Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4
2
Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården... 7 Tillgänglighet... 8 Vårdkontakter... 9 Tandvård... 1 Avstått vård... 12 Behandling... 14 Frågor och råd om levnadsvanor... 16 Sammanfattning... 18 Förtroende... 18 Tillgänglighet... 18 Vårdkontakter... 18 Behandling... 18 Levnadsvanor... 18 Rapporten är framtagen av Forsknings och Utvecklingsenheten vid Landstinget Sörmland. Vill du veta mer om undersökningen Liv & hälsa 4, se hemsidan: www.landstinget.sormland.se/fou Författare: Anna Ekholm Hans G Eriksson Lotta Wernbro 3
4
Inledning Enkätundersökningen Liv & hälsa har nu genomförts för andra gången, första undersökningen genomfördes år. Undersökningen 4 ger information om befolkningens hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och kontakter med vården. Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen, i denna rapport kallad regionen) samarbetar kring undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Regionen innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare mellan 18 och 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om drygt 68 personer gjorts. Drygt 43 har besvarat postenkäten, därav 8 196 sörmlänningar. Invånarnas förtroende för och åsikter om vården är väsentliga för den framtida planeringen. För att kartlägga om landstinget lever upp till målet om en god hälsa på lika villkor är det viktigt att mäta och följa upp befolkningens upplevelse av bland annat tillgänglighet och behandling. Denna rapport ger en bild av vad sörmlänningarna tycker om vården. Observera att skalorna i diagrammen antingen går till 25, 5 eller 1 procent. Kartorna ger möjlighet till översiktlig jämförelse mellan kommunerna. Ljusare kartfärger innebär gynnsammare förhållanden. 5
Förtroende Förtroendet för olika institutioner i samhället varierar. I regionen är befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården högt i jämförelse med många andra institutioner. Andelen i regionen som har stort förtroende för hälso- och sjukvården har dock sjunkit något, från 76 procent år till 71 procent år 4. 1 Andel i regionen med stort förtroende för institutioner i samhället 8 6 4 Hälso- och sjukvården Polisen Barnomsorgen Skolan Domstolarna Äldreomsorgen Socialtjänsten Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Figur 1. Källa: Liv & hälsa 4 I regionen är det störst andel som har stort förtroende för hälso- och sjukvården, följt av polisen och barnomsorgen. Arbetsförmedlingen och socialtjänsten är de institutioner som lägst andel av de tillfrågade har stort förtroende för. 1 Andel i regionen med stort förtroende för hälso- och sjukvården 8 6 4 Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Örebro CDUST Figur 2. Källa: Liv & hälsa 4 Andelen med stort förtroende för hälso- och sjukvården varierar mellan länen i regionen. Störst andel återfinns bland befolkningen i Örebro- och Uppsala län. Det kan möjligen 6
förklaras av att båda dessa län har universitetssjukhus med högspecialiserad vård. I Värmlands och Västmanlands län har det under senare år genomförts stora strukturförändringar inom hälso- och sjukvården. Detta kan ha påverkat att det är i dessa län som lägst andel med stort förtroende återfinns. För Sörmland är andelen med stort förtroende för hälsooch sjukvården 7 procent. Inga stora skillnader finns mellan könen eller mellan olika åldersgrupper. Förtroende för sjukhusvården En något större andel uppger att de har stort förtroende för sjukhusvården jämfört med primärvården. I regionen har 67 procent stort förtroende för sjukhusvården medan motsvarande andel för Sörmland är 63 procent. Resultatet visar även att de som besökt sjukhus under de senaste tre månaderna i större utsträckning har stort förtroende för denna inrättning än de som inte gjort något besök. Förtroende för primärvården Andelen med stort förtroende för primärvården är 63 procent i regionen. För Sörmland är andelen 62 procent. Mönstret är det samma som för sjukhusvården, av de som besökt primärvården har en större andel stort förtroende för densamma. 1 Andel sörmlänningar med stort förtroende för primärvården 8 6 4 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 3. Källa: Liv & hälsa 4 Det finns variationer mellan länets kommuner. Den kommun där störst andel med stort förtroende finns är Nyköping medan Flen är den kommun som har lägst andel. Förtroende för folktandvården Andelen med stort förtroende för folktandvården är något lägre än för primärvården och sjukhusvården. I regionen har 56 procent stort förtroende för folktandvården medan motsvarande andel för Sörmland är 55 procent. De av Sörmlands kommuner som uppvisar lägst andel är Gnesta och Trosa, i dessa kommuner har 44 procent stort förtroende. 7
