Kyrkogårdar K u m l a E k e b y H a r d e m o

Kyrkogårdar K u m l a E k e b y H a r d e m o 1

Omslagsbild: Kumla kyrkogård. Innehåll Inledning 3 Huvudman för begravningsverksamheten 4 Kyrkogårdsförvaltningen 4 Kumla kyrkogård 4 Ekeby kyrkogård 7 Hardemo kyrkogård 8 Att välja gravplats 10 Gravrätt, gravskötsel m m 10 2

Kyrkogården en plats för vila och eftertänksamhet För de allra flesta av oss väcker ordet kyrkogård känslor, vare sig det är i positiv eller negativ bemärkelse. Oavsett vilket, är kyrkogården en plats där vi vårdar minnet av dem som gått före oss. Gravarna utmärker den dödes vilorum och här får vi både sörja och minnas. Kyrkogården är också en plats där vi blir påminda om att livet går vidare, trots sorg och mörker. Trädens spirande knoppar om våren, det sköra grässtrået som vajar i sommarvinden och svalornas flykt över kyrkogårdsparken rymmer hoppet om en ny tid med ljus och glädje. Det är vår förhoppning att du som besökare och anhörig upplever våra kyrkogårdar som en värdig och rofylld plats. Vi hoppas att de ska förmedla känslan av frid, ro, tacksamhet och eftertänksamhet. Varmt välkommen, Kyrkogårdsförvaltningen i Kumla, Ekeby och Hardemo Springbrunn, Kumla kyrkogård 3

Svenska kyrkan i Kumla Kumla kyrkliga samfällighet är huvudman för begravningsverksamheten inom Kumla, Ekeby och Hardemo församlingar. Begravningsverksamheten bekostas i sin helhet av den lagstadgade begravningsavgiften. Verksamheten är till för alla som är folkbokförda inom samfälligheten, oberoende av trostillhörighet. Kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogårdsförvaltningen sorterar under den förtroendevalda kyrkogårds- och fastighetsnämnden. Förvaltningen administrerar begravningsverksamheten och svarar för underhåll och förvaltning av samfällighetens tre kyrkogårdar. Intentionen är att de ska vara vackra platser där man vårdar minnet av sina anhöriga och där man får avkoppling och ro. Kyrkogårdarna sköts på ett miljömedvetet sätt. Till exempel används biobränsle till maskiner och fordon. Inga kemiska bekämpningsmedel förekommer och vi arbetar medvetet med avfallssortering och kompostering. Kyrkogårdsförvaltningens målsättning är att erbjuda olika slag av gravplatser i skilda miljöer. Strävan är att ge allmänheten bra service och hålla god skötselstandard på kyrkogårdarna. Relief från Kumla kyrkogård 4

