Skog och stuga i fint läge vid stranden LJUSDAL VÅS 1:11
Stort och trivsamt kök Hemigården är en vacker liten gård vid stranden av Öster-Våsen. Skogen ligger nära och har en bra tillväxt. Byggnaderna är samlade runt ett fint tun med sjön nedanför. Tomten ligger ljust och öppet, ändå är läget enskilt med stora Hälsingeskogar omkring byn. Pris: 700 000 SEK Jonas Gramer Mäklare LRF Konsult Ljusdal +46651766173 jonas.gramer@lrfkonsult.se Försäljningssätt: Öppen budgivning,
Fäxet med sjön i bakgrunden Ljusa rum, det här på bottenvåningen Köket
Den vackra fäxet (ladugården)
Beskrivning Skogsmark 8,1 ha Inäga 1,8 ha Väg och kraftledning 0,4 ha Tomt 0,5 ha Total areal 10,8 ha Virkesförråd: 1 348 m³sk Antal bostadsbyggnader: 1 st Fastighetsbeteckning: Ljusdal Vås 1:11 Adress: Vås 22, 82046 Ramsjö Skogsuppgifter På fastigheten finns en skogsbruksplan upprättad i maj 2016 av LRF Konsult. Enligt den omfattar skogsmarken 8,1 hektar med ett virkesförråd om 1348 m³sk. Vindkraft På Våsberget, cirka 2,5 km sydost om stugan, byggs nu en vindkraftpark med åtta vindkraftverk. TAXERINGSVÄRDE Taxeringsvärdet är 362 000 SEK med taxeringsår 2014. INTECKNINGAR Det finns två skriftliga pantbrev på sammanlagt 6 500 kr. RÄTTIGHETER OCH BELASTNINGAR Det finns tre ledningsrätter som belastar fastigheten. Två för starkström och en för tele. FÖRSÄLJNINGSSÄTT Öppen budgivning STUGAN Välproportionerad timrad stuga i 1 ½-plan på torpargrund. På bottenvåningen är det två ljusa rum och ett stort härligt kök med vedspis. Det finns ett rum på ovanvåningen och en stor vind. Det är en egen brunn på gården men avlopp saknas. El framdragen men ej ansluten. Hela gården är i stort behov av underhåll. LADUGÅRD Vacker timrad ladugård - fäx - med stalldel och bod. LADA Stor timrad lada med loge. FASTIGHETSUPPGIFTER Jakt Fastigheten har jakt på egna marker. Fiske Fiske i Ramsjö fiskevårdsområde. Från den egna stranden finns det abborre och gädda att fiska i Östervåsen och lite längre bort i Lesatten finns det röding, öring och harr. Förvärvstillstånd Juridisk person behöver förvärvstillstånd liksom privatperson som ej varit mantalsskriven inom Ljusdals kommun det senaste året. TILLTRÄDE Snarast. BETALNINGSVILLKOR 10 % av köpeskillingen erlägges kontant som handpenning vid kontraktstecknandet och resterande senast vid tillträdet. VISNING Lö 1/10 kl 14:00-15:00 Kontakta mäklaren om du vill delta på visningen. NUVARANDE ÄGARE Björn Gunnarsson med flera.
