Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet. Möjligheter och begränsningar

Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar

Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet Möjligheter och begränsningar 1

Innehåll Om denna vägledning 5 Syfte, målgrupp och tillämpbarhet 7 Bakgrund och arbetssätt 7 Styrmedel 7 Avgränsning 8 Tips som underlättar läsningen 8 Aktualitet 8 Att kombinera styrmedel 9 Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden 11 Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan 11 Författningsregler. att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering 11 Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar 12 Styrmedel som behandlas Eventuell använd kortform av namnet framgår här 13 Naturreservat 15 Kulturreservat 16 Biotopskyddsområde i skogen 17 Naturvårdsavtal i skogen 18 Naturvårdsavtal tecknade av länsstyrelsen 19 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 20 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 21 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 22 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 23 Utvald miljö 24 Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 25 Skötselmedel för skyddade områden kortnamn Skötselmedel 26 Åtgärdsprogram för hotade arter kortnamn Ågp-medel 27 LIFE+ 28 Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen kortnamn Nokås 29 Kulturmiljövårdsanslaget 30 Styrmedel som inte behandlas 31 l l l l l Miljömål 33 Översiktsplaner och Detaljplaner 33 Områden av riksintresse 33 Natura 2000 34 Biotopskyddsområde i odlingslandskapet och i anknytning till vatten 34 Ytterligare några laginstrument 34 Företagsstöd 35 Projektstöd 35 Leader 35 Strukturfonder 35 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald 36 Konventionen om biologisk mångfald 36 Europeiska landskapskonventionen 36 Ramsarkonventionen 37 Världsarvskonventionen 37 Biosfärområden 37 2

Exempel 39 Naturreservat i gammalt slåtterlandskap med lador Järvsöholmarna 41 Byggnadsminne i gammal bruksmiljö 42 Kulturhistoriskt värdefull fäbod i skogslandskap 43 Kultur- och Naturreservat i en by med höga natur- och kulturvärden Gallejaur 44 Naturreservat med betesmarker och slåtterängar på en ö 45 Lövträd med höga naturvärden i zonen mellan öppen mark och skog 46 Återskapa en våtmark i odlingslandskap eller skog - Långkärr 47 Hamlade och andra skötselberoende träd 48 Betesmarker och slåtterängar i naturreservat 49 Samordnade aktörer i landskapsskala Östra Vätterbranterna 51 Miljöer för en högt prioriterad hotad art vitryggig hackspett 53 Bilaga: Landsbygdsprogrammet 2007-2013 55 Gårdsstödet 57 Generella villkor för miljöersättning 57 Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar 58 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 60 Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 61 Miljöersättning för skötsel av våtmarker 61 Utvald miljö 61 1 Regional markklass: restaurering av betesmarker och slåtterängar 61 2 Regional markklass: mosaikbete och andra gräsfattiga marker 62 3 Miljöinvestering: anläggning och restaurering av våtmarker 62 4 Miljöinvestering. restaurering av betesmarker och slåtterängar 62 5 Miljöinvestering: markförbättrande insatser i renskötselområdet 63 6 Miljöinvestering: specialinsatser för landskapets natur- och kulturvärden 63 7 Miljöinvestering: restaurering av överloppsbyggnader samt byggnader vid samevisten 63 8 Miljöinvestering: restaurering av trägärdesgårdar 64 9 Miljöinvestering: restaurering och återskapande av alléer 64 10 Miljöinvestering: restaurering och återskapande av stenmur 64 11 Miljöinvestering: restaurering av bevarandevärd och svårbrukad åkermark 64 12 Miljöinvestering: rensning av våtmarker 65 13 Miljöersättning: bevarande av hotade åkerogräs 65 14 Miljöersättning: mångfaldsträda 65 15 Miljöersättning: fågelåker 65 16 Regional kompletterande insats: särskild skötsel av fäbodbete 66 17 Regional kompletterande insats: särskild skötsel av landskapselement 66 18 Regional kompletterande insats: särskild höhantering på slåtteräng 66 19 Regional kompletterande insats: bränning 66 20 Regional kompletterande insats: bete och slåtter på svårtillgängliga platser 67 21 Regional kompletterande insats: röjning av stigar till samevisten 67 Regelverk som styr landsbygdsprogrammet 67 Lästips 69 Faktaöverblick 73 Vägledningens sexton styrmedel - kommentarer 75 Vägledningens sexton styrmedel - vad uträttar de? 77 Vägledningens sexton styrmedel - kan de kombineras? 79 Landskapsillustration 81 3

