TOIMINTA JA HALLINTO 2007:18. Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2006

TOIMINTA JA HALLINTO 2007:18 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2006

OIKEUSMINISTERIÖN TOIMINTA JA HALLINTO 2007:18 Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2006 OIKEUSMINISTERIÖ HELSINKI 2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Direktörerna för rättshjälpsverksamheten: Marja-Leena Levänen Hanna-Leena Tukeva Arto Tiilikainen Liisa Vehmas Liisa Törnwall Marja-Leena Tervahauta Publikation (även den finska titeln) Rättshjälpsbyråernas verksamhetsberättelse 2006 Utgivningsdatum 15.3.2007 Typ av publikation Verksamhetsberättelse Uppdragsgivare Justitieministeriet Datum då organet tillsattes Publikationens delar Referat Verksamhetsberättelsen innehåller en översikt av direktörerna för rättshjälpsverksamheten, en beskrivning av rättshjälpsbyråernas resultat, en resultatanalys av rättshjälpsbyråernas verksamhet, slutsatser samt intern kontroll. Syftet med översikten av direktörerna för rättshjälpsverksamheten är att introducera läsaren i rättshjälpsverksamheten och de förändringar som inträffat i den under budgetåret. Beskrivningen av resultatet innehåller en analys av resultatet av rättshjälpsbyråernas verksamhet jämte nyckeltal och i förhållande till de uppsatta målen. Utlåtandet om utvärdering och bekräftelse i fråga om den interna kontrollen innehåller sektorns utlåtande om tillståndet beträffande den interna kontrollen. Nyckelord Verksamhetsberättelse Övriga uppgifter (Oskari- och HARE-nummer, andra referensnummer) OM 18/013/2007 Seriens namn och nummer Justitieministeriet, Verksamhet och förvaltning 2007:18 Sidoantal 32 Distribution Justitieministeriet Språk Svenska ISSN 1458-6436 Pris Förlag Justitieministeriet ISBN 978-952-466-584-1 (nid.) 978-952-466-585-8 (PDF) Sekretessgrad Offentlig

2 INNEHÅLL 1. ÖVERSIKT AV DIREKTÖRERNA FÖR RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN... 3 1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN... 4 1.2 RÄTTSHJÄLPSBYRÅERNAS HISTORIA... 5 1.3 ALLMÄN BESKRIVNING AV RÄTTSHJÄLPSBYRÅERNA... 6 1.4 RESULTATSTYRNING AV RÄTTSHJÄLPSBYRÅERNA... 7 2. BESKRIVNING AV RESULTATET... 9 2.1 VERKSAMHETENS EFFEKTIVITET... 9 2.2. VERKSAMHETENS RESULTAT... 12 2.2.1 Rättshjälpsbyråernas funktionella effektivitet och dess utveckling12 2.2.2 Rättshjälpsbyråernas produktion och kvalitetsledning... 14 2.3 HANTERING OCH UTVECKLING AV DE MÄNSKLIGA RESURSERNA... 26 3. DEN INTERNA KONTROLLENS UTVÄRDERINGS- OCH BEKRÄFTELSEUTTALANDE... 29 4. UNDERSKRIFTER... 32

1. ÖVERSIKT AV DIREKTÖRERNA FÖR RÄTTSHJÄLPSVERKSAMHETEN 3 Rättshjälpsbyråernas arbetsmängd 2006 höll sig på den nivå som etablerats de senaste åren. Byråerna tog emot 53 700 ärenden och behandlade 53 400 ärenden. År 2006 var ett år av historiska förändringar i rättshjälpsbyråernas ekonomi- och personalförvaltning. Rättshjälpsbyråernas ekonomiförvaltning överfördes 1.4.2006 bland de första till justitieförvaltningens servicecentrals (OPK) verksamhetsställe i Tavastehus. Ekonomiförvaltningen fick nya dataprogram, bl.a. Rondo-programmet för hantering av inköpsfakturor och reseprogrammet Personec Travel. Rättshjälpsverksamhetens hela personal utbildades i användningen av programmen. Det nya lönesystemet togs i bruk. För kanslipersonalens del trädde det i kraft retroaktivt fr.o.m. 1.12.2005 och för rättsbiträdenas del fr.o.m. 1.1.2006. Enligt de ingångna tjänstekollektivavtalen består lönen av en uppgiftsbaserad lönedel, en erfarenhetsdel och en personlig lönedel. Arbetsprestationen bedöms vid utvecklingsdiskussioner som förs mellan rättshjälpsbyråns ledande rättsbiträde och personalen. Direktören för rättshjälpsverksamheten för utvecklingsdiskussioner med distriktets ledande rättsbiträden. Direktören för rättshjälpsverksamheten ansvarar också för att arbetsbedömningen är rättvis inom rättshjälpsdistriktet. Försök med rättslig rådgivning Telefonrådgivning i rättsliga frågor har getts och statistikförts ända sedan 1998 vid Esbo och Närpes rättshjälpsbyråer och sedan början av 2002 vid Seinäjoki rättshjälpsbyrå. Hösten 2005 inleddes ett riksomfattande försök med rättslig rådgivning, genom vilket det pågående försöket utvidgades och gjordes mångsidigare. År 2006 började försöket omfatta nya rådgivningsbyråer. Behovet av att förbättra rättsskyddet har tagits upp i flera olika sammanhang och t.ex. kommittén för utvecklande av domstolsväsendet har dragit uppmärksamhet till saken i sitt kommittébetänkande genom att föreslå att rättshjälpscentraler skall

4 inrättas. Som en första åtgärd i den riktningen föreslog kommittén riksomfattande telefonrådgivningsservice gällande rättsmedel. Också delegationen för rättsskyddsfrågor har lyft fram behovet av att utveckla den rättsliga rådgivningen. Syftet med försöket är att folk skall få hjälp med sina juridiska problem i tid innan de hinner bli alltför svåra att bemästra. De som ger rättshjälpsinfo hör till rättshjälpsbyråernas erfarna kanslipersonal, medan den rättsliga telefonrådgivningen sköts av offentliga rättsbiträden som avlagt juristexamen. I försöket deltar 22 rättshjälpsbyråer; fyra ger rättshjälpsinfo, sju rättslig telefonrådgivning och 11 byråer ger både rättshjälpsinfo och rättslig rådgivning. Rättshjälpsinfon kartlägger tillsammans med kunden huruvida det är skäl att vända sig till en jurist eller om någon annan myndighet eller motsvarande kan hjälpa. Frågeställaren får också råd om var han eller hon kan få mera information kring sitt problem och t.ex. hitta blanketter som kan underlätta behandlingen av det. Någon ny personal har inte anställts för försöket utan telefonjouren sköts vid sidan av det övriga arbetet. Samtalen till de byråer som deltar i försöket och som ger rättslig rådgivning kopplas i huvudsak från kanslipersonalen vid andra rättshjälpsbyråer. Kunder kan också själva i samband med tidsbeställningen få information om möjligheten till telefonrådgivning, om ärendet är sådant att det inte förutsätter besök på rättshjälpsbyrån för överläggningar. Rättslig telefonrådgivning ges i regel efter tidsbeställning och jävsgranskning. 1.1 Allmän beskrivning av rättshjälpsverksamheten Enligt 6 i grundlagen är alla finska medborgare lika inför lagen. Eftersom alla på grund av sin ekonomiska ställning ändå inte har möjlighet att själva bekosta den juridiska hjälp de behöver föreskrivs genom rättshjälpslagen om de situationer där medborgarna kan få rättshjälp som antingen helt eller delvis bekostas med statens medel. Rättshjälpen omfattar alla juridiska frågor. Rättshjälp ges inte i

