Kurshandbok. Konsthistoria och visuella studier. Västerlandets arkitektur- och designhistoria KOV A15, VT 2016

Kurshandbok Konsthistoria och visuella studier. Västerlandets arkitektur- och designhistoria KOV A15, VT 2016

ATT STUDERA KONSTHISTORIA OCH VISUELLA STUDIER Välkommen till kursen Västerlandets arkitektur- och designhistoria! Under din tid som student på grundkursen i konsthistoria och visuella studier kommer du att möta olika former av undervisning och lärandeaktiviteter, som tillsammans utgör kursen och som leder fram till lärandemålen. Du kommer att gå på föreläsningar och lektioner, delta i seminariediskussioner, gruppövningar, grupparbetesprojekt, presentationer, mentorsmöten, exkursioner och studiebesök. Du kommer att läsa några tusen sidor litteratur, se på tusentals bilder, i reproduktion och i original. Du kommer att öva dig i att se och att skriva om och att tala om vad du ser. Den kunskap som kursen syftar till är, som kursplanen uttrycker det: Efter avslutad kurs ska den studerande på ett grundläggande sätt kunna redogöra för västerlandets arkitektur- och designhistoria, såväl med inriktning på monumentkunskap som övergripande konstteoretiska frågor Det innebär att förstå det konsthistoriska förloppet, känna till, känna igen och kunna ungefärligt datera bilder, byggnader och objekt från den europeiska konsthistorien, och att känna till hur man kan analysera, förklara och diskutera dessa bilder, byggnader och objekt på ett meningsfullt och professionellt sätt. Detta gör vi framför allt genom kurslitteraturens stoff och genom föreläsningar och lektioner med bildexempel, och även genom exkursioner till museer, samlingar och stadsmiljöer, där studenterna får ta del av framställningar av konsthistorien och demonstrationer av exempel. Mentorsmötena är ett bra sätt att befästa kunskaperna. De hemskrivningar som ingår i kursen syftar också till att befästa de kunskaper som litteraturen och föreläsningarna har gett. Kursen syftar också till färdigheter, som i kursplanen beskrivs såhär: på ett grundläggande sätt kunna beskriva, analysera och tolka såväl byggnader som den arkitektoniska miljön i sin helhet, liksom designobjekt och andra motsvarande visuella uttryck kunna identifiera och diskutera de arkitektur- och designhistoriska verkens relation till en stil- och modehistorisk tradition kunna muntligt och skriftligt redogöra för relevanta iakttagelser inom konsthistorien och visuell kultur på en grundläggande nivå och med hjälp av valda teorier och metoder kunna resonera skriftligt och muntligt på ett självständigt och kritiskt sätt kring den västerländska arkitektur- och designhistorien Det innebär att kunna karakterisera byggnader, miljöer och objekt, och att kunna placera in dem i sitt sammanhang på olika sätt, samt att faktiskt kunna analysera, tolka och diskutera ting, miljöer och arkitektur på ett meningsfullt och professionellt sätt. Detta gör vi genom gruppdiskussioner, mentorsmöten, grupparbetesprojekt, presentationer, diskussioner under exkursioner till museer, samlingar och stadsmiljöer,

samt i de hemskrivningar som ger övning i att skriva på ett analytiskt och meningsfullt sätt om konst. De är en första introduktion i akademiskt skrivande. Det akademiska skrivandet innebär att lära sig att delta i det vetenskapliga samtalet, och därför är det viktigt att lära sig att hänvisa till sina källor på ett korrekt sätt. Se vidare om akademisk hederlighet och akademiskt skrivande i schemat och i detta häfte under Hur du arbetar med dina hemskrivningar. Både kunskaper och färdigheter, föreläsningar, exkursioner och grupparbeten, är lika viktiga delar av kursen. Kurslitteraturen utgör, tillsammans med föreläsningarna, basen för kunskapsstoffet i kursen och därmed källorna till skrivningarna. Därför ska du hänvisa till kurslitteraturen, inte till föreläsningarna. Föreläsningarna innehåller, liksom seminariediskussioner, demonstrationer av hur man använder exempel och gör jämförelser. De inslagen syftar till att visa hur man kan göra jämförelser och hur man kan ge exempel och genom dem förklara bilder och byggnader. Detta är en färdighet och ska därför inte i första hand kopieras, utan är något som du på egen hand bör utveckla och arbeta vidare med. Exkursioner görs på KOVA15 till Lunds Domkyrka, till Kunstindustrimuseet och Davids samling i Köpenhamn och som stadsvandringar i Lund och Malmö. Skrivningar ska lämnas in genom Urkund enligt anvisningar, och med svar på alla uppgifter. Ofullständiga skrivningar rättas inte. Om du inte kan delta i en skrivning, ska detta anmälas till läraren eller studievägledaren. Detta gäller vid sjukdom och likställda förhinder. Om du inte anmält förhinder och inte lämnar in någon skrivning har du inte heller automatiskt rätt till omskrivning under terminens gång. De betyg som ges är A-E eller underkänt. Om skrivningen får underkänt ska den göras om enligt instruktioner i samband med omskrivning, om den är märkt med ordet Rest ska skrivningen kompletteras inom en på skrivningen angiven tid. I annat fall måste den göras om i sin helhet. Omskrivning schemaläggs inte, utan bestäms efter behov efter att de inlämnade skrivningarna rättats. Möjlighet till omskrivning ges också vid uppsamlingstillfällen i augusti och januari, efter anmälan. Om du under studiernas gång får problem med studierna på ett eller annat sätt, kontakta snarast studievägledaren, Malin Dormer. Om du har frågor kring kursen eller studierna här hos oss, eller har synpunkter, är du välkommen att kontakta oss. Lycka till med studierna!

KOVA15: Antiken och medeltiden - ca 1400 Renässans till nyklassicism 1400-1800 1800-talet 1900-idag Varje delkurs har kurslitteratur och föreläsningar med anslutande gruppövningar. Examinationen bygger på kurslitteraturen med föreläsningarnas och exkursionernas exempel. Examinationsuppgifter ges i anslutning till exkursionerna. Övergripande grupparbetesprojekt löper över hela terminen med halv- och heltidsredovisning i form av presentation. Deltagande är obligatoriskt för avslutande kursbetyg.

