HUR ÖVERLEVER MITT PROJEKT EKONOMISKT?

HUR ÖVERLEVER MITT PROJEKT EKONOMISKT? MUSIKALLIANSEN Vad är Musikalliansen? Musikalliansen är ett statligt stöttat bolag som finansieras av Kulturdepartementet via Statens Kulturråd och har som huvuduppgift att ge ekonomisk trygghet och utvecklande stöd åt frilansande musiker. Utvecklingsinsatserna som erbjuds via Musikalliansen ska även ge fler arbetstillfällen till de musiker som är anställda inom organisationen och är främst ämnat som ett verktyg för att den anställde att hitta ny publik eller konsertformer etc. Organisationen vill även understryka att den inte är en kommersiellt artistförmedlande verksamhet. Alliansen anställer främst yrkesverksamma frilansmusiker. Vad gör musikalliansen? Som ovan nämnt, så betyder en anställning hos musikalliansen en trygghet för frilansande musiker, då dessa när de står utan jobb, kan få pengar från musikalliansen. När man får anställning på annat håll tar man tjänstledigt från musikalliansen under denna tiden. Som nämnt i inledningen så verkar musikalliansen för utveckling som kan ge fler arbetstillfällen, med bibehållen konstnärlig integritet utan att ändra på musikernas stil/genre etc. Tjänsterna som erbjuds är i form av olika kurser/seminarier. Det kan till exempel vara en heldag med föreläsningar om saker som rör klassiska sångare/musikalartister, där man får ta del av sångares erfarenheter om hur man kan t.ex. skapa arbetstillfällen åt sig själv. Ett annat exempel kan vara en eftermiddag med samtal om svensk jazz och folkmusik i Japan, och hur man kan nå dit med sin musik. Fokus ligger alltså på hur man med olika metoder kan skaffa fler jobb. Kurserna som hålls är öppna för alla yrkesverksamma musiker, alltså även de som inte är anställda av musikalliansen. För en del av kurserna kan dock vissa krav ställas. Hur blir man anställd? Som enskild musiker ansöker man via ett formulär när anställning är aktuellt. För att få anställning vid musikalliansen måste även vissa kriterier uppfyllas. Man skall till exempel

vara en frilansande musiker som under ett visst antal tillfällen arbetat i samband med offentliga stöd (minst 18 tillfällen under ett och ett halvt år). Inga särskilda kvalitetsbedömningar utförs i själva ansökan. En referensgrupp gör urvalet bland de sökande som uppfyller kriterierna. De musiker som har varit mest verksamma blir således mest attraktiva för musikalliansen, men man tar även hänsyn till aspekter som mångfald i uttryck och geografisk spridning. En styrelse fattar det slutgiltiga beslutet om vilka som anställs. Sammanfattningsvis så kan musikalliansen hjälpa musiker till en stabil inkomst genom att dels anordna kurser och dels genom att fungera som en arbetsgivare under de perioder musikern står utan annat arbete. Detta skapar ekonomiska möjligheter även för de musiker som jobbar inom relativt smala områden. Anställda hos musikalliansen svarar på frågor Hur blev du anställd? Sökte i första omgången, blev anställd från 31/12 2008. De hade formulär och jag kompletterade med ett utförligt CV. Min ansökan var på över 50 sidor. Jag skulle lista alla spelningar de senaste 10 åren (eller om det var 9). Ett ganska stort jobb! Men det var det värt. Miriam Andersén Sångerska, medeltid/tidig musik, folkmusik mm. Vad hade du för förväntningar? Att det skulle fungera som den gör! En ärligare lösning nånstans mellan a kassa och i inkomstgaranti. Johannes Bergmark Fri improvisation, liveelektronik Hur funkar det nu? Lever alliansen upp till dina förväntningar? Ja, förutom att ledningen kunde ta tag i just problemet med mobbingen kan jag tycka. Det florerar mycket falska rykten och missuppfattningar om anställningen, och jag vet många som mår mycket dåligt pga detta. Många saker har påverkat min roll som musiker till det bättre, och som jag inte tänkte på innan. Att jag fick en

identitet och en plats i samhället, en trygghet som känns fysiskt. Ett självförtroende som kvinna att våga prova egna idéer och projekt, som jag aldrig skulle ha vågat innan. Med småbarn har jag ingen chans att sitta på krogen och knyta kontakter och fixa jobb, utöka nätverket som det heter. Tack vare Musikalliansen kunde jag öva och provspela istället. För första gången kan jag nu också "vabba" (tillfällig föräldrapenning) när våra barn är sjuka, jag får semesterdgr på de dgr jag tar ut fr MA och kan ta ut dessa vid tillfälle. - Monica Carlén Altviolinist Föreningen Svenska Tonsättare FST Gäller främst kompositörer inom konstmusiken och har för närvarande (2012) en medlemsavgift på 1000kr. Föreningen är grundad 1923 och har förnärvarande ca 329 medlemmar. För att få söka in krävs att man är ansluten till STIM. Det sker två stycken intagningar per år och sista ansökningsdagarna är i regel första april samt första oktober. En fullständig ansökan skall innehålla ett cv med uppgifter om studier, en verkförteckning, en dokumentation av 5st offentliga framträdanden (programblad, recension eller dylikt), dokumentation kring beställningsverk samt 5st verk i skriftlig/klingande form (dvs en CD/DVD eller dylikt). I bedömningen ingår bland annat de insända verkens egenart, genrespridningen i produktionen, den sökandes anknytning till svenskt musikliv samt andra kriterier invalsgruppen anser relevanta. Bedömningen görs av en invalsgrupp som rekommenderar sin åsikter för styrelsen som har sista ordet i invalningsprocessen. Styrelsens beslut kan inte överklagas, den sökande är berättigad att lämna in en ny ansökning nästkommande intagning. Föreningen ger bland annat ekonomiskt stöd i form av olika bidrag, juridisk rådgivning samt förhandlingshjälp. Det delas årligen ut 20 25 så

