REGIONALT MÖTE, LULEÅ 6 OKTOBER 2016
Så utvecklar vi industrin - agenda Kl. 10.00 Inför löneförhandlingarna om Avtal17 Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna förutsättningar och vad som ger företagen långsiktigt bättre konkurrenskraft Kl. 10.20 Konjunkturutvecklingen Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna Utgångspunkter i lönebildningen The New Normal Lägre produktivitetstrend ger lägre trend för företagsvinster och löner Fortsatt svag global konjunktur Utvecklingen för Norrbottems ekonomi Kl. 10.50 Vägen till industriell utveckling går via kunskap Per Braconier, kommunikationschef Industriarbetsgivarna Sverige har halkat efter i industriell utveckling efter finanskrisen, trots en i grunden god potential och tradition. Vad vi måste göra och förändra för att vända utvecklingen. Kl. 11.00 Utmaningar i BillerudKorsnäs och Martinsons - Charlotta Engman, platschef BillerudKorsnäs, Karlsborg och Lars Martinson, koncernchef Martinsons Kl. 11.30 Företagsklimatet för industrin i regionen och i Sverige Christer Östlund, Svenskt Näringsliv Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Slut
AVTAL 17 INDUSTRIARBETSGIVARNAS FÖRHANDLINGAR I KOMMANDE AVTALSRÖRELSE LULEÅ 6 OKTOBER
Avtal 17 - Bakgrund Ca 2 miljoner löntagare berörs direkt nästa års avtalsrörelse De första (märkessättande) avtalen löper ut den 31 mars 2017 Alltjämt osäkert ekonomiskt läge i omvärlden Svag produktivitetsutveckling Historiskt hög reallöneutveckling Industriarbetsgivarna utgår i sin verksamhet och sina förhandlingar från förbundens gemensamma Arbetsgivarpolitiska plattform och Industriavtalet
Industriavtalets förhandlingssystem - Syften Stärkt internationell konkurrenskraft och god löneutveckling Långsiktig stabilitet och en väl fungerande lönebildning Konstruktiva och ordnade förhandlingar Balanserade resultat utan stridsåtgärder Träffa avtal på förbundsnivå men samordnat inom industrin Etablera ett kostnadsmärke som utgör norm även för övriga parter
Processen
Industriarbetsgivarnas medlemmars förutsättningar Exportberoende, internationellt konkurrensutsatta, högt nettoexportvärde, känsliga för makroekonomiska svängningar Kapitalintensiva, svåra att flytta, stora investeringar, långa planeringshorisonter Kontinuerliga processer, pågår dygnet året runt, hög automatisering, känsliga för driftsstopp Råvarubaserade verksamheter, närhet till och priset på råvaror är fundamental, liten möjlighet påverka dessa faktorer Kompetensintensiva, hög teknisk utveckling och stora värden ställer höga krav på flexibilitet och kompetens Konfliktkänslighet, kontinuerliga och kapitalintensiva verksamheter, extremt känsliga för arbetsmarknadskonflikter, företagen används ofta som arena för andra fackliga organisationers stridsåtgärder 7