Tillgänglighet Ett ofta diskuterat problem när det gäller tillgänglighet är möjligheten att komma fram via telefon till någon som kan svara på frågor. Det är stor spridning mellan kommunerna i regionen när det gäller telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andel i regionen som anger att det är svårt att komma fram till vårdcentralen per telefon Figur 4. Källa: Liv & hälsa 4 I den kommun där tillgängligheten upplevs bäst anser tio procent att det är svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon. I den kommun där tillgängligheten upplevs som sämst är motsvarande andel 76 procent. Det är främst yngre personer som anser att det är svårt att komma fram på telefon. Det är även stora skillnader mellan länen. Telefontillgängligheten uppfattas som sämst i Värmland och som bäst i Sörmland. När det gäller väntetid till att få besöka hälso- och sjukvården är spridningen avsevärt mindre. Andelen, som anser att väntetiden till vårdcentral varit lång, är 19 procent i regionen medan den i Sörmland är 21 procent. Motsvarande andelar för väntetid till sjukhus är 31 procent respektive 34 procent. Variationen mellan kommunerna i länet är liten i båda fallen. 8
Vårdkontakter Andelen personer som uppgett att de besökt någon vårdgivare under de senaste tre månaderna är cirka 6 procent både i Sörmland och i regionen. Andel sörmlänningar som besökt någon vårdgivare under en tremånadersperiod 1 8 6 4 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Kvinnor Män Figur 5. Källa: Liv & hälsa 4 Generellt sett nyttjar kvinnor mer vård än män. Som väntat är det en större andel äldre som nyttjar vård. Andel som varit i kontakt med vården varierar inte nämnvärt mellan länets kommuner. Andel sörmlänningar som besökt olika vårdgivare under en tremånadersperiod 5 4 År År 4 3 1 Läkare på akutmottagning Läkare på vårdcentral Figur 6. Källa: Liv & hälsa, Liv & hälsa 4 Läkare på annan sjukhusmottagning Distriktssköterska Tandläkare Andelen som säger sig ha sökt vård under de senaste tre månaderna är lägre år 4 än år. En anledning till detta kan vara att Liv & hälsa undersökningen år genomfördes på våren och 4 års undersökning genomfördes på hösten. Detta innebär att det första 9
undersökningstillfället refererade till månaderna januari-mars, medan det andra refererade till juni-augusti. Under sommaren är det vanligt att besöksfrekvensen minskar. Andel sörmlänningar som besökt läkare på vårdcentral under en tremånadersperiod 5 4 3 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 7. Källa: Liv & hälsa 4 I Vingåker finns högst andel som har besökt läkare på vårdcentral under en tremånadersperiod, lägst andel finns i Flen. Tandvård Över 9 procent av befolkningen i Sörmland har besökt tandläkare eller tandhygienist någon gång under de senaste fem åren. Andel sörmlänningar som inte besökt tandvårdsmottagning under de fem senaste åren 25 15 1 5 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Kvinnor Män Figur 8. Källa: Liv & hälsa 4 Det är vanligare bland män, förutom bland de allra äldsta, att inte ha besökt tandvårdsmottagning på mer än fem år. 1
Andel sörmlänningar som inte besökt tandvårdsmottagning under de fem senaste åren 25 15 1 5 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 9. Källa: Liv & hälsa 4 Andelen som inte besökt tandvården under de senaste fem åren varierar mellan länets kommuner. I Flen är det högst andel, nio procent, medan motsvarande siffra i Strängnäs är fyra procent som är den lägsta andelen. Andel Sörmlänningar som bedömer sin tandhälsa som bra eller mycket bra Kvinnor Män Figur 1. Källa: Liv & hälsa 4 Det är en högre andel av kvinnorna som bedömer sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Högst andel med bra eller mycket bra tandhälsa finns i Trosa för kvinnorna och i Strängnäs för männen. Dessa två kommuner uppvisar även högst andelar av befolkningen som besökt tandvårdsmottagning under de fem senaste åren. 11