5 små rättsliga angelägenheter. Om kunden har en rättsskyddsförsäkring som ersätter kostnaderna för rättsliga ärenden, beviljas inte rättshjälp, eftersom rättsskyddsförsäkringen är primär i förhållande till rättshjälpen. Rättshjälp beviljas inte företag och sammanslutningar. När det gäller saker som behandlas utomlands omfattar rättshjälpen juridisk rådgivning. Den rättshjälp som ges utomlands i tvistemål har utvidgats mellan Europeiska unionens medlemsstater 2005 då 28 a fogades till rättshjälpslagen. I paragrafen föreskrivs om behandlingen av gränsöverskridande tvistemål i EUländerna i enlighet med EG-direktiv 2003/8/EG. De ekonomiska förutsättningarna för att få sådan rättshjälp är ungefär desamma som vad som föreskrivs i rättshjälpsförordningen i Finland. Enligt förordningen är mottagande myndigheter justitieministeriet samt Helsingfors rättshjälpsbyrå. Översändande myndigheter i Finland är förutom justitieministeriet samtliga rättshjälpsbyråer. En översändande myndighet skall kostnadsfritt bistå den som ansöker om rättshjälp att få fram de bilagor som behövs för att behandla ansökan om rättshjälp samt översättningar av ansökan och bilagorna. 1.2 Rättshjälpsbyråernas historia Den finländska rättshjälpen har en lång tradition. Redan innan lagen om allmän rättshjälpsverksamhet gavs hade t.ex. Helsingfors en advokat för de fattiga fr.o.m. 1886 och sedan en kommunal rättshjälpsbyrå fr.o.m. 1920. Också i flera andra stora städer förekom kommunal rättshjälpsverksamhet innan rättshjälpslagen trädde i kraft. I Finland börjar rättshjälpssystemets lagstiftningsmässiga historia 1973, då lagen om allmän rättshjälpsverksamhet (88/1973) och lagen om fri rättegång (87/1973) trädde i kraft. Vår rättsordning har känt till fria rättegångar ända sedan 1950-talet. Ordnandet av rättshjälp överfördes från kommunerna till staten i samband med 1998 års reform av rättshjälpssystemet (106/1998). Då förändrades i första hand organisationen och lagstiftningsarbetet fortsatte omedelbart.

6 I den rättshjälpslag (257/2002) som trädde i kraft 2002 sammanfördes den gamla avgiftsfria rättegången och rättshjälpen till ett enda system, rättshjälpen. Det blev rättshjälpsbyråernas uppgift att förordna privata advokater till biträden vid rättegångar. Inkomstgränserna för rättshjälp höjdes så att s.k. medelinkomsttagare började omfattas av rättshjälpen. Rättsskyddsförsäkringen blev primär i förhållande till rättshjälpen. Rättshjälpsverksamhetens rättsliga grund framgår bl.a. av följande lagar och förordningar: Rättshjälpslagen (257/2002), lagen om statliga rättshjälpsbyråer (258/2002), statsrådets förordning om rättshjälp (388/2002), statsrådets förordning om ändring av förordningen om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp (406/2004), justitieministeriets förordning om statliga rättshjälpsbyråer (390/2002), justitieministeriets förordning om förläggningskommunerna för de statliga rättshjälpsbyråerna samt deras filialbyråer och filialmottagningar (942/2006). 1.3 Allmän beskrivning av rättshjälpsbyråerna För rättshjälpen har staten rättshjälpsbyråer som vanligtvis är belägna på samma orter som tingsrätterna. År 2006 fanns det sammanlagt 65 rättshjälpsbyråer och sammanlagt 17 filialer samt sammanlagt 97 filialmottagningar. Vid de statliga rättshjälpsbyråerna tillhandahålls rättshjälp av offentliga rättsbiträden. Allmän rättshjälp i domstolsärenden tillhandahålls också av advokater samt andra privata jurister. Rättshjälp söks alltid hos en statlig rättshjälpsbyrå. Rättshjälp kan sökas hos vilken rättshjälpsbyrå som helst oberoende av sökandens bostadsort. Rättshjälp beviljas på grundval av sökandens och dennes familjs inkomster, utgifter, förmögenhet och underhållsskyldighet. Sökandens månatliga disponibla medel räknas ut vid rättshjälpsbyrån. Det är också av betydelse för vilken slags sak rättshjälp söks. När det gäller brottmål beviljas t.ex. i regel inget biträde för bötesärenden. De kostnader som uppbärs av den som får rättshjälp består av en rättshjälpsavgift samt en självrisk, som den som får rättshjälp betalar enligt en viss procentuell andel (20 75 %) av rättsbiträdets arvode och kostnader. Självrisken bestäms på

7 grundval av sökandens disponibla medel och tilläggssjälvrisken på grundval av de likvida medlen. Rättshjälpsavgiften är 35 euro och den uppbärs av alla sökande vilkas disponibla medel är 500 euro eller mera. Timarvodet 2006 var 91 per timme utan mervärdesskatt. En begäran om avgörande kan framställas till domstolen i fråga om avslag på ansökan om rättshjälp. I beslutet får sökanden anvisningar om framställande av begäran om avgörande. Vid brottsmålsrättegångar förordnas svaranden i vissa situationer en försvarare med statliga medel oberoende av svarandens ekonomiska ställning. Offret för allvarliga våldsbrott mot närstående och sexualbrott kan oberoende av sina inkomster få ett rättegångsbiträde som bekostas med statliga medel, enligt lagen om rättegång i brottmål sköts målen av offentliga rättsbiträden och advokater. 1.4 Resultatstyrning av rättshjälpsbyråerna Varje hovrätts domkrets utgör ett rättshjälpsdistrikt, inom vilket det finns en för högst fem år åt gången vald direktör för rättshjälpsverksamheten. Direktören för rättshjälpsverksamheten skall svara för att utbudet av rättshjälpstjänster är jämnt fördelat inom rättshjälpsdistriktet. Resultatstyrningen av rättshjälpsbyråerna genomförs i två steg. I det första steget för justitieministeriet resultatförhandlingar som gäller distrikten med direktörerna för rättshjälpsverksamheten medan direktörerna för rättshjälpsverksamheten för resultatförhandlingar som gäller den egna byrån. Under resultatförhandlingarna diskuteras de enskilda byråernas resultatmål för produktiviteten och lönsamheten under följande år. Under resultatförhandlingarna diskuteras och beviljas anslagen till en enskilda rättshjälpsdistrikten. Direktören för rättshjälpsverksamheten gör en utredning om rättshjälpsbyråernas arbetssituation och verksamhet samt behov inom distriktet. Vid resultatförhandlingarna kommer man också överens om följande års personalresurser och om direktörens spelrum när det gäller att anställa

