Fältinventering- Field survey

Relevanta dokument
Ett hålvägssystem på Finnslätten

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Historiska lämningar i Kråkegård

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Laserskanning. ett nytt sätt att upptäcka det gamla kulturlandskapet

Kulturmiljöutredning inför planerad kraftledning mellan Stöllet och Stöllsäterberget, Torsby kommun 2017 PROJEKT: STÖLLSÄTERBERGET

Arkivstudie Årstaberg

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Kåperyd - ett skadat gravfält

Boplats och åker intill Toketorp

VATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

Från järnålder till Gustav Vasa

Planerad bergtäkt i Stojby

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Perstorp. Rapport 2016:06. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheterna Perstorp 1 m fl. Brännkyrka socken Stockholms kommun Södermanland

Torplämningar i morän

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN

Schaktning för avlopp i Årdala

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Tre gc-vägar i Stockholms län

Lista-Åsby i Eskilstuna

Frivillig arkeologisk utredning vid Kusberget i Jämtlands län 2014

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Ljungarum 3:2. Arkeologisk utredning etapp 2. - förhistoriska boplatslämningar sydost om Sagaholmshögen

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

. M Uppdragsarkeologi AB B

arkeologi Husby-Oppunda Husbygård m fl, Husby-Oppunda socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ola Matthing

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Rosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.

Röjningsrösen i Karlslund

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Lämningar på Trollåsen

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf:

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Stormskadad stenåldersboplats

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Disponenten i Sala. Fastigheten Disponenten 1 och del av Kristina 4:5, Sala kommun och stad, Västmanland, Västmanlands län.

. M Uppdragsarkeologi AB B

SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT

Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Rapport över arkeologisk utredning steg 1, Avasjö 1:18, del av, Dorotea socken, Lappland, Dorotea kommun, Västerbottens län

Gång och cykelväg i Hall

. M Uppdragsarkeologi AB B

Ledningsdragning vid Askeby kloster

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Stormskadad stenåldersboplats

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Västra Rödeby 3:1 Bubbetorp

Utredning vid Närtuna-Ubby

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

. M Uppdragsarkeologi AB B

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland Bo Ulfhielm

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

KULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län

Redovisning av utförd undersökning enligt KML. Referensnummer för den inskickade blanketten är: 2358

arkivrapport Rapport 2016:06

På Borgmästare och Rådmäns ängar

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

Ny elkabel mellan Gylltorp och Ullstorp

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

Sätra 2:1. Rapport 2017:16. Tove Stjärna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Sökschakt i Styrstad Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:62. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2

Rapportsammanställning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

M Uppdragsarkeologi AB B

Steninge Allé och Valstaleden, Sigtuna kommun, Uppland Anders Wikström. Rapport Arkeologisk utredning

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Transkript:

Fältinventering Fältinventering- Field survey Den Skandinaviska bakgrunden Rannsakningar efter fornlämningar De första inventerarna Forminnesinventeringen 1937-1977 Fornminnesinventering och fältarkeologi-ett exempel Medelhavsvärldens förutsättningar Survey i en krympande grävningsvärld Exempel: Fältinventering i Boeotien och Epirus. Dagens hjälpmedel och brukargränssnitt =FIMIS och Fornsök

Fältinventering - begynnelsen Johannes Bureus (1568-1652) blev Sveriges förste Riksantikvarie 1609 tillsamman med två kollegor. Lärare till Gustav II Adolf. Runkunnig och mystiker. 1666 --> Placat och påbudh om Gamble Monumenter och Antiquiteter. Lantmätarna fick i uppdrag att notera fornlämningar. Johan Peringskiöld (1654-1720) inventerade och dokumenterade som Riksantikvarie förfädernas monument under 1600-talet

Fältinventering - begynnelsen Ny fornminnesförordning 1867. Arkeologin professionaliseras vid mitten av seklet. Olof Hermelin inventerade i Södermanland på direktiv från Vitterhetsakademien 1866-1876. Kartor över varje socken med fornlämningar markerade. Fick hjälp av lokala hembygdsvärnare som metallarbetaren Gustaf Ericsson och skolläraren Carl Gustaf Österberg. Redan i fornminnesinventeringens tidiga år samarbetade man med lokala sagespersoner.

Fältinventering - begynnelsen Äldre inventeringar används som hjälp vid dagens kulturminnesvård. Olof Hermelins skiss över gravfält i Husby-Rekarne socken, Sörmland. Dagens landskap är igenvuxet.

Fältinventering - den professionella inventeringen Olika nivåer av fornminnesinventering Den organiserade inventeringen för den Ekonomiska kartan 1937-1977 Från år 1974 reviderades det gamla Fornminnesregistret -> fler nya lämningar 1985 började Fornminnesregistret digitaliseras. Klart 2005= FMIS 1,7 milj. Fasta fornlämningar på 600 000 platser. 2000-tal: Skog & Historia. Inventering ingår som del av utredningar och förundersökningar i antikvariska ärenden. Intensivinventering av lokallandskap runt den slutundersökta ytan.

Fältinventering - den professionella inventeringen Lewis Binford med fru Nancy besöka Fornminnesregistret 1990. Beslut i Riksdagen om att fornlämningar skulle inventeras från 1937. Innebar att de markerades på den Ekonomiska kartan för Sverige. Ett viktigt steg i svensk kulturmiljövård och arkeologi, tidigare varit föremål och platser prioriterade. Blev uppmärksammat 1964 genom Björn Ambrosianis bok Fornlämningar och bebyggelse.