Industriavtalet Avtalsutfallen 1998-2016 Period Månader Utfall Fördelning Årstakt 1998 19980101 20010131 2001 20010201 20040331 2004 20040401 20070331 2007 20070401 20100331 2010 20100401 20120131 2011 20120201 20130331 2013 20130401 20160331 2016 20160401 20170331 37 mån 7,3 % 38 mån 8,5 % 36 mån 7,3 % 36 mån 10,2 % 22 mån 3,2 % 2,0 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 1,9 % + 0,5 % ATK 2,7 % + 0,5 % ATK 2,2 % + 0,5 % ATK 2,1 % + 0,5 % ATK 2,5 % 2,2 % 2,1 % + 0,5 % ATK 3,7 % 3,5 % 3,0 % 0,9 % 2,3 % 2,37 % 4 jan 2,68 % Datum för tecknande 22 jan Inför slutlig hemställan 2,43 % 17 mars 36 mån, 6,9 % (2,2 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % ATK), årstakt 2,3 %, 16 mars 3,4 % 15 mars 36 mån, 9,2 %, årstakt 3,07 %, 9 mars 1,75 % 25 mars 14 mån 3,0 % 2,57 % 12 dec 36 mån 6,8 % 12 mån 2,2 % 1,9 % 2.1 % + 0,2 % DP 2,3 % + 0,3 % DP 2,2 % 2,0 % + 0,2 % DP 2,27 % 2 april 2,2 % 31 mars 18 mån, 2,4 %, årstakt 1,6 %, 6 mars 12 mån, 1,2 %, årstakt 1,2 %, 13 mars 18 mån, 2,6 %, årstakt 1,73 %, 19 mars 22 mån, 3,9 % (2,0 %, 1,9 %), årstakt 2,13 %, 16 nov 13 mån, 2,6 %, årstakt 2,4 %, 29 nov 36 mån, 6,0 %, (1,8 %, 1,8 %, 1,9 % + 0,5 % DP), årstakt 2,0 % 14 mars 36 mån, 6,6 %, (1,9 %, 2,1 %, 2,1 % + 0,5 % DP), årstakt 2,2 % 31 mars
Gemensamma övergripande mål IA Stärkt internationell konkurrenskraft kostnadskontroll Avtal som möjliggör långsiktiga planeringshorisonter och stabila förutsättningar Företagsanpassade villkor avseende arbetstid/lön/bemanning Nej till förkortad arbetstid tvärtom öka antalet arbetade timmar (avlösen ATK) Harmonisering av avtal och utsuddade gränser mellan arbetare/tjänstemän. Verksamheternas behov ska vara avgörande vid användandet av kompetens, inte fackliga organisationsstrukturer.
Märket Svenskt Näringsliv: Acceptans för att internationellt konkurrensutsatt sektorn sätter märket, i praktiken betyder det att Industriavtalet ska vara normerande. Oklart om LO får ihop samordningen 6 F Medlingsinstitutet har i sitt uppdrag att tillse att lönebildningen följer märket.
REGIONALT MÖTE, NORRBOTTEN, 2016-10-06 MATS KINNWALL
Agenda 1. The New Normal Lägre produktivitetstrend implicerar lägre trend för företagsvinster och löner 2. Fortsatt svag global konjunktur 3. Basindustrins roll i Sverige 4. Norrbottens ekonomiska struktur 5. Basindustrin i Norrbotten
The New Normal Räkna med persistent lägre produktivitetstillväxt
Årlig procentuell förändring The New Normal Systematiska prognosfel efter finanskrisen 5,5 5 4,5 4 3,5 IMFs igelkott BNP-prognoser 2011-2016 3 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Global BNP Våren 2012 Våren 2013 Våren 2014 Våren 2015 Våren 2016 Våren 2011 Vikande produktivitetstrend sedan mitten av 00-talet 90-talet: Uppdämd effekt av ITK, globalisering & tillväxtekonomiers entré, avregleringar utdraget nivåskift i produktiviteten Lågt hängande frukter har nu plockats produktivitetstrenden viker Baksmällan efter finanskrisen späder på svag produktivitet Flertalet prognosmakare som IMF, KI, m fl, har begått systematiska prognosfel under senare år Modellbaserade prognoser har överskattat återhämtningen eftersom utgår från historiska samband och därmed antagande om återgång till The Old Normal
Fortsatt svag global konjunktur
Brexit Omedelbara paniken blåste snabbt över
Global konjunktur New Normal biter hårt på konjunkturen
Global industrikonjunktur Inga tecken på acceleration
Sverige Avkylning på gång
Svensk industrikonjunktur Ballongen tappar luften
Sverige Riksbankens chockterapi raketbränsle för byggandet
Sverige Än kan inte Riksbanken andas ut