kallade FST stipendier à 50 000 kr till föreningens medlemmar. För att vara berättigad stipendiet krävs att man inte får något annat stipendium från STIM och/eller konstnärsnämnden. Urvalet är baserat på inkomst och grad av aktivitet. Ett annat sökbart stipendium är Alvar Krafts stipendium som är till förmån för unga musiker. Dessa söks årligen med en sista ansökningsdag den 31e oktober. Det ges ut ca 4 7 st à 5 10 000 kr. Föreningen har sitt huvudkontor i Stockholm där huvuddelen av verksamheten består av ekonomisk rådgivning för medlemmarna. Länkar http://www.fst.se/ http://www.stim.se/ SKAP Svenska Kompositörer Av Populärmusik Föreningens ändamål: * Tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga intressen * Fördela bidrag, stipendier och priser * Verka för svensk populärmusik * Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och arrangörer. * Bildades 1926 av Fred Winter * Skriver en tidning som heter SKAP nytt. 2 nummer ges ut per år. * Verkar som huvudman för STIM. SKAP företräder populärmusikkompositörernas intressen, ser till att STIM:s verksamhet är effektiv och att de inte diskriminerar någon upphovsmän. * Drivs av en styrelse, bestående av 9 st personer som valts av medlemmarna i SKAP. * Förhandla fram avtal som medlemmarna kan använda i olika förhandlingar. Exempel är Musikförslagsavtalet och Beställningsverksavtalet * Erbjuder medlemmar kostnadsfri juridisk rådgivning ve en jurist specialicerad på

upphovsrätt och avtal * Erbjuder medlemmarna enskild ekonomisk rådgivning. Varje medlem kan boka in upp till 6 st kostnadsfria halvtimmestillfällen per år. * SKAP har tillsammans med en försäkringsmäklare tagit fram en förmånlig försäkringslösning. Bland annat finns företagsförsäkring, instrumentförsäkring och sjukavbrottsförsäkring. * SKAP äger 2 lägenheter, en i Paris och en i södra Spanien. Medlemmar har möjlighet att utnyttja dessa lägenheter för arbete och rekreation. Kulturpolitik: * Bedriver kulturpolitik både i Sverige och på EU nivå. * Ska värna om upphovsrätten och verka för den musikaliska mångfalden * SKAP:s nuvarande ordförande heter Alfons Karabuda och är en mycket inflytelserik man. Han är även ordförande i ESCA och musikbranchorganisationen Musiksverige. Han är talesperson för Kulturskaparna och ledamot i KLYS AU. Han är även ledamot i myndigheten Statens Musikverks Konstnärliga Råd. Stipendier SKAP delar ut en rad olika stipendier till kompositörer och textförfattare verksamma inom alla musikaliska genre: * Musikdramatikpris Pris som tilldelas upphovsmän inom filmmusik, teatermusik, dans, tvspelsmusik, det mesta som ryms inom begreppet musikdramatik. * Radiopris Pris till verksamma inom radioområdet som gjort en insats för svenska upphovsmän. * Hederspris Tilldelas upphovsman eller någon som gjort en stor insats för andra svenska upphovsmän. * SKAP:s specialpris Tilldelas personer eller organisationer som utmärker sig i andra avseenden än sin upphovsmannagärning. * Dansbandskompositionspris Delas ut under den årliga dansbandsveckan i Malung för stor insats inom dansbandsgenren. * SKAP:s och Manifests pris till årets kompositör och textförfattare Pris som tilldelas upphovsmän knutna till andra skivbolag än storbolagen. * Jazzkompositionspris Pris till unga jazzkompositörer som delas ut i samarbete med Svenska Jazzriksförbundet. * Nordic Film Music Award Uppmärksammar och delar ut priser till filmmusikkompositörer från de nordiska länderna. * Ted Gärdestadstipendiet Delas ut årligen i syfte att stödja och uppmuntra unga

kompositörer och artister. Detta stipendium är på 40 000 kr och maxålder är 25 år. Hur blir man medlem? Man måste först ha varit medlem i STIM eller motsvarande utländsk organisation i 3 år, man måste dessutom vara upphovsman. Ansökningar om medlemskap behandlas av styrelsen två gånger om året, i maj och december. Det som då undersöks är hur verksam man har varit som upphovsman samt ens avräkning från STIM. Det undersöks också hur många verk man har registrerat hos STIM. Även om man inte har många verk registrerade kan hög avräkning höja ens chanser för antagning. Det är viktigt att registrera hos STIM om man har anordnat några arrangemang som är relevanta för ansökningen. Svenska Institutet Historia Svenska Institutet (SI) grundades efter andra världskriget, år 1945. Syftet var att både statsmakterna och näringslivet i Sverige ville skapa en positiv bild för landet. För att uppnå målet, de spred kunskap om Sverige och stödde ett brett kulturellt byte med andra länder. Föreningen omvandlade till en myndighet år 1998. Men grundtanken av SI har inte ändrats särskilt mycket, den handlar fortfarande om att sprida kunskap, skapa goodwill och hjälper kontakter och utbyte med andra länder. Myndigheten ansåg att utbildning är ett viktigt område för att skapa möjligheter för internationella kontakter. Därför var stipendier en del av SI:s verksamhet redan i början. Om SI Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet under Utrikesdepartementet med uppgift att öka omvärldens intresse för Sverige. Genom strategisk kommunikation och utbyte inom kultur, utbildning och vetenskap främjas samarbeten och långsiktiga relationer med andra länder. Svenska institutet bedriver sitt uppdrag främst inom utrikespolitiken (Internationellt