ÖPPETTIDER M.M. Avdelningens postadress: Avdelningen för konsthistoria och visuella studier Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet Box 117 221 00 Lund Besöksadress: Helgonavägen 3 Institutionens prefekt: Monica Libell Avdelningsansvarig: Måns Holst-Ekström Telefon 046-222 00 00 (Lunds universitets växel) Avdelningens hemsida www.kultur.lu.se Se vidare: Avdelningen för konsthistoria och visuella studier Studievägledning Malin Dormer träffas på sitt tjänsterum (LUX:C311) måndagar 10:00-12:00 och torsdagar 13:00-15:00, övriga tider efter överenskommelse. Telefon (046) 222 09 45. E-post: Malin.Dormer@kultur.lu.se Avdelningsansvarig Måns Holst-Ekström har mottagning efter överenskommelse. Tel. 222 09 40, eller skriv för kontakt: E-post: Mans.Holst-Ekstrom@kultur.lu.se Luxbiblioteket Öppet månd-fred. 9-19, lörd. 10-16 Tel. 046-222 64 90 Hemsida: www.htbibl.lu.se Universitetsbibliotekets hemsida: www.lub.lu.se

SNABBORIENTERING Akademisk kvart finns för att undervisningen ska komma igång utan fördröjning. Man intar sin plats vid hel timma, den akademiska kvarten kan du sedan utnyttja för att komma i ordning. Bibliotek. Luxbiblioteket, ett gemensamt bibliotek för institutionerna i Lux. Här finns ditt kursbibliotek med all litteratur du behöver, såväl låneböcker som referenslitteratur som läses på plats. Biblioteket är öppet måndag fredag 9.00-19.00, lördag 10-16. Fusk. Varje misstänkt fall av fusk rapporteras vidare av lärarna. Ärendet förs vidare till universitetets disciplinnämnd som kan utdöma avstängning från studierna vilket också medför återkrav av studiemedel från CSN. Observera att det är ett individuellt och självständigt arbete att utföra en hemskrivning. Lärarna agerar även i samband med prov i förebyggande syfte genom att regelbundet förmedla de regler som gäller för skrivningssvar och uppsatser, framförallt vad gäller citat och källhänvisningar. Se mer information i detta häfte! Hemsida. På avdelningarnas hemsidor kan du finna uppgifter om forskning och kurser vid institutionen, liksom ett kalendarium med löpande information om gästföreläsare, öppna seminarier o.d. vid institutionen. Adress: www.kultur.lu.se. Hemskrivningar används på de flesta kurser. Svaren ska vara språkligt och grafiskt väl utformade, utskrivna med dator. Se till att du noga följer lärarnas anvisningar som kan skifta något på de olika kurserna beroende på uppgiftens art. Var försiktig så att du undviker att anklagas för fusk och plagiat av andras texter. Varje inlämnad uppgift ska vara försedd med namn, personnummer, kurs, delkurs, ev. gruppnummer. Detta ska stå uppe till höger på varje sida. Om flera olika lärare har olika hemuppgifter på samma delkurs, måste uppgifterna skrivas ut på skilda sidor. Varje skrivning lämnas/skickas in separat (genom Urkund) till varje lärare enligt instruktioner under kursens gång med studentens såväl som lärarens namn. Samtliga skrivningsdelar ska lämnas in samtidigt. I annat fall rapporteras det in ett underkänt betyg i Ladok. Kalendarium för aktuella händelser vid institutionen finns på www.kultur.lu.se Kursutvärderingar är viktiga både för dig och för avdelningen. Alla kurser har schemalagda, muntliga kursutvärderingar. Du har även möjlighet att i skriftliga kursutvärderingar anonymt framföra synpunkter på undervisning, kursplan och kurslitteratur m.m. Legitimationskort för studerande i konsthistoria och visuella studier, ger reducerad entréavgift (ofta gratis) till museer och konsthallar. Se till att du skaffar dennas legitimation redan i början av terminen hos ämnets studievägledare.

Lärarnas tjänsterum ligger alla i C-huset, på fjärde våningen. Du är alltid välkommen upp för att prata med oss om dina studier och om kursen. Cecilia har rumsnummer C435, Måns C433, Björn C432 och Joacim C431. Mat och dryck får inte förekomma i biblioteket eller i någon undervisningslokal. Passerkort, LU-kort behöver du för att komma in i grupprum och i huset vid vissa tider, det fungerar också som legitimation inom universitetet. Det är gratis och kan skaffas på flera olika ställen på universitetsområdet, se http://www.lu.se/studera/livet-som-student/it-tjanster-support-och-driftinfo/lukortet-passerkort Pictura. Studenternas konstförening anordnar utställningar samt utflykter, fester, modellteckning m.m. Punktlighet, absolut, fordras av dig! Du stör både föreläsaren och dina kurskamrater om du kommer för sent. Gäller även efter rasten! Rökning är ej tillåten vare sig inomhus eller på ett avstånd på 20 meter från alla fönster och dörrar inom hela vårt område. Schemaändringar kan förekomma, enklast får du dessa genom att prenumerera på kursens schema direkt till din mobil och dator. De meddelas också via Undervisningsplattformens forum. Sjukanmälan ska göras per mail till både studievägledaren och ansvarig lärare då du blir akut sjuk och inte kan delta i tentamen eller annat obligatoriskt moment. Om du blir långvarigt sjuk eller har annat giltigt skäl att inte delta ska detta meddelas studievägledaren skriftligt (per mail). Dessutom meddelar du självklart också försäkringskassan och CSN. Är du sjukanmäld får du behålla ditt studiemedel under hela sjukdomstiden. Aktuella regler finns på www.csn.se. Skissernas museum ligger på Finngatan 2. Med institutionens legitimation går du in gratis. Vi rekommenderar våra studenter att ta del av deras verksamhet, bl. a. vernissager och onsdagsaftnar. Studentmail är den e-postadress som universitetet ger dig under din studietid här. Dina lärare skickar ut mail till den vid behov, t.ex. med schemaändringar eller tentamensresultat så det är viktigt att du läser den. Den är kopplad till ditt StiL-konto och använder samma inloggningsuppgifter, läs mer på http://www.lu.se/studera/livetsom-student/nuvarande-student Undervisningsplattformen, UP, är den webbplats där dina lärare lägger ut information, texter, kompendier och där du kan ställa frågor i forum till dem och till mentorerna. Den har adressen http://kurs.ht.lu.se och du loggar in med din stilidentitet. Wifi, trådlöst nätverk finns i alla våra lokaler. Du loggar in med din stil-id.

