STYRDOKUMENT Dnr V 2015/756 POLICY FÖR SEMINARIEBEHANDLING AV AVHANDLINGSARBETEN Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet Beslutsdatum 2015-10-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare Styrdokumentet reglerar seminariebehandling av avhandlingsarbeten och syftar till att underlätta och kvalitetssäkra avhandlingsarbetet. Dokumentet ersätter tidigare dokument Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten (dnr V 2014/6). Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (12) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se
Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten Policyn för seminariebehandling syftar till att underlätta doktorandens arbete med avhandlingen och institutionens kvalitetsgranskning av avhandlingsarbetet, i enlighet med examensmålen i Högskoleförordningen (SFS 1993:100). I de nordiska modellerna för utbildning på forskarnivå utgör arbetet med avhandlingar en viktig del av den forskning som bedrivs. Resultaten av sådana arbeten är därmed att betrakta som bidrag från vår fakultet till forskarsamhället. Avhandlingsarbetet är del av en utbildning och doktoranderna ska utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt och växa in i rollen som forskare och företrädare för det kunskapsfält inom vilket de verkar. Granskning och utveckling av pågående avhandlingsarbeten är därför ett centralt inslag och sker genom öppna seminarier. Seminarier är inom akademien en etablerad form för att föra kvalificerade samtal om vetenskapliga frågor och avhandlingsseminarierna ansluter sig till denna tradition. Seminarier av detta slag utgör på så sätt en viktig arena för inskolning i vetenskapssamhället dess diskurser, villkor och ramar och bidrar till en metaförståelse av hur samtal kring vetenskaplig kunskap förs. En central del av den innehållsliga granskningen ska utröna om de enskilda avhandlingsarbetena tar sin utgångspunkt i ett definierat kunskapsfält och huruvida de genererar ett teoretiskt, metodologiskt och/eller empiriskt bidrag mot bakgrund av detsamma. En sådan granskning av planerade och pågående avhandlingsarbeten är ett viktigt inslag i utbildning på forskarnivå, till gagn för doktoranden själv, för institutionen och även för det kunskapsområde som utvecklas inom ämnet/disciplinen. Avhandlingsarbetet ska av ovanstående skäl presenteras och granskas vid ett öppet seminarium vid minst tre tillfällen under utbildningstiden. Dessa tillfällen benämns planeringsseminarium, mittseminarium och slutseminarium. Genomförda seminarier registreras i LADOK och i doktorandens individuella studieplan. Planeringsseminarier och slutseminarier leds av en seminarieledare, som utses av dekan efter förslag från prefekt. Planeringsseminarier anordnas minst en gång per termin vid ett gemensamt tillfälle medan övriga avhandlingsseminarier anordnas utifrån den enskilda doktorandens studietakt. Mittseminarier anordnas i den forskningsmiljö doktoranden tillhör. Om en licentiatexamen avläggs som ett steg mot doktorsexamen, ersätts det obligatoriska mittseminariet med ett licentiatseminarium. 2 (12)
Planeringsseminarium Planeringsseminariet anordnas vid ett gemensamt tillfälle (en gång per termin) som utlyses av fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå. Underlaget till konferensen ska bestå av en skriftlig plan för avhandlingsarbetet som ska ha godkänts av huvudhandledaren och som presenteras vid ett seminarium under konferensen. Seminariet ska vara ett stöd för doktoranden i inledningsskedet av arbetet och ska därför hållas termin två eller tre efter antagning som heltidsstuderande till utbildningen, doktorander med annan studietakt tar upp sin plan termin tre eller fyra. Inför seminariet utses en eller flera diskutanter med minst doktorsexamen, vilka står för granskning och inledande diskussion av den framlagda planen. Diskutantens funktion är att ge konstruktiva synpunkter för avhandlingsarbetets fortskridande. Diskutanten kan även ta upp frågor och teman som doktorand och handledare angivit att de önskar synpunkter på. Planeringsseminariet syftar till att doktoranden ska få sin plan för avhandlingsarbetet granskad och diskuterad. Planen är en synopsis som ska ge en riktning i avhandlingsarbetet. Det är den vetenskapliga formuleringen av ett forskningsbart problem i relation till ett kunskapsfält som ska presenteras samt i relation till detta ange tänkbar teoretisk och metodologisk ansats. Eventuella forskningsetiska problem bör anges liksom ett resonemang kring planering av studiens genomförande. En tillfredsställande bedömning av planen markerar att institutionen på ett principiellt plan står bakom avhandlingsarbetet i den form det presenterats. Om avhandlingsplanen bedöms som icke fullständig ska komplettering inlämnas till seminarieledaren senast en månad efter att planeringsseminariet ägt rum. Seminarieledaren uppmärksammar doktorand och huvudhandledare på Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen. Praktiska anvisningar, bilaga 1 Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 4 3 (12)