Sverigefrämjande och Internationellt utvecklingssamarbete) inom ramen för offentlig diplomati att förstå, informera, påverka och bygga upp relationer med människor i andra länder. Genom strategisk kommunikation och relationsskapande verksamhet ska kännedomen om Sverige öka och en positiv miljö skapas för förverkligande av svenska ekonomiska, politiska och kulturella målsättningar. Offentlig diplomati siktar främst på att kommunicera och bygga upp relationer direkt med allmänhet och civila samhällen i utlandet. En av Svenska institutets huvuduppgifter är att informera om Sverige utomlands både mot en bred allmänhet och mot nyckelgrupper som journalister, opinionsbildare och beslutsfattare. Svenska institutet skapar uppmärksamhet för Sverige genom presentationer och projekt inom kultur, samhällsfrågor och vetenskap i alla delar av världen. Stipendier och stöd till utbyte mellan Sverige och andra länder är en viktig del av Svenska institutets verksamhet. Pågående Projekt Innovative Sweden, som nu är på utställningsturné med 20 tillväxtföretag som med sina innovationer fick ingå i SI innovationssatsning Innovative Sweden. Syftet är att stärka bilden om att Sverige är ett av världens mest innovativa länder. I projektet Kreativa och Kulturella Näringar strävar de efter att Sverige ska kännetecknas av fyra kärnvärden; nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet. Dessa fyra baseras på en kommunikationsstrategi för Sverige utomlands som vill förmedla att Sverige är ett progressivt land. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för att skapa förutsättningar för företagare att utveckla sina idéer. Livemusik, TV musik, filmmusik, spelmusik och ljuddesign är några exempel på musik som prioriteras tillsammans med mode, gaming, design, kommunikation och film. To me there s no other choice är en utställning som hedrar Raol Wallenberg kanske en av de mest beundrande svenskarna utomlands och berör ämnen som tolerans, demokrati och civilkurage. Under slutet på andra världskriget lyckades han rädda tiotusentals judar i Budapest, och sedan han försvann 1945 är det fortfarande oklart om vad som hände med honom. Utställningen invigdes i Budapest den 17 januari och fortsätter till bl.a. New York, Berlin, Ottawa och Toronto. Så kan vi som musiker/producenter få hjälp Det finns inga direkta bidrag för musiker eller producenter. Som tidigare skrivet så har SI olika projekt vilka riktas mycket till bilden av Sverige och att främja demokrati/jämställdhet. Summan av detta blir att man exempelvis inte kan få stöd för att producera sitt pop album, en utlandsturné eller för eget utbildningssyfte. Stipendier för

utbildning ger SI ut, men inte inom musik/kultur. Skulle man däremot ha ett kultur eller musikprojekt som kan knyta an till SI s projekt så kan man ansöka om stöd. Statens Kulturråd Kulturrådet är en statlig myndighet som har som främsta uppgift att stödja kulturlivet och dess utveckling. I styrelsen sitter nio ledamöter som valts ut av regeringen. I kulturrådets kansli ingår ca 80 anställda uppdelade inom tre områden, nämligen konst och kultur, kommunikation och slutligen administration. Utöver detta finns även en självständig enhet till minne av Astrid Lindgren, ALMA, som behandlar litteratur. På varje avdelning sitter experter inom sina områden, som valts av styrelsen, som utreder och beslutar om diverse stöd ska beviljas. Som stöd till experterna har även referensgrupper utsetts av styrelsen. Referensgrupperna har endast en rådgivande position. Eftersom myndigheten är statlig råder höga krav på saklighet och opartiskhet. Med detta nämnt bör man alltså inte ingå i en ledamots bekantskapskrets på något plan överhuvudtaget vid ansökan av stöd. Detta anses vara en riskabel grund vid utvärderingarna. Att detta inte förekommer faller dock på ledamotens ansvar. Kvaliteten på utredningarna håller hög standard och inga beslut fattas utan redovisning. Ett fattat beslut kan inte överklagas. Kulturrådet sysslar med mer än att dela ut bidrag till olika organisationer. Dom stöttar även upp regeringen när underlag för beslut inom kulturlivet behövs bl a. De jobbar även mycket med internationella enheter för att ytterligare stärka kulturlivet i sin helhet. Detta breddar givetvis marknaden ännu mer för kulturutövaren, samt att vi i Sverige får större möjlighet att ta del av, och inspireras av, interkulturella verk. Kulturrådet bjuder även regelbundet in till kulturpolitisk debatt för att på så sätt ta del av andras åsikter för att få ett så bra underlag som möjligt för att fatta korrekta beslut. Bidrag från Kulturrådet ges endast ut till institutioner, grupper och organisationer, en enskilda person kan alltså inte söka om bidrag härifrån. Bidragsansökan sker i första hand på Kulturrådets hemsida via deras onlinetjänst, vissa bidrag går att söka under hela året medan andra endast är öppna för ansökan under en vissa perioder. Bidragsfördelningen sker med olika aspekter i åtanke, till exempel konstnärlig kvalitet, strävan efter utveckling, målgrupp, jämställdhet och geografisk spridning. Följande bidrag kan sökas hos Kulturrådet:

Fonogramstöd Bidrag till musikarrangörer Verksamhetsbidrag till fria musikgrupper Bidrag till tonsättare Bidrag till regionala musikverksamheter Bidrag för fonogram delas ut i två former: produktionsstöd och marknadsstöd. För att kvalificera till detta bidrag måste bidragsmottagaren vara verksam i Sverige och stå för en regelbunden utgivning (minst två fullängdsproduktioner). Marknadsstödet ger marknadsförings och distributionsbidrag till ett redan utgivet verk medan produktionsstödet också bidrar till produktionskostnaderna. En musikgrupp som bedriver en verksamhet i yrkesmässiga former kan söka bidrag från Kulturrådet. Bidragsfördelningen sker med olika aspekter i åtanke, till exempel konstnärlig kvalitet, strävan efter utveckling, målgrupp, jämställdhet och geografisk spridning. För att ansöka om bidrag ska ett ljudprov och annan dokumentation lämnas in i samband med detta. Ljudprovet ska representera gruppens kvalitet och repertoar och innehålla minst tre verk med en totaltid på minst 20 minuter. Ett bidrag till arrangörer av yrkesverksamma fria musiker/grupper delas också ut av Kulturrådet. Detta kan endast tilldelas en juridisk person som får bidrag för projektet från kommun eller landsting. Målet med detta bidrag är att skapa arbetstillfällen för fria musiker, utveckla mångfald i det musikaliska utbudet och att uppmuntra den konstnärliga utvecklingen. Ljudprovet som bekant skall bifogas i ansökan till Kulturrådet måste uppfylla vissa krav. Det skall innehålla minst tre verk med en sammanlagd tid mellan 20 70 minuter. Ljudprovets format skall vara i två versioner på data CD R. Den första skall vara en ljud CD R med okomprimerade filer. Den andra skall vara en CD R med data och bestå av komprimerade filer i MP3 format med en kvalité på minst 320 kbit/s och 44,1 khz. Det kvittar dock om det är en liveinspelning eller utgivet fonogram. En arbetsgrupp som består av en ordförande och tio ledamöter fattar sedan ett beslut gällande den aktuella ansökan med ljudprovet. Ledamöterna är experter på sitt område och har god branschkännedom. Minst fyra av arbetsgruppens ledamöter lyssnar igenom ljudprovet ett flertal gånger, dock kan externa experter kallas in vid behov. Efter en genomgång av varje enskild ansökan och omfattande diskussioner om bidraget i sin helhet, fattar arbetsgruppen sitt beslut. Detta beslut kan inte överklagas, om någon skulle komma med invändningar, lämnar vederbörande rummet och deltar inte i beredningen av ärendet. Så här avslutningsvis kan det vara läge att summera och ge en bild av Kulturrådet och dess verksamhet och på vilka grunder det är ett fördelaktigt alternativ att vända sig till som skapare och utövare av musik. Som nämnts är Kulturrådets verksamhet inte begränsad till att förse med omsorg utvalda organisationer och grupper av människor med bidrag. Utöver

det inflytande som Kulturrådet har vid kulturpolitiska beslut från regeringen väcker man kulturpolitiska debatter i syfte att få nya perspektiv vid fattandet av nya beslut. Därtill uppmanas man av regeringen till ett tvärsektoriellt arbete. Detta kan i praktiken innebära att se till den kulturella mångfalden, en geografisk jämlik fördelning av kulturutbudet och den regionala tillväxten. Kulturrådet står alltså för ett mångfasetterat och förtroendeingivande arbete och är en myndighet väl värd att ta i beaktande för de aktiva och seriösa musikskaparna i behov av ekonomiskt stöd för sitt kreativa skapande. Statens musikverk Kort ansökningsperiod varje år, i år mellan 17:e jan och 7:e feb Stöd beviljas inte till utgivning olika former av fonogram d.v.s. skivor, kassetter etc. Tre olika grader av stöd beviljas: 10,000 100,000 kr för korta, mindre nationella och internationella projekt eller förstudier inför ett större sådant. 100,000 2,000,000 kr för projekt som i första hand nationella samarbeten. 50,000 500,000 kr för internationella samarbetsprojekt, gästspel utifrån och svenska gästspel utomlands. Syftet med stödet är att organisationer och individer ska själva kunna starta upp projekt för att gynna musiklivet och bidra till utveckling av samhället både inom och utanför Sveriges gränser. För att bli beviljad stöd bör projektet ha en tydlig plan både ekonomiskt och organisatoriskt. Man får ej vara försatt i skuld på något vis till staten för att söka. Det är viktigt att redovisa en trovärdig och detaljerad budget, och tydligt förklara vem som gör vad i arbetet. Ett projekt måste också ha en tydlig början och slut. Fysisk, som juridisk person kan söka stöd. Du som ansöker (projektägare) ska vara huvudansvarig. Du måste dock vara bosatt och registrerad i Sverige. Själva ansökan går till som så att man fyller i ett formulär med en korfattad sammanfattning av projektet. Till detta ska även bifogas en utförlig projektbeskrivning på max 4000 ord samt eventuella text och ljudfiler. Mellan 2011 och 2014 håller Statens Musikverk på att genomföra ett jämställdhetsprojekt där ideella organisationer och enskilda firmor (personer med F skattesedel) inom det musikaliska kulturlivet. Stort fokus ska läggas på långsiktigt jämställdhetsarbete, gärna med barn eller ungdomsinriktning, och inriktat på interkulturella projekt.