Kumla kyrkogård Kumla kyrkogård, som utgör den största av de tre kyrkogårdarna är uppdelad i fem delar; norra, södra, östra och västra, samt nya kyrkogården. Norra kyrkogården Den norra kyrkogården utmärks av avgränsade nivåskillnader som binds samman av slingrande promenadstråk. Här finns också en del äldre gravar med mycket vacker utsmyckning. Speciellt sevärd är en grav utsmyckad av den kände stenhuggaren Anton Englund. I finaste kalksten ser vi en reliefdekor av en vacker ängel med omgivande fris. Anton Englund tjänstgjorde som föreståndare för ornamentshuggeriet vid Yxhults stenhuggeri i fyrtio år fram till sin död 1928, och hans grav finns placerad på den västra delen av Kumla kyrkogård. I nordöstra muren mot öster finns murade stennischer med plats för urngravar, ett så kallat kolumbarium. Från den norra delen leder en stentrappa vidare ner till vidsträckta parkkyrkogården. Miljön rent naturmässigt liknar den södra, men man har på senare år arbetat med att föryngra trädbeståndet. Södra kyrkogården Kyrkogården söder om kyrkan utgör den äldsta delen. Här har man begravt sina avlidna sedan 1100-talet. De gravar som är synliga idag är från 1800-och 1900-talet. De flesta är så kallade grusgravar av vilka några är utsmyckade med fina friser och vackert inramade av smidda järnstaket. På några av gravarna är den döde, efter dåtidens bruk, avbildad på stenen. De allra flesta bär också titlar som visar på vilken härkomst och ståndsmässig ställning den avlidne hade i livet. Längs med den södra muren från 1834 finns de äldst bevarade gravvårdarna placerade. Här ses bland annat gravvårdar efter nio kyrkoherdar som tjänstgjort i församlingen. Speciellt sevärda är också gravvårdarna över de olika herrskap som bott på Säbylund. Som socknens enda herresäte har godsets herrar fått upplåtit åt sig, hela sydvästra hörnet av den södra kyrkogården. Den utgörs av gravar över släkterna Lewenhaupt, Von Essen och Lagerfeldt. Nämnvärt är också gravmonumentet över major Thure Gyllenspetz från 1783, samt den över Claes Frietscky, en av mösspartiets främsta män. Miljön på den södra kyrkogården utgörs bland annat av vackra lind- och kastanjeträd. Östra kyrkogården Den östra delen av Kumla kyrkogård tillkom på 1940- talet. Till sin utformning kan det närmast liknas vid en vackert anlagd park, vilken till viss del också utgörs av den gamla prästgårdsträdgården. Mäktiga lönnar reser sig mot skyn och bildar sommartid en svalkande skuggsal. Till östra kyrkogården räknas även ängskyrkogården som tillkom 1999. I ett hav av smörblommor, midsommarblomster, blåklockor och akleja syns lågmälda stenar som vittnar om ett naturgravsområde. Gräset slås en gång om året, tas tillvara och komposteras. Jordmånen är mager för att i möjligaste mån påminna om en vildvuxen äng. Bortom ängskyrkogården finner vi en vacker minneslund. I en grund, dammliknande bassäng strilar vattnet sakta nedför en större sten. Det meditativa rum som skapats med hjälp av buskvegetation, planteringar och sittplatser, inbjuder till rast och vila. I minneslunden finns inga gravar utmärkta utan askan grävs ner på ett okänt ställe för de efterlevande. Smyckning med blommor och ljus sker på särskilt anordnad plats. Strax sydost om kyrkan, i en liten sänka, ligger den så kallade Franzéns grotta. Här är en minnesvård rest över psalmdiktare Frans Mikael Franzén som var kyrkoherde i Kumla på 1800-talet. Strax bredvid ser vi en vacker änglaskulptur, i folkmun kallad Carléns ängel, av stenhuggare Axel Wallenberg. Den är varsamt placerad på familjen Carléns familjegrav, kända ägare till Yxhults stenhuggeri. 5

I närheten av Franzéns grotta, i det så kallade urngravsområdet, finns en klosterbrunn placerad. På området finns även kyrkogårdens bisättningslokal som inrymmer ett mindre gravkapell. Minneslunden på Kumla kyrkogård Karta över Kumla kyrkogård Västra kyrkogården Västra kyrkogården tar sin början på andra sidan Kungsvägen från kyrkan sett. Här möter oss en öppen yta, fint inramad av lönn och andra lövträd. Utmärkande för den västra delen, som tillkom på 1920-talet, är bland annat den kalkstensmur som omgärdar kyrkogården på tre sidor. Den södra begränsningen utgörs av en häck som på sin motsatta sida speglas av en tuktad tuja-allé. Ingångarna är belägna i öster, mitt för kyrkans huvudingång och från nordost. Förutom fler sevärda och vackert utsmyckade gravvårdar av Anton Englund, finns här så kallade gravar på den allmänna linjen. Dessa gravar uppläts utan gravrätt och var ett alternativ för de mindre bemedlade. På den nedre västra kyrkogården finns en mindre bod som uppfördes i samma stil som 1800-tals kyrkan. Den byggdes 1942 och används idag som förvaringsbod. Den västra kyrkogården är utsmyckad med konstverk av konstnär Rolf Karlsson. Nya kyrkogården Längs med vägen som leder till Hällabrottet, finner vi den senaste utvidgningen av Kumla kyrkogård. Området som kallas nya kyrkogården anlades i slutet av 1970-talet, och utmärks av en öppen och ljus planlösning med lönn, körsbärs- och lindträd. Området är genomkorsat av smala asfaltsgångar och inbjuder besökaren att flanera bland gravarna. För att betona områdets parkkaraktär, finns en fontän med speglande vatten centralt placerad. Den omges av en fint ansad gräsyta där inga gravar placeras. Inom området planerar kyrkogårdsförvaltningen för en begravningsplats för islamiska trosbekännare. 6