Avstått vård Drygt procent av befolkningen i länet anser sig under en tremånadersperiod varit i behov av vård men ändå inte sökt. Anledning till att personen avstått vård trots att han/hon ansåg sig vara i behov av det flera svarsalternativ kunde anges 25 15 1 5 Väntetiden Blev besvärsfri Dåliga erfarenheter Inte tid Tillgänglighet Ekonomi Besökstid Vart vänder jag mig? Figur 11. Källa: Liv & hälsa 4 De vanligaste orsakerna till att inte söka vård är: för långa väntetider, besvären gick över samt negativa erfarenheter från tidigare besök. Andel sörmlänningar som under en tremånadersperiod ansett sig vara i behov av vård men inte sökt 5 4 3 1 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Kvinnor Män Figur 12. Källa: Liv & hälsa 4 Det är vanligare att kvinnor, med undantag för åldersgruppen 35-49 år, ansett sig vara i behov av vård men avstått från att söka. Det är även vanligare bland yngre personer att inte ha sökt vård trots att de ansett sig vara i behov av det. 12
Andel sörmlänningar som under en tremånadersperiod ansett sig vara i behov av vård men inte sökt 5 4 3 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 13. Källa: Liv & hälsa 4 Andelen som ansett sig vara i behov av vård men inte sökt varierar mellan kommunerna i länet, från 17 procent i Vingåker till 25 procent i Gnesta. Tidigare studier har visat på skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. På senare år har patientens kostnadsansvar för främst tandvård och läkemedel ökat, vilket kan ge upphov till ökade skillnader i vårdnyttjande. Andel sörmlänningar som under en tremånadersperiod avstått vård av ekonomiska skäl 25 Avstått tandvårdsbesök Avstått att ta ut läkemedel Avstått sjukvårdsbesök 15 1 5 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Kvinnor Män Figur 14. Källa: Liv & hälsa 4 Det är vanligare att avstå från tandvårdsbesök på grund av ekonomiska skäl, än att avstå från att ta ut läkemedel eller besöka sjukvården. Det är framförallt unga människor, speciellt kvinnorna i åldersgruppen 18 till 34 år, som avstår tandvårdsbesök, vård och läkemedel. Det är ingen större skillnad mellan kommunerna i länet. 13
Behandling Överlag är patienterna nöjda med den vård de erhållit. Sjukhusvården får något högre betyg än den vård som givits på vårdcentral, i regionen är 8 procent respektive 75 procent av patienterna nöjda. I Sörmland är motsvarande siffror 78 respektive 75 procent. Det är inga större skillnader inom länet. I södra länsdelen är det en något större andel, 81 procent, som anser att den vård de fått på sjukhus varit bra eller mycket bra, i jämförelse med den nordvästra länsdelen, där andelen är 76 procent. Dessa siffror skall tolkas med försiktighet då svaren även kan avse besök i den andra länsdelen eller utomlänsbesök. Andel sörmlänningar som anser att den behandling/undersökning de fick vid senaste sjukhusbesöket/ vårdcentralbesöket var bra eller mycket bra 1 8 Sjukhus Vårdcentral 6 4 199 1993 1996 4 Figur 15. Källa: HU-9, LT-93, HU-96, Liv & hälsa, Liv & hälsa 4 Sett över tid, har andelen som anser att behandlingen/undersökningen på sjukhus eller vårdcentral varit bra eller mycket bra, inte förändrats nämnvärt. 14
Andel sörmlänningar som anser att den behandling/undersökning de fick vid senaste sjukhusbesöket/ vårdcentralbesöket var bra eller mycket bra 1 Sjukhus Vårdcentral 8 6 4 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 18-34 35-49 5-64 65-79 8-84 Ålder Kvinnor Män Figur 16. Källa: Liv & hälsa 4 Äldre anser sig ha fått bra vård i större utsträckning än yngre, undantaget kvinnor i åldern 8-84 år. Det kan bero på att de yngre har högre utbildning, är mer välinformerade och därför ställer högre krav. Andel sörmlänningar som anser att den behandling/undersökning de fick vid senaste besöket på vårdcentral var bra eller mycket bra 1 8 6 4 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 17. Källa: Liv & hälsa 4 Andelen som tycker att den behandling/undersökning de fick vid det senaste besöket på vårdcentral var bra eller mycket bra, varierar mellan länets kommuner. Oxelösund har störst andel, 78 procent och Gnesta har lägst andel, 66 procent. 15