Kontaktadresser och telefonnummer Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm Besök: Storgatan 41, Stockholm Tel.: 08-5191 8000 Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Skogsstyrelsen, 551 83 Jönköping Besök: Valhallavägen 195, Stockholm; Forskarens väg 5, Östersund Tel.: 08-698 10 00 Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: 036-15 50 00 Besök: Vallgatan 8, Jönköping Tel.: 036-35 93 00 Denna publikation kan även läsas och laddas ner via: www.naturvardsverket.se www.raa.se www.sjv.se www.skogsstyrelsen.se Arbetsgrupp för framtagandet av publikationen Respektive myndighet har i allmänhet representerats av vardera en person vid arbetsmötena Lennart Svedlund, Skogsstyrelsen, ordförande och redaktör Eva Johansson, Skogsstyrelsen Mårten Aronsson, Skogsstyrelsen Ulrika Bergman, Jordbruksverket Ingalill Juhlin, Jordbruksverket Lisa Karlsson, Jordbruksverket Ulf Lindberg, Riksantikvarieämbetet Linda Berglund, Naturvårdsverket Cecilia Persson, Naturvårdsverket Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Anna Sundberg, Länsstyrelsen i Gävleborgs län John Winroth, Länsstyrelsen i Kalmar län Marie Björklund, Länsstyrelsen i Norrbottens län Textmedverkan, dessutom: Kristina Lindskog, Nutek, Strukturfonderna Simon Jonegård, Skogsstyrelsen, Exempel Östra Vätterbranterna Hans Liedholm, Skogsstyrelsen, Exempel vitryggig hackspett, Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald Denna vägledning har tagits fram i samverkan mellan ovan angivna myndigheter. Innehållet är inte juridiskt bindande utan enbart rådgivande till sin karaktär. Vid detaljfrågor om gällande regler hänvisas till aktuellt regelverk. Omslag: Ire, Karlshamns kommun, Blekinge, den 20 mars 2007, foto: Lennart Svedlund Copyright: Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, 2008 Beställning: Via Skogsstyrelsens telefonväxel: 036-35 93 00 ISBN 978-91-88462-83-1 Tryckning: Elanders Upplaga: 1200 ex. 4