Ansökan bedöms av ett konstnärligt råd bestående av åtta ledamöter. Dessa ledamöter tar hänsyn till följande kriterier under en bedömning: Konstnärlig kvalité Musikalisk utveckling och förnyelse Musikalisk betydelse på ett nationellt och/eller internationellt plan Skapandet av nya eller vidareutveckling av redan befintliga strukturer och nätverk Nya samarbetssätt och partnerskap, till exempel med andra delar av samhället eller med andra kulturer och länder Budgetens trovärdighet Projektadministrationens/företagets trovärdighet Publikutveckling (att nå ut, hitta nya publikgrupper mm), Jämställdhetsperspektiv, interkulturellt eller flerkulturellt perspektiv, tillgänglighetsperspektiv, barn och ungdomsperspektiv, geografisk spridning Projektets hållbarhet och verkan för återväxt. Detta kan man inte söka stöd för: Ordinarie verksamhet, driftskostnader, investeringar Projekt som redan är igång eller som startar innan det konstnärliga rådet fattar sitt beslut (15 mars) Projekt som har film och olika fonogram, exempelvis skivinspelningar, som huvudsyfte Svenska gruppers turnéverksamhet inom Sverige Amatörverksamhet Barn och ungdomsverksamhet utan professionella musiker Skolresor och studier Forskningsprojekt Enskilda kompositionsbeställningar,projekt som går ut på att beställa och framföra ett verk av en kompositör Stöd ges inte till organisationer som inte har en demokratisk grundsyn http://www.statensmusikverk.se/soka stod/ SAMI Svenska Artisters & Musikers Intresseorganisation För att kunna livnära sig som artist eller musiker finns det många sätt att gå tillväga. Ett sätt är att ansluta sig till Svenska Artisters och Musikers Intrsseorganisation (SAMI). SAMI

är en organisation utan vinstsyfte med över 26 000 anslutna medlemmar. När ens inspelade musik spelas via olika medier (TV/radio, offentliga platser) ger SAMI ersättning till de medverkande som är anslutna till SAMI enligt deras regler. Man överlåter vissa rättigheter till SAMI (så som rättigheter vid offentlig uppspelning) men får i gengäld ersättning. För att använda musik som är ansluten till SAMI måste man betala en avgift till organisationen som sedan betalar ut den till utövarna genom ett slags poängsystem. Historia Organisationen SAMI startades 1960 av atisters och musikernas fackförbund. Fram till 1986 kunde man endast få ersättning när musiken spelades upp i TV och radio. Den nya lagstiftningen ändrades därefter och musiker kunde få ersättning för musiken som spelats upp offentligt. Under detta år ändrades också skyddet av låtarna från 25 år till 50 år. År 1995 blev lagen om offentlig framförande utökad och börja infatta uppspelning på andra offentliga platser. Anslutning För att bli ansluten till SAMI måste man fylla i ett ansökningsformulär. Detta görs på SAMIs hemsida där man lämnar personuppgifter och anger en låt/ ett album man har medverkat på. Därefter skickar SAMI ett brev hem till dig med dubbla kontrakt och ett registreringsformulär. I kontraktet finnes alla rättigheter som du och SAMI har. Efter att man har skrivit under och fått namnteckningar från två personer som bevittnat ens underskrift skall också registreringsformuläret kompletteras. I detta formulär anges återigen personuppgifter och även hur eventuella utbetalningar önskas ske (d.v.s. till Bankkonto, Bankgiro eller Plusgiro). Nu gäller det bara att skicka det påskrivna kontraktet samt registreringsformuläret till SAMI och inom en kort tid är anslutningen klar. Hela processen är dessutom kostnadsfri. När en anslutning är utförd att det mycket viktigt att fylla i en inspelningslista. Här anges vilka inspelningar man har medverkat på och vilken roll man har haft. Detta kan göras direkt på hemsidan, via e post eller via vanlig post. Med hjälp av inspelningslistan ser SAMI till att du får den ersättning du har rätt till enligt upphovsrättslagen.