TENTAMEN OCH BETYGSGRADERING Observera att tentamen omfattar ämnesstoffet i en bestämd delkurs; man tenterar alltså inte enbart på kurslitteraturen, utan denna uppfattas tillsammans med undervisningen som jämställda och samspelande medel för att inhämta det i kursplanen angivna kurs-innehållet. Varje lärare ger ingående instruktioner om vad som förväntas inför tentamen på resp. delkurs. Genom att du registrerat dig på en kurs har du automatiskt anmält dig till de ordinarie tentorna som ges under den termin då du är registrerad. Om du har giltigt förhinder att delta i tentan måste du kontakta studievägledaren för att diskutera den uppkomna situationen. Till "giltigt förhinder" räknas inte t.ex. resor. Om du inte uppnår godkänt resultat i ordinarie tentamen, eller vid det tillfället haft giltigt förhinder, måste du för att få tentera anmäla dig till omtentan. Om du är förhindrad att delta i denna hänvisas du till uppsamlingstentorna som anordnas i januari resp. augusti. Observera att till dessa tentor måste anmälan göras via email till studievägledaren, Malin.Dormer@kultur.lu.se. Betygsgraderingen Om inget annat anges betygsgraderas alla tentor med betygen A till E samt ej godkänd. Godkänt betyg innebär att man uppnått godkänt resultat på samtliga ingående moment, som ska ha utförts/inlämnats vid samma tentamenstillfälle. Ofullständiga skrivningar rättas ej och inrapporteras som underkända. Det kan förekomma många olika tentamensformer på en kurs, både skriftliga och muntliga. Vilka tentamensformer som tillämpas på just din aktuella kurs ser du i kursplanen. Tentamen i betygshöjande syfte medges ej av rektorsämbetet.

INSTRUKTIONER FÖR INLÄMNING AV HEMTENTOR Varje termin får vi flera hundra tentor skickade till oss, att sortera dessa och hålla ordning på vem som skickat vad tar tid som vi hellre lägger på att läsa och kommentera dem. Följande instruktioner besparar oss det arbetet. Om du lämnar in din tenta i ett annat skick än det nedan angivna så kommer vi att be dig om att skicka in den igen innan vi läser den. 1. Skicka in ett dokument för hela tentan med alla svar i (inte ett dokument per fråga eller något liknande). 2. Skicka in ditt dokument som en word-fil (.doc eller.docx) eller som en pdf-fil. Om du skriver i andra program (som openoffice, pages etc) så använde exportfunktionen för att spara en kopia av ditt dokument som en pdf eller word-fil. 3. Döp dokumentet som du skickar in till Efternamn, Förnamn (så om jag skickade in detta dokument så skulle det heta Fritz, Björn.docx). 4. Se till att ditt namn finns på samtliga sidor som du lämnar in; det gör du enklast genom att skriva ditt namn i ett sidhuvud. 5. Skicka in din tenta till din lärares urkundadress, inte till hans/hennes vanliga e-post. Urkundadresser har formen fornamn.efternamn.lu@analys.urkund.se

OM DU MISSAR TENTAN Tentorna är en del av varje delkurs. Det är meningen att du ska göra varje delkurstenta vid ordinarie tillfälle. Om du har giltig anledning att inte tentera, i första hand sjukdom anmäl detta till studievägledaren och ansvarig lärare. Du kan få uppskov med inlämning av skrivning om du drabbas av sjukdom eller annat giltigt skäl under skrivningsperioden. Kontakta studievägledaren och ansvarig lärare. Vid försenad inlämning p g a särskilda skäl (efter avtal) inskränks betygsmöjligheterna till C-E. Detta görs bara efter avtal med lärare och studievägledare. Du får göra en omtenta under terminen (med möjlighet till betyg A-E) om: du har lämnat in en skrivning, men inte blivit godkänd, eller om du har anmält giltigt skäl att inte tentera vid det ordinarie tillfället Du kan göra uppsamlingstenta på delkurs (med möjlighet till betyg A-E) som du inte har godkänt resultat på vid uppsamlingstillfällen i augusti och januari efter anmälan till studievägledaren och kursansvarig lärare före 15 augusti respektive 15 december. Omtentamen i betygshöjande syfte medges inte i regelverket.

HUR DU ARBETAR MED DINA HEMSKRIVNINGAR Eftersom tentamina inom konsthistoria och visuella studier i stor utsträckning har fått utformningen av hemskrivningar, är det viktigt att följande är känt för alla studenter: Det är fullt tillåtet att studera tillsammans: läsa tillsammans, diskutera litteraturen, ta del av varandras anteckningar, se på bilder och diskutera bildmaterialet tillsammans. Vi rekommenderar dessutom studenterna att delta i SI-möten, där detta sker. Men det är emellertid ett absolut krav att hemskrivningarna görs individuellt! Det får inte förekomma något samarbete, något utbyte av svar på skrivningar, eller något samarbete kring själva skrivningen av hemtentan. Samarbetet får endast vara förberedande, före själva skrivningen. Man måste vid en tentamen visa en sådan överblick att man kan frigöra sig från formuleringarna i såväl anteckningar som böcker. Om skrivningar anträffas som visar tydliga tecken på samarbete under själva skrivandet, klassificeras detta som fusk, och anmäls till disciplinnämnden, vilket kan resultera i avstängning. Lärare som rättar skrivningar är skyldiga att rapportera alla sådana fall, och institutionen är skyldig att rapportera till disciplinnämnden om man befarar att fusk förekommit. Det betraktas också som plagiering att skriva av böcker, såväl kurslitteratur som annan litteratur, och att skriva av från nätet. Om man citerar, ska detta tydligt framgå och citat ska endast undantagsvis förekomma, och det ska då vara välmotiverat. Detta är samtliga studenter skyldiga att känna till.