Snabb tjänstefiering efter finanskrisen men delvis en chimär
Basindustrin lider efter finanskrisen
Sysselsättningen inom basindustrin Accelererande fall efter finanskrisen
Norrbottens ekonomiska struktur
Norrbotten Goda år men fallande malmpriser ett hot
Norrbotten Väldiga lokala inkomstskillnader
Noorbotten Ökande tjänsteandel
Norrbotten Urstark arbetsmarknad
Procent Norrbotten Stora lokala variationer på arbetsmarknaden 8 Norrbotten: Olika sysselsättningsutveckling (2011-2014) 6,00% Norrbotten: Stora skillnader i arbetslöshet augusti 2016 6 5,00% 4 4,00% 2 3,00% 0-2 -4 2,00% 1,00% 0,00% -6
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Skogsindustrin viktig men inte avgörande 3000 Norrbotten, skogsindustrin 3800 Norrbotten, skogsindustrin, andel av näringslivet 2900 3600 3400 8,5 8 7,5 2800 3200 7 2700 3000 2800 6,5 6 2600 2500 2600 2400 2200 5,5 5 4,5 4 2400 2000 2007 2009 2011 2013 2015 3,5 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Gruvindustrin genererar gigantiska värden 4800 Norrbotten, gruvindustrin 22500 Norrbotten, gruvindustrin, andel av näringslivet 4600 20500 40 4400 18500 35 4200 16500 30 4000 14500 25 3800 12500 20 3600 10500 15 3400 8500 10 3200 6500 5 3000 4500 2007 2009 2011 2013 2015 0 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Metallindustrin inte jättestor 3500 Norrbotten, metallindustrin 2500 Norrbotten, metallindustrin, andel av näringslivet 6,5 3400 2300 6 3300 2100 5,5 1900 5 3200 3100 3000 1700 1500 1300 4,5 4 3,5 3 2900 1100 2007 2009 2011 2013 2015 2,5 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Personer Miljoner SEK Procent av näringslivet Norrbotten Basindustrin en dominerande sektor 10400 Norrbotten, basindustrin 28000 Norrbotten, basindustrin, andel av näringslivet 10200 26000 24000 45 40 10000 22000 9800 20000 35 9600 18000 16000 30 9400 14000 25 9200 12000 10000 20 9000 8000 2007 2009 2011 2013 2015 15 2007 2009 2011 2013 2015 Sysselsättning Förädlingsvärde Sysselsättning Förädlingsvärde
Procent Procent Norrbotten Basindustrin mycket tyngre än i riket som helhet Basindustrin, Norrbotten vs Riket Basindustrin, Norrbotten vs Riket 19 45 17 40 35 15 30 13 25 11 20 9 15 10 7 5 5 2007 2009 2011 2013 2015 0 2007 2009 2011 2013 2015 Norrbotten, sysselsättning Riket, sysselsättning Norrbotten, förädlingsvärde Riket, förädlingsvärde
VÄGEN TILL INDUSTRIELL UTVECKLING LULEÅ 6 OKTOBER 2016
Multiplikatoreffekt Enrico Moretti: Den högteknologiska sektorn driver på jobbskapande Svensk studie av Moretti och Per Thulin: varje kvalificerad jobb i exportindustrin ger ytterligare 3 jobb i icke-exporterande näringar
Dyr nota för tappet
Strukturomvandling under krisen?
Flertal utvecklade länder har lyckats bättre än Sverige Exempel från Västeuropa: Belgien, Österrike, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland Massiv tillväxt i Slovakien, ett redan från början förhållandevis rikt land
Sydkorea, Israel och USA återhämtade sig snabbt
Från off-shoring till re-shoring Trots krisen har USA vuxit genom nya industrier och re-shoring Konkurrensfördel: expertis, näringsklimat, infrastruktur, energiförsörjning Många amerikanska/brittiska företag intresserade eller aktiva med re-shoring
Re-shoring i Sverige?