Ladan Stranden vid Öster-Våsen Hemisjön i Öster-Våsen
6892701 525508 527228 6890141 Skala 1:10000 (1 cm i kartan motsvarar 100 meter i verkligheten) SWEREF 99 TM Metria 2016-05-10
6884667 Skala 1:100000 (1 cm i kartan motsvarar 1000 meter i verkligheten) SWEREF 99 TM Metria 2016-05-10 6901867 542561 516961
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 8,1 74 Myr/kärr/mosse 0,0 <1 Berg/Hällmark 0,0 <1 Inäga/åker 1,8 17 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,4 4 Annat 0,5 5 Prod. Annat Linjer Inäga Summa landareal 10,8 Vatten 0,0 Virkesförråd Totalt m³sk 1348 m³sk 517 478 353 Tall Gran Löv Tall % 39 35 26 Medeltal m³sk per hektar Gran 166 Löv Tillväxt Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Avverkningsförslag m³sk per ha 7 m³sk Föryngringsavverkning 0 Gallring 0 Totalt under perioden 0 Tillväxt för perioden 2016-2025 beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder m³sk per år Förväntad tillväxt första växtsäsongen m³sk 75 72 m³sk per ha 8,9 pcskog Län: Gävleborgs län Kommun: Ljusdal Församling: Ljusdal-Ramsjö Vås 1:11 Id: 216101330 Utskriven: 2016-06-28
Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass ha Kalmark - 9 år 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-109 110-119 120 + Lågprodskog(E) ÖF/Skikt Summa/Medel m³sk /ha Totalt m³sk % Gran % Tall % Löv % 3,4 42 408 120 30 4,7 58 940 200 42 51 7 8,1 100 1348 166 38 35 26 70 Arealfördelning, aktuell Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % 50 40 Virkesförråd: 1348 m³sk 30 20 10 0 Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 Åldersklasser 85 95 105 115 120 + E Skog Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) Produktionsmål Naturvårdsmål Areal % 50 40 Virkesförråd: 2094 m³sk 30 20 10 0 Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 Åldersklasser 85 95 105 pcskog Län: Gävleborgs län Kommun: Ljusdal Församling: Ljusdal-Ramsjö Vås 1:11 Id: 216101330 115 120 + E Skog Utskriven: 2016-06-28
Skogens fördelning på huggningsklasser Areal Virkesförråd Huggningsklass ha K1 K2 Röjningsskog R1 R2 Gallringsskog G1 G2 Föryngrings- S1 avverknings- S2 skog S3 Lågproducer- E1 ande skog E2 E3 Överstånd/Skikt Summa/Medel m³sk /ha Totalt m³sk % Tall % Gran % Löv % Kalmark 8,1 100 1348 166 38 35 26 8,1 100 1348 166 38 35 26 Kalmark Föryngringsavverkningsskog K1 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. S1 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. K2 Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts. S2 Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. S3 Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. R2 Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog G1 Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). G2 Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Lågproducerande skog E1 Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. E2 Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. E3 Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär. 100 90 Areal % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 G1 pcskog Län: Gävleborgs län Kommun: Ljusdal Församling: Ljusdal-Ramsjö Vås 1:11 Id: 216101330 Utskriven: 2016-06-28
0,4 4,4 (-0,1)L 0,5 1,8 2 3 10 11 45 40 25 Ålder år G1 G1 G1 Hkl (Skikt) G24 G26 G26 SI 200 200 120 ha Mål klass 860 PG 80 PG 408 PG avd Virkesförråd 45100 16300 30700 Trädslag TGLBÄ Län: Gävleborgs län Kommun: Ljusdal Församling: Ljusdal-Ramsjö Vås 1:11 Id: 216101330 pcskog 3,7 (-0,3)L (-avdrag) [skikt] Areal ha 1 Avd nr Skifte: 0 Avdelningsbeskrivning Med diam cm Inägomark Övrig landareal Torr (1) Utskriven: 2016-06-28 9,6 10,2 iv Uttag Årlig inkl tillväxt tillväxt Not ¹ m³sk/ha % m³sk Vindfällen Fuktig (3) N ä r 8,6 Åtgärd Alternativ F.d inäga Dikat Fuktig (3) Beskrivning i = grön kommentar, ii = generell kommentar, iii = åtgärdskommentar, iv = speciella värden ¹
