Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Relevanta dokument
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Filosofi med filosofihistorisk inriktning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arkeologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i musikvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Estetik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i arkeologi Fastställd av historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationssystem

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. historia. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Uppdaterad

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i konstvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Filosofi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statskunskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete med licentiatexamen som slutmål

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medie- och kommunikationsvetenskap

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet miljövetenskap, MNMILJ02

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik med licentiatexamen som slutmål

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

För doktorsexamen ska doktoranden

Allmän studieplan för forskarutbildning i Utbildningssociologi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL DESIGN. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i växtfysiologi/växters cell och molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I RÄTTSVETENSKAP. Filosofiska fakultetsnämnden senast reviderad

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i experimentell fysik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kostvetenskap

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medie- och kommunikationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i matematisk statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i växtfysiologi/växters cell och molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och konfliktforskning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statistik

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i didaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i finskugriska

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i dramateater-film

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan i egyptologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datorlingvistik

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I KOMMUNIKATIONS- OCH BERÄKNINGSSYSTEM/ Dependable communication and computation systems

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i konstvetenskap

Allmän studieplan i genusvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Allmän studieplan i filosofi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Sinologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATIK OCH LÄRANDE. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARKITEKTUR. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INFORMATIONSSYSTEM. FFN ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL MARKNADSFÖRING FFN

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSTERAPI/ Occupational therapy. Filosofiska fakultetsnämnden ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i etnologi

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande

Allmän studieplan i musikvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I FYSIOTERAPI. FFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I HÄLSOVETENSKAP Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I AVFALLSTEKNIK. TFN-ordförande

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNIKHISTORIA. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DATORSTÖDD MASKINKONSTRUKTION. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande

Transkript:

Dnr TEOLFAK 2012/49 Allmän studieplan för utbildning på frskarnivå Religinshistria Fastställd av Telgiska fakultetsnämnden 2007-12-12 (Reviderad 2012-10-08)

Telgiska fakulteten Innehållsförteckning Mål för utbildningen 3 Behörighet ch förkunskapskrav 3 Grundläggande behörighet 3 Särskild behörighet 4 Antagning ch urval 4 Infrmatin ch utlysning 4 Antagning 4 Urvalsbestämmelser 5 Utbildningens innehåll ch uppläggning 5 Utbildningens uppläggning 5 Handledning 6 Individuell studieplan 6 Kurser 7 Kunskapsprv 8 Tillgdräknande 8 Avhandling ch disputatin 8 Avhandling 8 Disputatin 9 Licentiatseminarium 9 Examen 9 Ikraftträdande ch övergångsbestämmelser 10 Övriga anvisningar Fel! Bkmärket är inte definierat. 2

Telgiska fakulteten Mål för utbildningen För dktrsexamen skall, enligt examensrdningen, dktranden visa brett kunnande inm ch en systematisk förståelse av religinshistria samt djup ch aktuell specialistkunskap inm en avgränsad del av religinshistria, visa förtrgenhet med vetenskaplig metdik i allmänhet ch med religinshistriska metder i synnerhet visa förmåga till vetenskaplig analys ch syntes samt till självständig kritisk granskning ch bedömning av kmplexa företeelser, frågeställningar ch situatiner, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt ch med vetenskaplig nggrannhet identifiera ch frmulera frågeställningar samt att planera ch med adekvata metder bedriva frskning ch andra kvalificerade uppgifter inm givna tidsramar ch att granska ch värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genm egen frskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl natinella sm internatinella sammanhang muntligt ch skriftligt med auktritet presentera ch diskutera frskning ch frskningsresultat i dialg med vetenskapssamhället ch samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behv av ytterligare kunskap, visa förutsättningar för att såväl inm frskning ch utbildning sm i andra kvalificerade prfessinella sammanhang bidra till samhällets utveckling ch stödja andras lärande, visa intellektuell självständighet ch vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra frskningsetiska bedömningar, ch visa fördjupad insikt m vetenskapens möjligheter ch begränsningar, dess rll i samhället ch människrs ansvar för hur den används Dessa mål gäller i tillämpliga delar även för licentiatexamen. Behörighet ch förkunskapskrav För att bli antagen till utbildning på frskarnivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet ch den särskilda behörighet sm fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, ch bedöms ha sådan förmåga i övrigt sm behövs för att tillgdgöra sig utbildningen. (jfr. SFS 2010:1064, HF 7 kap 35 ) Telgiska fakultetsnämnden fattar beslut m föreskrifter m särskild behörighet (AFUU 2, RUF 4 ) Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den sm har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjrt kursfrdringar m minst 240 högsklepäng, varav minst 60 högsklepäng på avancerad nivå, eller på någt annat sätt inm eller utm landet förvärvat i huvudsak mtsvarande kunskaper. Den sm avlagt telgie kandidatexamen sm yrkesexamen skall anses ha grundläggande behörighet (övergångsbestämmelser till SFS 2006:1053, nr 10). Högsklan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, m det finns särskilda skäl. (jfr. SFS 2010:1064, HF 7 kap 39 ) 3