Om denna vägledning

Myndigheterna med uppdrag inom natur- och kulturmiljövården förfogar över olika ekono miska och juridiska styrmedel som i vissa fall kan användas för åtgärder på samma mark. Ibland förstärker styrmedlen varandra på ett lämpligt sätt, men i andra situationer är det inte självklart att styr medlen kan användas i kombination. Det är därför viktigt att reda ut vilka styrmedel som får kombineras, och hur de kan samverka på bästa sätt. Det är viktigt att notera att en hel del arbete och aktiviteter, när det gäller dessa kombina tions frågor, redan har genom förts vid olika myndigheter. Det här är dock första gången som de centrala myndigheterna gemensamt har arbetat igenom frågorna. Syfte, målgrupp och tillämpbarhet Avsikten med vägledningen är framförallt att visa handläggare vid myndigheter och kommuner hur befintliga styrmedel kan kombineras. Det skapar möjlighet till en ökad effektivitet och långsiktighet i arbetet för natur- och kulturmiljövärdena i landskapet. Ett sektorsövergripande tankesätt är många gånger att föredra. Även aspekterna friluftsliv och lokal delaktighet berörs i publikationen. Syftet är också att redo visa de styrmedels kombina tioner som inte bör eller ska användas. Vägledningen är ett rådgivande dokument. Vid ärendehandläggning där den kan bidra till att klargöra och peka ut, är det i varje enskilt fall naturligtvis ändå den eller de inblan dade myndigheternas då aktuella ställnings taganden i ärendet som gäller. Informationen om styrmedel och instrument har hållits kortfattad för att möjliggöra en över blick, där var och en kan påminnas om några angränsande och, för den enskilde hand läggaren, inte så välkända styrmedel som kan ha betydelse inom det egna arbetsområdet. För den som vill skaffa fördjupad information hänvisas även till listan med lästips. Bakgrund och arbetssätt Vid kurser och andra gemensamma aktiviteter där myndigheterna har samverkat, har behovet av en samlad vägledning för kombination av styrmedel uppmärksammats. Jordbruks verket och Skogsstyrelsen har gemensamt initierat detta arbete för skogs- och odlingslandskapet och en arbetsgrupp har bildats, där även Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet samt några länsstyrelser är representerade. Mellan mars 2006 och mars 2007 har gruppen samlats till åtta arbetsmöten då förutsättningar, upplägg, och sakfrågor har diskuterats. Därefter har texter och illustrationer till vägledningen tagits fram. Styrmedel Någon strikt definition av begreppet styrmedel har inte formulerats i vägledningen ett praktiskt synsätt har i stället tillämpats, där främst vissa formella skydd samt en rad ekonomiska anslag som får anses betydelsefulla, har redovisats. Fokus ligger på de ekonomiska åtgärdsanslagen. Att områdesskydd enligt miljöbalken (främst Naturreservat, Kulturreservat och Biotopskydds område i skogen) samt två olika former av naturvårdsavtal tas upp, motiveras bl.a. av att de har en betydelse för vissa typer av skötsel och andra åtgärder. Det har också bedömts som värdefullt att handläggaren, som till stor del arbetar inom något av dessa skyddsinstrument, kan få rekommendationer och idéer som leder till nya och ökade finansi eringsmöjligheter. Vägledningen tar totalt sett upp: Vissa formella skydd det vill säga laginstrument som ger stat och kommun möjlighet att långsiktigt skydda utpekade geografiska områden. De fasta fornlämningarna som här är ett gränsfall omnämns i avsnittet Ytterligare några laginstrument. Ekonomiska ersättningar och stöd som finansieras av nationen eller EU. Några betydelsefulla laginstrument. Kommunala planinstrument. De nationella miljökvalitetsmålen. Internationella konventioner och liknande inom natur- och kulturmiljövårdsområdet. Det är de två första punkterna i denna uppräkning som är satta i fokus öviga delar är kommenterade i korthet för att smidigt ge läsaren påminnelser om ett vidare sammanhang. 7