Frågor och råd om levnadsvanor I det nationella folkhälsomålet handlar målområde sex om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Som en viktig del av detta ska vårdgivaren, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. I regionen har 3 procent av patienterna på vårdcentralerna tillfrågats om sina levnadsvanor. Motsvarande andel för sjukhusen är 26 procent. Andel sörmlänningar som har fått minst en fråga respektive minst ett råd angående sina levnadsvanor vid det senaste besöket på vårdcentral 5 4 Frågor Råd 3 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Figur 18. Källa: Liv & hälsa 4 I Sörmland blev 32 procent av de som besökt vårdcentral under en tremånadersperiod tillfrågade om minst en levnadsvana och 17 procent fick minst ett råd om att förändra sina levnadsvanor. Motsvarande siffror för de som besökt sjukhus under en tremånadersperiod är 27 respektive 16 procent. Vid det senaste besöket på tandvårdsmottagning fick 27 procent av de svarande minst en fråga om kost- rök- eller snusvanor, 13 procent fick råd om att förändra minst en av sina vanor. 16
Andel sörmlänningar som har fått en fråga respektive ett råd om sina kostvanor 5 4 3 Frågor, alla Råd, alla Frågor, kraftigt överviktiga Råd, kraftigt överviktiga 1 Vårdcentral Sjukhus Tandvårdsmottagning Figur 19. Källa: Liv & hälsa 4 Det är vanligare att personer i riskgrupper blir tillfrågade och får råd om sina levnadsvanor. Exempelvis är det vanligare att överviktiga och kraftigt överviktiga får frågor och råd om kost och motion, jämfört med de som är normalviktiga. Samma mönster går igen för riskkonsumenter av alkohol i frågor och råd om alkohol och för dagligrökare och dagligsnusare i frågor och råd om tobak. Det är större andelar av de som besökt tandvårdsmottagning som får frågor om tobak, jämfört med de som besökt vårdcentral eller sjukhus. I frågor om kost, motion och alkohol är det på vårdcentraler de största andelarna har blivit tillfrågade. Tabell 1. Andel i procent av de som sökt vård som tillfrågats om levnadsvanor samt de som fått råd att förändra sina levnadsvanor Vårdcentral Sjukhus Tandvårdsmottagning Tillfrågad Fått råd Tillfrågad Fått råd Tillfrågad Fått råd Kost 15 9 13 9 13 7 Rökning 21 7 18 7 22 7 Snusning 1 2 7 2 16 4 Motion 19 1 14 7 Alkohol 12 3 1 3 Fysisk aktivitet på recept (FAR) är en hälsofrämjande metod som införts de senaste åren. Ännu har denna metod inte implementerats i någon större utsträckning. Cirka tre procent av de som varit i kontakt med vården under en tremånadersperiod har ordinerats fysisk aktivitet på recept. Av de med kraftig övervikt som har varit i kontakt med vården under samma period har sex procent ordinerats fysisk aktivitet på recept. 17
Sammanfattning Förtroende Hälso- och sjukvården är den institution i samhället som befolkningen har störst förtroende för. Tillgänglighet Tillgängligheten uppvisar stora geografiska skillnader. Sörmlands vårdcentraler har den bästa telefontillgängligheten i regionen. Vårdkontakter Andelen personer som uppger att de besökt någon vårdgivare under de senaste tre månaderna är cirka 6 procent både i Sörmland och i regionen. Över 9 procent av sörmlänningarna har varit hos tandläkare eller tandhygienist någon gång under de senaste fem åren. Det är framförallt unga människor som på grund av ekonomiska skäl avstår tandvårdsbesök, vård och läkemedel. Behandling De flesta patienter är nöjda med den vård de fått både i Sörmland och i regionen. I Sörmland har andelen som anser att behandlingen/undersökningen på sjukhus eller vårdcentral varit bra, inte förändrats nämnvärt sedan 199. Levnadsvanor Vårdgivare skall, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. I länet har upp mot en tredjedel tillfrågats om sina levnadsvanor. Hälften så många har också fått råd om att förändra någon av dessa. 18
19
Mer information om Liv & hälsa hittar du på: www.landstinget.sormland.se/fou Kontaktpersoner: Landstinget Sörmland FoU-enheten Drottninggatan 1 631 88 Eskilstuna Hans Eriksson Telefon: 16-1 4 86 E-post: Hans.G.Eriksson@dll.se Carina Pettersson Telefon: 16-1 48 31 E-post: Carina.Pettersson@dll.se Tomas Svensson Telefon: 16-1 4 3 E-post: Tomas.Svensson@dll.se Lotta Wernbro Telefon: 16-1 4 78 E-post: Lotta.Wernbro@dll.se