Telgiska fakulteten Den sm inför 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till frskarutbildning, dvs. grundläggande högskleutbildning m minst 120 päng eller mtsvarande kunskaper sm förvärvats i någn annan rdning inm eller utm landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på frskarnivå, dck längst till utgången av juni 2015. (jfr. HF Ikraftträdande ch övergångsbestämmelser till SFS 2006:1053, HF 12 kap 11 st) Särskild behörighet För särskild behörighet att antas till utbildning på frskarnivå i religinshistria krävs att den sökande har Gdkänt resultat m minst 30 högsklepäng religinsvetenskap på A-nivå eller mtsvaranded Gdkänt resultat på kurser m minst 60 högsklepäng på B-nivå ch C-nivå sm bedöms vara relevanta för en utbildning på frskarnivå inm religinshistria, Gdkänt resultat på kurser m minst 30 högsklepäng på avancerad nivå, inklusive en frskarförberedande uppsats m minst 15 högsklepäng, sm bedöms vara relevant för en utbildning på frskarnivå inm religinshistria. Den sm inför höstterminen 2007 uppfyller kraven på särskild behörighet för tillträde till frskarutbildning i religinshistria, dvs (genmgått A-kursen i religinsvetenskap eller mtsvarande utbildningsprgram sm innefattar religinsvetenskap m minst 20 päng genmgått kurser m minst 60 päng religinshistria inm det differentierade stadiet, samt har skrivit en gdkänd frskningsförberedande D2-uppsats i religinshistria) skall även därefter anses ha särskild behörighet för tillträde till utbildning på frskarnivå, dck längst till utgången av juni 2015. För den sm saknar frmell särskild behörighet kmmer det, i enlighet med bestämmelserna i Högskleförrdningen, att finnas möjlighet till antagning efter särskild prövning m den sökande besitter i huvudsak mtsvarande kunskaper. Antagning ch urval Infrmatin ch utlysning Utlysning av platser inm utbildning på frskarnivå sker på telgiska institutinens webbplats www.tel.uu.se minst tre veckr före ansökningstidens utgång. Vidare återfinns på institutinens webbplats infrmatin m hur antagningen till utbildning på frskarnivå går till, tidpunkt för utannnsering av platser inm utbildning på frskarnivå, de handlingar sm skall bifgas ansökan, utbildningens uppläggning ch dess finansieringsfrmer. Antagning Antagning till utbildning på frskarnivå ch fördelning av studiestöd sker med öppenhet ch i knkurrens. Antagning sker i nrmalfallet en gång per år. Ansökan m antagning skall ställas till Telgiska fakultetsnämnden men inlämnas till Telgiska institutinen ch görs på särskilda blanketter, vilka hämtas på fakultetens webbplats www.tel.uu.se. Närmare infrmatin m antagningsförfarande m m finns i fakultetens riktlinjer för utbildning på frskarnivå. 4

Telgiska fakulteten Fakultetsnämnden får till utbildning på frskarnivå bara anta sökande för vilka det finns en plan för studiefinansiering under hela utbildningstiden, nrmalt antingen genm anställning sm dktrand eller utbildningsbidrag för dktrander. Fakultetsnämnden får dck anta sökande sm har någn annan frm av studiefinansiering, m nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen ch att sökanden kan ägna så str del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inm fyra år vad gäller licentiatexamen ch åtta år vad gäller dktrsexamen.. (jfr. SFS 2010:1064, HF 7 kap 36, RUF 3 ) Vid telgiska fakulteten antas endast till dktrsexamen. Den studerande är dck fri att avsluta sina studier med licentiatexamen. Urvalsbestämmelser Urval bland sökande sm uppfyller behörighetskraven skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgdgöra sig utbildning på frskarnivå ch baseras på följande bedömningsgrunder. Bedömningen görs av prjektbeskrivning, tidigare genmförda självständiga arbeten ch övriga studier med avseende på: analytisk förmåga metdisk stringens teretisk medvetenhet förmåga till kritiskt tänkande gd förtrgenhet med för avhandlingsämnet relevant litteratur ch primärmaterial självständighet ch riginalitet breda, för avhandlingsämnet relevanta förkunskaper samt skriftlig kmmunikativ förmåga prjektansökans relevans i relatin till frskningsämnets inriktning ch frskningsprgram Hänsyn kan kmma att tas till tillgången på handledning ch övriga resurser för utbildning på frskarnivå. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgdräknad för utbildningen får dck inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande (jfr SFS 2010:1064, HF 7 kap. 41 ) Då fakultetsnämnden bedömer det lämpligt, kan även andra urvalsinstrument, såsm till exempel intervjuer, kmma att användas. Utbildningens innehåll ch uppläggning Utbildningens uppläggning Utbildning på frskarnivå i religinshistria avslutas med dktrsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall mfatta 240 högsklepäng för dktrsexamen ch 120 högsklepäng för licentiatexamen. Utbildning på frskarnivå i religinshistria sm avslutas med dktrsexamen mfattar fyra års nettstudietid ch består av en kursdel m 90 högsklepäng ch en dktrsavhandling m 150 högsklepäng. 5