Mittseminarium Mittseminarium anordnas i doktorandens primära forskningsmiljö men det utlyses via fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå. Mittseminariet bör liksom planeringsseminariet ha en formativ funktion, dvs. det ska utgöra ett stöttande inslag i arbetet. Av detta skäl anordnas mittseminariet då huvudhandledaren, efter samråd med doktoranden, anser det vara mest lämpligt, dock senast då ett år återstår till ett tilltänkt slutseminarium. Inför seminariet utses en diskutant med minst doktorsexamen. På grund av avhandlingsarbetens olika karaktär kan textunderlaget se olika ut, men det bör vara relativt omfattande och minst innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad analys. Doktoranden inleder seminariet med att ge en kort sammanfattning och lägesbeskrivning av avhandlingsarbetet. Genom konstruktiva synpunkter på hur arbetet kan utvecklas hjälper diskutanten till att synliggöra det kunskapsbidrag arbetet kan komma att ge till kunskapsfältet. Samtidigt granskas och diskuteras hur arbetets svagheter ska hanteras. Mittseminariet syftar till att stödja doktoranden genom att diskutera och överväga olika alternativ och konsekvenser av dessa vid ett samlat seminarietillfälle. Vid skrivandet av monografier såväl som sammanläggningsavhandlingar är det av stor vikt att få en publik diskussion om arbetet, medan tid ännu finns att korrigera och utveckla tematik, analyser och argumentation. De delar av arbetet som behöver utvecklas och stärkas ytterligare noteras av huvudhandledaren och följs upp i den individuella studieplanen. Huvudhandledaren uppmärksammar doktoranden på Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen. Praktiska anvisningar, bilaga 2 Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 4 4 (12)
Slutseminarium Principen för seminariet är att avhandlingen ska vara klar för disputation efter det att synpunkter från seminariet arbetats in. Huvudhandledare och biträdande handledare ska ha läst och godkänt att manuskriptet tas upp vid slutseminariet. Seminarieunderlaget för diskutant och seminarieledare utgörs av ett komplett avhandlingsmanus, som ska finnas tillgängligt för läsning tre veckor innan seminariet. Allt innehåll, i form av underlag och argumentation, ska finnas med, liksom en preliminär diskussion. Slutseminariet utlyses via fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå. Seminariet genomförs i modifierad disputationsform med en diskutant, som är minst docentkompetent. Granskningen inleds dock inte med att diskutanten sammanfattar avhandlingen utan tiden används för att diskutera framlagt manus. Slutseminariet syftar till att granska ett nästan färdigt manus och därigenom förbereda doktoranden inför kommande disputation. Här prövas om forskningsfrågor, design, analys, argument och slutsatser är tydligt framskrivna och kommunicerbara med en läsare. Seminariet innebär för doktoranden att delta i en diskussion om vetenskaplig kunskapsproduktion. Seminariet ses också som en form av kvalitetssäkring från fakultetens och ämnets/disciplinens sida. Efter genomfört seminarium skriver seminarieledaren med bidrag från diskutanten ett samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. Seminarieledaren uppmärksammar doktorand och huvudhandledare på Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen. Om seminarieledaren finner att de omarbetningar som krävs är så omfattande att det krävs mer än tre månaders heltidsarbete, görs ytterligare en läsning av manuset innan avhandlingen tas upp till disputation. Datum för disputation fastställs när avhandlingsmanusets kvalitet bedömts godtagbar. Praktiska anvisningar, bilaga 3 Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 4 5 (12)
Bilaga 1 Praktiska anvisningar inför planeringsseminarium Planeringsseminariet anordnas vid ett gemensamt tillfälle (en gång per termin) som utlyses av fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå. Anmälan om planeringsseminarium görs av huvudhandledaren. Seminarieledaren är seminariets ordförande och leder planeringsseminariet. Efter godkännande av planen och genomfört seminarium ska seminarieledaren skriftligen, via speciell blankett, meddela att seminariet är genomfört. Om avhandlingsplanen bedöms som icke fullständig ska komplettering inlämnas till seminarieledaren senast en månad efter att planeringsseminariet ägt rum. Blanketten inlämnas till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå. Koordinator distribuerar blanketten till institutionens studierektor. Institutionen ansvarar för att genomfört seminarium registreras i LADOK. Doktorandens åtaganden: doktorand som vill ha sin plan behandlad ska få den godkänd