8 personal. Över resultatförhandlingarna upprättas en resultatmålshandling som undertecknas av en företrädare för justitieministeriet och direktören för rättshjälpsdistriktet. Det finns sex rättshjälpsdistrikt: Åbo, Vasa, Östra Finland, Helsingfors, Kouvola och Rovaniemi. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten för resultatförhandlingar som gäller följande år med byråerna inom distriktet inom de ramar som man kommit överens om under förhandlingarna mellan justitieministeriet och direktören för rättshjälpsverksamheten. Över resultatförhandlingarna upprättas en resultatmålshandling som undertecknas av direktören för rättshjälpsverksamheten och rättshjälpsbyråns ledande offentliga rättsbiträde. Resultatstyrningsprocessen förlöper på så sätt att justitieministeriet skickar rättshjälpsbyråerna anvisningar om resultatförhandlingarna. Förutom anvisningarna utarbetar justitieministeriet och skickar rättshjälpsbyråerna material till grund för resultatförhandlingarna (verksamhetens utveckling, dispositionsplan för nettoomkostnadsanslaget och lönebilaga). Rättshjälpsbyråerna fyller i det material som gäller den egna byrån och skickar det till ministeriet och direktören för rättshjälpsverksamheten. Materialet används som grund för resultatförhandlingarna mellan justitieministeriet och direktörerna för rättshjälpsverksamheten. För följande års resultatförhandlingar ger direktörerna för rättshjälpsverksamheten byråerna justitieministeriets anvisningar samt andra nödvändiga anvisningar. Under verksamhetsåret får direktörerna för rättshjälpsverksamheten aktuell statistik samt ekonomirapporter för byråerna inom distriktet som de följer med. Direktörerna håller varje år möte med de ledande offentliga rättsbiträdena inom distriktet om aktuella frågor som gäller distriktet, lagändringar och förenhetligande av praxis i administrativa frågor. Möten för förvaltnings-/avdelningssekreterarna kan också ordnas inom distrikten. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten håller också kontakt med byråerna inom distriktet per telefon och e-post samt besöker vid behov byråerna personligen.

9 Direktörerna för rättshjälpsverksamheten avger utlåtande till justitieministeriet om utnämningen av offentliga rättsbiträden och är med när de sökande intervjuas. De avger också utlåtande om organiseringen av filialmottagningar och fattar administrativa beslut som gäller de ledande offentliga rättsbiträdena. 2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1 Verksamhetens effektivitet Nätverket av rättshjälpsbyråer utvecklas hela tiden så att det skall motsvara medborgarnas behov. År 2006 beslöt man att slå samman Forssa och Loimaa rättshjälpsbyråer inom Åbo rättshjälpsdistrikt till Forssa-Loimaa rättshjälpsbyrå, som har verksamhetställen i Forssa och Loimaa. Reformen genomfördes vid ingången av 2007. Inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt indrogs filialmottagningen i Kuivaniemi när kommunerna Ijo och Kuivaniemi slogs samman. Syftet med förändringen av byråstrukturen är att göra byråerna större, vilket lättar upp förvaltningen och ger mera tid åt sakförararbetet samt underlättar skötseln av vikariat. Däremot är avsikten inte att minska antalet serviceställen. Under 2006 följde man med köerna till rättshjälpsbyråerna. Rättshjälpsbyråerna tillfrågades om kötiderna sex gånger under året. Avsikten är att utveckla en mätare för kötiderna som beskriver utvecklingen av rättshjälpsbyråernas verksamhet. Man följer med genomförandet av rättshjälpsreformen som trädde i kraft i juni 2002. Justitieministeriet och rättspolitiska forskningsinstitutet (OPTULA) kom överens om en uppföljnings- och utvärderingsundersökning hösten 2002. Forskningsprojektet inleddes 2003 och det skulle pågå till utgången av 2005. I det skede när undersökningen planerades tänkte man sig att huvudtemana skulle vara tillgången till rättstjänster och deras inriktning, rättshjälpens kostnadsutveckling, beslutsfattande och ändringssökande i fråga om rättshjälp, rättshjälpens kvalitet och kundtillfredsställelsen samt frågor om förhållandena mellan systemen. En mellanrapport från undersökningen, Köyhäinavusta kansalaisoikeudeksi, publicerades i januari 2005.

10 I mars 2006 tillsattes en arbetsgrupp under ledning av hovrättspresident Mikko Könkkölä som skulle kartlägga behoven av ändringar i rättshjälpslagstiftningen. Arbetsgruppen hade tre uppgifter. Den skulle granska de ändringsbehov som iakttagits i rättshjälpslagen och i lagar och förordningar som har samband med den. I OPTULAs undersökning hade det också från domstolsväsendets sida framkommit behov av att förtydliga och förenkla biträdenas arvodessystem och betalningen av arvoden. Den tredje uppgiften bestod i att planera sparåtgärder. Som en fortsättning på ovan nämnda arbetsgrupp tillsattes under ledning av regeringsrådet Merja Muilu en arbetsgrupp för elektronisk kommunikation som fick i uppgift att utveckla elektronisk hantering av ansökningar om rättshjälp och räkningar på rättegångskostnader. Rättshjälpens effektivitet i hemlandet De offentliga rättsbiträdena har inte bara bedrivit sakförararbete utan också suttit i flera olika kommittéer, arbetsgrupper och utskott. Bland dessa kan nämnas arbetsgruppen som kartlägger behoven av ändringar i rättshjälpslagen, arbetsgruppen för äktenskapsrättens förmögenhetssystem, rättsskyddspolitikens strategiteam, Stakes arbetsgrupp Välfärdsstaten 2015, Finlands Advokatförbunds delegation, Finlands Advokatförbunds lokalavdelningars styrelser, Finlands Advokatförbunds etiska utskott, Arbetsgruppen för rättsväsendets dag, kriminalvårdsombudsmannens uppföljnings- och styrgrupp, utvecklingsarbetsgruppen för rättshjälpsstatistiken, justitieministeriets arbetsgrupp för elektronisk kommunikation, rättsskyddspolitikens verkningsfullhets- och kostnadseffektivitetsprojekt, hovrätternas kvalitetsarbetsgrupper. De offentliga rättsbiträdena Klas Weckman, Mika Mukkala och Jaakko Laine har varit utbildare vid den fältutbildning i skriftliga straffprocesser som justitieministeriet har ordnat i hela landet. KAIKU-utvecklare har varit direktören för rättshjälpsverksamheten Liisa Törnwall. Ett mål har varit att få fram information om rättshjälp i Helsingin Sanomat och de lokala dagstidningarna. Dessutom har det funnits artiklar om rättshjälp i stadsdelstidningar samt tidskrifter och facktidningar. Direktören för rättshjälpsverksamheten Liisa Vehmas har varit kolumnist i tidningen Advokaatti. Radio Yle 1