Telgiska fakulteten Utbildning på frskarnivå i religinshistria sm avslutas med licentiatexamen mfattar två års nettstudietid ch består av en kursdel m 60 högsklepäng ch en licentiatuppsats m 60 högsklepäng. Handledning För varje dktrand skall utses två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet ch en biträdande handledare. En av handledarna skall vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. Handledarna skall ha dktrsexamen/ mtsv. ch åtminstne en av handledarna skall vara dcentkmpetent. (jfr. 1 AFUU) Dktranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av HF 6 kap.30 beslutar någt annat. En dktrand sm begär det skall få byta handledare. (jfr. SFS 2010:1064, HF 6 kap 29 ). Minst en av handledarna för en dktrand skall ha genmgått en handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha mtsvarande kmpetens. Individuell studieplan För varje dktrand skall det upprättas en individuell studieplan. På delegatin av Telgiska fakultetsnämnden skall den fastställas av prdekanus, eller i de fall då prdekanus själv är handledare, av prefekten. Fastställande av studieplanen skall ske efter samråd med dktranden ch hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen skall innehålla: tidsplan per år för utbildningen (max 16 terminer för dktrsexamen ch 8 terminer för licentiatexamen) inklusive beräknad tid för disputatin, uppgift m planerad studieaktivitet för det kmmande läsåret. Studieaktiviteten skall uppgå till minst 50% av heltid, bedömning av finansiering under hela utbildningsperiden, i förekmmande fall en finansieringsplan ch avtal med finansiär, särskilda överväganden avseende finansiering vid t ex studiemedel eller egen finansiering, plan för avhandlingsarbetet, planerade kurser, planerad undervisning ch/eller annat institutinsarbete, huvudhandledare ch biträdande handledare samt handledningens mfattning, de särskilda villkr sm gäller för studierna, såsm arbetsplats, datr ch övriga arbetsredskap. Den individuella studieplanen följs upp minst en gång per år. Vid uppföljningen skall dktranden ch huvudhandledaren infrmera fakultetsnämnden m hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid någt annat tillfälle när det är mtiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen sm behövs. Utbildningstiden får förlängas bara m det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdm, för tjänstgöring inm ttalförsvaret eller för förtrendeuppdrag inm fackliga rganisatiner ch studentrganisatiner eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall dktrand ch handledarna ges möjlighet att yttra sig. 6

Telgiska fakulteten Dktranden ch handledarna skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen ch de ändringar sm görs i den.. (jfr. SFS 2010:1064, HF 6 kap 29 ) Kurser Utbildning på frskarnivå i religinshistria sm avslutas med dktrsexamen består av en kursdel mfattande 90 högsklepäng, vilka fördelas så att 60 högsklepäng utgörs av bligatriska kurser ch 30 päng av valfria kurser. Obligatriska kurser: Ämnesövergripande intrduktinskurs för utbildning på frskarnivå inm telgiska fakulteten, 7,5 hp (se särskild kursplan) - General Intrductry Curse fr Educatin at Research Level within the Faculty f Thelgy, 7,5 hp (see separate syllabus) Teri ch metd (Thery and Methd), 15 hp Fördjupning inm religinshistria (Specializatin in Histry f Religins), 37,5 hp (dktranden väljer fem av de åtta följande kurserna à 7,5 hp) Central- ch Östasiens religiner (Religins f Central and East Asia) Islam (Islam) Judendm (Judaism) Medelhavsvärlden, hellenistisk-rmerska religiner ch västasiatiska religiner (Religins f the Mediterranean and the Hellenistic-Rman Wrld and Religins f West Asia) Nyandlighet ch nya religiösa rörelser New Spirituality and New Religius Mvements) Religiner i Afrika, Amerika ch Oceanien (Religins in Africa, America, and Oceania) Religiner i det frna Nrdeurpa, inklusive samisk ch keltisk religin (eng. Religins in Ancient Nrthern Eurpe, including Sami and Celtic religins) Syd- ch Sydstasiens religiner (Religins f Suth and Suth East Asia) Pedaggisk kurs för universitetslärare, 7,5 högsklepäng Valfria kurser (väljs i samråd med handledare): Individuell läskurs I, 7,5 högsklepäng Individuell läskurs II, 7,5 högsklepäng Individuell läskurs III, 7,5 högsklepäng Individuell läskurs IV, 7,5 högsklepäng Utbildning på frskarnivå i religinshistria sm avslutas med licentiatexamen består av en kursdel mfattande 60 högsklepäng, vilka fördelas så att 30 högsklepäng utgörs av bligatriska kurser ch 30 högsklepäng utgörs av valfria kurser. 7