Avgränsning Under arbetets inledande skede har gruppen bl.a. diskuterat och beslutat vilka styrmedel som bör ingå. Publikationen riktar mest uppmärksam heten på styrmedlens ekonomiska sida, men även ett styrmedel med informativ karaktär har tagits med. Det har varit nödvän digt att koncentrera arbetet. Därför finns efter diskussioner och justeringar nu 16 styrmedel kvar bland dem som behandlats mer ingående. Utöver de utvalda och behandlade styrmedlen kommenteras ytterligare några i vägledningen. Det har inte funnits någon ambition att vägledningen ska vara heltäckande. Från avgränsnings diskussionerna kan bl.a. följande nämnas: Frågor och styrmedel som rör vattenmiljö har valts bort av tids- och resursskäl. Under arbetets gång har det glädjande nog visat sig att ett liknande samordningsarbete pågår för fiske- och vatten vårdsfrågorna, under Fiskeriverkets ledning. Biotopskyddet enligt miljöbalken (7 kap.) blir i den praktiska tillämpningen delad för olika landskapstyper och ansvariga myndigheter, och återfinns därför under två olika rubriker, vilket framgår av bl.a. innehållsförteckningen. Statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Lona fanns länge med bland de detaljbehandlade styrmedlen. Trots att det ännu bidrar till värdefull verksamhet lokalt och inom kommunerna, valdes det helt bort p.g.a för liten aktualitet framåt i tiden. Natura 2000 är ett styrmedel som vid jämförelse kommer in på ett annorlunda sätt i natur- och kulturmiljö vården. Det har stor betydelse, men har i vägledningen efter övervägande bland annat p.g.a. komplexiteten inte detaljbehandlats. Avsnittet med landsbygdsprogrammet är infogat som en bilaga. Ett skäl till det är att informationen återges på en detaljnivå som inte återfinns för de andra styrmedlen men som är motiverad när kombinationer analyseras. Landsbygds programmet kan bli föremål för förändringar och det är viktigt att göra avstämningar mot aktuell information från Jordbruksverket. De EU-knutna strukturfonderna verkar öka i betydelse som finansieringsmöj lighet för natur- och kultur miljövård. Även detta styrmedel återfinns bland de allmänt behand lade, eftersom fonderna organiserades om under arbetets gång och var svåra att detalj behandla nationellt. Exemplen längre fram i denna publikation är varierade och utvalda dels med tanke på att de ska belysa några vanliga problem ställ ningar och dels med tanke att ge inspiration och nya idéer. De täcker dock inte in alla områden och situationer som kan uppkomma. Av praktiska skäl har alltför komplice rade, samt marginella, frågor lämnats utanför vägledningen. Sådana frågor är dock identifierade för eventuell senare diskussion och genomarbetning vid berörda myndigheter. Tips som underlättar läsningen Till stor del används de officiella och kompletta benämningarna för styrmedlen i vägledningen. För några styrmedel har även angetts en kortform av namnet. Både de officiella benäm ningarna och kortformerna som genomgående använts kan överblickas i innehållsförteckningen. I publikationens exempeldel är det, när det gäller landsbygdprogrammets styrmedel, de nu aktuella styrmedlen som utgör utgångspunkt för benämningarna. Men även styrmedel från program perioden 2000-2006 förekommer. De har i exemplens text kvar det namn som då gällde. Ibland har detaljer och sifferinformation efter hänvisningsmarkering lyfts ur texten och placerats som noter. Aktualitet Vi vill peka på det självklara men viktiga faktum att vägledningens fakta och rekommen dationer måste läsas kritiskt med avseende på dess aktualitet. Förutsättningarna för styrmedlen förändras och nyheter tillkommer. Det finns i dagsläget inga garantier för resurser att hålla publikationens material uppdaterat och publicerat i nya versioner. Vägledningen bedöms ändå ha ett värde under flera år, trots de ändringar som tillkommer. 8

