Branschtidning från Avfall Sverige # 4 /sep 2008 Biogasen kan mångdubblas PCB hinder för glasåtervinning Utställning i Falun och Torquay Nu satsar USA på förbränning Räka visar hur farligt avfallet är Sopbanta med ID-metoden [sid 18
TeMA: TAxAn SoM STyrMedel id på sopkärl en fråga om Umeå var bland de första i landet att införa identifering av sopkärl och viktbaserad taxa. nu satsar de på att byta upp sig till senaste tekniken. UMEå HAR LåNG TRADITION att jobba med identifering och vågar på sopbilar. Redan 1995 beslutades att viktbaserad avgift för hushållsavfall skulle provas som ett lämpligt sätt att uppmuntra till ett miljöriktigt beteende. Ett projekt startades med en sidlastande sopbil som utrustades med ID-läsare och våg. Försöksområdet omfattade omkring 5 000 invånare där huvuddelen var villahushåll. Projektet pågick under drygt ett år och 1997 beslutades att hela kommunen skulle införa viktbaserad avgift. Utbyggnadstakten valdes så att upphandlade transportentreprenader sammanföll med systemutbyggnaden. Kvalitetssäkring Under de första åren var alla fokuserade på rättviseaspekter, avgifter och missbruk. Efterhand har fokus dock fyttats till fördelarna. Identifering av behållare ger en god möjlighet att kvalitetssäkra hämtningsarbetet. Framförallt vid klagomålshantering är ID-systemet ett värdefullt hjälpmedel. Fastighetsägaren har i många fall en avvikande uppfattning hur hämtningsarbetet är utfört då är det bra att kunna diskutera fakta. Tid och plats samt tömd behållare är fakta som i de festa fall styrker att uppdraget är utfört på rätt sätt. ID kan därför också vara ett hjälpmedel i arbetsmiljöarbetet för chaufförer. Många tycker det är jobbigt att bli beskylld för att inte ha gjort ett bra arbete. Med fakta i datorn är det lättare att argumentera med en upprörd kund. Många kommuner som identiferat sina behållare har ökat sina intäkter, då fripassagerare upptäcks både bland fer - familjshus och villor. I ett av distrikten i Umeå var det tre procent av fastigheterna som saknades i våra rullor och som alltså inte betalt för sophämtningen. Det fnns en rättviseaspekt i att kunderna betalar för den tjänst som kommunen utför. Välj rätt utrustning Finns det bara fördelar med identife- ring? Svaret är naturligtvis nej. Det viktigaste att tänka på när man inför ID i sin kommun är att välja rätt utrustning både på bilar och på själva taggen, som kärlidentiferingen oftast kallas. Det är en tuff miljö med sol, kyla, slask, vägsalt, mekanisk nötning med mera som utrustningen ska tåla. I många kommuner handlar det om cirka 10 000-talet behållare och ett fertal sopbilar. Då är det viktigt att satsa rätt från början. En billig investering kan ska - pa en hög driftkostnad, det gäller de festa installationer men är påtaglig i detta fall. Den som är ansvarig för driften måste medverka vid valet av utrustning. Idag fnns erfarenhet i ett 40-tal svenska kommuner det är en bra kunskapsbank. Det viktigaste att tänka på när man inför ID i sin kommun är att välja rätt utrustning både på bilar och på själva taggen. fördelar med viktbaserad taxa atxanaccepterasochuppfattassomrättvis av hushållen. Belöningförkällsorteringochhemkomposte - ring är inbyggt i systemet. Denrörligataxanstimulerarettgenerellt ökat intresse för avfallsfrågor i samhället. Förbättradarbetsmiljövidinsamlingen. Högkvalitetochprecisioniadministration och kundservice. Det är inte ovanligt att kärl som har tömts men inte debiterats upptäcks vid införandet av kärl-id. KäLLA: LISA DAHLén OCH An nackdelar med viktbaserad taxa Ökadekostnader,såvälteknisktsomadminis - trativt, i samband med övergång till nytt system Riskattsäck-ochkärlavfalldumpaspå återvinningscentraler, återvinningsstationer, arbetsplatser, i naturen eller tar andra otil - låtna vägar till exempel förbränning hemma. Riskförökadmängdfelsorteratmateriali källsorterat avfall. nigengarantiattkällsorteringochhemkom - postering ökar (ökning tack vare taxan har ej kunnat bevisas i undersökningar). Detharförekommittekniskaproblemmed vägning och registrering. Kommunenmåstehanteraklagomålfrån fastighetsägare som anser att de blivit debiterade felaktiga vikter. DERS LAGERKVIST, LULEÅ TEKnISKA UnIVERSITET Gneerelltminskadmängdavfallisäckoch [ sid 18 AVFALL OCH MILJÖ 4.08