OM FOTNOTER Vi använder det referenssystem som kallas Oxfordsystemet. En tydlig beskrivning av detta finner du via Lunds universitets biblioteks hemsida: 1. Gå in på www.lub.lu.se 2. Klicka på Skriva & Referera, och därefter (i vänstermarginalen) på Referera > Exempel på referensstilar. Scrolla sedan ned till Oxford och klicka på länken. Där visas ett antal exempel, bl.a. detta: Spiro Kostof notes that Ggantija, on the Maltese island of Gozo, is the earliest true building type discovered. 1 Noten placeras alltså direkt efter punkten. Om du använder Microsoft Word finner du funktionen Infoga fotnot under fliken Referenser. När du använder den hoppar markören automatiskt ned till sidfoten, och funktionen sköter automatiskt noternas numrering. Om du använder äldre versioner av Word ligger funktionen under fliken Infoga. I sidfoten skriver du ut författare, titel, förlag, publiceringsort, år och sidhänvisning. Uppgift om upplaga och ev. översättare kan med fördel också inkluderas. Mer om vad som gäller när källan är t.ex. en antologi eller tidsskrift kan du läsa på länken ovan (se även tidigare utdelat material). Till exemplet ovan ser noten ut såhär: 1. S Kostof, A history of architecture: settings and rituals, 2nd edn, Oxford University Press, New York, 1995, p. 35 Om du i direkt efterföljande not (på samma sida i din text) vill hänvisa till samma källa, så kan du använda dig av Ibid., och det har blivit accepterat att använda detta även för att hänvisa till annan sida i samma källa, t.ex. : 1. S Kostof, A history of architecture: settings and rituals, 2nd edn, Oxford University Press, New York, 1995, p. 35 2. Ibid. pp. 37-39 I slutet av ditt arbete listar du alla källor som du har använt dig av i en Källförteckning.

Med datorstöd för att hantera fotnoter och källförteckning så kan mycket av det arbetet automatiseras. Å andra sidan kräver det en del datorvana och några timmar för att lära sig hur man arbetar med programmet. Zotero är gratis och finns att ladda ner från www.zotero.org. Där finner du också bra instruktioner i hur du arbetar med datorbaserad referenshantering. Programmet fungerar som smidigast om man använder Firefox som webbläsare och skriver i Word, men de har lösningar fungerar med många andra program. Zotero (och andra referenshanteringsprogram) använder sig av citat stilar för att formatera fotnoterna på det sätt man vill. Den version av Oxford vi gör bruk av heter då Oxford the University of New South Wales. Om du istället vill söka efter mer information om hur du formaterar noter i allmänhet så kallas den oftast Oxford Deakin University of Australia, det finns åtskilliga fotnotsstilar som kallas Oxford och de ser sinsemellan mycket olika ut.

SI MENTORSPROGRAMMET Studiegrupper som ett komplement till föreläsningar och övningar På kursen KOVA 15 kommer du att erbjudas att delta i SI-grupper (SI står för Supplemental Instruction, samverkansinlärning). Det är studiegrupper där man får möjlighet att snabbt träffa andra studenter att studera tillsammans med. Grupperna leds av äldre studenter, som fungerar som mentorer. På mötena kan ni själva bestämma vad ni vill ta upp, vad ni fastnat på, eller vad ni tycker varit svårt eller särskilt intressant. Tillsammans i gruppen arbetar ni er fram till svar och bearbetar det stoff som tas upp i kurslitteraturen och undervisningen. På SI-mötena kommer inte något nytt stoff att presenteras, utan det blir föreläsningarna, gruppövningarna och kurslitteraturen som ni arbetar med. Mentorn blir en hjälp för gruppen i hur man angriper problem, och hur man tänker och arbetar i ämnet. Man får möjlighet att upptäcka olika sätt att hantera sin inlärning och bearbeta innehållet på kursen. Det är inte fråga om någon stödverksamhet, utan gäller alla som är intresserade av att fördjupa sig i ämnet och bli aktiva kunskapssökare! Ni kommer att delas in i grupper, som var och en har sin egen mentor, och som har regelbundna möten, ca 1 gång i veckan. Vi ses på SI-mötena! SI-ledarna

KURSER I KONSTHISTORIA OCH VISUELLA STUDIER KOVK02 Kandidatkurs KOVA22 fortsättningskurs KOVA14 Västerlandets konsthistoria KOVA15 Arkitektur och Designhistoria Vägen till en kandidatexamen (90 poäng i andra ämnen kan läsas närsomhelst under vägen till din examen) KOVA14 och/eller KOVA15 KOVA22 KOVK02 examensarbete (kandidatuppsats) Behörig till kurser på avancerad (master-) nivå 90 p annat/andra ämnesområden =kandidatexamen i konsthistoria och visuella studier. Behörig till master i Visual Culture Övriga kurser vid avdelningen SAS H56 Scandinavian design (7,5p) HAVCU Master's Program in Visual Culture (2 years) Forskarutbildning Dessutom utvecklar vi för närvarande ett ettårigt magisterprogram, med flera kurser som redan nu ges som fristående kurser om 7,5 hp vardera, du ser vilka de är på vår hemsida under utbildning

HANDLINGSPLAN FÖR BRANDSKYDD Om utrymningslarmet går: Rädda dig själv och andra människor, alla som är i fara du har inte tid att gå och hämta dina ytterkläder eller dylikt! Lämna byggnaden via närmaste fria utrymningsväg. Undvik att passera rökfyllda lokaler. Hissarna får ej användas. Bege dig till återsamlingsplatsen mellan SOL och UB. Varna alla som hotas av faran. Om du upptäcker en brand innan larmet gått sätt igång utrymningslarmet! Larma ring 112. Tala om vem du är, vad som har inträffat och om det finns skadade eller innestängda. Släck du har bara någon minut på dig att ingripa, men den minuten kan vara helt avgörande. Kontrollera var handbrandsläckarna finns, vilka du bör använda och lär dig använda dem. Försök bara släcka om du bedömer att det kan ske utan risk. Även du som student har ansvar för institutionens brandskyddsarbete. Du bör känna till utrymningsvägar, var larmen sitter, hur du startar larmet, vad du ska göra när larmet går, var handbrandsläckarna finns och hur du använder dem. Vid utrymning ska du bege dig till återuppsamlingsplatsen i parken mellan LUX, SOL och UB. Det finns speciella uppsamlingsplatser i trapphusen på varje våning för den som har nedsatt rörelseförmåga. Om du hjälper någon till en av dessa platser så ska du informera räddningspersonal om detta så snart som möjligt.