Att kombinera styrmedel

Det finns olika skäl att undersöka möjligheten att kombinera styrmedel inom natur- och kultur miljövården. Det handlar bl.a. om att skapa tillräckliga resurser för att verksamheter och enskilda insatser ska kunna genomföras. Olika aktörer är inblandade för att utföra åtgärder i landskapet. Viktiga är naturligtvis markägare och brukare, liksom myndig heterna själva, när de står som huvudmän för sådant arbete. Även andra aktörer, t.ex. föreningar, är aktuella. Möjligheten att hämta resurser från olika finansieringskällor kan ibland vara avgörande för om ett projekt eller en enskild åtgärd blir utförd eller inte. Myndigheternas dubbla roller som både ansvariga för statliga medel och för reglerna för deras användning, liksom för vägledning för utförandet och ibland även själva utförarverksamheten i landskapet, skapar ett behov av klara riktlinjer och självklart en strikt hållning. Ett tungt vägande skäl för att samordna insatser för natur- och kulturmiljön genom att kom bi nera olika styrmedel är också att förbättra uppfyllelsen av uppsatta nationella mål. Myndig heterna måste arbeta så effektivt som möjligt med styrmedlen för att åstadkomma största möjliga nytta för land ska pets biologiska och kulturhistoriska värden. Kort sagt: att använda befintliga resurser på ett bättre sätt. Den finansiering som erbjuds från EU via det svenska landsbygdsprogrammet är en bety dan de del av finansieringen till natur- och kulturmiljövården. Det är framförallt författ nings regler från EU-lagstiftning, delvis implementerad i svenska författningar, som ger villkoren för styrmedlens kombinationsmöjligheter. Även några viktiga politiska signaler och författningsregler som bör observeras när frågor om styrmedelskombination övervägs, tas här upp i korthet. Politiska signaler: samverkan i arbetet för landskapets värden Under en rad av år har politiker i olika sammanhang betonat att det behövs en bättre sam verkan mellan naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv, och en bättre helhetssyn vid myndig heternas arbete för värden i landskapet. Den inriktningen framgår tydligt i t.ex. regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik 1 liksom i Miljömåls rådets uppgift att verka för en övergripande samordning av miljökvalitets målen. Då det 16:e miljömålet Ett rikt växt- och djurliv togs fram betonades att människor ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, liksom att det biologiska kulturarvet ska förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består. Författningsregler: myndigheternas självständighet och samverkan Myndigheter är självständiga vid myndighetsutövning. Denna grundregel är inskriven i regeringsformen. Myndigheter ska samverka. Enligt förvaltningslagen 2 ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Författningsregler: att kombinera nationell finansiering samt EU-finansiering inom landsbygdsprogrammet Miljöersättningar liksom insatser inom Utvald miljö i det svenska landsbygdsprogrammet kan i vissa fall kombineras med statliga stöd och bidrag. Med kombination i detta sammanhang menas att miljöersättning från landsbygdsprogrammet och statligt stöd går till samma insats, exempelvis kostnader för bete på betesmark. Ersättningsnivån för miljöersättningarna är beräknad efter de extra kostnader som uppkommer då man sköter marken enligt de villkor som gäller. I vissa fall täcker inte miljöersättningen hela den kostnad som uppstår hos stödmottagaren. Därför skulle det kunna vara önskvärt att ge ytterligare ersättning till brukaren i form av statligt stöd för att täcka den verkliga skötselkostnaden. Detta kallas för top-up-stöd och är bara tillåtet när Sverige har anmält till EU-kommissionen vilka nationella stöd man vill kunna kombinera med åtgärder finansierade av EU. EU-kommissionen ska sedan godkänna kombinationen. Exakt hur detta regleras går att läsa mer om i rådsförordningen 3. De nationella stöd som kan kombineras med miljöersättning eller ersättning för insats inom Utvald miljö (för samma skötselåtgärd), finns angivna i Landsbygdsprogrammet 2007-2013. För att ge exempel på vad en enskild åtgärd kan vara, kan stängsling av en betesmark respektive restaureringshamling av ett träd nämnas. 11