Fältinventering - den professionella inventeringen Under den första inventeringen från 1937 och under återinventeringarna fram till 2000-talet uppstod en särskild grupp inventerare som påverkade arkeologin. Stor självständighet - blick för fornlämningstyper.

Fältinventering - kampen om kulturminnet Fornminnena blir fler! Återinventeringar viktiga, liksom kontakten med lokalbefolkningen. Skog & Historia drivs av RAÄ och Skogsstyrelsen. I Skåne 2003-2007. 200 inventerare. 12 000 nya lämningar. Det dröjde länge innan tidigmoderna fornminnen accepterades som gamla. Georg Pettersson och Sven-Olof Axelsson begrundar spismursröset efter torpet i Rövik, Södermanland.

Fältinventering - koppling till kartor Från begynnelsen var fornlämningar en del av karteringen av Riket. Lantmätare Bosell noterade en gånggrift vid kartering av Brunnhems och Stenstorps socknar i Västergötland 1704-1705. Den s.k. Gula kartan där fornlämningar markeras med ett run-r. Numera Fastighetskartan.

Fältinventering - resultaten De ihärdiga inventeringarna ger ett rikt resultat. Fornlämningar per ytenhet enligt fornlämningsregistret 1990. Då innehöll Fornminnesregistret 700 000 enskilda fornlämningar belägna på ca 150 000 lokaler. Samtliga arkeologiska perioder.

Fältinventering - resultaten Bronsålderns lämningar i kontrast. Högar och hällbilder i olika delar av Sverige anger skilda samhällsförhållanden. Högar främst i Skåne och södra Halland. Hällbilder flest i Västsverige och Östsverige.

Fältinventering - resultaten De otydliga lämningarna. Även skogsbygdens fornlämningar inventeras. Fångstgropar, tjärdalar, kolningsgropar, kåtatomter, fäbodar. Fångstgropar för älg och ren finns i samma område som den nordskandinaviska fångstkulturen av stenålderstyp.

Fältinventering - resultaten Fångstgropar i system. Gropen 2,5-5 m i diameter, 0,5-2 m djup. Träklädda väggar och spjut eller sparklåda. Dateras med C 14 som tas i sparklåda eller nytorvningsskikt. De äldsta 4000 f Kr. Maximum under vikingatid och äldre medeltid. Organiserad jakt i lag.

Fältinventering - resultaten Osynliga lämningar i skogsmark. Odlingsrösen på Hallandsåsens norra sida. Sten uppkastade i rösen i den sluttande terrängen.

Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo

Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Inventering som metod i okänd terräng. Hjälp att förstå fornlämningsbilden inom stora områden. Kombineras med pollenanalyser och mindre provundersökningar.

Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Fornminnesregistret ett stöd för den nya undersökningen. Området verkar tomt på människor om man ser till gravar, men närvaron avspeglas i järnframställningen.

Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo De övergripande inventeringarna samverkar med riktade specialundersökningar. Undersökning av odlingssystem vid Lärkesholmssjön.

Fältinventering - fallstudie Norra Åsbo Samtliga resultat från inventering, pollenanalys och arkeologiska undersökningar. Avslöjar en kolonisationsperiod från ca 200 e. Kr till 1200 e. Kr.

Fältinventering - på klassisk mark Inventering i Medelhavsområdet. Terrängen kräver annan organisation. Boeotien Thesprotiaprojektet i Epirus Källkritiken svår. Hur redogöra för kvaliteten? = en möjlighet är att visa på intensiteten; hur mycket tid man spenderat på att inventera en yta. Ger uppgift om information per tid och yta.

Fältinventering - Boeotien Projekt drivet från Durham sen 1978. Noggrann fältinventering mellan de antika städerna Haliartos och Thespiae. Keramik det primära materialet. Även flinta och stenredskap från äldre perioder. Fotvandrar i transekter om 50 x 200 meter.

Fältinventering - Boeotien Arkaisk-tidighellinistisk bebyggelse, ca 400 BC. Vänster- mycket tät bebyggelse med familjegårdar. Höger- keramiktätheten inom staden Thespiae. Undersökarna menar att landskapet var överexploaterat och överbefolkat.

Fältinventering - Boeotien Sen bysantinsk-frankisk och tidig turkisk keramik, ca 1204-1600. Vänster- små byar med omkringliggande mindre bosättningar. Höger- Thespiae med krympande andel keramik som anger minskad befolkning.

Fältinventering - Thesprotiaprojektet The Thesprotia Expedition - A Regional, Interdisciplinary Survey Project in Northwestern Greece Finska Institutet i Athen/ Helsinkin Yliopisto

Fältinventering - Thesprotiaprojektet The Thesprotia Expedition Inventeringen följer jordbrukets säsongsvisa göromål. Inom projektet använder man sig av både utsträckta yttäckande inventeringar och mindre intensiva undersökningar. Ibland även provgrävningar. GPS och GIS för noggrann inmätning.

Fältinventering Metoder Kartor Fältinventering Flygbilder Satellitbilder Databaser med information = FIMIS och Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html = Historiska Kartor http://www.lantmateriet.se/ = K-Samsök http://www.kulturarvsdata.se/index.html