av sina handledare avhandlingsplanen ska senast fyra veckor före seminariet skickas till koordinator för utbildning på forskarnivå som lägger upp dokumentet i GUL avhandlingsplanen ska finnas tillgänglig för diskutant och seminarieordförande senast tre veckor före seminariet. Underlaget för planeringsseminariet ska innehålla: en formulering av studiens kunskapsintresse och samhällsrelevans en beskrivning av kunskapsläget inom fältet (tidigare studiers teoretiska utgångspunkter, frågor, metoder och resultat) den egna studiens relevans i relation till forskningsfältet teoretisk positionering och formulering av studiens kunskapsobjekt teoretiskt/analytiskt motiverade forskningsfrågor en konkret plan för studien i relation till forskningsfrågorna en beskrivning av metoder och möjliga analysförfaranden en diskussion av forskningsetiska frågor. Huvudhandledarens åtaganden: huvudhandledaren anmäler planerat seminarium till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå för utseende av seminarieledare och utlysning huvudhandledaren ska godkänna avhandlingsplanen innan denna skickas till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen. Anvisningar till diskutanten: Diskutantens uppgift är att kritiskt granska den framlagda avhandlingsplanen. Seminariet inleds med att diskutanten ger en kortfattad presentation av planens syfte och innehåll och därefter ger kritiska och konstruktiva förslag till förbättringar. Diskutanten kan dessutom ta upp frågor och teman som doktoranden 6 (12)
(och/eller handledaren) angivit att de önskar synpunkter på. Huvuddelen av seminarietiden (1,5 klocktimmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion. 7 (12)
Praktiska anvisningar inför mittseminarium Bilaga 2 Mittseminariet anordnas av doktorandens primära forskningsmiljö när minst ett år återstår till ett tilltänkt slutseminarium. Seminariet utlyses av fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå, efter förslag från huvudhandledaren. Doktorandens åtaganden: underlag för mittseminariet ska finnas tillgängligt för diskutant och seminarieordförande senast tre veckor före seminariet underlaget ska innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad analys en kortare sammanfattning ska senast fyra veckor före seminariet skickas till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå som lägger upp dokumentet i GUL doktoranden ska inleda seminariet med en kort sammanfattning av avhandlingsarbetet doktoranden äger manuskriptet och avgör om seminariedeltagare ska få tillgång till den fullständiga texten. Huvudhandledarens åtaganden: huvudhandledaren initierar seminariet och anmäler detta för utlysning. Anmälan med information om titel, tidpunkt, lokal, diskutant samt en kort utlysningstext görs till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå senast fyra veckor före seminariet huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen. huvudhandledaren agerar ordförande under seminariet huvudhandledaren noterar skriftligen huvudsakliga synpunkter och ansvarar för att dessa följs upp i den individuella studieplanen huvudhandledaren ska skriftligen meddela institutionens studierektor, att seminariet är genomfört och ska registreras i LADOK. Anvisningar till diskutanten: Mittseminariet syftar till att ge konstruktiva synpunkter som kan ge stöd för doktoranden i det fortsatta arbetet. Diskutanten väljer (eventuellt i samråd med handledare) vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion men ett önskemål är att granskningen ska bidra till doktorandens val av strategier för det fortsatta arbetet. Huvuddelen av seminarietiden (två klocktimmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion. 8 (12)
Praktiska anvisningar inför slutseminarium Bilaga 3 Slutseminariet ska förbereda doktoranden inför kommande disputation och för inträdet i forskarvärlden. Seminarieledaren är seminariets ordförande och leder slutseminariet. Seminariet utlyses av koordinator för utbildning på forskarnivå. Datum för disputation fastställs efter genomfört slutseminarium när avhandlingsmanusets kvalitet bedömts godtagbar. Doktorandens åtaganden: Doktorand som vill ta upp sitt manuskript på slutseminarium ska ha det godkänt av sina handledare Ett fullständigt avhandlingsmanuskript för slutseminariet ska finnas tillgängligt för diskutant och seminarieledare senast tre veckor före seminariet. Vid sammanläggningsavhandlingsmanus ska doktoranden även bifoga kopia av undertecknad redogörelse för olika författares insatser i samförfattade artiklar. En sammanfattning (1-2 sidor) ska senast fyra veckor före seminariet skickas till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå som lägger upp dokumentet i GUL Doktoranden äger manuskriptet och avgör om seminariedeltagare ska få tillgång till den fullständiga texten. Huvudhandledarens åtaganden: Huvudhandledaren ansvarar för att