KOV A15, ATT RÖRA SIG I RUM Ett grupparbete som pågår hela terminen Ni ska i er grupp komma överens om 7 bilder som kan representera 7 olika epoker: antiken, medeltiden, renässansen, barocken, 1800-talet, 1900-talet och samtiden, en byggnad eller miljö per epok som på något sätt låter er diskutera hur man rör eller rört sig i den. Ni ska kunna argumentera kortfattat varför just det objekt ni valt är en bra representant för tiden och ni ska kunna göra jämförelser mellan alla de byggnader och miljöer ni valt ut. Det handlar alltså om att välja objekt ni kan tala om, inte om att välja de mest berömda verken från tiden eller den som ni finner mest tilltalande. Det hela ska utmynna i en kort muntlig presentation på 15 min per grupp i slutet av terminen. På vägen dit ska ni också göra en halvtidspresentation av de första 4 bilderna. Vid detta halvtidstillfälle får ni kommentarer från lärare och kursare som förhoppningsvis kan hjälpa er i arbetet framöver. Till bägge tillfällena ska ni ha med er en PowerPoint-presentation med era bilder. Maila denna i förväg till er lärare, eller ta med den på en usb-sticka. Ni får naturligtvis ändra bilder under arbetes gång, om ni när ni diskuterar 1800-talets valda byggnad kommer på att en annan renässansbyggnad skulle göra er presentation bättre så är det bara att byta. Det är en uppgift med otaliga möjligheter till bra lösningar. Ni ska i er presentation med några få meningar kunna argumentera för de verk ni valt, så välj väl och med tanke på vad ni vill säga. 15 minuter är en löjligt kort tid för en presentation, använd den väl. Ju fler byggnader och miljöer ni valt och ska ställa samman, desto besvärligare blir det att skapa bra sammanhang. Så övningen börjar enkelt och blir mer komplicerad ju längre fram vi kommer på terminen. För att kunna diskutera i grupperna behöver alla, var och en för sig, sitta ner hemma innan ni möts och ta fram en eller flera bilder. Bläddra i kurslitteraturen och fundera över vad du kan säga om den aktuella epoken med de olika objekten. Reglerna för övningen är enkla: 1. Ni ska välja ett byggnadsverk som låter er tala om hur man rör sig i byggda miljöer. 2. Ni ska välja ett verk per epok och den ska representera denna epok.

3. Ni ska förklara ert val och jämföra bilderna med varandra i er muntliga presentation. 4. Ni ska göra en enkel PowerPoint med bilderna till presentationen. Ta med presentationen på en usb-sticka eller maila den dagen innan till er lärare. 5. En eller två personer ur gruppen framför er presentation inför hela kursen, men det ska vara olika personer som gör detta vid halvtids- och slutredovisningen. 6. Vid presentationen ska ni lyssna aktivt på de andra grupperna så ni kan ställa frågor till dem om något är oklart. 7. Den som inte deltar aktivt i grupparbetet får skriva en extra uppgift i samband med tentamen på delkurs 4.

KOV A15, GRUPPER OCH GRUPPARBETEN En del arbete under terminen kommer ni att få göra i grupp och ni kommer att få arbeta i samma grupp under hela terminen. Indelningen görs av institutionen, så det gäller att ni finner sätt att arbeta med varandra som präglas av samarbete, respekt och professionalitet. Syftet med grupparbetena är att ni alla ska lära er diskutera och argumentera kring ämnet, dels utifrån bilder, dels utifrån texter om dem. Därför finns det också ett fortlöpande grupparbete under terminen som heter Att röra sig i rum. Ni får veta mer om temat när det börjar. För att ert arbete ska flyta bättre ska ni i samband med den första gruppövningen utöver själva uppgiften också formulera ett kontrakt med de regler som gäller i just er grupp. Ni ska skriva rent en kopia av detta och distribuera till alla medlemmar i gruppen och till era lärare (Cecilia, Måns och Björn). Det står er helt fritt att komma överens om vilka regler som ska gälla i er grupp, men erfarenheter visar att allt fungerar lättare om man har dem tydligt formulerade innan man börjar arbeta. Vi föreslår att ni ska diskutera följande punkter som kan tas med i ett kontrakt. Naturligtvis kan ni också lägga till egna: 1. Två personer lär sig mer av grupparbeten än alla andra, den som fungerar som ledare och den som sköter anteckningar. Vem ska sköta detta, kanske ska ni rotera de uppgifterna kom då överens om hur (ni har många grupparbeten under terminen). 2. Närvaro i gruppen. Hur många tillfällen får man vara borta? Vilka skäl är giltiga skäl för frånvaro? Vad händer om man är borta mer än så? När och hur ska man meddela frånvaro? När det gäller momentet Att röra sig i rum så ska den som inte deltagit i grupparbetet göra en kompensationsuppgift, vem meddelar detta till aktuell lärare? 3. Redovisningar i helgrupp kan ibland kännas besvärligt, det är viktigt att ni kan växla den uppgiften mellan er. Samtidigt finns det en del människor som är mycket obekväma i den situationen, hur vill ni hantera det? 4. Planera tiden. Ibland kan det vara bra att kunna flytta ett grupparbete till en annan tidpunkt eller lokal än den som står i schemat, vill ni tillåta det och hur ska det då hanteras?

5. Konflikter i gruppen inträffar ibland, speciellt om man är under tidspress. Ni behöver finna sätt att hantera dessa. Om de blir omöjliga att hantera inom gruppen kan ni få råd från era lärare, vems ansvar är det att prata med dem? 6. Hur ska ni göra det möjligt för alla att höras i gruppen? Man kan hålla en runda där var och en får lägga fram sina tankar oavbruten innan man börjar diskutera, man kan ha en talarlista där den som vill får sätta upp sig eller så kan man gå direkt till en diskussion, det finns säkert fler metoder. Vad som än låter alla höras är bra. Hur hanterar ni att någon är med i gruppen men förblir tyst? 7. Hur gör ni om någon helt tar över gruppen och plötsligt fungerar som en extra lärare? Det är meningen att ni ska diskutera med varandra och finna många olika synpunkter, inte att en av er ska undervisa resten. 8. Hur ska ni nå varandra mellan lektionstillfällena? Utöver detta finns det några praktiska råd för grupparbeten: Ni sitter alltid i samma rum med era arbeten, men fler använder dessa rum så lämna inte kvar saker mellan tillfällena. Lämna aldrig värdesaker obevakade. Ta tid på er för att använda grupparbetena till att diskutera ämnet, det är en av de mest givande sidorna av det vi gör som konsthistoriker. Att få en grupp att fungera bra ihop tar tid och det är ibland lite besvärligt. Så länge alla är medvetna om det och försöker hantera problem så öppet som möjligt så brukar allt lösa sig. Det kontrakt ni nu ska skriva är ett sätt att göra spelreglerna i just er grupp så tydliga som möjligt.