Kom ihåg! En specifik enskild åtgärd eller insats inom ett utpekat mark område, får inte finansieras både via det delvis EU-finansierade landsbygds program met och med nationella medel under samma tidsperiod. Undantagna är de statliga stöd som EU-kommissionen har godkänt och som anges i landsbygdsprogrammet. Författningsregler: att kombinera olika EU-ersättningar Olika EU-finan s ie rade ersättningar kan inte heller betalas ut för samma specifika åtgärd vid samma tillfälle och på ett och samma markområde. Utgifter som redan medfinansieras av EU:s jordbruksfond 5, d.v.s. den fond varur landsbygdsprogrammet finansieras, får inte 6 samtidigt medfinansieras genom stöd från någon annan av gemenskapens fonder, exempelvis Strukturfonderna eller Samman hållningsfonden. Exempel på otillåtna kombinationer av styrmedel Att inom ett geografiskt område som är skyddat med stöd av miljöbalken, söka ersättning inom landsbygdsprogrammet för en skötselåtgärd som samtidigt bekostas med statliga medel för natureller kulturmiljövård 4. Att bevilja ersättning för miljöinvestering (Utvald miljö) för att restaurera en överloppsbyggnad samtidigt som samma åtgärder även bekostas med medel från Kulturmiljövårdsanslaget. Att på mark som omfattas av ett naturvårdsavtal betala för skötsel av betesmarker (t.ex. skogsbete) samtidigt som brukaren ansöker om Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar på samma mark. Viktigt! Detaljutformningen av myndigheters ingångna naturvårdsavtal är betydelsefull för att kunna bedöma vilka kombinationer av styrmedel som är möjliga. Det är viktigt att noggrant beskriva vad som ingår i avtalet och välja exakta formuleringar. För att undvika risken att samma åtgärd finansieras via olika styrmedel på ett otillåtet eller olämpligt sätt, bör det tydligt framgå av enskilda myndighetsbeslut vilka åtgärder som omfattas av beslutet och som eventuell ersättning lämnas för. 1) Regeringens skrivelse 2001/02:173 - bl.a. sidorna 5, 20-24, 73) 2) 6 förvaltningslagen (1986:223) 3) Enligt artikel 89 i: rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 4) Enligt 2 kap 6 i förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 5) Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 6) Enligt artikel 70 i rådsförordningen (jämför även not 3 här invid); Läs även i denna vägledning i bilagan: Landsbygdsprogrammet 2007-2013 12

Styrmedel som behandlas

Naturreservat Syfte: Att bevara biologisk mångfald samt vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller områden för friluftslivet. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Medlen för inköp av mark och för intrångsavtal betalas ut till aktuella fastighetsägare. Objekt: Enligt miljöbalken 1 får ett mark- eller vattenområde förklaras som Naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller ny skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som Naturreservat. Naturreservat är ett lämpligt skyddsinstrument för: l sammansatta områden med flera olika värdefulla naturmiljöer, l större värdekärnor eller anhopningar av mindre eller större värdekärnor, l områden med sådant skötselbehov att en skötselplan krävs, l områden där skyddszoner krävs för att långsiktigt bevara naturvärdena, l områden där viss mängd utvecklingsmark kan vara lämplig att inkludera samt l områden med höga värden för rekreation och friluftsliv som inte bedöms kunna bevaras och utvecklas inom ramen för pågående markanvändning. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd. Beslut om bildande av Naturreservat föregås av bland annat naturinventeringar och förhandlingar med fastighetsägare om köp av mark eller intrångsersättning. När naturreservatet väl är bildat tillkommer förvaltning, t.ex. löpande skötsel för naturtyper och arter, underhåll av anläggningar och byggnader samt information. I ett Naturreservat kan såväl kultur- som friluftslivs- och naturvärden vårdas. Delaktiga myndigheter: Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelser och kommuner kan bilda Naturreservat. Naturvårdsverket vägleder och samordnar arbetet, för register och fördelar anslagen för inköp av mark och för intrångsavtal till länsstyrelserna. Länsstyrelsens skydd av skog utförs i dialog med Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket fastställer en nationell ekonomisk ram för den del av om rå desskyddet som utgör köpeskillingar, intrångsersättningar och statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för områdesskydd. Naturvårdsverket fastställer också länsvisa ekonomiska ramar. Finansiering: Del av det statliga Anslaget för åtgärder för biologisk mångfald 2. Även kommunala medel kan användas för bildande och förvaltning. Regelverk och kommentarer: Länsstyrelser och kommuner bildar Naturreservat med stöd av miljöbalken 3 och förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. I ett beslut om att bilda Naturreservat anges skälen för beslutet och de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden (föreskrifter) som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Länsstyrelsen respektive kommunen är tillsynsmyndighet och ansvarar för att kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. För varje naturreservat upprättas en skötselplan som beskriver hur området ska skötas för att uppnå syftet med reservatet, d.v.s. hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas. Kombination med andra styrmedel: Naturreservat går som regel att kombinera med många andra styrmedel men kan inte överlappa Kulturreservat. Befintliga biotop skyddsområden och områden med naturvårdsavtal kan inkluderas i ett Naturreservat om ett betydligt större område än det tidigare beslutade har påtagliga bevarandevärden och skötsel behov. Samråd mellan aktuell läns styrelse och Skogsstyrelsen bör dock ske för att undvika sådana situationer. Förutsatt att naturreservatet inte innebär ytterligare ersättningsgrundande inskränkningar inom biotop skydds- eller naturvårdsavtalsområdet ska ytterligare ersättning inte utgå för dessa. 1) 7 kap. 4 miljöbalken 2) Utgiftsområde 20, anslag 1:3 3) 7 kap. miljöbalken 15