anmäla slutseminarium för utlysning och utseende av seminarieledare. Anmälan görs till fakultetens koordinator för utbildning på forskarnivå senast tre månader före planerat slutseminarium Anmälan ska innehålla information om avhandlingens preliminära titel, tidpunkt, lokal, diskutant samt en kort utlysningstext Huvudhandledaren ansvarar för att lämplig diskutant utses och vidtalas Huvudhandledaren ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen. Anvisningar till diskutanten: Diskutantens uppgift är att kritiskt granska och ge synpunkter på avhandlingsarbetet, gärna på ett sätt som kan förbereda doktoranden inför arbetets slutskede och en kommande disputation. Diskutanten behöver inte sammanfatta arbetet, utan ska ägna den huvudsakliga tiden till en värdering och diskussion av arbetet. Diskutanten väljer vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion. Huvuddelen av seminarietiden (två klocktimmar) ägnas åt denna granskning men ett visst utrymme bör också ges åt en allmän diskussion. Efter genomfört seminarium bidrar diskutanten till det samlade omdömet som skrivs av seminarieledaren utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. Seminarieledarens åtaganden: Seminarieledaren är ordförande och leder seminariet. Direkt efter seminariet hålls ett möte med handledare, diskutant och doktorand för att gå igenom de viktigaste synpunkterna. Seminarieledaren uppmärksammar doktorand och huvudhandledare på Examensmål för doktorsexamen enligt Högskoleförordningen. I de fall avhandlingen innehåller samförfattande artiklar ska hänsyn tas till doktorandens självständiga bidrag. Seminarieledaren skriver därefter, med bidrag från diskutanten, ett samlat omdöme utifrån de 9 (12)
huvudsakliga synpunkter som framkommit, om max 2 sidor. Underskrivet omdöme skickas till koordinator för utbildning på forskarnivå, senast tre veckor efter genomfört slutseminarium. Omdömet distribueras av koordinator till institutionens studierektor med kopia till doktorand, huvudhandledare och till vice-dekan för utbildning på forskarnivå. Kopia på omdömet ska bifogas anhållan om disputation för filosofie doktorsexamen. Omdömet dokumenteras vid institutionen. Omdömet ska innehålla en kortfattad beskrivning av: avhandlingens övergripande tematik och syfte hur kunskapsfältet beskrivs samt doktorandens egen positionering teoretiskt och metodologiskt kunskapsobjekt och forskningsfrågor studiens design, genomförande och beskrivning av ev. insamlat material analysmetoder och övergripande resultat diskussion ett samlat omdöme i fråga om arbetets: 1) Styrkor: arbetets bidrag till kunskapsområdet teoretiskt, metodologiskt och empiriskt 2) Svagheter och brister: vad behöver ytterligare bearbetas för ett färdigställande av manus 3) Slutsats och rekommendation 4) Omdöme relativt valda examensmål för utbildning på forskarnivå. Anvisning för avhandlingsmanus med omfattande revidering I de fall omfattande revidering (det vill säga mer än tre månaders heltidsarbete) krävs efter slutseminarium ska institutionens studierektor sammankalla två seniora forskare att tillsammans med seminarieledaren slutgranska ett reviderat manus. Reviderat manus ska ha godkänts av handledare före slutgranskning. Uppgiften för gruppen är att läsa ett reviderat manus och lämna ett skriftligt omdöme i enlighet med rutiner vid slutseminarium (se kriterier ovan) senast tre veckor efter det att läsningen är genomförd. Vid denna läsning ges ett av följande omdömen: godtagbar, godtagbar med reservation, ej godtagbar. Vid omdömet godtagbar med reservation ska en senior forskare göra en slutlig läsning av manuset efter bearbetning av synpunkter och innan avhandlingen kan tas upp till disputation. Prefekt utser senior forskare. I de fall gruppen vid slutgranskningen konstaterar att avhandlingsmanuset inte håller en kvalitet som är godtagbar så ansvarar studierektor för att samtala med prefekt, handledare och doktorand för planering av hur arbetet ska slutföras. Studierektor och handledare ansvarar för dokumentation av samtalen och beslut skrivs in i den individuella studieplanen som därmed revideras. Doktorand kan med godkännande av handledaren ansöka om nytt slutseminarium efter ytterligare bearbetning av manus och tidigast efter sex månader (heltidsarbete). Omdömet lämnas till koordinator för utbildning på forskarnivå. Omdömet distribueras av koordinator till institutionens studierektor med kopia till doktorand, huvudhandledare och till vice-dekan för utbildning på forskarnivå. Kopia på omdömet ska bifogas anhållan om disputation för filosofie doktorsexamen. Omdömet dokumenteras vid institutionen. 10 (12)
Examina på forskarnivå Generella Examina Doktorsexamen Bilaga 4 Högskoleförordningen Bilaga 2 Examensordning Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 11 (12)
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 12 (12)