11 gjorde ett radioprogram för att hedra Helsingfors rättshjälpsbyrås 120- årsjubileum. Den lagarbetsgrupp som Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården tillsatt och där Liisa Vehmas är medlem gav i november 2006 ut en publikation som Vehmas varit med och författat, dvs. STAKESs publikationer Oikeus ja kohtuus och Tällä lailla sosiaaliturvaa. Direktören för rättshjälpsverksamheten Liisa Vehmas fick i maj 2006 ta emot rättsväsendets medalj, som är en ansedd hedersbevisning för enskilda personer. Sedan 1973 har 27 finländare beviljats medaljen. Samarbetet med intressentgrupperna, dvs. domstolar, åklagare, advokatväsendet och olika myndigheter, t.ex. social-, polis- och fängelsemyndigheterna har varit stabilt och fortlöpande inom alla verksamhetsområden. Helsingfors rättshjälpsbyrå har gett ett utlåtande om den nya barnskyddslagen och direktören för rättshjälpsverksamheten Liisa Vehmas har gett ett utlåtande om det rättsskyddspolitiska strategiteamets framtidsöversikt i fråga om rättsskyddspolitiken. Justitieministeriets utbildningsenhet samarbetar med yrkeshögskolorna kring utbildningen av rättstradenomer. Studerande har praktiserat på rättshjälpsbyråerna vid sidan av andra ämbetsverk inom justitieförvaltningen. Justitieministeriet har utbildning arbetslivshandledare för praktikbyråerna vilkas uppgift är att handleda de studerande. Rättshjälpens effektivitet internationellt Helsingfors rättshjälpsbyrå har besökts av grupper från Norge, Japan, Ryssland och Taiwan som velat bekanta sig med rättshjälpen. Dessutom har samtliga utbytesdomare vid Helsingfors tingsrätt, dvs. domare från Frankrike, Spanien och Lettland, besökt Helsingfors rättshjälpsbyrå. I februari 2006 hölls i Druskininkai i Litauen ett seminarium om rättshjälp för de baltiska länderna, Benelux-länderna och nordiska länderna, där Vehmas var Nordiska rådets utsända talare.

12 Direktörerna för rättshjälpsverksamheten Arto Tiilikainen och Liisa Vehmas besökte Petrozavodsk i maj för att delta i ett seminarium om utvecklande av rättshjälpen. Dessutom ordnade Arto Tiilikainen tillsammans med vissa andra instanser ett seminarium i Joensuu och Kitee i augusti för rättsbiträden och advokater från Petrozavodskområdet. Företrädare på ett möte i Bryssel om internationell barnrätt var ett offentligt rättsbiträde från Helsingfors respektive Lahtis rättshjälpsbyrå. 2.2. Verksamhetens resultat 2.2.1 Rättshjälpsbyråernas funktionella effektivitet och dess utveckling År 2006 uppgick rätthjälpsbyråernas nettoomkostnader till sammanlagt 20,1 miljoner euro. Nettoomkostnaderna var 2 % mindre än beräknat. Nettoomkostnaderna har ökat med 5 % och kostnaderna med 12 % jämfört med 2005. Personalutgifterna har ökat med 4 % och lokalutgifterna med 6 % jämfört med 2005. Ökningen förklaras med att Huvudstadsregionens rättshjälpsbyrå som inrättades 1.9.2005 har varit verksam hela året, liksom även med övergången till det nya lönesystemet. Totalinkomsten av den avgiftsbelagda verksamheten var 4,0 miljoner euro, vilket är 11 % mindre än beräknat. Totalinkomsten av den avgiftsbelagda verksamheten ligger på ungefär samma nivå som 2005. Totalinkomsten av faktureringen av motparten var 0,5 miljoner euro, vilket är 4 % mera än 2005. De statliga rättshjälpsbyråernas nettoomkostnader uppgick 2006 till sammanlagt 20,1 miljoner euro. Offentlig rättshjälp gavs i 53 400 sakförarärenden. Vid rättshjälpsbyråerna fattades dessutom sammanlagt ungefär 22 000 rättshjälpsbeslut och gjordes ungefär 1 900 ekonomiska utredningar för privata rättsbiträden.

13 Tabell 1. Effektiviteten hos rättshjälpens verksamhet VERKSAMHETENS EFFEKTIVITET 2004 2005 2006 Jfr med 2005 Mål 2006 Jfr m. målet 2006 OMKOSTNADER OCH KOSTNADER Inkomster av verksamheten 3 918 4 048 4 048 0 % 3 633 11 % Omkostnader, rättshjälpsbyråerna (brutto) 22 685 23 050 24 171 5 % 24 196 0 % Nettoomkostnader (1000 ) sammanlagt 18 767 19 002 20 123 6 % 20 563-2 % Kostnader (1000 ) 23 655 24 127 26 926 12 % Rättshjälpsverksamheten 14 663 15 942 18 001 13 % Stödfunktioner 6 028 5 672 5 788 2 % Frånvaro 2 964 2 512 3 137 25 % Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (1000 ), FE 886 915 914 0 % Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 886 1 011 1 293 28 % Den avgiftsbelagda verksamhetens kostnadsmotsvarighet % 100 % 91 % 71 % -22 % Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (1000 ), OR 2 998 3 090 3 094 0 % Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 5 226 7 881 8 682 10 % Den avgiftsbelagda verksamhetens kostnadsmotsvarighet % 57 % 39 % 36 % -9 % MÅL FÖR VERKSAMHETEN Lönsamhet (nettoomkostnader/behandlad arbetsenhet) Rättshjälpsbyråerna 79 82 89 9 % 84 6 % Produktivitet (behandlad arbetsenhet/årsv.) rättshjälpsbyråerna 514 510 500-2 % 546-8 % Privata rättegångsbiträden betalas arvoden och kostnadsersättningar av allmänna medel när de har förordnats till offentlig försvarare eller målsägandebiträde med stöd av lagen om rättegång i brottmål, eller när de har förordnats till rättegångsbiträde med stöd av lagen om rättshjälp. De arvoden och kostnadsersättningar som betalades till privata biträden 2006 uppgick till sammanlagt ungefär 34,3 miljoner euro, vilket är ungefär 3 % mindre än 2005.