Kulturreservat Syfte: Att möjliggöra bevarande och förvaltning av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett Kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas. Målgrupp: Mark- och sakägare samt allmänheten. Objekt: Värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer d.v.s. sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar ingår i historiskt funktionella system. De områden som valts ut för att förvaltas som Kulturreservat har på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Till exempel miljöer som formats av lantbruket, park- och trädgårds miljöer, bruks- och industrimiljöer samt miljöer som präglats av fiskerinäringen, försvarsmakten eller samekulturen. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd och förvaltning av värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. Insatser i arbetet med Kulturreservat är främst inventerings- och utrednings arbete, restaureringsåtgärder, värdering och förhandling, intrångsersättningar, anläggningar för verksamheter och besökare, bedrivande av vård och verksamheter, informations insatser, utvecklingsarbete, tillsyn, uppföljning och utvärdering samt delinsatser inom större regionala projekt där kulturreservaten ingår. Delaktiga myndigheter: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser, kommuner. Administration och medelstilldelning: Länsstyrelse eller kommun beslutar om att ett område ska skyddas och förvaltas som Kulturreservat samt ansvarar för reservatsförvaltningen, samordningen av finansieringen och den operativa tillsynen. Riksantikvarieämbetet samordnar arbetet med Kulturreservat i landet. Finansiering: Varierande. Främst genom Kulturmiljövårdsanslaget 1, vilket under åren 1999-2004 stod för 68 % av kostnaderna medan resterande 32 % täcktes av bl. a. miljöersättningar, LIFE, EU:s Strukturfonder, kommunala och privata insatser. Regelverk och kommentarer: Beslut enligt miljöbalken 2 samt skötselplan enligt förordning om områdesskydd 3 enligt miljöbalken. Regleras även genom förordning om tillsyn enligt miljöbalken samt förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. I beslutet bestäms syftet med skyddet och vilka före skrifter som ska gälla i reservatet. Med varje sådant beslut följer också en skötsel plan som beskriver målen för bevarandearbetet samt vilka åtgärder som måste genom föras för att målen ska nås. Riksantikvarieämbetet har tillsynsvägledningsansvar för Kulturreservat som beslutats av länsstyrelse och respektive länsstyrelse har tillsynsväglednings ansvar för länets kommunala Kulturreservat. Kulturreservat är en flexibel skyddsform på så sätt att skyddet och bevarandearbetet kan anpassas till olika kulturmiljöers olika förut sätt ningar och värden samt tillåtas variera både mellan och inom kulturreservaten. Vid arbetet med Kulturreservat ställs genomgående höga krav på kvalitet, förankring bland mark ägare och andra berörda, långsiktig hållbarhet inom förvaltningen samt tillgänglighet för allmänheten. Kombination med andra styrmedel: Går som regel att kombinera med andra såväl juridiska som ekonomiska styrmedel kan dock inte överlappa Naturreservat enligt miljöbalken. En förutsättning för kombinationer med Biotopskyddsområde i skogen, naturvårdsavtal, Skötselmedel för skyddade områden, Åtgärdsprogram för hotade arter samt Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen är att eventuella målkonflikter först kan lösas. 1) Utgiftsområde 17, anslag 7:2 2) 7 kap. 9 miljöbalken 3) 3 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 16