SEMINARIER KRING KONSTVETENSKAPLIGA TEXTER Seminarier är en vanlig och viktig undervisningsform vid universitetet. Det går till så att man samlas i en lite mindre grupp och diskuterar en text som alla har läst i förväg. Vanligen har man en eller flera seminarieledare som inleder diskussionen och fungerar som ordförande, men meningen med ett seminarium är att man ska kunna diskutera den aktuella texten fritt. För att få ut så mycket som möjligt av seminariet så behöver man inte bara läsa den aktuella texten i förväg utan också markera saker man är intresserad av eller undrar över i den. Då har man ämnen att föra in i diskussionen. Under denna första termin av studierna har du ett seminarium kring en konstvetenskaplig originaltext per delkurs. Texterna vi valt är inte skrivna idag utan vid den aktuella tiden (dvs under antiken/medeltiden, renässansen/barocken, 1800-talet och 1900-talet) och det kan ibland kännas lite ovant att läsa så gamla texter, det är en av de saker vi kan tala om. Texterna kommer att läggas upp i undervisningsplattformen i god tid före seminarierna. Denna första termin så leder lärare på avdelningen seminarierna och flera av oss kommer att aktivt delta i dem. Om du fortsätter dina studier hos oss så kommer du att märka att vi har en mer omfattande seminarieserie under den andra terminen, och under den tredje så kommer du tillsammans med några av dina kurskamrater att hålla ett eget seminarium i serien.

1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod KOV A15 2. Kursens namn Konsthistoria och visuella studier: Västerlandets arkitekturoch designhistoria, grundkurs 3. Nivå och kod för kursens G1N Grundkurs med endast gymnasiala förkunskapskrav fördjupning i för- hållande till examensfordringarna 4. Högskolepoäng 30 5. Beslutsuppgifter Fastställd 2012-04-02 i enlighet med Arbets- och delegationsordning för Humanistiska och teologiska fakulteterna. 6. Ändringsuppgifter 2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet Konsthistoria och visuella studier Kursen ges som fristående kurs. Den kan normalt ingå i en generell examen på såväl grundnivå som avancerad nivå. 4. Undervisningsspråk Undervisning sker på svenska. 3. Mål (jfr learning outcomes) Efter avslutad kurs ska den studerande 1. Kunskap och förståelse på ett grundläggande sätt kunna redogöra för västerlandets arkitektur- och designhistoria, såväl med inriktning på monumentkunskap som övergripande konstteoretiska frågor 2. Färdighet och förmåga på ett grundläggande sätt kunna beskriva, analysera och tolka såväl byggnader som den arkitektoniska miljön i sin helhet, liksom designobjekt och andra motsvarande visuella uttryck kunna identifiera och diskutera de arkitektur- och designhistoriska verkens relation till en stil- och modehistorisk tradition kunna muntligt och skriftligt redogöra för relevanta i- akttagelser inom konsthistorien och visuell kultur på en grundläggande nivå och med hjälp av valda teorier och metoder kunna resonera skriftligt och muntligt på ett självständigt och kritiskt sätt kring den västerländska arkitektur- och designhistorien 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna förhålla sig till och relatera arkitektur- och designhistoriens objekt på en grundläggande nivå till olika samhälleliga och kulturella kontexter på en grundläggande nivå och med kritiska infallsvinklar kunna delta i samhällsdebatten kring arkitekturoch designfrågor och diskutera dessa i förhållande till

genus, etnicitet och mångfald. 4. Kursinnehåll 1. Kortare beskrivning av kursen och dess innehåll samt om kursen är indelad i olika delar Kursen behandlar arkitekturens och designens teori och historia i Västerlandet. Med arkitektur avses både stadsbyggande och enskilda byggnadsverk. Design syftar såväl på gestaltningen av hela inredningar och miljöer som på enskilda föremål. I kursen studeras byggandets, byggnadens, rummets och de visuella artefakternas estetiska uttryck och teknologi samt deras skilda tillkomst- och funktionssammanhang. Kursen behandlar även olika epokers tänkande och teoribildningar kring byggnads- och designprocesserna samt de stiloch modemässiga sambanden med den visuella kulturen i stort. Arkitekt- och designerrollens historiska villkor belyses. Vidare ger kursen perspektiv på maktförhållanden, genus, etnicitet och mångfald inom arkitekturens och designens område. Frågor kring upplevelse, beskrivning och tolkning är centrala. Kursen består av fyra delkurser. 1. Västerlandets arkitektur- och designhistoria från antiken till 1500, 7,5 högskolepoäng 2. Västerlandets arkitektur- och designhistoria 1500-1800, 7,5 högskolepoäng 3. Västerlandets arkitektur- och designhistoria 1800-1900, 7,5 högskolepoäng 4. Västerlandets arkitektur- och designhistoria, 1900 till idag, 7,5 högskolepoäng 5. Undervisning och examination 1. Tillämpade former för undervisningen, inkl. uppgift om obligatoriska delar Undervisningen sker i form av lärarledda lektioner, seminarier, grupparbeten, fältarbeten och exkursioner med studier av originalverk. Seminarier med examination är obligatoriska. 2. Examinationsuppgifter Delkurs 1: examineras med avslutande skriftligt prov i form av individuell hemskrivning. Delkurs2: examineras med avslutande skriftligt prov i form av individuell hemskrivning. Delkurs 3: examineras med avslutande skriftligt prov i form av individuell hemskrivning. Delkurs 4: examineras med avslutande skriftligt prov i form av individuell hemskrivning. Deltagande i ett terminsövergripande grupparbetesprojekt ingår i examinationen 6. Betyg