14 Privat biträde förordnades för 31 963 parter med stöd av antingen rättshjälpslagen, lagen om rättegång i brottmål eller vissa andra lagar. Utgifterna per part var 939 euro, vilket är ungefär samma nivå som 2005. Av de kostnader för rättshjälp som betalas till privata ombud uppstår ungefär 77 % vid tingsrätterna, 17 % vid hovrätterna samt ungefär 6 % vid andra domstolar. Figur 1. Utgifter för ersättningar till privata ombud och skuldsanering för privatpersoner 1997-2006 35 000 000 Brottsärenden Övriga ärenden Skuldsanering för privatperson Sammanlagt 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 På grundval av lagen om skuldsanering för privatpersoner betalades 2006 ungefär 1,7 miljoner euro i ersättningar till utredare, vilket är 8 % mindre än 2005. Rättegångskostnaderna för sådana som friades från åtal ersattes till ett belopp av ungefär 2,7 miljoner euro av statens medel, då det 2005 användes ungefär 2,0 miljoner euro. 2.2.2 Rättshjälpsbyråernas produktion och kvalitetsledning År 2006 inkom sammanlagt ungefär 53 700 ärenden till de statliga rättshjälpsbyråerna. Antalet inkomna ärenden var något större än föregående år. Antalet inkomna ärenden var 4 % mindre än beräknat. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna behandlade var ungefär 82 % civil- och förvaltningsrättsliga ärenden. Av de civil- och förvaltnings-

15 rättsliga ärendena utgjorde de familje- och arvsrättsliga ärendena 47 %, övriga civilrättsliga ärenden 34 % och skuldsaneringsärendena 1 %. Brottsärendenas andel av alla ärenden var 18 %. Figur 2. Inkomna ärenden till rättshjälpsbyråerna 1997-2006 Familje och arvsrättsliga ärenden Brottsärenden Skuldsaneringärenden Övriga civilrättsliga ärenden 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År 2006 behandlade rättshjälpsbyråerna sammanlagt 53 351 ärenden, vilket är ungefär samma nivå som 2005. Antalet behandlade ärenden är 4 % mindre än beräknat. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna behandlade 2006 gavs råd per telefon enligt försöket med telefonrådgivning i 11 % av fallen, i 24 % av fallen gavs juridiska råd, 22 % av de ärenden som behandlades resulterade i att en handling upprättades, 23 % av ärendena behandlades i domstol och resterande 20 % gick till behandling antingen vid en förvaltningsmyndighet eller föranledde någon annan åtgärd. Tvistemål som vanligen går till domstolsbehandling är ärenden som gäller vårdnad om barn och underhåll.

16 Figur 3. Ärenden behandlade vid rättshjälpsbyråerna 2001-2006 60 000 Telefon råd Upprättande av handling Domstolsärenden Förvaltningmyndighets behandling eller annan åtgärd Juridisk råd 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Rättshjälpsbyråerna fattar rättshjälpsbeslut i rättshjälpsärenden som sköts såväl av privata ombud som vid rättshjälpsbyråerna. År 2006 fattade rättshjälpsbyråerna 22 000 rättshjälpsbeslut för de privata ombuden, vilket var 3 % mindre än beräknat. Rättshjälpsbyråerna gjorde 1 992 ekonomiska utredningar för de privata ombudens klienter. Dessutom fattades ett rättshjälpsbeslut i varje ärende som sköttes av rättshjälpsbyråerna, dvs. i 53 000 ärenden. På grundval av klientens ekonomiska ställning ges rättshjälp utan ersättning eller mot partiell ersättning. I vissa specialsituationer kan en klient också betjänas mot full ersättning. Av de ärenden som rättshjälpsbyråerna skötte 2006 sköttes 59 % utan ersättning, vilket är ungefär samma nivå som 2005. Rättshjälp mot partiell ersättning gavs i 34 % av ärendena, vilket är 4 % mindre än 2005. De klienter som betalade full ersättning utgjorde 7 %, vilket är 5 % mera än 2005. Rättshjälpsbyråerna följer med klienternas kötider, vilket gör att man kan utreda nuläget i fråga om eventuella anhopningar. Den genomsnittliga kötiden till rättshjälpsbyråerna 2006 var ungefär 7 dagar.

17 Tabell 2. Rättshjälpsbyråernas produktion och kvalitetsledning PRODUKTION OCH KVALI- TETSLEDNING 2004 2005 2006 Jfr med 2005 Mål 2006 Jfr med målet ANTAL ÄRENDEN Inkomna ärenden 53 544 53 574 53 722 0 % 55 813-4 % Överförda ärenden 15 883 15 656 16 021 2 % 16 828-5 % MÅL FÖR VERKSAMHETEN Behandlade ärenden 53 766 53 861 53 351-1 % 55 314-4 % Rättshjälpsbeslut (st.) 23 074 22 500 21 951-2 % 22 541-3 % Kötid (dagar) 11,04 11,81 6,7-43 % 7,0-4 % Figur 4. Rättshjälpsbyråernas arbetssituation 1997-2006 80 000 Inkomna ärenden Behandlade ärenden Anhängiga ärenden 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

18 Rättshjälpsinfo Rättshjälpsinfon fick ta emot sammanlagt ungefär 5 800 samtal 2006. Av samtalen avslutades 24 % genom råd som gavs per telefon och krävde inga fortsatta åtgärder. 41 % av samtalen gick till rättshjälpsbyråernas rättsliga rådgivning, 25 % av frågeställarna uppmanades att ta kontakt med ett rättsbiträde, en advokat eller någon annan jurist och 10 % uppmanades at ta kontakt med en annan myndighet. De samtal som inte hörde till rättshjälpsinfons område utgjorde 1 %. Samtalen räckte i medeltal 5 minuter. De största ärendegrupperna var arvsärenden (19 %) samt ärenden som gällde äktenskapsrätten och familjerätten (17 %). Figur 5. Samtalen till rättshjälpsinfon enligt ärendegrupp 2006 Brottsärenden 9 % Ärenden som gäller skuldförhållanden 5 % Ärenden som gäller äktenskap och familjerätt 17 % Anställning, jämlikhet och socialförmåner 6 % Ärenden som gäller äktenskap och familjerätt Anställning, jämlikhet och socialformåner Övriga ärenden Arvsärenden 19 % Arvsärenden Brottsärenden Övriga ärenden 44 % Ärenden som gäller skuldförhållanden

19 Granskning av de enskilda rättshjälpsdistrikten Åbo rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Åbo rättshjälpsdistrikt motsvarar 108 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 56 årsverken och kanslipersonalen för 52 årsverken. Det totala antalet inkomna ärenden till Åbo rättshjälpsdistrikt var 2 % mindre än beräknat. Det inkom sammanlagt 12 906 ärenden till Åbo hovrättsdistrkt, vilket är 1 % mindre än 2005. Tabell 3. Inkomna ärenden till Åbo rättshjälpsdistrikt 2001-2006 Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Jfr med 2005 År 2001 6 597 279 2 542 4 878 14 296 2002 6 626 234 2 483 4 813 14 156-1 % 2003 6 723 174 2 456 4 698 14 051-1 % 2004 6 263 148 2 581 4 355 13 347-5 % 2005 6 194 111 2 384 4 329 13 018-2 % 2006 6 326 103 2 226 4 251 12 906-1 % Det fattades 2 % mindre rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 5 463 rättshjälpsbeslut, vilket är ungefär samma nivå som 2005. År 2006 gjordes sammanlagt 512 ekonomiska utredningar, vilket är 6 % mindre än 2005. Det totala antalet behandlade ärenden inom Åbo rättshjälpsdistrikt var 4 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 12770 ärenden, vilket är 3 % mindre än föregående år.