"Business Swedens intervjuer i utlandet ger inte bilden av Sverige som ett attraktivt tillverkningsland. Men intervjuerna med tillverkande företag på plats visar att Sverige generellt erbjuder bra förutsättningar för tillverkningsindustrin". - Business Sweden, 2015
Förbättringar av näringsklimatet krävs för att realisera re-shoring Satsningar på forskning och utveckling Infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer Kompetensutveckling: Teknikcollege, ingenjörsutbildningar Handläggningstid kring beslut om tillståndsärenden Plug-and-play koncept för att attrahera nya industrier
Företagsklimatet 2016 Industrin Luleå 2016-10-06
Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 56
På företagsnivå 57
Förändring av den totala arbetslösheten, som andel av arbetskraften, procentenheter Fler företagsamma människor minskad arbetslöshet 0,5 Utveckling av företagsamhet och arbetslöshet i 290 kommuner, 2010-2015 Grupp 1= fjärdedel kommuner med starkast utveckling av företagsamheten Grupp 4 = fjärdedel kommuner med svagast utveckling av företagsamheten 0,2 0,0-0,5 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4-1,0-1,5-1,2-1,1-2,0-2,0-2,5 Förändring av antalet företagsamma människor, som andel av befolkningen (16-74 år), procentenheter Källa: Arbetsförmedlingen och UC 58
Kommunens attityder till företagande Utmärkt 6 Toppbransch Sverige Industri Mycket bra 5 Bra Godtagbart 4 3 Information, IT 3,7 Information, IT 3,5 3,6 3,5 Inte helt godtagbart 2 Dåligt 1 Kommunpolitikernas attityder (-0,2) (-0,2) Tjänstemännens attityder 59 (+/-) = Förändring jämfört med 2015 Bransch: Industri
Kompetensförsörjning och infrastruktur Utmärkt 6 Toppbransch Sverige Industri Mycket bra 5 Bra Godtagbart 4 3 Handel 3,1 2,9 Information, IT 3,5 3,2 Fastigheter 4,1 3,6 Inte helt godtagbart 2 Dåligt 1 Tillgång till medarbetare med relevant kompetens (+/-0) (-0,1) (+/-0) Vägnät, tåg och flyg Tele- och IT-nät 60 (+/-) = Förändring jämfört med 2015 Bransch: Industri
Sammanfattande omdöme - Bransch Information, inkl IT Industri Tjänster till företag Besöksnäring Personliga tjänster Fastigheter Vård och omsorg Handel Jord- och skogsbruk Skola, utbildning Bygg Transportföretag Dåligt 3,2 3,2 3,2 3,1 3,6 3,5 3,5 3,4 3,4 3,4 3,4 3,3 1 2 3 4 5 6 Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 61 Bransch: Industri
Alla enkätfrågor för Industri Enkätfråga Betyg 2016 Jämfört med Sverige Jämfört med 2015 Sammanfattande omdöme 3,5 +0,2-0,1 Konkurrens från kommunverksamheter 4,3 +0,5 +/- 0 Allmänhetens attityder 3,9 +0,1-0,1 Skolans attityder 3,9 +0,1-0,1 Företagens egna initiativ 3,7 +/- 0-0,1 Kommunpolitikernas attityder 3,6 +0,2-0,2 Medias attityder 3,6 +/- 0-0,1 Tele- och IT-nät 3,6 +0,1 +/- 0 Tjänstemännens attityder 3,5 +0,2-0,2 Tillämpning av lagar och regler 3,4 +0,3-0,1 Dialog med kommunledningen 3,4 +0,3-0,1 Service till företagen 3,3 +0,2-0,1 Kommunens information 3,2 +0,2-0,1 Vägnät, tåg och flyg 3,2 +/- 0-0,1 Upphandling 2,9 +0,2-0,1 Tillgång till relevant kompetens 2,9 +/- 0 +/- 0 62 Företagarnas betyg sätts på skalan: 1 = Dåligt 2 = Inte helt godtagbart 3 = Godtagbart 4 = Bra 5 = Mycket bra 6 = Utmärkt Bransch: Industri
Sammanfattande omdöme Företagsklimatet i Sverige Information, inkl IT Fastigheter Besöksnäring Tjänster till företag Industri Handel Skola, utbildning Bygg Vård och omsorg Personliga tjänster Transportföretag Jord- och skogsbruk Dåligt 3,0 2,9 3,5 3,4 3,3 3,3 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 1 2 3 4 5 6 Inte helt godtagbart Godtagbart Bra Mycket bra Utmärkt 63 Bransch: Industri
Viktigaste åtgärderna i Sverige En mer flexibel arbetsmarknad, så att det blir enklare att anställa och säga upp personal 66 Minska företagens regelbörda 60 Ökad förståelse bland politik och allmänhet för företagens villkor och betydelse 51 Sänkt skatt på arbete Bevarat eller utökat RUToch ROT-avdrag Mer långsiktighet och förutsägbarhet i näringslivsfrågor 44 43 47 Förbättrad matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare 22 Sverige Industri Sänkt skatt på kapital 16 Annat, vad 7 0 20 40 60 80 100 % 64 Bransch: Industri
Rankingens olika delar Företagsklimat 2016
Ranking Norrbottens län 66
Ranking Västerbottens län 67
68