Ekeby kyrkogård Ekeby kyrkogård är belägen norr och söder om Ekeby kyrka. Området karakteriseras av en öppen och plan yta som i öster vätter ut mot Kvismareängar, och västerut sträcker sig in mot samhället. Lönn och lindträd sträcker sina kronor mot Ekeby kyrktorn och för en ojämn kamp mot blåsten på den vindpinade Närkeslätten. Fyndet av en så kallad eskilstunakista pekar på att det antagligen funnits en gravplats här sedan 1000-talet. Kyrkogården omges av en ringlande stenmur med en s.k. stiglucka eller murad portal som rekonstruerades 1966. På området finns också ett gravkapell i samma stil som kyrkan från 1959. För övrigt är kyrkogården präglad av den jordbruksbygd som omgärdat den i århundraden i öster vidsträckta fält, i väster församlingshem, skola och friliggande villor. De äldsta nu bevarade gravarna är från sent 1600-tal och bär ståtligt uthuggna figurer och ornament. Andra är helt omärkta. En grav som väckt mycket förundran än den över syskonen Andersson från Björka. Graven, i form av en större järnplakett, är belägen på den södra sidan och är från 1800-talet. Här ligger inte mindre än tretton små syskon, som alla utom en dog innan de fyllt två år. Antagligen föll de offer för engelska sjukan. Den rödmålade mindre ekonomibyggnaden sydost om kyrkan tillkom på 1990-talet och inrymmer lunchrum för personalen samt garage. Gravplats från Ekeby kyrkogård 7

8 Hardemo kyrkogård Hardemo kyrka och omkringliggande kyrkogård är belägen i norra änden av en långsträckt ås. Denna har antagligen varit bebyggd ända sedan stenåldern, vilket vittnar om en mycket tidig begravningssed. Torshögen i Skyberga strax intill, är en av Närkes största gravhögar. Från kyrkbacken som är omsluten av en stenmur, blickar man ut över den bördiga jordbruksbygden. Här kan besökaren uppleva den skira grönskan på fälten om våren. Se de böljande sädesfälten, känna den mättade doften av mognande gröda och njuta av den prunkande växtligheten på kyrkogården om sommaren. De stora träden och den lummiga grönskan gör också att många fåglar gärna häckar här. Norr om kyrkan finns S:t Olofs källa, där enligt sägnen, Olof den helige döpte Hardemobor på sin pilgrimsresa mot Trondheim. Än idag döps barn vid källan i en friluftsgudstjänst i slutet av juli. I Hardemo, på platsen för den nuvarande kyrkan, uppfördes troligen redan i början av 1100-talet, en mindre stenkyrka med långhus. En stenkista från 1000-talet belägen norr om kyrkan vittnar också om området tidigt varit en begravningsplats. I miljön kring kyrkan, som är av riksintresse för kulturmiljövården, finns flera karaktäriska byggnader typiska för ett sentida sockencentrum. Här finns sockenstuga, en byskola och en prästgård belägen ett hundratal meter bort från kyrkan längs med byvägen. Hardemo kyrkogård i dimma