SKOGSKARTA Plan Församling Kommun Län Upprättad år Vås 1:11 Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län 2016 Huggningsklass Gallringsskog Ägoslag Inägomark Övrig landareal 1:5000 300 m
Köparinformation Utgångspunkt för ansvarsfördelningen Utgångspunkten enligt jordabalken är att fastigheten skall stämma överens med vad som avtalats mellan parterna och inte heller avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Därutöver gäller att fastigheten köps i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen och att köparen, för att trygga sig, får göra en noggrann undersökning av fastigheten. För sådana fel eller skador, som köparen haft möjlighet att upptäcka eller haft anledning att räkna med p.g.a. fastighetens och eventuella byggnaders ålder och skick, kan säljaren inte göras ansvarig. Säljaren ansvarar dock för dolda fel, d v s sådana fel i fastigheten som köparen inte bort upptäcka och oavsett om säljaren själv känt till felen eller inte. Säljarens ansvar för dolda fel i fastigheten gäller i 10 år. Köparens undersökningsplikt Utgångspunkten att köparen måste undersöka fastigheten brukar kallas köparens undersökningsplikt. Kraven på köparens undersökning är långtgående. Fastigheten skall undersökas i alla dess delar och funktioner. Finns det en skogsbruksplan är det mycket viktigt att känna till att skogsbruksplanens uppgifter endast är ungefärliga. Ibland kan uppgifterna t.o.m. skilja sig avsevärt från verkligheten, trots att skogsbruksplanen upprättats enligt gängse metoder. Det åligger köparen att innan köpet själv eller via sakkunnig kontrollera uppgifterna i skogsbruksplanen mot verkligheten. Finns det byggnader på fastigheten uppmanas köparen att själv eller via sakkunnig undersöka byggnaderna noggrant, och om möjlighet finns, bör köparen även inspektera vindsutrymmen, krypgrunder och andra svårtillgängliga utrymmen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt fuktskador (speciellt i källare och på vinden), rötskador, skador på vatten- och avloppsanläggningar, sprickbildningar i fasad och grundmur samt skorstensstock. Vidare är det viktigt att undersöka fastighetsgränser, skador på växande skog, tillgång till skogsvägar, dränering av åkermark, maskinell utrustning i ekonomibyggnader, planförhållanden mm. Upptäcker köparen vid sin undersökning fel eller symptom på fel i fastigheten eller är fastigheten över huvud taget i sådant skick att fel kan misstänkas, skärps kraven på köparens undersökningsplikt. Även de uppgifter säljaren lämnar påverkar undersökningspliktens omfattning. Om säljaren exempelvis upplyser köparen om ett misstänkt fel kan det utgöra en varningssignal, som bör föranleda en mer ingående undersökning från köparens sida. Å andra sidan ska köparen inte behöva undersöka sådana delar av fastigheten som säljaren lämnat uttryckliga utfästelser eller garantier för, under förutsättning att dessa inte är för allmänt hållna. Köparen bör slutligen ha i åtanke att säljaren inte svarar för fel och brister, som köparen borde ha räknat med eller borde ha förväntat sig med hänsyn till fastighetens och eventuella byggnaders ålder, pris, skick och användning. Köparen bör därför anpassa sin undersökning till detta. Köparen måste ta i beräkning att vissa delar och funktioner utsatts för slitage och på grund av ålder t.o.m. kan vara uttjänta och i behov av utbyte eller i vart fall renovering. Anlitande av besiktningsman Jordabalken utgår från att köparen själv i normalfallet skall kunna uppfylla sin grundläggande undersökningsplikt och det är alltså inget krav att anlita någon sakkunnig för detta. Att anlita sakkunnig är dock att rekommendera om man inte själv har särskild kunskap. Detsamma gäller om köparen inledningsvis själv undersökt fastigheten och då upptäckt symtom på fel som det kan vara svårt att bedöma betydelsen av. Som angivits ovan skall köparen undersöka fastigheten i alla dess delar och funktioner. Anlitar köparen en sakkunnig är det därför viktigt att vara observant på