20 Tabell 4. Ärenden behandlade inom Åbo rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt År 2001 32 % 41 % 27 % 100 % 2002 32 % 42 % 26 % 100 % 2003 32 % 43 % 25 % 100 % 2004 29 % 44 % 27 % 100 % 2005 28 % 44 % 28 % 100 % 2006 5 % 25 % 44 % 26 % 100 % Vasa rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Vasa rättshjälpsdistrikt motsvarar 81,3 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 41,6 årsverken och kanslipersonalen för 39,7 årsverken. Det totala antalet inkomna ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt var 6 % mindre än beräknat. Det inkom sammanlagt 10 281 ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt 2006, vilket är ungefär samma nivå som 2005. Tabell 5. Inkomna ärenden till Vasa rättshjälpsdistrikt 2001-2006 År Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Jfr med 2005 2001 4 147 264 1 899 3 142 9 452 2002 4 277 175 1 828 3 115 9 395-1 % 2003 4 377 133 1 831 3 287 9 628 2 % 2004 4 421 91 2 013 3 449 9 974 4 % 2005 4 594 106 2 131 3 459 10 290 3 % 2006 4 681 83 2 099 3 418 10 281 0 % Det fattades 12 % mindre rättshjälpsbeslut för privata ombud än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 2 775 rättshjälpsbeslut, vilket är 6 % mindre än föregående år. År 2006 gjordes sammanlagt 286 ekonomiska utredningar, vilket är 18 % mera än 2005.

21 Det totala antalet behandlade ärenden inom Vasa rättshjälpsdistrikt var 4 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 10 210 ärenden, vilket är 1 % mera än föregående år. Tabell 6. Ärenden behandlade inom Vasa rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 År Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt 2001 31 % 40 % 29 % 100 % 2002 33 % 40 % 27 % 100 % 2003 37 % 38 % 25 % 100 % 2004 34 % 41 % 25 % 100 % 2005 34 % 43 % 23 % 100 % 2006 16 % 21 % 40 % 23 % 100 % Östra Finlands rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt motsvarar 73,8 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 35 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 1,55 årsverken och kanslipersonalen för 37,3 årsverken. Östra Finlands rättshjälpsdistrikt fick ta emot 8 % mera ärenden än beräknat. Till Östra Finlands rättshjälpsdistrikt inkom 2006 sammanlagt 9 071 ärenden, vilket är 8 % mera än 2005. Tabell 7. Inkomna ärenden till Östra Finlands rättshjälpsdistrikt 2001-2006 År Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Jfr med 2005 2001 4 317 114 1 475 2 646 8 552 2002 4 374 104 1 488 2 932 8 898 4 % 2003 4 318 88 1 435 2 697 8 538-4 % 2004 4 285 72 1 414 2 745 8 516 0 % 2005 4 136 64 1 418 2 750 8 368-2 % 2006 4 353 48 1 469 3 201 9 071 8 %

22 Det fattades 12 % mindre rättshjälpsbeslut för privata ombud än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 2 938 rättshjälpsbeslut, vilket är 9 % mindre än 2005. År 2006 gjordes sammanlagt 294 ekonomiska utredningar, vilket är 5 % mera än 2005. Det totala antalet behandlade ärenden inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt var 5 % mera än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 8 966 ärenden, vilket är 3 % mera än 2005. Tabell 8.. Ärenden behandlade inom Östra Finlands rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 År Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Antalet anställda inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt motsvarar 68,0 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 37 årsverken och kanslipersonalen för 31 årsverken. Till Helsingfors rättshjälpsdistrikt inkom 8 % mindre ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 9 597 ärenden till Helsingfors rättshjälpsdistrikt 2006, vilket är 2 % mera än 2005. Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt 2001 25 % 46 % 29 % 100 % 2002 26 % 47 % 27 % 100 % 2003 26 % 49 % 25 % 100 % 2004 25 % 49 % 26 % 100 % 2005 28 % 47 % 25 % 100 % 2006 14 % 22 % 42 % 22 % 100 % Helsingfors rättshjälpsdistrikt

23 Tabell 9. Inkomna ärenden till Helsingfors rättshjälpsdistrikt 2001-2006 År Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Jfr med 2005 2001 5 247 79 1 953 3 570 10 849 2002 5 562 58 2 716 3 652 11 988 10 % 2003 5 622 42 1 861 3 752 11 277-6 % 2004 5 670 44 1 837 3 652 11 203-1 % 2005 4 493 24 1 605 3 326 9 448-16 % 2006 4 464 22 1 750 3 361 9 597 2 % Det fattades 15 % mera rättshjälpsbeslut för privata ombud än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 5 858 rättshjälpsbeslut, vilket är 3 % mera än 2005. År 2006 gjordes sammanlagt 401 ekonomiska utredningar, vilket är 24 % mera än 2005. Det totala antalet behandlade ärenden inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt var 5 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 9 564 ärenden, vilket är 1 % mera än 2005. Tabell 10. Ärenden behandlade inom Helsingfors rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 År Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt 2001 46 % 33 % 21 % 100 % 2002 46 % 35 % 19 % 100 % 2003 49 % 35 % 17 % 100 % 2004 44 % 37 % 19 % 100 % 2005 46 % 36 % 18 % 100 % 2006 16 % 28 % 36 % 20 % 100 % Kouvola rättshjälpsdistrikt Antalet anställda inom Kouvola rättshjälpsdistrikt motsvarar 53 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 26 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 1 årsverke och kanslipersonalen för 26 årsverken.

24 Kouvola rättshjälpsdistrikt fick ta emot 7 % mindre ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 5 372 ärenden till Kouvola rättshjälpsdistrikt 2006, vilket är 4 % mindre än 2005. Tabell 11. Inkomna ärenden till Kouvola rättshjälpsdistrikt 2001-2006 År Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Jfr med 2005 2001 2 253 56 962 1 427 4 698 2002 2 370 55 923 1 512 4 860 3 % 2003 2 286 34 943 1 436 4 699-3 % 2004 2 288 42 1 007 1 493 4 830 3 % 2005 2 714 71 1 050 1 769 5 604 16 % 2006 2 587 31 1 043 1 711 5 372-4 % Det fattades 17 % mindre rättshjälpsbeslut för privata ombud än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 1 720 rättshjälpsbeslut, vilket är 12 % mindre än 2005. År 2006 gjordes sammanlagt 213 ekonomiska utredningar, vilket är 14 % mera än 2005. Det totala antalet behandlade ärenden inom Kouvola rättshjälpsdistrikt var 5 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 5 413 ärenden, vilket är 2 % mindre än 2005. Tabell 12. Ärenden behandlade inom Kouvola rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 År Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt 2001 31 % 41 % 28 % 100 % 2002 31 % 44 % 25 % 100 % 2003 30 % 44 % 26 % 100 % 2004 30 % 42 % 27 % 100 % 2005 31 % 43 % 26 % 100 % 2006 2 % 28 % 44 % 26 % 100 %