Ibland är det producenten eller skivbolaget som fyller i inspelningslistorna. Men om en inspelning du medverkat på spelas offentligt, och ingen lista till denna inspelning finnes, får du ingen ersättning från SAMI. Ifall ett större inflytande i SAMIs verksamhet eftertraktas, finns det möjlighet att bli medlem i SAMI, detta är inte samma sak som att vara ansluten. Skillnaden är att du som medlem (utöver de befogenheter en ansluten har) har rösträtt på organisationens årsstämmor. Poängsystem Poängsystemet fungerar som så att man på inspelningslistan fyller i vilken roll varje person har på varje låt; en så kallad rollkod. En person kan bara ha en rollkod per låt. Om man skulle ha flera roller så fyller man i den som ger mest poäng. Rollkoden baseras på vilken roll du har, t ex studiomusiker eller gruppmedlem. Den baseras alltså inte på vilket instrument du spelar. Rollkoden styr hur många poäng du får per minut som din rapporteras att den spelats i radio. Storleken på ersättningen avgörs av antalet poäng. Att i förväg beräkna hur mycket ens prestation är värd på en inspelning är svårt eftersom poängens värde varierar från år till år. Detta till följd av att den insamlade potten varierar från år till år. SAMIs hemsida: www.sami.se KULTURBRYGGAN Kulturbryggan är en tillfällig enhet, alltså en utredning tillsatt av regeringen som är planerad att för tillfället bedrivas till och med december 2012. Grundidén är att enheten ska dela ut statliga medel till nystartade kulturprojekt som är banbrytande, nyskapande och experimentella en bidragsgivande instans som tidigare hette Framtidens kultur men som Kulturbryggan tog över förra året. Tanken är alltså att dela ut bidrag till kulturprojekt som andra bidragsgivande institutioner inte är kapabla eller benägna till att göra. Verksamheten är inte permanent utan en försöksverksamhet. Kulturbryggan ska, parallellt med att bedriva försöksverksamhet, aktivt arbeta operativt men även att undersöka möjligheterna om det finns möjlighet för en permanent verksamhetsform. Kulturbryggan får årligen ett anslag på 25 miljoner kronor och stiftelsen Framtidens kultur som man nu delvis har tagit över har under åren 1994 2008 delat ut närmare 900

miljoner kronor. Riktlinjer När man skickar sin ansökning ska man ha en god uppfattning om kulturbryggans villkor och riktlinjer. Allt från enskilda individer till större organisationer kan söka stöd men för att kunna ansöka måste du vara bosatt och registrerad i Sverige. Man kan söka stöd för att bedriva olika sorters konstverksamhet där det fria kulturlivet ses som mål. Projekten ska främst vara nyskapande och inom dessa områden: Kulturell verksamhet i projektform Utveckling av nya former av kultursamverkan Utveckling av finansiering av kulturprojekt Kulturbryggan är främst inriktad på utveckling inom kulturen och ges inte som personligt stipendie för utbildning eller som ett bidrag till utrustning för en löpande verksamhet. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunderna existerar av två huvudsakliga skäl. För det första ska den tillse att kvalitetsförsäkringen ökar så att bedömarna mycket enklare kan granska projektet och för det andra så används det för öka transparensen i bedömningsprocessen, vilket samtliga sökande delges i ett beslutsbrev. Bedömningsgrunderna delas upp i sex grunder: Nyskapande På vilka sätt tänjer projektet till form och innehåll på gränserna för fältets/områdets konstnärliga eller kulturella praktik, metodik eller process? På vilka sätt kan projektet komma att påverka och utveckla fältet/området i sig samt andra fält/områden? På vilka sätt förhåller sig projektet till form och innehåll till andra, eventuellt liknande projekt? Kvalitet På vilka sätt är projektet relevant i termer av konstnärlig eller kulturell aktualitet, ambition och integritet? Kompetens och genomförbarhet På vilka sätt är initiativtagarnas och övriga nyckelpersoners kompetenser och erfarenheter betydelsefulla för projektets genomförande och utgång? Samverkan På vilka sätt är de eventuella konstnärliga eller kulturella samarbetsparterna betydelsfulla för projektets genomförande och utgång? Risktagande Vilken roll kan ett beviljat stöd från Kulturbryggan ha för projektet i förhållande till eventuell finansiering från andra offentliga instanser?

Vilken betydelse kan ett beviljat sto d från Kulturbryggan ha för projektets möjlighet till finansiering från privata finansiärer? Hur pass balanserad och rimlig a r projektets budget? Vilka stöd Det finns två stöd som kulturbryggan delar ut, startstöd och genomförandestöd. Startstödet söker man när man befinner sig i idéstadiet och genomförandestödet när man vidareutvecklar sitt pågående projekt. När man söker startstödet bör man ha en förstudie eller projektering som har som mål att hitta ny mark inom konst och kulturområdet. Startstödet ansöks mellan 18 juni till 6 augusti och du kan ansöka om bidrag upp till 100.000 kronor. Det finns inga krav på att något att ska finansieras och ett beslut fattas senast den 30 november. Genomförandestödet ges till vidareutveckling av nyskapande projekt. Dock ska minst 50% av intäkter som gått till projektet vara finansierat på annat håll av minst en privat källa. Man kan få upp till 1 miljon via detta stöd, alltså för att få det måste man hålla på med ett projekt som finansieras med minst 2 miljoner kronor och som är nyskapande. Privat källa menas något som inte bedrivs med skattemedel. Att inte blanda ihop är att medfinansiering och privat finansiering inte är samma sak. Stödet ansöks mellan den 17 februari och 16 mars, där du som sagt kan söka upp till 1 000 000 kronor, om 50% av dina intäkterna har finansierats privat. Beslutet tas den 29 juni. Kulturbryggan är en mycket seriös och driven organisation som har mycket att ge till den som är tillräckligt driven. I kriterierna kan man se att det krävs mycket för den som söker och det är många faktorer som måste stämma korrekt. Detta är dock inte att bli avskräckt ifrån, då Kulturbryggan ändå är mycket engagerade i konsten och villiga till utveckling i samhället. Därmed väldigt intresserade av din ansökan. STIM Förkortningen STIM står för Svenska Tonsättares Internationella Organisation. De fungerar som en intresseorganisation för upphovsrätten till verk från musikskapare och förlag. De har i uppdrag att förvalta upphovsmännens, enligt upphovsrättslagen, ekonomiska rättigheterna till sina verk. De licensierar och ger tillstånd till offentligt framförande av verken, tar in ersättningen och fördelar den individuellt mellan upphovsmännen.