Biotopskyddsområde i skogen Syfte: Att bevara och utveckla biotoper med höga naturvärden på skogs mark. Notera att biotopskyddsområden återfinns under två olika rubriker i innehållsförteckningen. Målgrupp: Markägare till aktuella fastigheter samt allmänheten. Objekt: En fastighet eller del av fastighet som har en aktuell biotop som är prioriterad enligt strategin för formellt skydd av skog. Enligt miljöbalken är det mindre mark- och vattenområden som kan skyddas och normalt är storleken 2-10 ha, men även biotoper upp till cirka 20 ha kan skyddas. Hela biotopen ska ingå. Det finns 19 definierade biotopkatego rier och ett område skyddas och definieras som en av dessa. Typ av åtgärd: Långsiktigt formellt skydd, d.v.s. syftet är att bevara biologisk mångfald. Verk samhet eller åtgärder som kan skada naturmiljön är förbjudna och därigenom är områdena bl.a. undan tagna från skogsbruk. Ägandet av marken och skogen, samt jakträtten, finns oförändrat kvar hos mark ägaren. Delaktiga myndigheter: Skogsstyrelsen. Administration och medelstilldelning: Skogsstyrelsen beslutar och har tillsynsansvar. Priorite ring av vilka områden som skyddas sker i samverkan med länsstyrelsen genom strategin för formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen tilldelas från regeringen medel för intrångs ersättning och hand läggning, och dessa fördelas till distrikten som varje år tar fram och beslutar de nya områdena. En kort tid efter beslut, betalas hela ersättningen ut till markägaren. Finansiering: Del av det statliga anslaget Insatser för skogsbruket 1. Anslaget används i viss utsträckning även till skötsel av områdena. Regelverk och kommentarer:miljöbalkens regler om beslut och skötsel 2, tillsyn 3 och om ersättning 4. Områdesskyddsförordningen tar upp detaljregler 5 och innehåller listan över de 19 biotopkatego rierna 6. Definitio nerna för biotopkategorierna m.m. finns i Skogsstyrelsens all männa råd 7. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Natur värdena följs även upp och bedöm ningar görs av eventuellt behov av naturvårdande skötsel. Om skötsel prioriteras, genomförs den från fall till fall efter diskussion med markägaren och beslut av Skogsstyrelsen. Det görs ingen skötselplan vid bildandet av ett biotopskydds område. Kombination med andra styrmedel: Används tillsammans med, och kompletterar traktvis, Natur reservat och naturvårds avtal inom strategin för formellt skydd av skog. Kan undantagsvis sammanfalla geografiskt med Kultur- eller Natur reservat vilket ibland är motiverat för att ge naturvärdena skydd i t.ex. Natur reservat med friluftslivet som skyddsmotiv. Biotopskyddsområden kan ibland kombi neras med miljöersättningarna inom jordbruket, om deras föreskrifter följs. Det får inte uppkomma någon skada på naturmiljön, som följd av den aktuella åtgärden eller verksamheten som bedrivs enligt villkoren för miljöersättning. Nokås kan användas för bl.a. skötsel. 1) Utgiftsområde 23, anslag 1:2 2) 7 kap. 11 miljöbalken 3) 26 kap. miljöbalken 4) 31 kap. miljöbalken 5) 5-8 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 6) Bilagan 7) SKSFS 2000:1 17