vilken omfattning en beställd besiktning har. Finns det byggnader på fastigheten och byggnadsteknisk besiktning är aktuellt kan det vara bra att känna till att ofta innefattar inte en sådan besiktning vissa delar av byggnaden, såsom elinstallationer, vatten och avlopp, rökgångar mm, varför köparen bör överväga att komplettera sin undersökning. Jordabalken har som utgångspunkt att den undersökning köparen gör eller låter göra ska ske före köpet, d v s innan köpekontrakt undertecknas av parterna. Det är dock inget som hindrar att parterna i kontraktet avtalar om att köparen ska få möjlighet att undersöka fastigheten senare och därefter på det sätt kontraktet då föreskriver, ska få åberopa upptäckta fel och begära avdrag på köpeskillingen eller begära att köpet i dess helhet ska återgå. Denna typ av avtalsvillkor brukar kallas besiktningsklausul. Tas ett sådant villkor in är det viktigt att båda parter sätter sig in i vad som krävs för att köparen ska kunna åberopa villkoret och också noga beaktar de tidsgränser som anges i villkoret. Det förekommer att säljaren inför försäljningen låter undersöka fastigheten med hjälp av en besiktningsman, ofta för att tjäna som underlag för en säljaransvarsförsäkring. I dessa fall är det viktigt att köparen noga går igenom besiktningsprotokollet, gärna med den besiktningsman som utfört besiktningen, s k köpargenomgång.
Säljarens upplysningsskyldighet Någon generell upplysningsskyldighet motsvarande köparens undersökningsplikt finns i egentlig mening inte. Avgörande för bedömningen om ett faktiskt fel är relevant eller inte, är om felet är möjligt att upptäcka för köparen. Endast om felet inte är upptäckbart är det relevant. Trots detta kan man ändå säga att säljaren har en upplysningsskyldighet. Om säljarens förtigande innefattar svikligt eller annat ohederligt förfarande kan säljaren gå miste om rätten att åberopa att köparen inte uppfyllt sin undersökningsplikt. Det finns dock även andra situationer där säljaren är skyldig att upplysa om förhållanden som han har vetskap om och som köparen borde ha upptäckt men förbisett. Det är främst fråga om situationer där omständigheterna är sådana att säljaren måste förstå att köparen är i villfarelse avseende ett förhållande och där han vidare inser att förhållandet kan vara avgörande för köparens köpbeslut. Säljaren får med andra ord inte medvetet utnyttja köparens okunskap om ett visst förhållande. Säljaren kan vidare sägas ha en upplysningsskyldighet i så motto att han kan bli skadeståndsskyldig om han faktiskt känt till eller borde ha känt till felet men inte upplyst köparen om detta. Detta följer av köparens rätt till skadestånd på grund av säljarens försummelse. Det är således i säljarens eget intresse att han upplyser köparen om de fel eller symptom som han känner till eller misstänker finns. Vad som redovisats av säljaren är dessutom inte dolt och kan i normalfallet inte åberopas av köparen. Säljarens utfästelser Säljaren kan bli bunden av en utfästelse beträffande fastighetens skick. Detta gäller i huvudsak då säljaren gjort en klar och specificerad utfästelse beträffande fastighetens skick. Allmänt lovprisande eller generella uttalanden betraktas inte som utfästelser. Mäklarens information om fel Mäklaren ansvarar inte för fastighetens skick eller för eventuella fel i fastigheten, men mäklaren ska informera spekulanter och köpare om sådant som kan vara av betydelse för dem. Det kan till exempel handla om fel som mäklaren iakttagit, känner till eller har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljningar eller sin allmänna sakkunskap. Avtalsfrihet friskrivning Avtalsfrihet råder mellan parterna om ansvaret för fastighetens skick, varför parterna kan avtala om annan ansvarsfördelning än vad som angivits ovan. Ett exempel på detta är då säljaren friskriver sig från ansvaret för fastighetens skick, generellt eller beträffande viss funktion. Fastighetsbildning