Rovaniemi rättshjälpsdistrikt 25 Antalet anställda inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt motsvarar 69 årsverken, varav de offentliga rättsbiträdena står för 35 årsverken, de rättsliga rådgivarna för 1 årsverke och kanslipersonalen för 33 årsverken. Rovaniemi rättshjälpsdistrikt fick ta emot 7 % mindre ärenden än beräknat. Det inkom sammanlagt 6 495 ärenden till Rovaniemi rättshjälpsdistrikt 2006, vilket är 5 % mindre än 2005. Tabell 13. Inkomna ärenden till Rovaniemi rättshjälpsdistrikt 2001-2006 Familje- och arvsrättsliga ärenden Skuldsaneringsärenden Brottsärenden Övriga civilrättsliga ärenden Sammanlagt Jfr med 2005 År 2001 2 694 194 951 2 049 5 888 2002 2 658 190 937 1 923 5 708-3 % 2003 2 687 101 893 1 823 5 504-4 % 2004 2 680 155 897 1 942 5 674 3 % 2005 3 164 104 1 113 2 465 6 846 21 % 2006 3 048 91 1 042 2 314 6 495-5 % Det fattades 2 % mindre rättshjälpsbeslut än beräknat. År 2006 fattades sammanlagt 3 197 rättshjälpsbeslut, vilket är 1 % mindre än 2005. År 2006 gjordes sammanlagt 286 ekonomiska utredningar, vilket är 2 % mindre än 2005. Det totala antalet behandlade ärenden inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt var 9 % mindre än beräknat. Det totala antalet behandlade ärenden 2006 uppgick till sammanlagt 6 428 ärenden, vilket är 5 % mindre än 2005.

26 Tabell 14. Ärenden behandlade inom Rovaniemi rättshjälpsdistrikt av det totala antalet ärenden för distriktet 2001-2006 Råd enligt försöket med telefonrådgivning Juridiskt råd Förvaltningsmyndighets behandling eller annan åtgärd Domstolsärenden Sammanlagt År 2001 21 % 53 % 26 % 100 % 2002 23 % 52 % 26 % 101 % 2003 24 % 52 % 23 % 100 % 2004 23 % 52 % 24 % 100 % 2005 24 % 55 % 21 % 100 % 2006 9 % 21 % 51 % 19 % 100 % 2.3 Hantering och utveckling av de mänskliga resurserna Antalet anställda vid rättshjälpsbyråerna 2006 motsvarade 455 årsverken. Medelåldern hos rättshjälpsbyråernas anställda var 48,7 år (48,1). Av de anställda är 74 % är kvinnor och 26 % män. Andelen visstidsanställda tjänstemän har minskat jämfört med föregående år. Personalens sjukfrånvaro har ökat något jämfört med föregående år (0,4 dagar). Kostnaderna för företagshälsovården har minskat jämfört med föregående år (25 %). År 2005 övergick alla rättshjälpsbyråer till tidsredovisningssystemet TARMO. Granskar man de olika verksamhetskedjorna användes sammanlagt 317 årsverken för rättshjälpsbyråernas huvudfunktioner, 49 årsverken för stödfunktioner, 28 årsverken för ekonomiförvaltningens stödfunktioner, 2 årsverken för personalförvaltningens stödfunktioner, 5 årsverken för personalutveckling, 1 årsverket för datateknik och 53 årsverken för frånvaro. År 2004 ordnade justitieministeriet en omfattande ledarutbildning för de ledande offentliga rättsbiträdena. Finansiellt bidrag till detta projekt fick man av statskontorets KAIKU-medel. Som fortsättning på detta ordnade justitieministeriets utbildningsenhet ledarutbildning i slutet av 2006 på temat arbetsorganisering, personalledning och det nya lönesystemet. I arbetarskyddsärenden utgör ett rättshjälpsdistrikt en arbetarskyddsenhet. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten fungerar som arbetsskyddschefer och i varje distrikt har man valt en arbetarskyddsfullmäktig och vice fullmäktige. I Helsingfors och Vasa

27 rättshjälpsdistrikt har arbetarskyddskommissioner inrättats. I de andra distrikten har arbetarskyddspersonalen sammanträtt annars. Våren 2006 ordnade direktörerna för rättshjälpsverksamheten för första gången riksomfattande arbetarskyddsutbildning för rättshjälpens arbetarskyddspersonal. Målet är att fästa större uppmärksamhet än tidigare vid arbetarskyddet inom rättshjälpen och att aktivera arbetarskyddspersonalen. De Aslak- kurser som FPA beviljar har utnyttjats för att personalen skall orka bättre i arbetet. KAIKU-programmets principer tillämpas fortfarande. Rättshjälpssektorn har en egen Kaiku-utvecklare, som försöker medverka till att Statskontorets Kaiku-tema genomförs även i praktiken. För den personal som deltar i rättshjälpsinfon ordnades arbetsledningsutbildning.

28 Tabell 15. Rättshjälpsbyråernas personalresurser PERSONALRESURSER (Rättshjälp) Utfall 2004 % andel Utfall 2005 % andel Utfal 2006 % andel Jfr m. föreg. år 1.Personalantal, struktur och kostnader årsverken (inneh. avlönade med sysselsättningsmedel och högskolepraktikanter) 461,4 450,5 458,0 7,4 personalantal 480 475 471-4,0 kvinnor 363 75,6 352 74,1 349 74,1-3,0 män 117 24,4 123 25,9 122 25,9-1,0 Ordinarie 431 89,8 431 90,7 431 91,5 0,0 kvinnor 324 67,5 324 68,2 326 69,2 2,0 män 107 22,3 107 22,5 105 22,3-2,0 visstidsanställda 49 10,2 44 9,3 40 8,5-4,0 kvinnor 39 8,1 28 5,9 23 4,9-5,0 män 10 2,1 16 3,4 17 3,6 1,0 heltidsanställda 461 96,0 461 97,1 456 96,8-5,0 kvinnor 345 71,9 339 71,4 335 71,1-4,0 män 116 24,2 122 25,7 121 25,7-1,0 deltidsanställda 19 4,0 14 2,9 15 3,2 1,0 kvinnor 18 3,8 13 2,7 14 3,0 1,0 män 1 0,2 1 0,2 1 0,2 0,0 medelålder 47,7 48,1 48,7 0,6 kvinnor 47,4 48 48,8 0,8 män 48,7 48,4 48,2-0,2 andelen anställda över 45 år 67,5 70,9 73,5 2,5 den arbetade arbetstidens andel av den ordinarie årsarbetstiden % 73 74,2 74,2 0 totala arbetskraftskostnader /år 23 279 602 23 115 703 25 415 326 10 % löner för arbetad arbetstid,% andel av lönesumman 77,9 79,1 82,7 3,6 indirekta arbetskraftskostnader 8 109 473 7 904 899 8 517 366 8 % och deras % andel av lönerna för arbetad arbetstid 53,5 52,0 50,4-1,6 2.Arbetshälsa arbetstillfredsställelseindex omsättning avgångsomsättning % 2,1 1,3 1,3 0 tillträdesomsättning % 8,6 13,0 13,3 0,3 avgång med invalidpension % av personalen 0,6 0,8 0,8 0 sjukfrånvaro, arbetsdag/årsv. 9,1 9,4 9,8 0,4 företagshälsovård, /årsv. 301,9 314,1 234,7-25 % 3. Kompetens utbildningsnivåindex 5,6 5,7 5,7 0 kvinnor 5,3 5,3 5,3 0 män 6,8 6,8 6,8 0 utbildningens längd, arbetsdag/utbildad 8 5,3 6,0 0,7 utbildningsinsats, arbetsdag/årsv. 7,8 4,9 5,7 0,8 utbildning och utveckling, /årsv. 1124,9 839,5 899,1 7 % 188 597 personalens värde, 542 167 754 833 188 026 346 12 %