Telgiska fakulteten Kunskapsprv Varje kurs inm utbildning på frskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt prv. Prven bedöms med någt av betygen gdkänd eller underkänd. Huvudhandledaren är examinatr, men kan delegera examinatinen av enskilda kursmment till den biträdande handledaren. För fakultetsövergripande kurser är studierektr för frskarutbildningen examinatr. Tillgdräknande Dktrand, sm vid annan högskleenhet har gdkänts på kurs sm ingår i utbildning på frskarnivå, har rätt att tillgdräkna sig denna efter överenskmmelse med examinatr. Detsamma gäller kurser sm ges inm ramen för fakultetens gemensamma utbud eller kurser sm anrdnas vid någn annan fakultet vid Uppsala universitet. Avhandling ch disputatin Avhandling Ämnet för avhandlingen skall bestämmas tillsammans med handledarna. Dktrsavhandling kan utfrmas antingen sm ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (mngrafiavhandling) eller sm sammanläggning av vetenskapliga uppsatser med en krt sammanfattning av dessa (sammanläggningsavhandling) sm dktranden har författat ensam eller gemensamt med en annan persn. Avhandlingar ch uppsatser inm sammanläggningsavhandlingar sm författas av flera persner kan tillgdräknas i licentiat- eller dktrsexamen enbart m det går att särskilja författarnas insatser. (jfr. UFV 2010/472, 6 AFUU) Dktrsavhandling skall skrivas på svenska, danska, nrska, engelska, tyska eller franska. Fakultetsnämnden kan medge att dktrsavhandlingen skrivs på annat språk. Detta skall anmälas i samband med antagningen till utbildning på frskarnivå. Dktrsavhandlingen skall ha en sammanfattning på engelska, tyska eller franska. Därutöver skall till avhandlingen fgas ett krt referat av dess innehåll på engelska (abstract). Detta tillsammans med uppgifter m själva disputatinen utgör det s.k. spikbladet, vilket skall publiceras elektrniskt på universitetets hemsida. Dktrsavhandlingen skall ha sådan kvalitet att den uppfyller rimligt ställda krav för att antas till publicering i ett vetenskapligt frum. Avhandlingsmanuskripten skall läggas fram vid ett eller flera frskningsseminarier eller genmgå mtsvarande granskning genm institutinens försrg. Anslag av statsmedel till tryckning av dktrsavhandling utgår enligt av fakultetsnämnden bestämda regler. Detta gäller, i tillämpliga delar, även licentiatuppsatser. En licentiatavhandling mtsvarar 60 högsklepäng ch skall visa vetenskaplig förmåga hs den studerande att bearbeta sådana prblem sm faller under ämnesmrådet. 8