Man kan som upphovsman ansluta sig till Stim och anmäla sina verk, som i sin tur dokumenteras genom att registreras i verkregistret där aven uppgifter om verkens ägarandelar finns. För att sedan ha underlag till utbetalningar åt upphovsmännen tar Stim in rapporter om vilken musik som har spelats, laddats ned eller streamats. Den som använder sig av upphovsrättskyddat material måste rapportera detta och betala en avgift till Stim. Genom dessa rapporter kan Stim sedan, med uppgifterna som finns om vem som äger rättigheterna till det registrerade verket, fördela pengarna bland upphovsrättsägarna. Detta gäller offentligt framförande av att verk, vilket betyder att vem som helst öppet kan lyssna till det. Det handlar om levande och inspelad musik, musik från radio och tv, musik på en webbplats, musik som bakgrundsmusik eller i en butik och även musik som spelas på en arbetsplats. Dock gäller detta inte privata fester. Stim verkar även internationellt genom att ge uppdrag åt motsvarande organisationer i andra länder att bevaka de ekonomiska rättigheterna som de Stim anslutna har i respektive land. Dessa organisationer kan senare skicka information eller ersättning till Stim som sedan kan sköta utbetalningarna till sina medlemmar. På samma sätt verkar Stim i Sverige för de utländska organisationerna. För att kunna ansluta sig till Stim så måste upphovsmannen, som kan vara kompositör, textförfattare, arrangör eller musikförläggare, ha skapat ett musikaliskt verk som har framförts offentligt eller blivit inspelat och utgivet. När en upphovsman ansluter sig till Stim, så upplåter denne alla de rättigheter och ansvar som finns i samband med att musiken spelas, till exempel att ta betalt för musiken när den spelas i offentliga sammanhang såsom TV och radio som tidigare sagt. Så länge en kompositör är medlem i Stim så gäller samtliga villkor och bestämmelser för upphovsmannens samtliga verk som finns registrerade hos Stim. Detta innebär dock att upphovsmannen inte kan ge ensamrätt till någon annan att spela upp verket utan att därigenom bryta mot kontraktet med Stim. Som medlem i Stim blir man även automatiskt medlem i NCB (Nordic Copyright Bureau). Denna organisation står för ärenden som rör skivproduktion. NCB arbetar på uppdrag av Stim med de mekaniska rättigheterna. Om man vill bränna ner musik på exempelvis en CD skiva, så är det godkänt att sprida skivorna så länge det är till familj och nära vänner. Om skivorna däremot börjar spridas i större utsträckning så är det fråga om offentligöring av musik som andra äger rättigheterna till, och man ska således betala en så kallad NCBavgift. Det finns dock vissa undantag. Ett fribrev är ett intyg från NCB som visar att du inte behöver betala NCB licensen. Man kan få brevet av olika anledningar, bland annat om skivan innehåller enbart fri musik, enbart musik som du har skrivit själv eller musik av upphovsmän som inte är anslutna till någon motsvarande organisation som Stim. Om man har begärt att få ett fribrev så skall detta visas upp för presseriet. I annat fall måste presseriet betala NCB licensen enligt avtal med NCB. Den största anledningen till att detta fribrev existerar är för att förenkla vissa processer, till exempel då en radiostation ska spela ett verk eller om en musiker vill spela in en cover. Genom att ha detta centrala avtal i

form av fribrev så kan man underlätta arbetet istället för att behöva avtala med mängder av olika kompositörer. En kompositör kommer aldrig äga rätten att kräva ersättning från Stim när musiken spelas i bland annat radio eller TV om denne inte har accepterat de villkor och inskränkningar som ställts, exempelvis att personligen avtala om sin musik, släppa vissa verk fritt på Internet mm. En kompositör kan alltid anmäla ett verk till Stim i efterhand om man har glömt att föranmäla. Hur mycket pengar en kompositör får från Stim beror bland annat på: Hur många som varit med och skrivit verket/låten och hur stor andel var och en har Verkets gradering Verkets speltid Var musiken spelats och hur mycket pengar Stim fått betalt för det Kostnaden för Stims arbete. Stim ger även ut stipendier och priser. År 2011 fick 112 personer dela på 3 875 000 kronor. För att få ansöka om ett Stim stipendium måste man huvudsakligen vara verksam som upphovsman och uppfylla höga kvalitetskrav. Du får exempelvis inte ansöka om du under samma år fått arbetsstipendium från Konstnärsnämnden, eller om du taxerat över 320.000 kronor i privat inkomst vid senaste tillfället. Obligatoriska bilagor som måste medfölja är bland annat ett arbetsprov: Arbetsprovet måste skickas i digital form av mp3 eller pdf. OBS, endast originalkompositioner! Minst 15 minuters musik antingen uppdelad på flera verk eller som ett längre Det får inte vara äldre än tre år Arbetsproven ska vara Stim anmälda (verkanmälda) senast i april ansökningsåret. Om arbetsproverna innehåller medverkande från flera kompositörer, så måste samtliga söka och det ska framgå tydligt att man söker tillsammans. Alla ansökningar behandlas konfidentiellt och besluten av stipendiekommittén tillkännages i oktober och går inte att överklaga. Stim delar även ut Atterbergpriset och Skriftställarstipendiet. Det förstnämnda inrättades i samband med tonsättaren Kurt Atterbergs död 1974 och delas ut i hans namn. Det här priset kan inte sökas, utan pristagaren utses varje år av Stims styrelse. Skrifställarstipendiet kan inte heller sökas och delas även det ut av Stims styrelse, dock endast när man funnit en lämplig kandidat (ej årligen). www.stim.se