29 3. DEN INTERNA KONTROLLENS UTVÄRDERINGS- OCH BEKRÄFTELSEUTTALANDE Rättshjälpsverksamheten överfördes från kommunerna till staten 1998, då man övergick från ett kommunalt, nämndbaserad verksamhets- och övervakningssystem till justitieministeriets förvaltningsområde. Samtidigt sammanslogs byråer till större, självständiga ämbetsverk och skapades ett system med direktörer för rättshjälpsverksamheten som följde gränserna för hovrättsdistrikten. Styrnings- och kontrollsystemet fick tre steg. Justitieministeriet ansvarar för den strategiska planeringen och riktlinjerna för sektorn samt för den övergripande styrningen och uppföljningen av förvaltningsområdet. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten ansvarar för att utbudet av rättshjälpstjänster är rättvist inom distrikten, de för årliga resultatförhandlingar och är förordnade till arbetarskyddschef inom respektive distrikt. Vid rättshjälpsbyråerna ser det ledande offentliga rättsbiträdet till att den interna kontrollen är ordnad medan personalen ansvarar för att behöriga tillvägagångssätt iakttas i de egna uppgifterna. Under de knappa tio år som gått sedan rättshjälpssektorn överfördes till staten har man i huvudsak tillägnat sig statsförvaltningens arbetssätt med de förpliktelser, det ansvar och den rapportering som det innebär. Samtliga byråer har utarbetat en arbetsordning som uppdateras enligt behov, också de interna föreskrifterna är ajour. Varje byrå har redan tidigare utarbetat en informations- och kommunikationsplan samt en räddnings- och beredskapsplan och 2006 utarbetades en datasäkerhetsplan, en modell för en återhämtningsplan i anslutning till den är under beredning. Ärendehanteringssystemet Julia uppdateras fortlöpande. Att rättshjälpssektorn blev kund hos justitieförvaltningens servicecentral 1.4.2006 har medfört och kommer under de närmaste åren att medföra nya slags uppföljnings- och kontrollåtgärderna i byråerna samt gemensamma avtal med servicecentralen om tillvägagångssätten.

30 Förutom kontrollen från statsförvaltningens sida har rättshjälpsbyråerna dessutom alltid varit skyldiga att iaktta även god advokatsed vid skötseln av uppdragen, som även den ger en god grund för korrekta tillvägagångssätt genom Finlands Advokatförbunds övervakning. Vid de årliga resultatförhandlingarna säkerställer justitieministeriet, tillsammans med direktörerna för rättshjälpsverksamheten att ministeriets strategiska planer avancerar och att rättshjälpsdistrikten ger respons på dem för det framtida beslutsfattandet. Direktörerna för rättshjälpsverksamheten håller nästan varje månad möten med justitieministeriet där ärenden som är aktuella vid justitieministeriet behandlas och förs vidare. Vid resultatförhandlingarna med byråerna går man i detalj igenom situationen vid respektive enhet och förhandlar om korrigerande åtgärder i anslutning till missförhållanden som eventuellt iakttagits. Byråerna håller byråmöten och rapporteringssystemet är i huvudsak i skick, enheterna är små och informationsutbytet mellan ledningen och personalen är enkelt. Utmärkande för rättshjälpssektorn är att när de offentliga rättsbiträdena sköter rättshjälpsuppdrag arbetar de i mycket stor utsträckning enligt egen prövning utgående från rättshjälpslagstiftningen, andra föreskrifter och normer samt med iakttagande av god advokatsed, men med avseende på kontrollen och systematiseringen av den är situationen utmanande. År 2005 genomförde justitieministeriets enhet för intern revision en revision vid Lahtis rättshjälpsbyrå, där man genom diskussioner med rättshjälpsbyråns personal kartlade situationen beträffande den interna kontrollen och riskhanteringen vid Lahtis rättshjälpsbyrå och därigenom inom hela rättshjälpssektorn. Rapporten blev klar i januari 2006. Även vid Kotka rättshjälpsbyrå genomfördes en revision som i första hand gällde ekonomin. Som slutsatser av revisionen vid byrån konstaterades att verksamhetsmiljön och verksamhetsstrukturerna är i skick, vilket allmänt kan konstateras vara fallet i samtliga byråer. När det gäller identifieringen, bedömningen och hanteringen av risker samt kontrollåtgärderna finns det däremot utrymme för utveckling.

31 Riskhanteringsförfarandena var inte systematiska och dokumenterade, också den interna kontrollen är ostrukturerad och kontrollåtgärderna finns inte beskrivna. En bristfällighet som också kunde iakttas är att det svårt att definiera hur lyckade kontrollåtgärderna är, av samma orsak är det också svårt att bedöma vad som är tillförlitlig uppföljning. Som slutsats beträffande rättshjälpssektorn kan konstateras att de grundläggande sakerna är i skick men att det finns rum för utveckling uttryckligen när det gäller att skapa förfaringssätt i anslutning till hanteringen av gemensamma risker som går att beskriva och mäta samt kontroll- och uppföljningssystemet. Det är alltså fråga om ett utvecklingsprojekt som är större än en enskild byrå, som berör hela förvaltningsområdet och där de enskilda byråerna i första hand kan endast skärpa sina egna system inom de givna ramarna medan det totala ansvaret för utvecklingsarbetet vilar på justitieministeriet tillsammans med direktörerna för rättshjälpsverksamheten och rättshjälpsbyråernas övriga personal.

32 4. UNDERSKRIFTER Helsingfors den 23 februari 2007 Marja-Leena Levänen direktör för rättshjälpsverksamheten Åbo rättshjälpsdistrikt Hanna-Leena Tukeva direktör för rättshjälpsverksamheten Vasa rättshjälpsdistrikt Arto Tiilikainen direktör för rättshjälpsverksamheten Östra Finlands rättshjälpsdistrikt Liisa Vehmas direktör för rättshjälpsverksamheten Helsingfors rättshjälpsdistrikt Liisa Törnwall direktör för rättshjälpsverksamheten Kouvola rättshjälpsdistrikt Marja-Leena Tervahauta direktör för rättshjälpsverksamheten Rovaniemi rättshjälpsdistrikt