9

När någon anhörig avlidit Att välja gravplats Hur stor ska graven vara, hur många ska kunna vila där? Är det aktuellt med minneslund? Om man ska välja en ny grav är det viktigt att ta tid på sig och fundera igenom sina önskemål. Kyrkogårdsförvaltningen är skyldig att bevara äldre kyrkogårds- och gravkultur. Detta sker dels genom att särskilt intressanta gravanordningar utgör kyrkligt inventarium och vårdas av förvaltningen, och dels genom att äldre gravplatser upplåts för ny gravsättning. Upplåtelsen sker med förutsättningen att befintlig gravvård återanvänds. Gravrätt När en gravrätt upplåts ska dödsboet utse gravrättsinnehavare. Denna antecknas sedan i kyrkogårdsförvaltningens gravregister. Ett bevis på gravrätten överlämnas till innehavaren i form av ett gravbrev. Gravrättsinnehavaren ansvarar för att graven vårdas och har också rätt att bestämma om en ny gravsättning ska ske på platsen. En gravplats upplåts vanligtvis på 25 år, men kan förlängas och förnyas så länge som det finns en ansvarig gravrättsinnehavare. 10 Kyrkogårdsförvaltningen erbjuder gravplatser i flera olika natur- och kulturmiljöer. Vår personal visar gärna tänkbara alternativ på den kyrkogård som valts, samt informerar om vilka regler som gäller för olika gravfält. I samband med visning är det även lämpligt att dödsboet anmäler gravrättsinnehavare. Kontakta kyrkogårdsförvaltningen och beställ tid för visning och val av gravplats. Gravsättning Placering av stoft eller aska vid gravplats eller i minneslund. Gravplatstyper På Kumla kyrkogård erbjuds kistgravplatser, urngravplatser, kolumbarier och minneslund. Hardemo och Ekeby kyrkogårdar erbjuder kist- och urngravplatser. Det bör även påpekas att det i princip alltid är möjligt att anlägga en grav utan vare sig gravvård eller rabatt. Detta gäller alltså även om man väljer vanlig kist- eller urngravplats. Kistgravplats Kistgravplats upplåts normalt för en eller max två kistor, om inte annat blivit överenskommet vid upplåtelsen av gravplatsen. I en kistgrav kan även askurnor gravsättas. Urngravplats Det traditionella sättet att gravsätta urnor och askor är i urngravar. I en urngrav kan normalt sex urnor eller askor gravsättas.

Naturgravplats På Ängskyrkogårdens urngravplatser tillåts endast lösa blommor för smyckning av graven. Kyrkogårdsförvaltningen tillhandahåller mot ersättning natursten som gravvård om så önskas. Kolumbarium Består av murade urngravplatser där urnorna sätts in i nischer i väggen. En skötselfri gravform. Minneslunden Är en relativt ny form för gravsättning och är ett anonymt och kollektivt gravskick. Ingen gravrätt uppstår, inga gravar får markeras och platsen för gravsättningen är okänd för de anhöriga. Askan grävs ned under den tjälfria perioden. Smyckningen sker på en speciellt anordnad smyckningsplats som sköts av kyrkogårdsförvaltningen. En skötselfri gravform. Gravskötsel Anhöriga kan själva sköta gravplatsen eller mot betalning överlåta skötseln till kyrkogårdsförvaltningen. Flera olika tjänster ingår i förvaltningens gravservice. Beskrivning samt priser finns i en separat folder som kan rekvireras från kyrkogårdsförvaltningen. Begravningsavgift Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och har en kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. För den som är medlem i Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften som en del i kyrkoavgiften. Begravningsavgiftens storlek bestäms av huvudmannen för begravningsverksamheten. I Stockholm och Tranås är det kommunen, i övriga Sverige Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter. Avgiften grundas på den lokala verksamhetens kostnader och kan variera över landet. Den bekostar anläggning samt skötsel och underhåll av allmänna ytor och byggnader på kyrkogårdarna. I begravningsavgiften ingår även olika tjänster som huvudmannen ska tillhandahålla: gravplats på allmän begravningsplats gravöppning samt iordningställande av gravplats efter gravsättning transporter inom förvaltningsområdet kremering lokal för förvaring och visning av stoft lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler Dessa tjänster är kostnadsfria för dödsboet även om begravningen äger rum på annan ort inom landet. Dödsboet betalar vid begravning: Kista och svepning Dekoration och blommor Transport av kistan till bisättningslokalen (kyrka, gravkapell etc) Annonsering Minnesstund Gravsten Skötsel av graven För den som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning med präst, kyrkomusiker och upplåtelse av kyrka i kyrkoavgiften. Detta gäller även om man väljer att ha begravningsgudstjänsten i annan församling än i hemförsamlingen. För den som inte är medlem i Svenska kyrkan betalar dödsboet för begravningscermonin. I de kommuner där Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten utser länsstyrelsen begravningsombud. Dessa ska tillgodose önskemål och rättigheter för de som inte tillhör Svenska kyrkan. 11

Text: Sara Eidevald Foto: Gunnar Persson/Sara Eidevald Produktion: Idé-bild AB Tryck:: Ljungbergs tryckeri 2004 Parkkyrkogården, Kumla kyrkogård. 12 Kumla kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Änggatan 37, Box 6, 692 21 Kumla Telefon 019-58 93 53 Fax 019-58 93 50