Konstnärsnämnden Konstnärsnämnden bildades 1976 och är en statlig styrelsemyndighet. Verksamheten styrs av en styrelse som utses av regeringen och regleras genom regeringens förordningar. Uppdragen kommer alltså från regeringen via Kulturdepartementet. Konstnämnden leds av en styrelse med högst elva ledamöter som utses av regeringen, varav fem av dessa kan tillsättas efter förslag från olika konstnärsorganisationer. Syftet med Konstnärsnämnden är att stödja konstnärligt arbete både inom Sverige men även genom internationellt utbyte. Stödet ska bidra så att konstnärer får ekonomisk möjlighet att utveckla och fördjupa sin verksamhet. Det finns tre uppgifter som är viktiga för denna nämnden. Dessa är, stipendier och bidrag, internationellt och interkulturellt utbyte, samt bevakningen av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Stipendier och bidrag Här finns ett brett urval av olika stipendier och bidrag som man kan söka till. Dessa riktar sig mot yrkesverksamma konstnärer inom bild, form, dans, film, musik och teater. Detta är först och främst för personer som är verksamma som enskilda frilansande konstnärer, bosatta i Sverige och/eller med sin konstnärliga verksamhet här. Den totala summan som delas ut varje år är ca 120 miljoner kr. Ungefär hälften av dessa tilldelas konstnärer inom bild och form genom Sveriges Bildkonstnärsfond och gäller främst arbetsstipendier. Konstnärer inom musikområdet kan tilldelas uppemot 21 miljoner kronor, medan dans får 9 mkr, film 8 mkr och teater 6 mkr. Varje år behandlas 7000 ansökningar och omkring 1700 av dem sökande tilldelas stipendium eller bidrag av någon form. Annan verksamhet Konstnärsnämnden bedriver också verksamhet som inte är direkt kopplat till stipendier, bidrag och fonds verksamheten. Till exempel utgav konstnärsnämnden, i samband med Statistiska Centralbyrån, 2009 en rapport om svenska konstnärers ekonomiska och inkomstförhållande. Denna rapport vista, förvånansvärt nog, att konstnärer i hög grad försörjer sig enbart genom sin konstnärliga verksamhet. Den viste också att konstnärer överlag har högre utbildning, men mycket lägra lön än resten av befolkningen, samt att konstnärer jobbar flera timmar i veckan. Ett flertal av rapport har gjorts med titlar som; Om utställningsersättning, Komponister i Sverige etc. Konstnärsnämnden gör också Konstnärsguiden, som finns på deras hemsida, som är en guide för konstnärer av alla slag i Sverige. Guiden beskriver skatte och trygghetssystemet som finns för konstnärer i Sverige. Den är skriven med henblick på att många svenska konstnärer är frilansande och har låg jobbsäkerhet. Frågar som pension, studielån och skulder tas bland annat upp.

Internationell verksamhet Stöd till internationellt kulturutbyte ges enskilda konstnärer inom alla nämndens områden. Konstnärsnämnden samarbetar med utbytesprogrammet Iapsis för att stödja bild och formkonstnärernas internationella kontakter. Inom dans finns det Internationella dansprogrammet. Från 2012 har regeringen föreslagit att Konstnärsnämnden ska skapa ett speciellt internationellt program för musiken. Iaspis Iapsis bildades 1996 som en utveckling av Bildkonstnärsfondens internationella program och har sedan dess varit en viktig del till att göra den svenska konstscenen mer internationell. Finansiering av verksamheten görs av staten genom så kallad visningsersättning. Det är alltså resurser som staten årligen avsätter till Sverigen bildkonstnärsfond. Visningsersättning ges sedan som kompensation till de bild och formkonstnärer som haft sina verk i offentliga institutioners ägo som visats för allmänheten eller använts på annat allmännyttigt sätt. Iaspis är som sagt en del av Konstnärsnämnden och är underställt Konstnärsnämndens styrelse. Besluten som fattas angående stipendier för internationellt kulturutbyte samt om ateljéprogrammen i Sverige och utomlands görs av en delegation som består av ledamöter ur Bildkonstnärsfondens styrelse. Iaspis har sammanlagt tolv ateljéer i Sverige, nio i Stockholm och tre stycken i samarbete med lapsisgrupperna i Göteborg, Malmö och Umeå. Konstnärer som är verksamma i Sverige erbjuds ateljévistelser utomlands genom samarbeten med olika internationella ateljéprogram. Berlin, London, New York, Rio de Janerio/Sao Paulo, Kairo och Tokyo är platser dit svenska konstnärer för närvarande kan ansöka om arbetsvistelse. Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor Det viktigaste att förstå är att konstnärerna arbetar på ett annat sätt än den vanliga arbetar Svensson och det finns en hel del skillnader på föresättningarna mellan de för nämnda. Vilket betyder att man bedöms på ett helt annat sätt och blir bedömd på ett helt annat sätt

än den vanliga arbetaren. Konstnärsnämndens utredningar och rapport ger en bra grund för regeringen och riksdagens intiativs tagande inom konstnärspolitiken.