Avser köp del av en fastighet måste köparen eller säljaren skriftligen ansökan om fastighetsbildning i enlighet med köpet inom sex månader. Ansökan ställs till den kommunala eller statliga lantmäterimyndighet som svarar för fastighetsbildningen i området. Inges inte ansökan i tid är köpet ogiltigt. Ogiltighet inträder även om köpet efter prövning av lantmäterimyndigheten och eventuell överprövning hos domstol inte bedöms kunna läggas till grund för fastighetsbildning. Vid fastighetsreglering är huvudregeln att marken övergår ren från inskrivningar till den mottagande fastigheten. Det innebär att befintliga inteckningar (pantbrev) och avtalsrättigheter inte längre gäller i det överförda markområdet. Lantmäterimyndigheten kan dock genom särskilt beslut förordna om avtalsrättighets bestånd. Upphör avtalsrättighet till följd av fastighetsreglering kan rättighetshavaren ha rätt till ersättning. Officialrättigheter rättigheter som tillkommit genom myndighetsbeslut följer marken utan särskilt beslut. Ett köp som innehåller återgångsvillkor kan inte läggas till grund för fastighetsreglering. Återgångsvillkor måste därför släckas innan fastighetsreglering kan genomföras. Innehåller köp hävningsvillkor ska köparen vara uppmärksam på att hävning inte torde kunna ske sedan den köpta egendomen genom fastighetsbildning förts in i en annan fastighet. Säljaren har fri prövningsrätt Det är säljaren som bestämmer till vem han eller hon vill sälja, när och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet. Säljaren har fri prövningsrätt. Budförteckning Vid en öppen budgivning är mäklaren skyldig att upprätta en budförteckning med uppgifter om budgivarens namn, kontaktuppgifter, budets belopp, tidpunkten för när budet lämnades och eventuella villkor för budet. Mäklaren ska överlämna förteckningen till säljaren och köparen när uppdraget har slutförts, senast vid tillträdet. Den som har lämnat bud vid sluten budgivning får ingen information om övriga bud. Information om sidoverksamhet Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklare som i anslutning till sin förmedlingsverksamhet ägnar sig åt annan verksamhet, s k sidoverksamhet, redovisa detta skriftligen till säljare och köpare. Med hänvisning till ovanstående lämnas härmed följande information om sidoverksamhet. Om fastigheten annonseras på Hemnet utgår en indirekt ersättning till mäklaren om 300 800 kr, beroende på aktuellt annonspris, motsvarande 50 % av annonspriset. För det fall annan sidoverksamhet förekommer i den enskilda förmedlingen informerar mäklaren om detta separat. Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Mäklare lyder under lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Penningtvättslagen ställer krav på mäklaren att uppnå kännedom om sina kunder. Mäklaren måste därför bl.a. kontrollera uppdragsgivarens och köparens identitet samt ställa frågor om bl.a. syftet med olika transaktioner och hur ett köp ska finansieras. Kundkännedom avseende köparen måste uppnås före undertecknandet av köpekontraktet. Kontakta din fastighetsmäklare för mer information Informationen i denna handling är på intet sätt heltäckande. Kontakta din fastighetsmäklare för att diskutera ytterligare frågeställningar du anser är viktigt, t.ex. om du behöver hjälp med en boendekostnadskalkyl eller vill diskutera EU-stöd, skattefrågor eller frågor av helt annan karaktär. Din fastighetsmäklare kan svara på frågor som inryms inom uppdraget för en fastighetsförmedling. Övriga frågor hänvisar din fastighetsmäklare till någon av LRF Konsults skogs- eller lantbruksekonomer, skatteexperter, jurister, ekonomer eller affärsrådgivare.
Vi är landets största förmedlare av jord- och skogsbruksfastigheter www.lrfkonsult.se Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Medgivande till LRF Konsult AB, Dnr MS2012/03362. För mångfaldigande och återgivning av kartorna behövs Lantmäteriverkets skriftliga medgivande.