arbetsmiljö och rättvisa ID-systemet kostar pengar och svårast är det att sätta prislappen på programanpassningar. Det är viktigt att ta reda på vad befintligt datastöd klarar samt vad som krävs för att uppdatera. För att de som beslutar om inköp ska få bra underlag bör många argument tas fram och prissättas. Glöm inte argument som kvalitetsarbete, arbetsmiljö och hjälpmedel för kunders miljöarbete. Skaffa reservsystem Se till att reservsystem kan användas, till exempel handläsare och reservtaxa; inga system fungerar alltid till 100 procent. Vid införande av ID-system bör extra administrativa resurser sättas in. Då kan eventuella felaktigheter i kundregister rättas till före systemstart. Till sist vill jag påpeka att det är viktigt att besluta om tydliga leveransgränser av data, framförallt om transporten utförs av upphandlad entreprenör. att alla sopbilar har nya läsare. Vi har redan provat så att de olika ID-brickorna inte stör läsaren. Det innebär att övergången kan göras utan driftstopp. Nu pågår ett arbete att montera taggar samt att anpassa Robert Hagberg monterar nya moderna ID-brickor på Umeås soptunnor. Det är viktigt att de tål väder och vind, menar Jan-Olof Åström. kundhanteringssystemet så att det kan ta emot den nya teckenuppsättningen. Text: Jan-Olof Åström, Umeå Vatten och Avfall AB Avfall AB Foto: Simone Andersson Modernisering utan driftstopp Umeå startar nu ett arbete att byta de gamla taggarna till moderna ID-brickor. Vi kommer att behålla de gamla fram tills Bjuv övergav vikttaxa Tekniska problem, klagomål från kunderna och felsorterat avfall. Det var några konsekvenser för Bjuv när vikttaxa infördes. Man ville ha ett större insamlingsområde. Därför slog vi ihop oss med Åstorp och de hade slopat vikttaxan. Så förklarar tekniske chefen Leif Erlandsson anledningen till att Bjuv i fjol valde bort den viktbaserade taxan efter sju år. Den administrativa personalen hade nog kunnat ange fler skäl till att överge vikttaxan. De fick en hel del klagomål från abonnenter som hävdade att de debiterats för felaktiga vikter. Livsmedelsaffärer klagade över att folk slängt sina sopor i deras containrar och de som själva vägt sina sopor menade att kommunen tagit för mycket betalt. Det blev mycket extraarbete med korrigerade fakturor. Jo, hon som administrerade fakturorna på den här tiden fick mycket samtal om det här, hon var trött på det, säger Leif Erlandsson. Det har också rapporterats om tekniska problem, både på vågarna och avläsningssystemen. 1,2 kilo kunde registreras som 120 kilo. Det var inte alltid kärlen kunde identifieras och då kunde man inte heller ta betalt. Den viktbaserade taxan infördes 2000. Mellan 1999 och 2001 halverades mängden säck- och kärlavfall, matavfallet inräknat. Mängden utsorterade förpackningar och tidningar ökade något, om än inte i samma utsträckning. Samtidigt ökade dock nedskräpningen på återvinningsstationerna drastiskt. Sedan 2007 använder Bjuv två fyrfackskärl för insamling av matavfall, förpackningar, tidningar och brännbart. Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige Läs mer i Lars Gidlund och Erika Lundströms examensarbete från Luleå tekniska universitet: Taxans effekt på avfallsflödet En studie av insamling av hushållsavfall i tre kommuner med viktbaserad avfallstaxa. AVFALL OCH MILJÖ 4.08 sid 19 ]