1. Betygsskala Som betyg används någon av beteckningarna A,B,C,D,E eller underkänd. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg för godkänt resultat med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med Underkänt 2. Grund för betyg på hel kurs För betyget A-E på hela kursen krävs godkänt betyg på samtliga delkurser. Betyg på hela kursen sätts genom sammanvägning av delkursbetygen. 7. Förkunskapskrav 1. Särskilda förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 1. 8. Litteratur 1. Litteratur För lista på litteratur och andra läromedel, se bilaga. 9. Övrigt 1. Kursen ges vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. 2. Kursens namn på engelska: Art History: The History of Architecture and Design of the Western World Level 1 3. Delkursernas namn på engelska: 1. Architecture and Design of the Western World from Antiquity to 1500 2. Architecture and Design of the Western World 1500-1800 3. Architecture and Design of the Western World 1800-1900 4. Architecture and Design of the Western World from 1900 to the Present 4. Kursen ersätter KOV A13 5. Poängtalen för kursinnehåll som helt eller delvis är gemensamt med annan kurs får endast tillgodoräknas en gång i examen. För ytterligare information hänvisas till aktuell anmälnings- och informationsmaterial.

Kurslitteratur KOVA15, Västerlandets arkitektur- och designhistoria, 30hp VT 2016 Fastslagen av institutionsstyrelsen 2012 Delkurs 1, Arkitektur och design före ca 1500 Abercrombie, Stanley, A Philosophy of Interior Design, Westview Press 1990 o. senare, ISBN: 978-0064301947 (40 s.) Caldenby, Claes & Nilsson, Fredrik, Om arkitektur. En antologi, Arkus 2002, ISBN: 9197895792 (287 s.) Gender & Architecture, Durning, Louise (red.), Chichester: John Wiley & Sons 2000, ISBN: ( s.) Raizman, David, History of Modern Design. Graphics and Products since the Industrial Revolution, London: Laurence King Publishing 2003, ISBN: 1856693481 (100 s.) Summerson, John, The Classical Language of Architecture, London 1985 el senare, ISBN: 0262690128 (80 s.) Fazio, Michael; Moffett, Marian; Wodehouse, A World History of Architecture, London: Lawrence King Publishing 2009 (el senare) ISBN: 0071544798 (608 s.) Design och konst. Texter om gränser och överskridanden, del 1 & 2, Weimarck, Torsten, (red.), (Kairos) Stockholm: Raster 2003, ISBN: 9789187215643 (del 1), 9789187215650 (del 2) (i urval ca 30 s.) Lucie-Smith, Edward, Konsthantverkets historia. Konsthantverkarens roll i samhället (1981) Gidlunds 1982, ISBN: 91-7021-394-1 (288 s.) Sennett, Richard, Flesh and Stone. The Body and the City in Western Civilization, New York & London: W.W. Norton & Company 1994, ISBN: 0393313913 (i urval ca 20 s.)

Delkurs 2. Arkitektur och design ca 1500 1800 Abercrombie, Stanley, A Philosophy of Interior Design, Westview Press 1990 o. senare, ISBN: 978-0064301947 (70 s.) Burke, Peter, Renässansen: en introduktion, Göteborg: Daidalos 1996, ISBN: 91-7173-098-2 (120 s.) Raizman, David, History of Modern Design. Graphics and Products since the Industrial Revolution, London: Laurence King Publishing 2003, ISBN: 1856693481 (100 s.) Sennett, Richard, Flesh and Stone. The Body and the City in Western Civilization, New York & London: W.W. Norton & Company 1994, ISBN: 0393313913 (i urval ca 20 s.) Fazio, Michael; Moffett, Marian; Wodehouse, A World History of Architecture, London: Lawrence King Publishing 2009 (el senare) ISBN: 0071544798 (150 s.) Design och konst. Texter om gränser och överskridanden, del 1 & 2, Weimarck, Torsten, (red.), (Kairos) Stockholm: Raster 2003, ISBN: 9789187215643 (del 1), 9789187215650 (del 2) (i urval, ca 30 s.) Lucie-Smith, Edward, Konsthantverkets historia. Konsthantverkarens roll i samhället (1981) Gidlunds 1982, ISBN: 91-7021-394-1 (100 s.) Delkurs 3. Arkitektur och design ca 1800 1900 Abercrombie, Stanley, A Philosophy of Interior Design, Westview Press 1990 o. senare, ISBN: 978-0064301947 (198 s.) Raizman, David, History of Modern Design. Graphics and Products since the Industrial Revolution, London: Laurence King Publishing 2003, ISBN: 1856693481 (80 s.) Fazio, Michael; Moffett, Marian; Wodehouse, A World History of Architecture, London: Lawrence King Publishing 2009 (el senare) ISBN: 0071544798 (100 s.)

Frampton, Kenneth, Modern Architecture, a critical history, London 2007, ISBN: 0500202575 (50 s.) Design och konst. Texter om gränser och överskridanden, del 1 & 2, Weimarck, Torsten, (red.), (Kairos) Stockholm: Raster 2003, ISBN: 9789187215643 (del 1), 9789187215650 (del 2) (i urval ca 30 s.) Halén, Widar, Christopher Dresser as Pioneer of Modern Design, London: Phaidon, ISBN: 0714829528 (208 s.) Delkurs 4. Arkitektur och design ca 1900 till idag Frampton, Kenneth, Modern Architecture, a critical history, London 2007, ISBN: 0500202575 (300 s.) Hall, Peter, Cities of Tomorrow, Oxford, 2002 (eller senare), ISBN: 0631232524 (400 s.) Alien Zone II: The Spaces of Science Fiction Cinema, Kuhn, Annette (red), London 1999, ISBN: 1859842593 (i urval, 25 s.) Raizman, David, History of Modern Design. Graphics and Products since the Industrial Revolution, London: Laurence King Publishing 2003, ISBN: 1856693481 (100 s.) Fazio, Michael; Moffett, Marian; Wodehouse, A World History of Architecture, London: Lawrence King Publishing 2009 (el senare) ISBN: 0071544798 (50 s.) Design och konst. Texter om gränser och överskridanden, del 1 & 2, Weimarck, Torsten, (red.), (Kairos) Stockholm: Raster 2003, ISBN: 9789187215643 (del 1), 9789187215650 (del 2) (i urval ca 30 s.)

