligare en specialpedagog. För att slutföra bedömningen av om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga har Skolinspektionen i uppföljningsprotokoll den 1 juni 2012 begärt kompletterande uppgifter avseende skolans åtgärder för att ge alla elever lägst möjlighet att nå målen, elevinflytande, planen mot kränkande behandling samt det systematiska kvalitetsarbetet. I en skrivelse som inkom den 18 september 2012 redovisar huvudmannen följande: - Skolan har rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas för alla elever ska ges lägst möjlighet att nå målen. Det är inte tydligt om rektorn skyndsamt informeras, att utredningar ligger till grund för åtgärdsprogram samt att alla elever har ett åtgärdsprogram om de så behöver. - Det är inte tydligt och konkret att skolan utgår från kunskapsresultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen begärde i uppföljningsprotokoll den 20 september 2012 ytterligare förtydliganden avseende vilka åtgärder skolan vidtar om det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven samt hur skolan ut-
SKOLINSPEKTIONEN 6 (6) går från kunskapsresultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. I en skrivelse som inkom den 27 september 2012 redovisar huvudmannen följande: - Skolan vidtar åtgärder om en elev befaras att inte nå kunskapskraven som lägst ska uppnås. - Kunskapsresultaten ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen förutsätter att rektorn skyndsamt informeras om behov av särskilt stöd och även beslutar om särskilt stöd samt det är rektorn som beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Anna Kjellberg Undervisningsråd Kopia till Malmö kommun Skolinspektionen tillståndsenheten