Telgiska fakulteten Disputatin Dktrsavhandlingen skall försvaras muntligen vid en ffentlig disputatin. Tid ch plats för disputatinen beslutas av fakultetsnämnden. Disputatin ch licentiatseminarium får äga rum under terminstid samt under smmaruppehållet med undantag för periden 15 juni t..m. 15 augusti. (jfr. RUF 11 ) Disputatinen skall tillkännages i gd tid (minst tre veckr) genm elektrnisk spikning. Förkrtad tillgänglighetstid får medges av dekanus endast m det finns synnerliga skäl. (jfr. UFV 2006/1973, 3 FFUU) De s.k. spikbladen skall således publiceras digitalt, men kan därutöver anslås på anslagstavlan i Universitetshuset. För sammanläggningsavhandlingar gäller även bligatrisk digital publicering av ramberättelsen. Vid spikningstillfället skall dktrsavhandlingen finnas tillgänglig vid universitetet i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputatinen. Telgiska fakultetsnämnden beslutar m en minimiupplaga av mngrafiavhandlingar samt fullständiga sammanläggningsavhandlingar (ramberättelsen plus ingående delarbeten) i särskild rdning (se fakultetens riktlinjer för utbildning på frskarnivå). Disputatinen skall ledas av en rdförande. Vid disputatinen skall det finnas en ppnent. Beslut m rdförande vid disputatinen, ppnent samt betygsnämnd fattas av fakultetsnämnden. Närmare anvisningar m disputatin, ppnent ch betygsnämnd ges i fakultetens riktlinjer för utbildning på frskarnivå. En dktrsavhandling skall bedömas med någt av betygen gdkänd eller underkänd. Någn mtivering till beslutet gdkänd skall ej anges i beviset eller i betygsnämndens prtkll. En ledamt i betygsnämnden sm vill reservera sig mt majritetens beslut kan i prtkllet eller annan beslutshandling, dck ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. Vid betygsättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen ch till försvaret av avhandlingen. Betyg för en dktrsavhandling skall beslutas av betygsnämnd, sm utses särskilt för varje avhandling. Alla kurspäng bör vara avklarade innan disputatin äger rum. Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen skall ventileras vid ett frskarseminarium i ämnet, vilket vid detta tillfälle är ffentligt. Uppsatsen skall vara tillgänglig under en tid av tre veckr innan dag för försvar av uppsatsen. Anslag m ventilering skall likaså ske senast tre veckr i förväg på institutinens anslagstavlr samt genm ett tillkännagivande till telgiska fakulteternas prfessrer i Lund ch Uppsala, ch till andra institutiner sm har utbildning på frskarnivå i religinsvetenskap. Oppnent för ventilering av licentiatuppsats utses av examinatr. Betyg sätts av examinatr efter ventileringsseminariet ch efter inhämtande av ppnentens mdöme. Examen Vid telgiska fakulteten kan inm utbildningen på frskarnivå avläggas telgie licentiatexamen ch telgie dktrsexamen. Fakultetsnämnden kan, i särskilda fall, efter ansökan från dktranden senast vid det tillfälle då ppnent ch betygsnämnd utses, bevilja dispens för avläggande av filsfie dktrs- ch licentiatexamen. Telgie dktrsexamen i religinshistria uppnås efter att dktranden fullgjrt en utbildning på frskarnivå m 240 högsklepäng inm religinshistria ch därvid har fått betyget gdkänd vid de 9

Telgiska fakulteten prv sm ingår i utbildningen samt författat ch vid en ffentlig disputatin försvarat en dktrsavhandling sm gdkänts av betygsnämnden. Telgie licentiatexamen i religinshistria uppnås efter att dktranden fullgjrt en utbildning på frskarnivå m 120 högsklepäng inm religinshistria ch därvid har fått betyget gdkänd vid de prv sm ingår i utbildningen samt författat ch vid ett seminarium försvarat en licentiatuppsats, sm gdkänts av examinatr. Examensbevis utfärdas av rektr efter ansökan till examensenheten. Ikraftträdande ch övergångsbestämmelser Föreliggande studieplan trädde i kraft 1 januari 2008 (TEOLFAK 2007/46) ch har uppdaterats med hänvisningar till överrdnade bestämmelser 2012-10-08. Studieplaner sm antgs före 1 maj 2007 upphörde att gälla dktrander sm antg till frskarutbildning/utbildning på frskarnivå efter detta datum. Dktrander sm antagits före detta datum kan välja att antingen följa tidigare gällande studieplan eller övergå till den föreliggande. Tidigare studieplan upphör att gälla för dktrander sm antas till frskarutbildning/utbildning på frskarnivå från ch med detta datum. Dktrander sm antagits tidigare kan välja att antingen följa tidigare gällande studieplan eller övergå till den föreliggande under en övergångsperid, dck längst till ch med utgången av år 2015. Övriga anvisningar Gällande författningsbestämmelser m utbildning på frskarnivå framgår av: Högskleförrdningen (HF), kap. 5 (anställning sm dktrand), kap. 6 (utbildningen) ch kap. 7 (tillträde till utbildningen). Antagningsrdning ch föreskrifter för betyg inm utbildning på frskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU), UFV 2010/472. Riktlinjer för utbildning på frskarnivå vid Uppsala universitet (RUF), UFV 2009/1993. Riktlinjer för utbildning på frskarnivå vid Telgiska fakulteten 10