KOV A15, Läsanvisningar VT 2016, CHS, MHE, BF Delkurs 1: Antiken-1500 1: Introduktion till designens teori och historieskrivning Litt.: Introduktion i Design och konst, del 1; Lucie-Smith, s. 11-18, Inledning i Raizman 2: Om objekt och design i stamsamhällets, forntidens och antikens värld Litt.: Lucie-Smith, s. 19-59 3: Aspekter på krukmakeri och vasmåleri Text om antikt vasmåleri utdelas, finns i UP 4: Introduktion till studiet av arkitekturens teori och historieskrivning Sociala och symboliska funktionssammanhang. Litt.: Abercrombie, Caldenby & Nilsson, s. 8-61, 192-199 5: Exempel på arkitektur i antikens värld. Formlära och traditioner Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s. 1-61, Summerson, Inledning, kap 1 6: Exempel på arkitektur i antikens värld. Formlära och traditioner, forts. Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s.105-131. Kursivläsning: s. 63-79 7: Aspekter på medeltidens föreställningar om objekt och design Litt.: Lucie-Smith, s. 113-142 8: Religiösa och sociala funktionssammanhang i medeltida arkitektur Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s. 133-211 9: Den medeltida stadsmiljön Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s. 244-248

10: Skråhantverkets värld Litt.: Lucie-Smith, s. 143-164 11: Individen och rummet: gotiken Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s. 213-243, 248-249 12: Arkitektur och rationalism: aspekter på ungrenässansens och sengotikens arkitektur Litt.: Fazio, Moffett, Wodehouse, s. 285-298. 13: Seminarium kring genusaspekter Litt.: Durning, Hills, Sennett Delkurs 2: 1500-1800 1: Renässansarkitektur och attityder Litt: Burke s. 7-46, Fazio s. 285-304 2: Aspekter på stil, orntamentik och mönster Litt: Abercrombie s. 91-110, Lucie-Smith s. 143-162, samt Olsson, text i UP 3: Utbildning av arkitekter respektive mönstertecknare/formgivare/designers Litt: Burke s. 47-76, Raizman s. 16-26, Baudrillard (i antologin) s. 95-115 4: Arkitektur och manierism, byggnader och trädgårdar, några nedslag Litt: Burke s. 77-95, Fazio s. 304-337, samt Holst-Ekström, text på UP 5: Arkitektur från barock till rokoko, byggnader och parker Litt: Fazio s. 339-377. 6: Renässansens förnuft, barockens sinnlighet

7: Design i förhållande till teknologi och industrihistoria Litt: Lucie-Smith s. 165-197, Design och konst del 1; s. 30-35, 39-226, del 2;. 14-15, s. 117-136. 8: Design. Makt och känsla - barockens objekt och interiörer Litt: Abercrombie s. 59-110, Fazio s. 339-377 9: Design. Poesi och realism i rokokons objekt och interiörer Litt: Abercrombie s. 59-110, Hinchcliffe s. 113-134 10: Genusaspekter & formgivning 11: Arkitektur. Barock och rokoko norr om Alperna Litt: Fazio, s. 357-363, 374-377 12: Arkitektur. Nyklassicismens byggnader och landskap Litt: Fazio s. 379-395 13: Den förmoderna epoken, nyklassicismens objekt och interiörer Litt: Raizman s. 27-33 Design och konst, del 2, s. 12-13, 21-93 14: Kort repetition samt Klassicism i arkitektur och design Delkurs 3: 1800-talet 1: Arkitekturens och designens teori och historia under 1800-talet; Makt, etnicitet, genus 2: Klassicism i arkitekturen Litt.: Fazio s. 379-99 3: Massproduktion Litt.: Raizman kap 3 & 4

4: Stileklekticismen Litt.: Fazio s. 401-420 5: Stadsomvandlingar Litt.: Nancy Stieber, Paths of Empowerment: ritual reinscription of meaning on the plan of Amsterdam 1886-1914, i Arnold & Ballantyne, Architecture as Experience, Fazio s. 401-42 6: Grafisk formgivning Litt: Raizman s. 24-26, 40-44, 58-63 7: Dresser, den estetiska rörelsen Litt.: Halén, Christopher Dresser : A Pioneer of Modern Design. 8: A Philosophy of Interior Design Litt.: Stanley Abercombie, A Philosophy of Interior Design 9: Världsutställningen i Chicago 1893 Litt: Christine Macy, Three views of frontier at the World s Columbian Exhibition, i Arnold & Ballantyne, Architecture as Experience (finns på UP). För kontext, läs Peter Hall, Cities of Tomorrow kap 6. 10: Interiörer och objekt Litt.: Raizman kap. 1-5 11: Arts & Crafts Litt: William Morris, Dagens konst och hantverk, i Weimarck, Design och konst I (finns på UP) och för kontext: Raizman s 103-118. 12: Arkitektur i järn och stål Litt.: Fazio s.420-25, 442-49

Delkurs 4: 1900-idag 1: Introduktion & översikt,. Arkitekturens och designens teori och historia under 1900- talet fram till idag; Makt, etnicitet, genus 2: Slum Litt.: Peter Hall, Cities of Tomorrow, kap. 2 och 4, Frampton s. 42-77 3: Kök Litt: Dolores Hayden, Two Utopian Feminists and Their Campaigns for Kitchenless Houses (finns på UP) 4: Den nya staden Litt.: Hall, Cities of Tomorrow, kap. 7, Frampton s. 78-95, 130-191, Fazio s. 451-84 5: Bauhaus Litt.: Raizman kap. 9, Frampton s. 96-141, Fazio s. 484-95 6: Modernismens byggnader Litt.: Frampton s. 57-63, 116-122, 192-202, 210-223, Fazio s.495-516 7: Motorvägar och förorter Litt.: Hall, Cities of Tomorrow, kap. 9, Frampton s. 192-247 8: Design i USA mellan krigen Litt: Kap. 10-14 i David Raizman, History of Modern Design 9: Design efter andra världskriget Litt.: Raizman, kap. 11-14 10: Design 1960-idag Litt.: Raizman kap. 15-16

11: Samtida Utopier Litt.: Hall, Cities of Tomorrow, kap. 11, Frampton s. 280-389, Fazio s.517-65 12: Samtida designkritik Litt: Hal Foster, Design och Brott, i Weimarck, Design och konst II